Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Henrik Karlsson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2018-09-06, 09:25 »
Barckholdt/Bockholt
Troligen går det inte att nå full säkerhet i fråga om Elisabeth Barckholdts härstamning. Det gäller en tid med mycket få källor bevarade. Släkten Bruun (utgången från Torger Torkelsson och hans son Torger Torgersson i Marstrand, den senare gift med Elisabeth) är noggrant utforskad av svenska och danska genealoger, vilka lämnat flera frågetecken efter sig, bl.a. om Elisabeth. Ingenstans har man från danskt håll kommit fram till denna Elisabeth. Hennes förmodade fader, Johan Bockholt från Livland, verkar mest vara en gissning utifrån namnlikhet. Jag har nu efter förfrågan av en forskarkollega blivit uppmärksammad på problemen med denna släkt.
Vad gäller Elisabeth har ingen hittat mer än namnet och att hon varit av ”fordom stor börd”. Ingen betvivlar att hon existerat. Uppgiften kommer från ett bördsbrev i Uddevalla RR från 1701 (renoverad dombok, bild 840 i Arkiv Digital). Hon skrivs där Barckholdt och inget annat. Den första vokalen är ett a. Originaldomboken har precis samma stavning. Jag anser att man inte bör leta efter någon Bockholt innan man ev kunnat avfärda en Barckholdt som fader. Det är viktigt att analysera vad det verkligen står i bördsbrevet. Vissa av de svenska genealogerna uttrycker sig så att uppgifterna skulle ha kommit från Vilhelm Torgersson Bruuns minne, vilken begärde bördsbrevet för sin bror Joakim. Men i texten står det tydligt att Vilhelm Bruun visade ”gambla breef”. Det fanns alltså papper på anorna. Rätten gav honom det begärda bördsbrevet, vilket betyder att de bedömde uppgifterna i de gamla breven som tillförlitliga.
Uppgiften om Elisabeth bör alltså bedömas som mycket säker. Det finns en alternativ far till den av en del svenska genealoger förmodade Johan Bockholt. I Norske Rigsregistranter (NRR) från 1585 20 /10 står det inne i texten att en ”Jens Barckoll” var borgare i Marstrand. Dock har man i rubriken skrivit ”borgare i Oslo (sic!) . Alltså menar man här att det är fel med Marstrand i brevet och att han rätteligen bodde i Oslo. Trots detta med Oslo anser jag det ligga närmare till hands med denne Jens som nära släkting till Elisabeth. Elisabet var ”fordum af stor härkombst”. Den höga härkomsten fanns alltså i hennes släkt före hennes tid. Därför kan även det stämma med borgaren och skepparen Jens Barckoll. Men längre än så kommer man inte med honom.
Låt oss nu titta närmare på den påstådde fadern Johan Bockholt och se om något i hans liv kan tyda på släktskap med ovan nämnda Elisabeth. Kanske går det att hitta en förklaring till att Elisabeth inte nämns som dotter i danska antavlor. Det är främst två källor som kan användas; Danske kancelli och de Kancelliets brevböger som finns där, samt Norske rigsregistranter. Där finns mycket om denne adelsman och länsman på Island som kan komplettera och rätta hans biografi (se bilaga 2 om denna i intressanta man och där det också kan ses att han inte hade någon uppenbar beröring med Bohuslän). Man kan konstatera om Elisabeth Barckholdts härstamning: hon hörde inte dit! Det främsta beviset finns i de nämnda brevböckerna, 1603 9/9, där man finner en skrivning om Johan Bockholts arvingar. Han hade en arvinge (relationen ej närmare specificerad) som kallade sig Hans von Bockholt till Underhelfenberg . Men som synes i bilaga 1 hade Johan Bockholt inga egna barn: Hans behövde bara se till att Johans tidigare bortgångna hustru Lisebet Urnes barn fick ut sitt arv . Därmed kan man sätta punkt för alla spekulationer om att Elisabeth Barckholdt skulle ha varit dotter till Johan Bockholt. Frågan är varför ingen tidigare har noterat detta i Sverige, men det är förklaringen till att forskare i Danmark inte hittat någon dotter Elisabeth som skulle ha blivit gift med Torger Torgersson.
I och med detta återkommer vi till Jens ”Barckoll” i Marstrand eller Oslo. Texten från 1585 handlar om att Jens och Peder Knutsson Måneskjöld tvistade om en last med sill. De hade tillsammans fraktat denna. Jens och Peder var då troligen jämngamla (inte säkert). Peder Knutsson var gift med Birgitta Bruun som var faster till den Sidsel som blev gift med Elisabeth Barckholdts måg Helge Torgersson Bruun. Man kan absolut se ett släktsamband här, även om det är något avlägset och krokigt. Det kan också skrivas så här: Peder Måneskjölds svågers (Claus Bruun) dotter var gift med Jens Barckolls syster Elisabeths son! Kompanjonskapet kan förstås ha startats på annat sätt än genom en släktförbindelse, men det gick ofta till så då (också).
Bilaga 1 (från Danske kancelli, Kancelliets brevböger 1603-1608 - kan inte fås in i den här rutan)[size=78%] [/size]
Ang. not i bilagan: Johan måste ha avlidit före [/size]1601 1/12, vilket stämmer med släktöversikterna på nätet. Men i Norske rigsregistranter (NRR) 1603-1618 heter det att Johan Bockholt 1603 13/9 fick kvittans på Island för sin andra period 1597 till 1602 (uppbördsdatum årligen vid S:t Hans dag). Han hade tidigare fått ett brev på förläningen för den första perioden från 1570 (avsatt 1587). Det står i en anteckning 1603 16/4 ”den afdöde Johan Buckholt”. Uppgiften från september s.å. bör ha att göra med en begäran av arvingen Hans i Johans namn. I NRR står det 1602 12/5 att Johan Bockholt var ”afgangen”. Ännu 1601 9/6 levde han dock, då han mottog kungens brev att han ännu en gång skulle fråntas sin förläning.
Bilaga 2 (kort biografi för Johan Bockholt enligt källor ovan)
Johan hette egentligen Buchholz! Detta enligt hans anförvant ”Hans von Bockholt”, eller Buchholz, eller Johannes von Buchholz, som framträdde när det blev fråga om arv. Formen Bockholt får ses som en förändring till något som harmonierade med det livländska eller danska språket. Det heter i antavlor att släkten kommit från Tyskland till Livland. I de här källorna ser vi att det kan stämma. Anförvanten Hans von (inte alltid medtaget i källorna) Buchholz levde i Baden-Württenberg.
Johan Buchholz nämns från 1569 12/5. Han hade varit krigsfånge i Sverige och behövt ta ett lån på 249 daler. Efteråt fick han medel av kungen till återbetalning av lånet för ”ökad villighet att återinträda i K. Maj:ts tjänst”. I början av 1570 blev han skeppshövitsman. Senare samma år förlänades han hela Island (att ta upp alla skatter och avgifter och redovisa för kungen). Han tjänstgjorde till 1587. Den 30 maj det året öppnade han det brev han fruktat: majestätet ville inte längre ”unna honom ” att vara länsman på Island. Under de följande 10 åren var Johan borta från de officiella källorna. Troligen reste han till Danmark för att se om godset Klingstrup som hans 1584 bortgångna hustru Lisbeth Urnes förste man fått i pant 1563 och som Johan 1577 fick ägorätt till genom gårdsbyte med kronan. År 1597 fick han ett nytt förläningsbrev på Island. Året efter fick han sjöpass till Island på sitt eget skepp. Men det gick som det gick. Han ådrog sig stora skulder, och kungen fann ingen annan möjlighet än att åter avsätta honom. Detta skedde 1601 (se not till bilaga 1 ovan). Johan dog på Island.
Hans von Buchholz påstod sig vara anförvant och ville få ut sin del av arvet. Var han en lycksökare? Nej! Han bad konungen om att få ut det som kunde bli kvar av arvet (lösöre som hade förts i kistor till Kerteminde) mot att han betalade Johans isländska skulder. Detta genomfördes också till majestätets belåtenhet och var klart efter två år.
Denna översikt är förkortad. Den som så vill kan höra av sig för en fullständig version.
Henrik Karlsson 2018
2
« skrivet: 2018-09-06, 09:05 »
Johannes Bartholdi Frisius
Föreliggande efterfrågade utredning 2018 av Jörgen Friis har inneburit letande efter två felande länkar; dels en son Bertil/Barthold som far till ”Johannes Bartholdii Friis, född 1665”, här benämnd Johan Friis, och dels en hustru II (av III som enligt litteraturen verkade ha funnits). Det har här lyckats att hitta sonen Bertil Jöransson som länsman i Breared (se under honom) och dessutom sonen Jacob(!), ej tidigare känd, och att avfärda den andra hustrun av tre förmodade (se under Vibeke och hennes far). Antavlan skriven i Holger 8. Källhänvisningar om inget annat sägs till Arkiv Digital. En utförligare version kan skickas på begäran.
1 Johan Friis, född 1663 i Breared, Bengt Hindrikssons gård,
Breared sn (N), död 1718-02-01 i Prästgården, Grimeton sn (N). Kyrkoherde
i Grimeton och Rolfstorp.
[ Far 2 ] [ Mor 3 ]
-Födelseåret enligt åldern vid dödsfallet.
-Efter svärfadern installerad i tjänsten 3 söndagen i advent 1695. Skrev alltid under mtl med ”Johan Friis”.
-Död 54 år 5 månader och 3 veckor gammal.
Gift 1695-07-31 i Grimeton sn (N) med
Thala Catharina Guntzow, född i Prästgården, Grimeton sn (N),
död (begravd 1711-12-19) i Prästgården, Grimeton sn (N).
-Dotter till kyrkoherden Andreas Hansson Guntzow (1620-1696 bgr 28/4, gift I med Apollonia Markusdotter, död 1655) ohh Maren Hansdotter (1640-1712 bgr 11/4).
Gift 1712 i Grimeton sn (N) med
Johanna Venusina, född 1681 i Prästgården, Vinberg sn (N), död 1758-11-15 i Prästgården, Gällared sn (N).
-Födelseår enligt åldern vid dödsfallet.
-Dotter till kyrkoherden i Vinberg Arendt Hansson Venusinus (enligt mtl död 1701) ohh NN (enligt mtl död 1699) i hennes andra gifte (gift I med inspektor Jacob Winberg).
-Gift I 1700 (enligt mtl och faddrar i Vinberg före 5/10, då hon står som hustru) med kyrkoherden i Okome Johannes Ahlström, död 1704 (mtl), i hans andra gifte.
-Gift II 1705 (mtl) med Ahlströms efterträdare Otto Nordtman, död 1709 (mtl).
-Vigselåret III (1712) enligt mtl.
-Död hos sonen Johan Otto som var kyrkoherde i Gällared (N).
Barn i första giftet:
* Anna Maria Friis, född 1696-01-07 i Prästgården, Grimeton sn (N).
* Bertil Andreas Friis, född 1697-05-23 i Prästgården, Grimeton sn (N).
* Margareta Johanna Friis, född 1698-12-10 i Prästgården,
Grimeton sn (N).
* Hans Jörgen Friis, född 1700-12-15 i Prästgården, Grimeton sn (N).
* Christina Catharina Friis, född 1702-04-30 i Prästgården,
Grimeton sn (N).
* Catharina Maria Friis, född 1703-09-25 i Prästgården, Grimeton sn (N).
* Johanna Pernilla Friis, född 1706-06-21 i Prästgården,
Grimeton sn (N).
Barn i andra giftet:
* Johan Otto Friis, född 1714-05-04 i Prästgården, Grimeton sn (N).
* Thala Catharina Friis, född 1716-09-10 i Prästgården, Grimeton sn (N),
död 1717-12-15 i Prästgården, Grimeton sn (N).
________________________________________
*** Generation I ***
f
2 Bertil Jöransson, född i Sevel sn, Ringköbing amt, Danmark, död 1707
i Breared, Bengt Hindrikssons gård, Breared sn (N). Länsman i Breared.
[ Far 4 ] [ Mor 5 ] [ Maka 3 ] [ Proband 1 ]
-I Tönnersjö tingsrätts protokoll 1668 nämns ofta kronolänsman Bertil Jöransson, ibland som ombud för Jörgen Friis. Detta ger anledning till att i mtl leta efter länsmannens hemvist, varvid det framkommer att han bodde i Breareds by, Bengt Hindrikssons gård, och nämns där några år in på 1700-talet: i mtl 1705 omtalas att drängen Jöns befann sig ”hos pastoren i Grimeton”. Och så beviset för filiationen: i mtl 1708 meddelas att Bertil Jöransson var död och att hustrun ”flyttat till sonen i Grimeton” (redan känt att Johan Friis mor dog hos honom 1713). I Tönnersjö HR 1672 21/3 (bild 106) står det sedan också tydligt: ”her Jören Larsson Friss sogneprest till Wedige Sogn och des Anexer wed sin Sön Bertell Jörgensson i Brearedh”.
-Ungefär jämnårig med brodern Lars och född 1640 plus minus 2-3 år (en av dem uppges ha varit född 1642).
-Nämns i Breared Bengt Hindrikssons gård från mtl 1662 (daterad 1662 24/10), då som ogift, men troligen gift senare detta år med tanke på sonens födelse som bör ha ägt rum 1663. Var länsman 1668 (HR) men hade avgått senast 1674 19/11 (HR). Gården var enligt Hallands landsbeskrivning 1729 gästgivargård.
-Död 1707 (levde enligt mtl 1707, daterad 13/3, och var död 1708, daterad 5/3).
Gift med nästa ana
Barn:
* Johan Friis, född 1663, se ana 1.
m
3 Kerstin Jönsdotter, född 1639, död 1713-01-20 i Prästgården,
Grimeton sn (N).
[ Make 2 ] [ Proband 1 ]
-Födelseår enligt åldern vid dödsfallet.
-Flyttade efter makens död till sonen i Grimeton (mtl 1708).
-Död "73 år och några månader gammal".
Gift med föregående ana
________________________________________
*** Generation II ***
ff
4 Jörgen Lauridsen Friis, född 1612 i Danmark, död 1688 i Prästgården,
Veddige sn (N). Kyrkoherde i Sevel i Danmark, Breared och Veddige.
[ Far 8 ] [ Mor 9 ] [ Maka 5 ] [ Son 2 ]
-Blev student 1632 21/4 och kom då från Viborgs skola. Präst i Sevel 1637 efter svärfadern.
-Skrev under handlingar med "Georgius Laurentii Frisius".
-Kyrkoherde i Sevel 1637-43.
-Suspenderad 1642 24/8.
-Avsatt 1643 21/6 (med löfte om ev återinsättning).
-Avsatt permanent 1643 18/9. Påstådda irrläror, men han hade rätt.
-Insatt i fängelse (Blå tornet) 1643 någon gång i okt/nov.
-Straffarbete på örlogsvarvet Bremerholm vid Köpenhamn 1644 28/6.
-Frigiven vid årsskiftet 1645/46.
-Till Rostocks universitet 1646 (direkt efter frisläppandet) för teologisk inlaga.
-Försökte fåfängt erhålla tjänst i dansktalande del av Sleswig 1647. Brodern Mattias där hjälpte honom bl.a. med språket.
-Åter till Danmark 1647 13/12 (efter i princip exil).
-Uppehöll sig hos svågrar på Jylland några år (1648 till åtminstone 1652).
-Anhöll 1650 hos svenska regeringen om tjänst i det nya landskapet Halland.
-Prästval i Breareds kyrka 1652 13/7. Motkandidaten valdes, men tog tillbaka.
-Formellt vald i slutet av 1652.
-Rättssak pga något med tiondet 1666.
-Anklagad pga påstådd irrlära. Till Domkapitlet 1667 23/7.
-Avsatt 1668 31/1 och ersatt med sonen Lars.
-Återinsatt 1668 30/10 och kvar med sonen tills ny tjänst blev ledig.
-Kyrkoherde i Veddige 1671 (se vidare strax nedan).
-På nytt i blåsväder 1679, då han lät sonen Lars viga sin syster Anna i prästgården i Veddige och använda danskt språk och danska ceremonier.
-Utvikning angående tillsättandet i Veddige: i Viske HR 1669 4/10 (sid. 38) och 1670 9/5 (sid. 8 ff) finns ett par långa mål om herr Jörans tillsättning. Den förre prästen, Michel Hansen, levde till efter 1668 25/5 (Viske HR). Jörgen Friis provpredikade en söndag (ej närmare tidsbestämd), och bönderna var allvarligen tillsagda att gå till kyrkan. De lyssnade på predikan men lämnat sedan kyrkan och gjorde inget prästval. Någon tillsättning skedde inte. Församlingen ville ha en svensk präst, helst herr Christen Hansen i Frillesås. De fick reda på att det var uteslutet. Då ville de i stället ha herr Anders Juel, som kanske också kunde konservera änkan, ”bara de blev kvitt herr Jörgen”. De prästerliga sysslorna i Veddige utfördes av kaplanen Olof Larsson. Jörgen Friis tillträdde inte förrän 1671, omkring 29/3, då han skrev på ett kontrakt med änkan Dorotea om barnens försörjning. Detta datum finns även i Viske HR 1674 22/6 (sid.25) som datum för K. Maj:ts brev på pastoratet (”nådige Collation på Wedige Pastorat, dat. Stoch holm den 15 Martij 1671”).
-Vigselåren uppskattade. Jörgens första äktenskap sätts till det ganska säkra året1637, då han tillträdde sin första kyrkoherdetjänst, hos svärfadern. Det andra ägde nog rum omkring 1670, då denna hustru med tanke på sitt barnafödande i hennes andra äktenskap inte kan ha varit född tidigare än 1648.
-Död 1688 (uppgift via nätet och har kontrollerats i mtl - levde i mtl 1688, daterad 13/1, men var död 1689, daterad 9/1, då änkan nämns).
-Utförliga biografier tillgängliga via nätet.
Gift 1670 med
Regina Forman, född 1648 i Göteborg, död (begr 1703-10-11) i Varberg sfs (N).
-Född tidigast omkring 1648, då hon fick barn till 1693 i sitt andra äktenskap.
-Kan inte ha gift sig mycket före 1670 med tanke på beräknat födelseår. I Viske HR 1674 3/8 om skatt av prästgårdsbönderna hade herr Jörgen en icke namngiven hustru som skulle kunnat vittna vid behov.
-Inga barn kända i hennes första äktenskap.
-Personer med namnet Forman mkt sällsynta. Det går ändå att genom en domboks- och kyrkboksgenomgång skissera en familj:
En Gunnela Forman gifte sig omkring 1675 (innan dess omkring 1660 med förre fältskären Michell Bardskärare) med fältskären vid Varbergs slott och stad Johan Noreen, enligt Varbergs kämnärsrätt 1683 (sid. 105) även kallad "Johannes Matthiae Noreen". Johan Noreen var 1698 10/12 fadder för Johan Friis barn i Grimeton. En son till Johan Noreen var den Mattias Johansson Noreen som var fältskär i Karlshamn när han gifte sig där 1714 (lysning 10/) Det går att se ett samband med Varberg, då Mattias Noreen 1716 31/3 som fadder för dottern Regina (!) hade "hr Johan Friis", säkerligen kyrkoherden i Grimeton (alltså gift med Mattias moster Regina). Bou Karlshamn 1753:223. I denna ser vi bl.a. att han hade en dotter Britta Gricilia, ett mycket ovanligt namn som tyder på släktskap enligt nedan (=namnet efter Mattias mormor). Gunnela Forman dog 1703 bgr 11/10. Johan Noreen gifte 1705 24/6 om sig i Landa sn (N) med Anna Juliana Christensdotter, dotter till häradsskrivaren i Fjäre härad Christen Enevaldsson. De bodde i Varberg, där Johan dog 1715 bgr 21/6. Anna dog 1743 4/1 på hospitalet i Varberg, ungefär 60 år gammal.
I Vbg RR 1688 19/6 (bild 471) nämns en Lisebeth Bengtsdotter Forman i ett ärende om ett gårdsköp med anknytning till personer i Göteborg. Genom Olga Dahls stora verk Göteborgstomter, får man veta en hel del om släkten Forman, här bara delvis medtagna: den utgick från Bengt Börgesson Gårdshult/Gåshult (i Hemsjö sn i Kullings härad), tomtägare i Gbg 1637-73 med hustrun Gricilia Wilhelmsdotter Jack och sonen Börge Bengtsson Forman, "landsskrivare i Halland". Börge nämnd i Gbg:s RR 1671 15/5 och hade då syskon, bl.a. systern Elisabeth (säkerligen Lisebeth ovan), vilken nämns i Gbg sommaren 1668. Jag hittade Börge Forman även i Hallandsfars landstings protokoll från 1671 30/8, då han var ombud för landshövdingen Johan Hård i ett ärende från Lyngås i Fjäre härad. En son till honom måste ha varit den Hans Börgesson Forman som 1689-90 var gesäll hos fältskären Johan Noreen och då gjorde pigan där med barn (Vbg kämnärsrätt 1690 sid. 246 och 268). Detta tyder starkt på släktskap, då Hans inte var född i Varberg men ändå gesäll där och med tanke på namnet Forman vistades hos sin faster och hennes man fältskären. Det kan alltså ha funnits minst tre döttrar till denne Bengt Börgesson, av vilka Regina var den ena. Sammanfattningsvis kan man knyta samman Börge Bengtsson Forman med hans syster Gunnela, gift med fältskären Johan Noreen i Varberg genom att sonen Hans blev gesäll där. Och genom fadderskap (ömsesidigt mellan familjerna) och namnlikhet kan man knyta ihop Gunnela och Regina.
-Regina omgift 1689 18/12 i Värö (N) med Andreas Gothenius som hade varit komminister hos fadern i fyra år.
Barn i första giftet:
* Jacob Jöransson
-Nämns i Viske HR 1674 4/5 (sid.23), då "Jacob Jörgensson på Sin fader Hr Jörgen Frijsses wegne Sogne präst til Wedie och des Annexer...".
-Sannolikt rätt och inte felskrivning för Lars eller Bertil, då fadern Jörgen Friis hade en bror Jacob, vilket visar att namnet fanns i den närmaste släkten. Bör ha varit minst 18-20 år vid det här tillfället.
* Bertil Jöransson, se ana 2.
* Lars Jöransson Friis, född 1640 i Sevel sn, Ringköbing amt, Danmark, död 1683 i Prästgården, Breared sn (N).
-Via nätet finns en uppgift att han var född 1640 och dog 1701. Kan ha varit född då plus/minus 2-3 år, men inte död 1701. En av sönerna (Lars eller Bertil) uppges ha varit född 1642.
-Säkerligen död 1683: hans änka Maren nämns i Tönnersjö HR 1684 4/2 (bild 283) om ett resterande prästetionde. Efterträdaren Lars Nilsson Gadelius hade tillträtt 1684 22/10 (Tönnersjö HR, bild 311 ff).
-Gift med Maren Vinberg, dotter till en Jacob Vinberg, troligen företrädaren Jacob Pedersen, död omkring 1669 (Vbg RR), vilkens hustru (död enligt mtl 1699) blev omgift med kyrkoherde Arendt Hansson Venusinus i Vinberg (N). Maren död 1709. Hon skall enligt uppgift ha varit gift I med Lars Friis och II med Lars Gadelius (död 1708). Detta stöds av att Lars Friis änka Maren nämns i HR protokoll 1684 4/2, och Lars Gadelius 1684 22/10.
-Bou efter Lars Gadelius och Maren Vinberg 1710 28/7 (Tönnersjö HR).
* Christen Jörgensen Friis, född 1644 i Sevel sn, Ringköbing amt, Danmark, död 1682 i Örre sn, Ringköbing amt, Danmark.
-Han efterträdde 1669 5/6 Laurids Christensen som kommit dit 1632. Att han var morbror är en gissning som stämmer med att Jörgen Friis efter 1645 uppehöll sig hos sina svågrar på Jylland och att hans hustru Vibeke bodde på prästgården i Örre åtminstone 1651-53. Laurids var också fadder i Estvad sn för Erich Nielsens (se under fm 5, Vibeke) barn 1653 17/7, samtidigt som Vibeke.
-Gift med Maren Knudsdatter.
-Fick flera barn, bl.a. dottern Vibeke.
-Död 1682 eftersom ersättaren kom i tjänst 2/12. Änkan nämnd 1685 25/2 och ännu 1703 19/11.
* Magdalena Jöransdotter, född 1653, död 1731-05-23 i Veinge sn (N).
-Gift, troligen omkring 1671, med kyrkoherden i Veinge (N) Olof Nilsson Kjerrulf, död 1700. Han var först kaplan hos svärfadern i 17 år innan denne avled (1688), dvs från omkring 1671.
-Död 78 år gammal.
* Anna Jöransdotter, född 1654, död 1716-04-22 i Värö sn (N).
-Gift 1679 (vigd hemma i Veddige prästgård av brodern Lars Jöransson Friis i Breared) med kronolänsmannen Erik Memsen, son till lantjägmästaren Addich Memesen, död 1677 bgr 10/7 i Värö sn (N), ohh Elsa Schleppengrell (1629-1699) och bosatt i Värö sn (och en tid i Veddige sn (N)).
-Död 61 år 5 månader och 11 dagar gammal.
-Angående barnen: David bör ha varit född senare än som anges i släktöversikter, då det knappast finns utrymme för ett barn mellan vigseln och dottern Johannas födelse 1680. Däremot finns en lucka bland barnen 1686-94, då familjen bodde i Veddige där kyrkböckerna saknas för den tiden. Å andra sidan uppges David ha varit äldste brodern till den 1755 avlidne Addich Memsen. Man har i översikter två döttrar Anna och Johanna. Det rör sig rätteligen om en enda dotter som i olika källor får dessa namn (inte enda stället som de namnen anses vara samma).
* Johannes Jörgensen Friis, född 1657, död (begravd 1657-09-27) i Estvad sn, Ringköbing amt, Danmark.
-Född 1657 enligt uppgift via nätet. I dödboken står det dock bara att han var Jörgens ”lille son”.
-Kontrollerat i dödboken som finns tillgänglig via nätet: fadern anges som "Hr Jörgen, förrige praest i Söwell" (=Sevel sn, där han tidigare haft sin tjänst).
fm
5 Vibeke Johanne Bertelsdatter, född i Ringköbing amt, Danmark, Sevel sn.
[ Far 10 ] [ Mor 11 ] [ Make 4 ] [ Son 2 ]
-Tilltalsnamn enligt kyrkböcker i Danmark.
-Dotter till makens företrädare i ämbetet Bertel Lauridsen, död efter 1619, ohh Susanne Dorothea Thomasatter Praem.
-Angivet dödsår 1644 enligt släktutredningar i Danmark. Detta är dock fel och har kanske uppkommit pga att sonen Christen föddes då och att man inte funnit henne i någon källa efter detta. Hon finns dock som fadder 1651 2/3 i Estvad sn i Ringöbing amt i Danmark och bodde då i Örre prästgård. Även 1653 17/7 nämns hon i samma källa. Även då fanns hon i Örre prästgård och bar barnet till dopet. Båda gångerna gällde det barn till kyrkoherden Erich Nielsen Brunow/Bruun och hans hustru Anna Bertelsdatter. Det är då uppenbart att Anne var syster till Vibeke och att Erich Nielsen var en av de svågrar som källorna uppger att Jörgen Friis familj uppehöll sig hos efter frisläppandet 1645. Anne var född cirka 1606 och dog 1690 bgr 30/4 i Estvad sn. Annes barns namn väl förenliga med att hon var dotter till Bertel Lauridsen och Susanne Praem.
-Ytterligare en mycket säker syster fås fram av genomgången av faddrarna i Estvad: Johanne Bertelsdatter, vilken 1651 23/2 bar barn till dopet i Estvad sn, "da werendis wdi Estuad praestegaard".
-Troligen flyttade Vibeke med maken till Sverige när han tillträdde tjänsten i Breared. Det bör ha varit 1653 efter prästvalet i Breared 1652 13/7, då han efter några turer blev utsedd till kyrkoherde. Möjligen flyttade inte Vibeke och barnen med honom direkt, eftersom sonen Johannes begravdes i Sevel 1657. Men det kan ha varit i samband med ett besök hos släkten där.
Gift 1637 med föregående ana
________________________________________
*** Generation III ***
fff
8 Laurids Jörgensen Friis, född 1582 i Flensburg, Schleswig-Holstein, Danmark, död 1631 i Viborg sn, Viborg amt, Danmark.
Slottsskrivare på Hald och rådman i Viborg och Karise (Faxe kommun på Själland) i Danmark.
[ Maka 9 ] [ Son 4 ]
Gift med nästa ana
Barn:
* Jacob Friis, bara nämnd i antavla på nätet.
* Karen Friis, gift Bjerring.
* Mattias Friis, född 1605, död 1672 i Vilstrup sn, Haderslev amt, Danmark.
-Möjligen född i Flensburg: gick till universitetet i Rostock, inte Köpenhamn.
-Kyrkoherde i Abild i Schleswig. Försvarade Jörgen i ett långt inlägg, när han anklagades för falsk lära.
-Död hos dottern och mågen i Vilstrup (herdaminnet), men är ej införd i dödboken.
* Jörgen Lauridsen Friis, född 1612, se ana 4.
ffm
9 Magdalene Madsdatter.
[ Make 8 ] [ Son 4 ]
Gift med föregående ana
fmf
10 Bertel Lauridsen, född 1570. Kyrkoherde.
[ Maka 11 ] [ Dotter 5 ]
-Födelseåret enligt biografier på nätet.
-Kyrkoherde i Sunds sn från 1597 (född där och son till kh Laurids Andersen) och i Sevel från 1603. Död efter 1619.
Gift med nästa ana
Barn:
* Vibeke Johanne Bertelsdatter, se ana 5.
* Johanne Bertelsdatter, född i Sevel sn, Ringköbing amt, Danmark.
-Nämnd som bärerska vid dop 1651 23/2 i Estvad sn, "da werendis wdi Estuad praestegaard".
* Anne Bertelsdatter, född 1606 i Sevel sn, Ringköbing amt, Danmark,
död 1690-04-30 i Estvad sn, Ringköbing amt, Danmark.
-Olika uppgifter på nätet om födelseår. Född tidigast omkring 1606 med tanke på barn 1653. Knappast född 1633, då hon fick barn före 1648 och kanske redan 1641 när maken fick sin tjänst.
-Gift med kyrkoherden i Estvad sn från 1641 Erich Nielsen Brunow/Bruun, född 1614, död 1666.
-Död 1690. Ingen ålder angiven.
-Barn: Bertel (bgr 1648 24/2), Anastasius (född 1647 dpt 24/10), Susanne (född 1651 dpt 2/3) och sonen NN (född 1653 dpt 17/7).
fmm
11 Susanne Dorothea Thomasdatter Praem, född 1585.
[ Make 10 ] [ Dotter 5 ]
-Födelseåret enligt biografier på nätet.
Gift med föregående ana
Henrik Karlsson 2018
3
« skrivet: 2016-03-02, 08:39 »
Har inte kollat på nätet på länge vad som ligger ute. Då jag är den som forskat mest i släkten Nordtman och informerat om den vid olika tillfällen (i ett häfte om släkten på Öckerö hembygdsgård 1990, i min bok Havet var vårt liv 1995 och i artikeln om Björn Grönman i Öckeröforskarnas medlemstidning 2012, nr 2) har jag väl trott att det jag funnit lästs och tagits in av andra forskare. Men så verkar inte vara fallet. Här är en lista över fel som behöver rättas. LR=Länsräkenskaperna. NRR=Norske Rigsregistranter. VHHR=Västra Hisings häradsrätts protokoll.
1. ”Kronologin stämmer inte” (här i Anbytarforum): det gör den! Jens Christensson började som lagman senast 1598 23/11 (brev i säteriet Ströms handlingar, men även NRR 1599 11/6 då företrädaren Claus Jenssen står som ”forrige Lagmand”), kanske redan strax efter 1595 14/4 då Claus Jenssen sist står som lagman och samtidigt borgmästare i Kungälv. Jens var då säkert inte purung. Man måste väl ha lång utbildning och praktik för att få vara den mest framstående juristen i länet. Jens hade minst tre barn; sönerna Erik, Rasmus och Jens. Erik och Rasmus var skeppare och kallas i tullräkenskaperna 1616-17 ”lagmans son i Viken/Bohus län/ Inland”, vilket inte ger utrymme för tvivel om deras identitet. De bör ha varit födda åren före och efter 1590. Lagmannen kan därför sägas vara född omkring 1560.
Sonen Jens Nordtman som blev kyrkoherde i Foss blev det 1613. Han lämnade universitetet i Köpenhamn 1612 och kom därför direkt till en tjänst i Foss. Kanske hans släktskap med lagmannen hjälpte till.
Jens Jenssen Nordtman bör ha varit i de nedre 20-åren när han fick tjänsten, så han var då född under åren omkring 1590 liksom bröderna. Han dog kanske 1646, det år då han slutade som präst. Lagmannen dog omkring 1636. Nämns i livet i KBB sist 1635 10/2 (närvarande vid lagtinget den dagen). Därför fel att som man gjort skriva hans avgång och död till 1633. Man stöder sig då troligen på ett brev i NRR 1633 28/2, då Anders Blomme till Ström tillförsäkrade sig Skee sockens tionde efter lagmannens död, men det står naar Jens Christenssön ved Döden afgaar (vilken troligen snart förestod, men ännu inte hade timat), och efterträdaren Hans Franssen förordnades inte förrän 1636 22/10. Jens Christenssen dog alltså 10 år före sonen, vilket inte på något sätt är omöjligt. Och de beräknade födelseåren stämmer ju bra.
2. (I fortsättningen här geni.com). Jens Christensson kallade sig aldrig själv Nordtman och får inte skrivas så. Namnet tog sig sonen Jens under studietiden i Köpenhamn. Alla studenter tog sig släktnamn där, och Nordtman (Nortmannus) betyder att han kom norrifrån jmf med Köpenhamn, från Norge, var en norrman.
3. Jens Christensson och Jens Jenssen Nordtman har på nätet tillskrivits hustrurs namn. Detta är inget som jag funnit i någon källa och har ändå gått igenom allt. Ingenstans får man veta varifrån dessa uppgifter kommer. Den förmenta hustrun till Jens Jenssen Nordtman, ”Dorthe”, borde dessutom stavats Dordi som brukligt i Bohuslän då.
4. Rasmus Jenssen var nog inte född omkring 1608 som jag skrivit på något ställe. Han bör ha fötts efter faderns studietid och hamnar därför runt 1615. Det stämmer med mtl på 1680-talet, där han sägs vara utgammal 1689 (=uppgifter från 1688). Det borde betyda 65 år, men kunde variera. Redan 1683 sägs han i LR ha kommit till ”hög ålder”. Om han redan då var 65 år men tvingades betala mantalsskatten i fem år till, skulle han vara född 1618. Ett födelseår mellan 1615 och 1620 förefaller rimligt.
5. Margareta, Malin, Ingeborg och Anna (ordning enligt epitafiet i Öckerö gamla kyrka) var inte döttrar till Rasmus! De var systrar till Jacob Rasmussons första hustrus, Anna Olsdotter, förste man Peder Nielssen (det fanns en bror till, Niels) och barn till prästen Niels Pederssen. De hör inte till släkten Nordtman och får inte skrivas som de gör där nu.
6. Jacob Rasmusson var inte son till Rasmus Jenssens första hustru Inger Hansdotter! Han var född utom äktenskapet, och modern har inte gått att identifiera. Detta framgår av VHHR 1685 18/11, 1686 26/10 och 1688 18/6, samt 1689 5/11, där det i en arvstvist efter Ingers död klart framgår att han var utomäktenskaplig, i och med att han av Rasmus behövde förklaras som Rasmus son till ”hans egen person och namns heder”, men inte till arvsberättigande som Ingers barn i hennes båda äktenskap (Otto, Rasmus, Britta och NN i första och Pernilla i andra), en arvsrätt som Rasmus först försökt få till men som han blev tvungen att ta tillbaka. Jacob själv gjorde inget anspråk på arv.
7. I släktöversikten saknas Jacob Rasmussons tredje hustru Karin Eriksdotter, av oklar härkomst. De gifte sig sannolikt 1699 (mtl), och hon dog 1716 13/4 (db). Hennes patronymikon ges som fadder och i VHHR 1700 29/1 vid upprättande av inbördes testamente.
8. Det går inte att skriva t.ex. Tora Jönsson Nordtman, född Toresdotter. Det får bara heta Tora Toresdotter, egentligen inte heller Nordtman. Det står ingenstans att hon använde detta släktnamn.
9. Rasmus Jenssens enda dotter Pernilla finns inte med. Hon fanns dock och gifte sig 1671 med slottspredikanten på Älvsborg, senare kyrkoherden i Forshälla pastorat, Johan Gothenius i hans andra gifte av tre. Pernilla (även kallad Petronella) bör ha varit född tidigt i Rasmus och Ingers äktenskap. De gifte sig sannolikt 1652, och det stämmer med att Pernilla kan ha varit född 1653 och 18 år gammal vid vigseln.
10. En dotter som av vissa tillskrivits Jacob Rasmusson var Gertrud Jacobsdotter på Fotö (1680-1754), men det är fel. Denna Gertrud tillhörde en annan samhällsklass och hade inga fadderförbindelser med Jacobs släkt. Hon kom inflyttande från Bro socken 1709. Den ”Gertrud i Sörgård” som var fadder 1706 bodde på Björkö och var född 1686 som dotter till Olof Mårtensson. Möjligen anser man att hon var dotter till Jacob för att Per Jacobsson Nordtman bevittnade hennes sista vilja (tillsammans med Abraham Olsson på Öckerö). Men det talar i stället emot släktskap. Det skulle ju bli jäv om de var syskon. Nej, Per Nordtman var van vid att formulera sig i skrift och en framträdande sockenman. Även Abraham hade vissa förtroendeuppdrag (han kan f.ö. inte heller visas ha något släktskap med Gertrud eller Per). Så det var i egenskap av förtroendeman i socknen Per var på Fotö då. På samma sätt var han med olika andra personer många gånger vittne till testamenten (t.ex. 1738 19/10 i VHHR) hos personer han inte var släkt med.
11. Påvel Persson Nordtman sägs ha avlidit 1750. Det skulle vara intressant att få belägg för detta. Det enda jag funnit efter födelsenotiserna är att en Påvel Nordtman var fadder i Torslanda 1727 på trettondagen för Per Nordtmans svägerska som var gift med pastor Lachonius. Det är väl troligt att det var Påvel Persson och inte hans farbror Påvel Jacobsson, men om han levde ännu 1750, var han vistades då och vad han sysselsatte sig med är för mig helt obekant.
12. Per Larsson Böcker som var Per Nortdtmans svärfar hade ingen son Christoffer. Jag vill minnas att jag själv läst det någonstans, men det var en felskrivning för Christen.
13. Den äldste Böcker, Olof Böcker i Kungälv, är ganska sannolik men det är tveksamt om man ska sätta ut hans namn som ett säkert faktum.
14. Margareta Samuelsdotter Hoffnagel var inte hustru till Christen Jacobssen (Odevallensis)! Hon var andra hustrun till Peter Backe, vilken efterträdde herr Christen och var hans svärson.
4
« skrivet: 2008-04-28, 21:08 »
Hej!
Är det någon som forskat i klockaresläkter i Enslöv? Jag har kommit till Christian Nilsson, åtminstone nämnd 1760 i mtl. Han synes ha haft sonen och efterträdaren i ämbetet Nils Thorin och döttrarna Bengta, Kerstin och Gunnil. Tacksam för uppgifter om familjen och släkten.
Vänlig hälsning Henrik Karlsson
5
« skrivet: 2006-11-08, 18:31 »
Utskrift av digitalfotograferad text
Är det någon som vet hur man gör för att få en bra kvalitet på sådana utskrifter. Jag har fotograferat av gamla handlingar och fått fram fina bilder på dataskärmen. När jag skall skriva ut dem blir de dock mycket dåliga med urusel kontrast och halvmörk bakgrund. Försökte konvertera till svartvitt, men då blev hela bilden svart! Kan man ta bort färgen på bakgrunden, så att den blir vitt som på vanligt papper? Det borde ju gå att göra det i ett så avancerat program.
6
« skrivet: 2006-08-11, 21:35 »
Hej Lars-Göran Larsson m.fl.
Då jag härstammar från Erik Svanberg och själv, med hjälp av Sievert Pihl och tillsammans med släktforskande svanbergsättlingar har gjort en så fullständig utredning som är möjligt med tanke på bevarade källor, kan jag meddela att jag har en ganska fullständig antavla. Sara Olsdotter från Skee var inte Samuels farmor, utan hans farfars andra hustru. Den första hette Anna Svensdotter. Översänder mer via eposten.
Mvh Henrik Karlsson
7
« skrivet: 2006-03-12, 10:59 »
Hej!
Söker kontakt med den Arne Börjesson, som, enligt uppgifter i Borås släktbald 64-65, skall ha forskat i släkten Danner i Borås och Alingsås. Det kan finnas anknytning till glasblåsarsläkten Schmidt på Ettarp (Enslöv i Hallands län), Kosta och Loftahammar (i Kalmar län)i mitten av 1700-talet och början av 1800-talet.
8
« skrivet: 2006-03-09, 21:48 »
Hej!
Är det någon som träffat på och vet mer om rättaren Nils Hansson Kjellberg på Sten mellan åren 1800 och 1806? Det är svårt att få fram varifrån och varthän.
9
« skrivet: 2006-03-04, 18:15 »
Hej!
Söker en rättare Nils Hansson Kjellberg, gift strax före år 1800 med Helena Johansdotter. De var födda omkring 1771 resp. 1776. På Sten i Loftahammar sn, Kalmar län, bodde de 1800-06 och fick barnen Anna Catharina (1798, innan dess), Johan (1800), Carl Peter (1803) och Fredrik (1805). Vart de tog vägen sedan är helt oklart, liksom varifrån de kom. Är det någon som stött på dem är jag tacksam för tips.
Mvh Henrik Karlsson
10
« skrivet: 2006-02-04, 15:53 »
Tacks om någon vet och kan säga vilken församling som Förstaden (som jag läste det) avsåg i vigselboken för Hedvig Eleonora 1832, då personen i fråga var född där 1813. Det fanns fler som var födda där, och jag läste namnet likadant där.
Tack på förhand
11
« skrivet: 2006-02-03, 22:53 »
Nu har jag gjort som man ska enligt dem som har synpunkter och skickat en fråga via orten (Flensburg). Jag har betalat och använder mitt lösenord. Finns det verkligen ingen som forskat på Flensburg eller i det området som kan ge mig något tips hur jag skall gå vidare, t.ex. om man kan kontakta någon via nätet och i så fall vem det är störst chans med. Även andra tips är välkomna.
12
« skrivet: 2006-01-14, 14:23 »
Undrar om någon har forskat i släkterna Brolin, Täcktbom och Ekeroth? Länsmannen Fredrik Brolin, född cirka 1756, var gift i Stratomta med Lisa Täcktbom. Modern hette Beata Margareta Ekeroth och dog 1774. Jag har bara enkla kyrkboksnotiser om dem, men vore tacksam för mer om deras anor och födelseorter.
Tack
Henrik Karlsson
13
« skrivet: 2006-01-12, 19:16 »
Tack Rolf!
Mycket intressant med detta om kriget i Pommern. Jag forskar för en bekants räkning, och att döma av intresset hittills är det sannolikt att hon skulle vilja läsa Din bok, hur man nu skall få tag på den. De släktskap jag angett fås i en bou från 1832 efter Per Pihls far. Jonas Gistedt står som hovskräddare vid Hylinge. Vad jag förstått var det en herrgård, där ett justitieråd var skriven vid den tiden. Man undrar om det fanns någon koppling till hovet. Jonas son och sonson blev bosatta i Sthlm och skrivna i Hovförsamlingen.
14
« skrivet: 2006-01-11, 18:55 »
Undrar om någon forskat i släkten kring livgrenadjärerna Nils Elg (Äleby rote) och sonen Per Pihl (Uggletorp rote), samt den senares son, hovskräddaren Jonas Gistedt, boende vid Hylinge 1832. Man kommer då in på Västra Husby också. Jag har bara uppgifter från soldatregistret och enstaka födelsenotiser från Genline.
Tacks för svar vid ev träff
15
« skrivet: 2006-01-10, 22:52 »
Tack, Maud Svensson!
Tyvärr verkar inte heller Ladugårdslands fs finnas på Genline (än). Jag får väl ta hem kort från SVAR angående Johanna Gustava Asplunds födelse 1838 13/5 (modern troligen från Finland och själv gift med vaktmästaren Jonas August Gistedt).
16
« skrivet: 2006-01-09, 19:46 »
Tacksam om någon kan förklara hur man hittar Hedvig Eleonora på Genline. Hette den något annat på 1800-talet?
Tack på förhand
Henrik
17
« skrivet: 2005-12-10, 21:57 »
Daniel Hildebrand kom år 1700 till Öckerö socken. Han var styrman och född c. 1665 i Hurup utanför Flensburg. Fadern var kyrkoherde, och anorna går flera generationer bakåt som organister i Grundhof i närheten (den äldste från Schleswig, död 1548. Modern hette Margareta Rivesell och var av gammal köpmanssläkt. Det finns en antavla av en H. Moller, där detta framkommer, men utan källhänvisningar, varför det är svårt att acceptera resultatet rakt av. Inget verkar finnas i litteraturen enligt vad man meddelat från stadsarkivet i Flensburg, där Daniel bodde några år innan han kom till Sverige.
Min fråga är: skall det kunna gå att få fram mer om dessa släkter genom någon nätkontakt eller på annat sätt? Daniel hade en äldre halvbror och yngre syster och bror. Någon av dem borde avsatt ättlingar som släktforskat, likdom någon ättling till släkten Rivesell. Jag har alltså försökt via stadsarkivet i Flensburg och lokal litteratur om de två försmalingarna, men även frågor via ett par stora släktforskardatabaser. Finns något mer att göra hemifrån, eller måste man åka tillbaka och försöka med egna källstudier?
Tacksam för tips.
18
« skrivet: 2005-09-21, 22:10 »
Högboda och Björkenäs
Undrar om någon nu levande person härstammar från Johannes Jansson i Högboda, född 1831 19/2, död 1871 22/6, och Anders Nilsson i Björkenäs, född 1833 11/11, död 1884 2/1. Dessa två hade var sitt barn som emigrerade till USA och (sannolikt) blev gifta med varandra. Om något syskon till dem blev kvar, kanske det finns bevarad korrespondens. Kanske det finns någon annan källa som visar att det var Karl Johannesson (född 1867 30/10) och Matilda Andersdotter (född 1870 23/9) gifte sig med varandra i Chicago 1893 22/6? Har inte hittat något i de vanliga emigrantdatabaserna.
19
« skrivet: 2005-08-07, 20:19 »
Tack Kenneth,
igen! Det gäller samma släkt jag frågade om i Boda med emigranter till USA.
Mvh Henrik
20
« skrivet: 2005-08-06, 17:15 »
Är det någon som känner till släkten Landgren i Saxån, Färnebo sn, Värmland? Det fanns en Erik L. (1768-1816) och en Johan L. född 1759.
21
« skrivet: 2005-08-05, 17:22 »
Edane och Skärmnäs
Dessa gårdar står som födelseorter i fb och hfl i mitten av 1800-talet, men i registren till dessa hfl finns inte gårdarna med (jag hittade inte heller någon av dem vid en genombläddring av hfl). De verkar ju finnas, så mycket som är skrivet om dem i Anbytarforum. Hur finner man dem i hfl?
22
« skrivet: 2005-08-04, 13:18 »
Tack Kenneth!
Det ser ut som om det är rätt personer. Jag hade fått namnen Hogboda och Rjorhnis från USA som man hade tolkat de svenska orterna. I övrigt visste man bara att det var i Värmland. Forskningen gör jag för en person i San Diego som är barnbarnsbarn till de två sökta. I emigrantdatabasen från Göteborg finns bara en Matilda Andersson/Andersdotter ö.h.t. och hon åkte 1890 16/5 och kom då närmast från Karlstad. Karl är mera svårfångad där. I Rosenberg som jag tittade i idag, ser jag att det bara finns detta Högboda, men i Eniros ortsförteckning på nätet sägs att det bara finns i Kila och Töcksmark (alltså nu för tiden). Skall nu kontrollera detta med källorna från Boda.
Mvh Henrik
23
« skrivet: 2005-07-30, 17:55 »
Känner någon till en Charles Johnson, född 1867 30/10 i Högboda (oklart vilken socken)i Värmland? Han emigrerade (sannolikt före 1890) till USA och kom till Chicago, där han 1893 22/6 gifte sig med Mathilda Anderson (Andersdotter?), född 1870 23/9 i något som kan tolkas som Björknäs, också i Värmland. Charles blev snickare i Ottawa, Illinois, och dog 1945 18/3, Mathilda 1956 26/10.
24
« skrivet: 2005-04-06, 17:28 »
Hej Mia m.fl.!
Skepparen Johan Collin som dog på Öckerö 1717 har jag uppgifter om. Det måste vara han som 1695 gifte sig med Marichen Christensdotter i Västerlanda och därefter en tid bodde i Uddevalla (åtminstone 1698-1706). Johan tjänstgjorde vid amiralitetet 1712 och var bosatt i Gbg 1715. Sonen Christian dog 1723 i Torslanda. Frågan är vem som kan ha varit hans far. Han bör ha varit av högre stånd, då han begravdes inne i kyrkan. Det finns olika möjligheter, bl.a. en befallningsman Collin i Flundre härad och en överstelöjtnant Balzar Johan Collin, vilken blev Lars Gatenhielms styvfader. Har fler uppgifter om J.C. men är också tacksam för tips enligt ovan.
25
« skrivet: 2005-03-22, 16:55 »
Till Hans Tåhlin m.fl.
Jag sökte på släkten Hoff i Uddevalla och hamnade här. Intressant med namnbytet från Hasselgren till Hoff. Jag är ute efter en borgare Petter Hoff i Uddevalla, född 1711 (troligen i augusti) och död i Uddevalla 1755 3/10. Han gifte sig 1752 3/1 med Gunilla Catharina Wallstedt och fick 1754 26/4 sonen Andreas. I bouppteckningen heter det att Petters närmsta släkting var perukmakaren Christian Utfall. I Upphärad i Flundre härad var år 1738 en välb. fru Greta Hoff fadder vid barndop hos en släkting (kusin) till nämnde perukmakare. Kanske hon var en syster till Petter. Något mer om släkten Hoff i Uddevalla har jag inte hittat. Inte heller fanns någon Hasselgren som fick en son Petter (eller dotter Greta) där 1711. I födelseboken är det ett hopp mellan 1701 och 1714 i fråga om barn födda av rådmannen Arfwe Johansson Hasselgren och hans hustru Bodel Johansdotter Bagge, där det skulle gå att få in Petter och Greta. Kanske de bodde på någon annan ort då? Fanns det en annan gren av släkten utanför Uddevalla, som Petter och Greta kan ha kommit ifrån?
Tacks för uppgifter om dessa personer Hoff(Utfallssläkten har jag dock allt om från kyrkböcker och litteratur samt i fråga om senare ättlingar Boris Örnhäll), eller kanske upplysning om hur man kommer i kontakt med Ingmar Hasselgreen i Göteborg.
Henrik Karlsson
26
« skrivet: 2005-01-06, 20:54 »
Är det någon som känner till släkten Backe eller Bache: Familjen kring prästen Peder Andersson Backe i Hjärtum, Bohuslän, på 1600-talet. Han var född i Ödsmål, Bohuslän, och var gift med Lena Christensdotter. En son hette Claudius. Någonstans har jag sett att han skall ha haft fem barn, men var finns de belagda?
27
« skrivet: 2005-01-04, 22:17 »
Tack Olle Elm! Jag tänkte sedan på Elgenstierna, när jag väl skickat detta, men vid en kontroll på biblioteket idag fann jag just detta, som Du meddelar. Samtidigt har jag SVAR-kort hemma med Gbg Kristine församling, där familjen nämns enligt min fråga ovan. I samband med begravningarna av barnen 1717 och 1721 såg jag idag att prästen i Kristine hänvisar till Amiralitetets pastor eller den svenske pastorn. Kanske det var denne som döpte barnen också. Tyvärr finns inget i Amiralitetsförsamlingen före 1730 bevarat. Så det verkar som om det skall vara omöjligt att hitta det jag hade hoppats.
28
« skrivet: 2005-01-03, 20:44 »
Är det någon som vet något om Christian Gatenhielms familj? Jag har sett hans barn nämnda någonstans, men inte hittat dem i födelseboken för Göteborgs Kristine församling, som han hustru Helena Catharina Utfall kom ifrån och där de gifte sig 1711, samt där Christian begravdes 1722. Vilken församling registrerades de i?
29
« skrivet: 2004-12-11, 15:38 »
Hej Gun!
Tyvärr har jag inte följt denna släkt framåt i tiden, annat än genom att leta i litteraturen. Det verkar som om släkten dött ut eller flyttat utomlands. Men fotot kan tyda på att en gren blev kvar långt fram på 1800- eller t.o.m. 1900-talet. Efter det att jag frågat om släkten här, har jag hittat att Hans Hindrik var född i Lybeck och hade tjänat några år i Malmö, innan han kom till Kristianstad (burskap 1715).
30
« skrivet: 2004-11-27, 12:25 »
Hej Vincent!
Har forskat i gamla länsräkenskaper och funnit några Lemmich/Lemmike i Uddevalla (originalstavning nedan). Jacob Lemmich nämns 1621-35 som borgare och redare. Införde varor mellan dessa år och hade 1635 ett skepp på 14 läster. En Johan Lemmich nämns 1640 som ungkarl och 1642-43 som betalare av tull. Lars (Laurs) Lemmich/Lemmike blev i början av 1643 knivstucken och måste 1647 böta för slagsmål i Marstrand. År 1650 var han lugnare och nämns som skeppare med ett fartyg på 12 läster.
Så har vi Jochim Lemmich i Uddevalla, som det stavas. Han tullade 1642-43 varor i hemstaden och 1649 i Marstrand. Att det fanns två Jochim Lemmich anser Olga Dahl i artikeln om släkten Bäck i Uddevalla (publicerad i Släkt och Hävd, stavning nedan enligt Olga Dahl): Borgmästare Claus Påwelsson i Uddevalla (levde 1625) hade en syster Anna, gift med Lauritz Hermansson. En dotter till dem var gift med Joakim Lemmike d.ä. Dessas dotter var gift med en Peder Nielsson, från vilken släkten Sahlgren härstammar. Joakim L. d.ä. blev omgift med ett kusinbarn till första hustrun.
Har kommit in på släkten L. genom forskning i släkten Utfall.
31
« skrivet: 2004-07-20, 23:03 »
Svar till Pia Gudbrand
Lantvärnisten Anders Månsson Hjelte, som var bosatt i Träslövsläge 7, föddes 1784 2/10 i Båtsberg, Gödestad sn (N) som son till Måns Andersson, född 1746 30/12 i Lingome 10, Värö sn (N) och hans hustru Inger Svensdotter, född 1753 30/3 i Båtsberg. Hustrun Inger Bengtsdotter föddes 1787 6/1 i Träslövsläge 9, som dotter till båtsmannen Bengt Eriksson av okänd härkomst och hans hustru Britta Berndtsdotter, född 1759 25/2 i Träslövsläge 9. Fiskarehemmet har jag aldrig hört talas om. Kanske feltolkning av Fiskeläget, som T-läge ofta kallades. Uppgifterna här har jag från egen forskning och i fråga om Värö från Ivar Larsson i Tvååker. Mer finns.
Vänl hälsn Henrik
(av någon anledning har mitt förra meddelande med samma lydelse plockats bort!)
32
« skrivet: 2004-05-08, 23:35 »
Lubeck
Handelsmän
En ana hette Hans Hindrik Caers och var handelsman i Kristianstad. Har sökt på namnet utan träffar. Nu fick jag fram att han var född i Lubeck cirka 1687 och kom till Malmö strax efter sekelskiftet, för att sedan hamna i Kristianstad (burskap 1715, men hade varit krambodbetjänt där några år innan dess). Hade sannolikt brodern Johan Christopher och systern Elisabet Margareta, också nämnda i Kristianstad. Gör dessa uppgifter det lättare att hitta något, och hur i så fall?
33
« skrivet: 2003-02-03, 22:49 »
Till W. Ängermark
Ang Peder Eriksson Kongellius kan jag rätta felet att han var son till häradsdomaren Erik Andersson i Hovgården. Denne hade visserligen en son Peder Eriksson, men han var sekreterare (oklart var) och kallades mons. Petter Hovgård och nämns bl.a. i domböckerna 1674-1700. År 1674 finns ett mål där det anges att prästen Peder Eriksson i Trollered had varit förmyndare för Petter Hovgård, vilken blev myndig 1672.
Mvh Henrik Karlsson
34
« skrivet: 2003-02-03, 22:39 »
Till Anders Ryberg m fl
Kerstin Due har jag hittat i Kungälvs kyrko- och hospitalsräkenskaper 1644-50, där hon kallas välb. fru Kirstine Duffue till Olsnes. På ett ställe där 1645 omnämns välb. Knud Pedersen till Olsnes efterleverska, och 1650 18/12 har hon tillägget nu Peder Krabbe. Jag såg på ett annat ställe som jag inte hittar nu en debatt om denna Kirstine Due. Här är alltså ett ställe som visar att det verkligen var en släkt Duva och inte Daa hon kom från.
Mvh Henrik Karlsson
35
« skrivet: 2003-02-03, 22:31 »
Till Glenn Andersson
Det fanns en stor skepparsläkt Gedda i Onsala, Fjärås och Sätila under den tid som skulle stämma med Niclas födelseår. En forskare Eva Ström har frågat om denna släkt via Hallands gen fören. Jag har nog några anteckningar ur domböckerna om vissa av dem, men det skall väl finnas kyrkböcker för den tiden.
Mvh Henrik Karlsson
36
« skrivet: 2003-01-06, 11:43 »
Ang Inge Olsson
I bou efter Inge som jag läste härom veckan finns inget som ger upplysning om hans härkomst.
Henrik Karlsson
37
« skrivet: 2003-01-06, 11:40 »
Hej Susanne!
Öxnäs ligger i Säve sn och inte i Torslanda sn. Finns det någon annan anknytning till Torslanda? Var Kjell Matsson bosatt i Öxnäs, eller var han bara ägare av en gård? Det fanns flera gårdar i byn Öxnäs. I domböckerna för V. Hisings härad 1681-85 har jag vid en första titt inte funnit något om denne Kjell Matsson.
Mvh Henrik Karlsson
38
« skrivet: 2003-01-06, 11:06 »
Hej Cary!
Peder Krabbe till Ölmanäs och Olsnäs var son till Lauridz Erichsen Krabbe, i sin tur son till Erich Olsen till Råö. Detta och annat om släkten har jag hittat i V.Hisings HR domb. 1663 24/2 och 7/4. Det var alltså hans far som hette Lars. Hustrun Kirstine Due var dotter till Jörgen Due (Daae) och hans hustru Else. Detta enligt Tiselius och O.A.Johnsen. Mer om släkterna finns i Danmarks Adels Aarbog.
Mvh Henrik
39
« skrivet: 2002-11-25, 13:11 »
Hej Mia!
Inge Olsson nämns första gången i mantalslängden 1758 (skriven 1757 6/10)och då hos Abraham Olsson på Öckerö Nordgård. Året därefter har han flyttat till Olof Andersson på Björkö Västergård, och 1760 finns han hos Hans Larsson på Hälsö. År 1762 är han så mantalsskriven på Rörö. Detta årliga flyttande som dräng var typiskt för utifrån kommande ynglingar. Detta tillsammans med namnet tyder på att han inte var född i Öckerö församling. Namnet kan komma från Skåne. När Inge dog 1785 upprättades en bouppteckning (Västra Hisings härad FII:1, nr.118). Jag har den bara i ett register, men en genomläsning kan kanske avslöja hans härkomst.
Vänl hälsn Henrik
40
« skrivet: 2001-10-09, 18:17 »
Är det någon som hittat något om Jacob Lachonius, vilken 1731 av svågern Claudius Backe (kyrkoherde i Enslöv) förordades som klockare? Jacob var gift med Helena Persdotter Böcker och bodde under åren 1716-20 hos sin bror i Torslanda utanför Göteborg. De hade dottern Anna Lischen, född 1719. Jag har inte kunnat spåra honom efter 1720, och han finns inte i mtl för Enslöv runt 1731.
41
« skrivet: 2001-09-06, 20:59 »
Lignell skrevs nästan uteslutande med ie, alltså Liegnell, på 1700-talet i de källor jag använt från västra och södra Sverige. Jacob som jag söker har jag hittat tidigast som handelsbetjänt i Lund i mitten på 1720-talet. Åldersuppgiften gör att han skulle kunna vara född så tidigt som 1709. Något mer i kyrkböcker och domböcker som skulle lösa hans ursprung har jag inte hittat, utan är nog tvungen att hoppas på någon som av en tillfällighet kanske hittar något om honom i någon annan stad som det är svårt att utifrån nu kända fakta tänka sig fram till.
42
« skrivet: 2001-02-15, 21:18 »
Är det någon som forskat mkt i Lund och som kan lämna en referens till litteratur om gamla lunds historia? Jag är främst intresserad av 1730-talet och handelsmännen i Lund då. Det fanns en Holger Lieffertz, vilken 1730 blev rådman och då anställde en blott 15-årig boddräng, som hette Jakob Lignell (Ligner i kämnärsrättens protokoll), utan känd härstamning. Kanske någon känner till Lieffertz familjeförhållanden och affärsförbindelser.
43
« skrivet: 2000-12-18, 21:14 »
Jag har funderat så här: Min Jakob Lignell, född 1712, kan ha varit son till en präst, då han namngav sina barn med utpräglat bibliska namn. Sonen Jakob föddes 1753. Jakob Olofsson Lignelius i Laholm dog 1751 i augusti (Laholms dödbok). Det skulle stämma bra med den tidens namngivningsprinciper. En genomgång av kyrkböckerna för Tranemo, Ambjörnarp och Laholm, liksom mtl för Laholm, ger absolut inget belägg för en son Jakob, och inte för en dotter Katarina. Det förefaller inte heller som om min Jakob skulle vara son till Olof Larsson Lignelius övriga söner Lars och Johan. Inte heller verkar han komma från släkten i Dalsland, även om de var präster, men här har jag inte hunnit gå in på alla detaljer.
Den förste sonens namn Niklas för ju tankarna till Finland. Det namnet finns inte i någon av de övriga Lignell-familjerna. En Nils Lignell, född 1744 var kyrkoherde i Finland enligt Elgenstierna. Han skulle kunna vara kusin till min Niklas.
Hur kan man få kontakt med forskare i Finlands-släkten? Om någon av Er som lämnat inlägg vill veta mer om Tranemo-släkten har jag en del okända syskon och ett och annat årtal, som Elgenstierna och Skarstedt inte har med.
Vänl hälsn
44
« skrivet: 2000-12-17, 12:12 »
Är det någon som forskat i prästsläkten Lignell i Tranemo (med förgrening till Ambjörnarp och Länghem), skulle jag vara glad att få kontakt.
45
« skrivet: 2000-10-24, 17:50 »
Hej!
Ett litet inlägg efter att jag råkat läsa igenom de olika inläggen här: Johanna Christensdotter Wandal kan knappast ha varit dotter till Frans Hansson Wandal. I så fall skulle hon hetat Fransdotter. Att hon kallade sig Wandal betyder inte att hon inte kan ha haft Frans som styvfar i stället för biologisk far. Det finns många exempel på sådant namnskick.
46
« skrivet: 2000-10-05, 19:29 »
Känner någon till Christen Andersson, som 1772 13/12 gifte sig med änkan Anna Mattisdotter i Norra Bratteröd? Han var då enligt vigselboken en dräng, likaledes från Bratteröd, men finns inte med i födelseboken eller inflyttningslängden. Då han hade en dotter som hette Catharina, skulle man kunna tro att han var son till skogvaktaren Anders Hasselgren i Bräknedalen (ett torp under Bratteröd) och hans hustru Catharina Christensdotter, men bevis saknas.
Christens svärfar i andra giftet (1781 14/1) var Olof Christoffersson i Mellan Buslätt, tidigare gift (1741 6/1) i Ulvesund. Han var född c.1711 och dog 1779 7/6 i Råssebyhagen, men var var han född?
Christen och hans hustru Johanna Olofsdotter flyttade sedermera till Öckerö sn och dog där efter ett par utflykter till Tjörn och Skredsvik.
Tacksam för alla tips som kan leda framåt.
47
« skrivet: 2000-10-04, 19:41 »
Mats Hellgren. Ja, det är denne Daniel Hildebrand. Det fanns flera barn i familjen, och släkten Rivesell var ganska stor, så det borde finnas någon i Tyskland som forskat i dessa släkter, men jag har som sagt inte fått napp vid förfrågan via nätet.
48
« skrivet: 2000-08-12, 11:37 »
Hej Sten-Åke och Torbjörn!
Vill bara höra av mig som släkting och forskare i släkten Svanberg från Vägga och Märden. Min fm Ellen, f. Svanberg, var dotterdotter till Olof Johansson (1823-98), via Josefina Olsdotter. Det är egendomligt att ingen hittills kunnat hitta Olofs härkomst. Inte heller hans svärmor Anna Britta Hansdotter har kunnat härledas. Torbjörns uppgifter överensstämmer med dem jag fått fram själv, via Sievert Pihl och Jens Ahlfors. Man borde göra en gemensam ansträgning att systematiskt forska efter de ovannämndas anor.
Mvh Henrik Karlsson
49
« skrivet: 2000-08-03, 20:40 »
Hej Anneli och Ove!
Jag härstammar från Torkel Andersson på Ramsön och har fått uppgifter från den framstående inlandsforskaren, framlidna Åslög Svensson. Anders Karlsson var son till Karl Persson i Vinningstorp, död 1704 1/4 och hh, död 1698 24/6. Ingrid Karlsdotter var dotter till Karl Björnsson i Sävelycke, död 1697 1/8 och hh, död 1691 1/1. Det finns längre gående anor för Torkel Anderssons hustru Ingiel Jöransdotter.
50
« skrivet: 2000-07-18, 14:04 »
Koppling Anna Maria Ekman och Jakob skulle kunna sökas i en av släkterna Ekman från Ekered, Dalstorp (Älvsborgs län) eller från Villstad (Jönköpings län). Dessa är sammanblandade i SBL, men riktigt återgivna i Wilstadius Smolandi upsaliensis. Jag har forskat i den senare av dessa två, vilken genom prästerskap oftare använde namnet Jakob. Tyvärr kan jag inte i mina anteckningar hitta någon Anna Maria, men jag har inte gått igenom alla källor.
Kanske detta kan vara en utgångspunkt för vidare forskning, men det finns ju många släkter Ekman i Sverige.
51
« skrivet: 2000-02-19, 18:43 »
Hej Kirsten Ramstedt Smith!
Har Du sett bouppteckningen efter Lars Bogman? Finns den arkiverad under Nya varvet? Eller nämns den bara i boken?
52
« skrivet: 2000-02-19, 18:41 »
Hej Peter m fl!
Kanske det var den äldre Olof Norin som blev änkling 1769 som sedan gifte sig till Nolö på Björkö 1771 (ett tredje gifte?), som jag nämnde ovan.
53
« skrivet: 2000-02-09, 21:12 »
I Bohuslän och Halland var det i alla fall så fram till i början av 1700-talet bland allmogen att det var en oskriven lag att uppkalla barn efter den senast avlidna närmsta släktingen, för att dennes ande skulle leva vidare. Detta enligt egen släktforskning allmänt och vad som kan utläsas i genealogisk litteratur om namn. Under 1700-talet ändrades det successivt.
Så länge seden fortlevde verkar det ha gått till så att man tänkte sig bakåt i generationerna tills man hittade en avliden. Vid ett omgifte efter någons död fick första barnet av samma kön namn efter den. I övrigt blev det namn efter barnens far- och morföräldrar, om de var döda, i annat fall måste man gå ytterligare en generation bakåt. När alla dessa var döda och namnen var utömda, gick man ännu längre bakåt. Vid vanliga namn som Anders och Anna kunde det bli fler än ett syskon som fick samma namn. Om första syskonet dog och nästa fick samma namn, var det väl inte så mycket efter det avlidna syskonet som efter den äldre släkting som det första fått namnet efter, man försökte igen, så att namnet skulle leva vidare och därmed den avlidne äldre släktingen.
Det är självklart omöjligt att använda denna regel för att med någon säkerhet leta fram okända anor. Svårigheten är ju att man inte vet om en ana var död. Det hade varit enklare om man tog namn efter äldre släktingar i en viss ordning oberoende av om de levde eller ej. Man kan möjligen använda den för att göra upp teorier att testa.
Alltså kan man säga att båda sidor har rätt. Det fanns bunden namngivning, men sättet den var bunden på gör att den ofta verkar obunden. Man kan inte heller göra regeln universell i tid eller rum. Genom sin utformning har den ett begränsat genealogiskt forskningsvärde, men kan åtminstone vara kulturhistoriskt intressant.
54
« skrivet: 2000-02-09, 20:41 »
Det måste inte ha varit det bortgångna barnets namn som återbrukades. I stället var det sannolikt så att man försökte igen, dvs ville få det namnet som ursprungligen kom från en avliden i en tidigare generation att bäras av någon levande.
55
« skrivet: 2000-02-08, 18:26 »
Hej Janne Kilvik!
Angående Olof Norin vill jag bara meddela vad jag vid en snabb titt funnit i mtl och kyrkböcker från Öckerö sn. År 1771 gifte sig inte bara Olof Norin med Ingeborg Olofsdotter, utan även änkl. Olof Norin från Marstrand med änkan Margareta Larsdotter från Nolö på Björkö. Hon hade varit gift (från 1756) med en Olof Månsson från Tjörn och var sannolikt född 1738 som dotter till Lars Persson på Sunnebacken (under Nolö).
Det kan vara så att detta var Din Olof Norins far (född 1720). Han blev bosatt på Nolö, men varken han eller Margareta nämns i dödboken till 1820 (men tydligen inte heller i Marstrand). I mtl nämns Olof Norin t.o.m. 1793 (under barnen), sedan har jag inga mtl.
Den Olof Norin som var kapare 1808kan ju inte ha varit denne äldre. Kanske det går att hitta något i mtl för Marstrand kring de åren, som visar om det var den yngre som var kapare.
Mvh Henrik Karlsson
56
« skrivet: 2000-02-08, 18:11 »
Hej janyngwe!
Jag har nämnt dessa personer i min bok Havet var vårt liv (1995). Där framför jag den mycket sannolika teorin att Johannes Larsson Bogman var son till kaptenlöjtnanten Lars Bogman vid Gbg:s amiralitet, nämnd i mtl 1746-48 i Stora Tumlehed i Torslanda sn. Han var tulluppsyningsman 1750-53. Karl Kullman och Johanna hade en son Johan Peter, vilken bodde på Tjörnekalv, Bleket och Röa, senare i Gbg. Detta enligt Daniel Fransson, som Du säkert kan kontakta i ärendet. Kanske han vet mer än detta.
mvh Henrik Karlsson
57
« skrivet: 1999-09-27, 18:08 »
Flensburg
Skulle vilja ha kontakt med någon som forskar i detta område. Härstammar från en Daniel Hildebrand, född c. 1665 strax utanför Flensburg av en präst- och klockarsläkt. Han var först gift med en NN Nissen, syster till Peder Nissen, skeppare utvandrad till Köpenhamn. Modern hette Margareta Rivesell och var av en köpmanssläkt i Flensburg. Jag har varit i Flensburg och tittat på antavlor upprättade av en Moller. De är tyvärr kortfattade och utan källhänvisningar och delvis tvivelaktiga(?).
Det har varit svårt att hitta någon på Internet som forskar i dessa släkter, men jag kanske inte har letat tillräckligt, då jag är ganska ny på detta.
58
« skrivet: 1999-09-25, 11:11 »
Finns det någon som vet vilken gård i Kristianopels län under den danska tiden som kan avses med Fagkoldegierde? Gården innehades som förläning av fogden Rasmus Rasmusson i Inlag i norra Halland. Uppgiften är hämtad ur domboken och således mycket osäker till stavningen.
59
« skrivet: 1999-09-18, 18:17 »
Tack Johannes och Tord!
Det är inte omöjligt att den Jakob Lignell jag söker är den som föddes 1723 (ovan). Är det säkert att det inte fanns fler syskon? En jungfru Catharina Lignell var fadder i Landskrona 1748, en möjlig syster till min Jakob. När dog Jakob Olofsson Lignell? Var det före 1753 (då min Jakob fick en son med det namnet)? Bouppteckning? Finns det biografiska uppgifter om syskonen (Jakob, Olaus Laurentius och Jesper)?
Mvh
60
« skrivet: 1999-09-12, 12:06 »
Andreas Caers var son till Hans Henrik Caers enligt Kristianstads födelsebok och Sjöströms Skånska nationen i Lund 1682-1832, där detta framgår av biografin för Hans Gustaf Caers. Andreas mor hette Malena Håkansdotter och var Hans Henriks första hustru. Hans Gustaf fick sonen Johan Henrik 1804 25/9 (död 1862 8/3) och sonen Gustaf 1807 2/8 (död 1857 22/9).
61
« skrivet: 1999-08-08, 20:07 »
Hej Ing-Britt!
Du känner kanske inte till Ivar Larssons bok Tvååkergårdar från 1979, ny upplaga 1998. Den kan nog beställas från Hallands genealogiska förening. Där kan man se att Truls var son till Anders Toresson och Ingeborg Håkansdotter i Åhs 10, och Inger dotter till Börje Olofsson och Kerstin Torbjörnsdotter i Store-Börs. Deras anor och ättlingar framgår av boken: Sonen Anders Trulsson osv. till nutid.
62
« skrivet: 1999-08-08, 19:49 »
Hej Gabriel!
Tack för Ditt svar! Helena Catharina Lorich var Hans Henriks andra hustru. Jag har försökt göra en översikt över släkten Lorich efter litteraturuppgifter, men inte hittat hennes föräldrar. Det finns en bouppteckning efter henne som nämner ett stort antal kusiner. Var levde tullnären Baltzar Lorich, och vilka var hans föräldrar?
Det är främst den första hustrun, Anna Magdalena Håkansdotter (dotter till den smålandsfödde handelsmannen Håkan Persson i Karlshamn), som är intressant i fråga om de anor jag efterforskar, och jag vet en del om henne och hennes anor, men man behöver ju känna till övriga giften också.
63
« skrivet: 1999-08-07, 12:44 »
Ing-Britt!
Jag härstammar från Lars dotter i andra äktenskapet, Milla, gift med kompanihovslagaren David Schultz i Västra Röd i Harestad sn, kallad Tysken på Röd. Genom deras sonson David Martinsson och följande generationer har namnet David förts vidare till nutiden och ett kusinbarn till mig. Släktgrenen kom genom David Martinssons dotterdotter, Karin Christoffersdotter, från Inland ut till Göteborgs norra skärgård.
Vill Du ha fler uppgifter kan jag skicka över dem på annat sätt.
64
« skrivet: 1999-08-07, 12:34 »
Agneta!
Ursäkta min lapsus i inlägget! Jag tänkte på fel syster, när jag skrev det. Det är alldeles riktigt att Elisabet var dotter i första äktenskapet. Jag har uppgifter från framlidna Åslög Svensson i Kode, förutom från Olga Dahls artikel. Åslög upptar sex barn som säkra i första giftet (Elisabet, Björn, Påske, Elseby, Barbro och Maren), samt fyra i andra (Cecilia, Ougden, Milla och Catharina). Elin/Helena kan vara från första, men är osäkert, och Anna från andra, med samma osäkerhet.
65
« skrivet: 1999-08-07, 12:21 »
Det finns troligen flera släkter Lignell/Liegnell. Den jag intresserar mig för nämns som vanligt inte i några källor eller register. Finns det någon som har anknytning till den och kan hjälpa till? Den äldste i denna släkt var handelsmannen Jacob Liegnell i Landskrona, född 1712, död i Helsingborg 1788. Barnens namn på Jacobs sida var bibliska; Jacob (född 1753), Isac (1755) och Abraham (1757). Sonen Nicolaus (1750) vet jag inte om han fick namn från faderns eller moderns sida, men övriga helt tydligt från modern. Kan Jacob, född 1712, ha varit son till en präst, t.ex. kyrkoherde Lignell i Tranemo?
66
« skrivet: 1999-08-07, 12:11 »
Finns det ingen som forskat i handelssläkten Caers i Kristianstad? Har aldrig hittat den i något register eller annat genealogiskt forum. Förnamnen tyder på invandring från Tyskland. Det finns säkert många nu levande ättlingar, och bland dem genealoger. Tacksam för kontakt med uppslag till vidare forskning. Det nämns i Kristianstads kyrkböcker tre personer som kan ha varit syskon; Johan Christopher Caers (1686-1760), Hans Hindric Caers (1687-1770) och Elisabet Margareta Caers (1698-1748)(gift med J.G.Hildebrand). Av dessa är det Hans Hindric och hans ättlingar som jag mest sysslat med.
67
« skrivet: 1999-06-08, 16:16 »
Elisabeth var dotter till kyrkoherden i Marstrand Lars Påskesson Wandalin (död 1687 4/2) och hans hustru Catharina (Trina) Ougdensdotter, död 1724 6/2. Lars var säkerligen son till skepparen Påske Jensen i Marstrand och dennes hustru Maren/Maret Eriksdotter, hon sedermera omgift med Ivar Wandalin. Obs att det nog är fel i litteraturen att Lars skulle vara son till en präst i Marstrand, Påske Larsson, då det finns mycket svaga belägg för en sådan. Ougden Mickelsson var borgare, skeppare och kyrkvärd i Marstrand och gift med Karin, vilken levde som änka 1669.
68
« skrivet: 1999-03-31, 18:40 »
Att en ort är uppkallad efter en släkt är väl ovanligare än det omvända. Ön Hisingen i Göteborg har varit ursprung för ett stort antal personer som kallat sig Hising efter sin hemort, när de flyttat bort. Den äldste, Olof, som var stamfader för den adliga släkten Hisinger (Elgenstierna) går inte nu att härleda. De senare, under 1600-och 1700-talen, hade ofta inget släktsamband. Det var bara praktiskt att ta sig ett släktnamn för att skilja sig från alla andra med samma förnamn och patronymika). Margareta Eriksson i Göteborg och undertecknad har var för sig och tillsammans försökt att sortera dessa Hisingar. Angående stavningen kan sägas att Hysingen åtminstone ibland är felläsning för Hijsingen, och Hissingen är en vanlig stavningsvariant. Man menar säkert samma namn/ort. När jag tittat i litteratur och källor på Hising, har jag för mig att det finns en liten ort i Skåne som heter så, och som skulle kunna förklara varför det finns flera Hisingar i detta område.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy