Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Lars Kihlborg
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2006-05-15, 23:45 »
Jag har en anfader, Christian Wahlgren, f. 1795 i Lund, där han också bodde enl. hfl, så när som på åren 1815-1821 då han tycks saknas där. Han står som 'kofferdi capitaine' för det mesta, men tycks ha sadlat om och ett tag varit 'trakteur', dvs gästgivare. För att bli titulerad kofferdikapten måste han väl ha haft en viss utbildning, bl a varit till sjöss. Han finns dock inte (enl. Landsarkivet i Lund) inskriven vid sjömanhuset i Malmö 1804-1829, vilket väl vore det naturliga för en person i Lund. Hur blev man kofferdikapten före 1841 (då navigationsskolorna inrättades)? Det verkar långsökt att tro att han utbildat sig i Stockholm eller Göteborg. Kunde man gå en militär väg, t ex i Karlskrona?
2
« skrivet: 2005-11-23, 00:47 »
Tack Ingegärd, Ingela och Niclas!
Jag har sökt i Mårtenssons förteckning och där finns en Bengt Jönsson, Skekzhult, som representerar bondeståndet för Mo och Tveta härader vid 1668 års riksdag (men inte vid andra riksdagar). Denne skulle i så fall varit 70 år och det verkar vara i mesta laget - födelseåret 1598 kan vara fel! Enl. Sv.ortnamn 1999 finns ett 'Spexhult' i Bottnaryds förs. och det verkar ju inte otroligt att detta namn har förändrats/förvanskats. Jag skall kontakta Riksdagens arkiv. Betr. namnen 'Nils Bengt' så användes väl inte båda namnen, men kan han inte vara döpt till båda? Jag har funnit åtskilliga sådana på 1700-talet. Kr.bef.man Bengt Lind(e)berg har jag koll på, men det är ett par generationer senare.
3
« skrivet: 2005-11-21, 17:57 »
Jag har i min släkt en anfader:
Nils Bengt Johansson
som i ett gammalt släktregister uppges vara född 1598 och död 1700 (el. 1702).
Om detta är rätt uppnådde han alltså en anmärkningsvärt hög ålder!
Han står som Riksdagsman för Tveta, Mo och Westra Härader samt inspektor och lottägare i Tabergs järngruvor. Han hade (åtminstone) en son, som tog sig namnet Lindberg: kronobef.man Bengt Nilsson Lindberg, men ättlingarna ändrade det i slutet av 1700-talet till Lindeberg.
Finns det någon som vet något om denne Nils Bengt Johansson, eller var det kan finnas dokumenterat om riksdagsmän under 1600-talet?
Detta inlägg med efterföljande svar har flyttats hit 2012 2/4 från Yrken M-R » Riksdagsman. /Moderator Yrken.
4
« skrivet: 2003-11-15, 23:33 »
(Detta inlägg borde kanske stå under en egen rubrik, det rör själva begreppet adoption.) Enligt vad jag förstått av G. Hafström, Den svenska familjerättens historia förekom inte adoption som rättsligt begrepp i Sverige före 1917, då en lag om adoption tillkom och även arvsrättsliga bestämmelser infördes.
Frågan är: kunde adoption ändå förekomma, t ex på 1700-talet, i något av kyrkan sanktionerat sammanhang och (hur) noterades detta i så fall i kyrkböckerna?
Beteckningen 'fosterbarn' är ju vanligt, men kunde barn överföras från biologiska föräldrar till adoptivföräldrar utan att detta sedan går att spåra i kyrkböcker? Enligt Torsten Berglunds inlägg ovan (2003-01-04) borde det inte kunna förekomma. Någon som har mer kunskap?
5
« skrivet: 2003-10-27, 23:49 »
Tack för detta tillägg! Kanske finns det fler justeringar av vigselåldern senare, eller gällde 18 resp 15 år ända in på 1900-talet? Det skulle också vara intressant om någon som vet kunde ange de lagliga/kyrkliga åldersgränser som gällde före 1734. Eller det kanske framgår av Gerhard Hafströms bok?
/Lars K.
6
« skrivet: 2003-10-24, 23:55 »
Erik!
Jag vet inte om det är samma släkt (det finnes flera släkter Grenander!) men namnen verkar förfärligt bekanta. Min mormors far var
Alfred Grenander, f. 1836-05-05 i Augerum,Blekinge,provinsialläkare i Naum i Västergötland.
Han var gift med
Alice Sandberg, f.1841-06-26 (sic!) i Kristianstad.
De hade 5 döttrar:
Frida (Alfrida), f. 1867-04-20, i Jemshög, Blekinge
Mea (Rebecka), f. 1869-06-03 i Naum (min mormor)
Maja (Maria), f. 1872-10-15
Hanna, f. 1874-12-20
Sigrid, f. 1879-04-25.
Frida gifte sig med Carl August Flor?n, f. 1854 och de fick (åtminstone) 3 barn: Sven-Olov, Ingrid och Erik.
Stämmer det är Du hemskt välkommen att ta kontakt!
Lars
7
« skrivet: 2003-10-24, 23:31 »
Tack Eva! I referensen som ges i 'Unga brudar' får man hela 1734 års Giftemålbalk och där står i 1 Kap.6 ? att mannen skall ha fyllt 21 år och kvinnan 15 år utan Konungen pröfvar skiäligt, att lof ther til gifva. Det ger ju klar besked. Hur det var före 1734 är en annan sak.
8
« skrivet: 2003-10-20, 14:22 »
Fanns det något rättsligt/kyrkligt hinder för en kvinna att ingå äktenskap vid hur låg ålder som helst? I många inlägg talas det om mycket unga brudar, men det kanske inte fanns några hindrande bestämmelser. I mitt fall är det framför allt 1700- och 1800-talen som är av intresse. Det tycks inte vara så självklart var man skall finna svaret. Kanske det är trivialt...
9
« skrivet: 2003-03-24, 22:04 »
Ytterligare en upplysning till Roland:
Det finns en liten biografi om Anders Lindebergs son OTTO EDVARD, f. 1849-09-27, i Wilstadius 'Smålands Nation i Uppsala II 1845-1950' (Uppsala 1961), nr. 2434, s. 77. Han blev tydligen kyrkoherde i Malexander och det finns en referens till Linköpings stifts herdaminne 5:2:174.
M v h
Lars K.
10
« skrivet: 2003-03-10, 23:50 »
Johan August Granath med familj är nu återfunnen i Örtofta som är grannsocken till Håstad.
11
« skrivet: 2003-03-03, 00:13 »
Tack Ulla för intressanta upplysningar, speciellt för dem om Lind(e)bergarna på Åsen, som hör till 'min' släkt.
En del kände jag till från mina egna forskningar och en del från släktforskare före mig som sammanställt en Lindebergs släkttavla.
Jag vet inte om Du eller någon annan är intresserad av kompletteringar från mina papper, men här är några.
Betr. Christina Catharina Lindberg, f. c:a 1735, som dör 1752 på Åsen, så fanns det en flicka med det namnet som var brorsdotter till Bengt. Bengt hade nämligen, som Du nämner, en bror Peter, f. 1700, och de var båda gifta med två systrar Borteij. Peter gifte sig 1735, så om Christina Catharina var deras första barn skulle det kunna stämma. Men enligt mina uppgifter var denna Christina Catharina, som jag tyvärr inte har något förelseår för, gift med en Cinon Lorentz Dusette, pukslagare och titulär kvartermästare vid Smålands Kavalleri, och det tyder väl på
att hon blev äldre än 17 år. Det troliga är väl att det är någon annan av Bengts brorsbarn, han hade ju fyra andra yngre bröder.
Mantalsskrivaren Johan Jacobsson Borteij som dör i Åsen 1742 var troligen en bror till Bengts hustru Christina Magdalena Borteij. Hennes far hette nämligen Jacob Borteij och var kronobefallningsman i Vetlanda. Detta bekräftas ju av Olle Elms uppgifter.
Bengt och Peters föräldrar hette Johan Lindberg (f. 1656 i Rydaholm) och Catharina Wiréen (f. 1672, de gifte sig 1695).
Det var intressant att de tydligen bodde i Åsen redan 1695. Enligt min släkttavla var även han kronobefallningman i Vetlanda, men det kan mycket väl vara fel (förväxling med Borteij?). Måste kontrolleras!
M v h
Lars K.
12
« skrivet: 2003-02-28, 22:48 »
Roland, en rättelse:
Jag har trott att Wiresjö var en socken. Så är det inte. Viresjö hittar man c:a 4 km NNV om Malmbäcks kyrka, så det stämmer nog att det var i Malmbäck s:n Anders Lindeberg bodde mot slutet av sitt liv.
En tveksamhet: Kanske var det inte till Bankeryd familjen Lindeberg flyttade 1811 - jag har skrivit det, men det kan möjligen också vara Barkeryd. Jag har inte kollat i motsv. inflyttningslängder.
M v h
Lars K.
13
« skrivet: 2003-02-27, 23:36 »
Hej igen Roland!
När jag nu tittar i mina papper hittar jag fler uppgifter om Anders Lindeberg, f. 1800.
Enl. Ödestugu AI:5 (1798-1802) bodde familjen på Knutstorp, Månstorpet (Falla Rote). Fadern hette även han Anders Lindeberg, f.1761 och var sergeant (överstruket)-fältväbel. Gift med Anna Lisa Schaale, f.1763-10-16. De hade barnen Charlotte (f. 1787-09-30),
Helena Christina (f.1792),
Johan Leopold (f.1794-10-27),
Birgitta Catharina (f.1796-09-29, död späd),
Anna Maria (f.1798),
Anders (f.1800),
Sara Elisabeth (f.1803),
Sophia (f.1805, död späd) och
Nils Gustaf (f. 1807-07-16).
De är alla antecknade som utflyttade till Bankeryd 1811 (Charlotte flyttade 1808). Nils Gustaf finns 1831 vid samma regemente och samma kompani som brodern Anders och är 1863 sergeant och svärdsman, boende Ekenäs, Gislaved.
Fadern till den Carl Fredric L., f.1778, som jag nämnt ovan (min morfars farfar alltså), hette också Carl Fredric, f. 1732-03-08 i Åsen, Malmbäck s:n, och var några år på slutet av 1700-talet komminister i Ödestugu (han dog 1799) och bodde då i komministerbostället Pehrstorp. Han var fadder vid ovannämnda Birgitta (Britta) Catharinas dop. Kanske fanns det en släktrelation när allt kom omkring?
14
« skrivet: 2003-02-27, 22:28 »
Hej Roland!
Anders Lindeberg, f. 1800-05-11, var underofficer vid K. Jönköpings regemente. I rullan år 1831 upptagen som Fourier vid Tredje Majorens Compagnie. Enl. en Tour och Anciennitets samt tjänsteförteckning, daterad Rönnhult 12 Nov. 1861, hade han då fanjunkares grad och 1:e sergeants lön. Han var 'svärdsman'. Han antogs till underofficer 26/5 1822, blev sergeant 1/6 1834 och fanjunkare 18/3 1843. I den tryckta Anciennitets, Tour och Adress-Rullan över Svenska arm?ns underofficerare (utg. av K.J. Kindvall, Göteborg, 1863) står han som boende i Rönnhult, Wiresjö s:n (sic!), Jönköpings län.
Dessa uppgifter har jag som ett sidospår hittat på Krigsarkivet när jag letat efter släktingar med samma efternamn, som också var underofficerare vid samma regemente, bl a Carl Fredric Lindeberg, f. 1778-04-12, Åsen, Malmbäck s:n och hans son Anders Wilhelm Lindeberg, f. 1807-11-05, Ekeberg, Vireda s:n (min morfars far). Jag har dock inte hittat någon släktrelation till Anders L. f. 1800. Lindeberg, tidigare Lindberg, var dock ett vanligt namn och det finns många som heter så, inte minst bland underofficerarna. Några var säkert släkt.
Vet Du något mer om Lindebergare i Småland vore det roligt att få ta del av det.
15
« skrivet: 2003-01-26, 23:06 »
Jag söker uppgifter om Johan August Granath, f. i Tutaryd 1851-04-21, och gift 1877-10-03 i Virestad med Aurora Lindeberg, f. 1855, som var dotter till en av mina anfäder. Johan August var stationsbokhållare i Liatorp, Stenbrohult s:n, dit han flyttat från Ryssby 1876. Enl. Stenbrohult flyttade familjen till Håstad (Malmöhus län) 1879, men jag kan inte återfinna dem där. Vid flytten hade de en son Arvid Karl Fredrik (f. 1878-03-18) och senare en dotter Anna. Jag hittar inga uppgifter om Johan August i de järnvägsmatriklar jag konsulterat.
16
« skrivet: 2002-12-04, 22:57 »
Tack Käll för initierat och snabbt svar! Det förklarar en hel del!
Mvh / Lars
17
« skrivet: 2002-12-03, 23:26 »
Jag har i släkten en klockare som verkade i Gässie, söder om Malmö (se 'Släkter: Grenander')under första hälften av 1700-talet. I ett brev till biskopen daterat 1 mars 1718 talar han om att han i Malmö blivit enroullerad och knektskriven till ett regemente och bönfaller biskopen att denne på något sätt skall ta honom ur denna olägenhet.
Vet någon om klockare enligt lagar och förordningar var befriade från krigstjänst vid denna tid? Det står i H. Wentz bok ('Klockare i helg och söcken') att detta gällde både präster och klockare, men det framgår inte när denna bestämmelse börjat gälla.
18
« skrivet: 2002-11-26, 00:15 »
Tack Peter! Jag har forskat lite om Skantzarna och funnit både Jan Herder och Berndt Herder. Jag visste att Jan Herder var sjöman men inte vad som hände med honom. Vet Du möjligen När han dog?
Ja, A. Herder Lindeberg är min morfar. Han kom till Uddevalla 1899 och avled där 1928. Han var dock född 1857-08-04 i Bredaryd i Småland.
Finns det någon som utrett varifrån namnet Herder ursprungligen kommer?
19
« skrivet: 2002-11-24, 00:07 »
Efter att ha läst de 8 (eg 9, men två är praktiskt taget identiska trohetsförsäkringar) akter i Lunds Domkapitels handlingar i Landsarkivet i Lund där namnen Lars Olsson, Lars Grenander eller Laurentius Olai är registrerade, kan jag konstatera att Dag Brembergs uppgifter verkar korrekta. Laurentius Olai, som hade gått 5 år i Malmö schola, blev 12/4 1711 utnämnd till klockare i Gessie och Eskilstorps församlingar, och efterträdde den gamle klockaren Bertil Mörk, som avlidit d. 18/10 1710. Han behövde inte konservera änkan, som hade 4 små barn och väntade det femte. Det blev i stället en konflikt mellan honom och henne om det ekonomiska under hennes 'nådeår', där dock kyrkoherden Mauritz Kahl åstadkom förlikning. Då (1711) kallar sig klockaren Lars Olsson. I december 1717 blir denne Lars 'enroullerad och knektskriven' i ett regemente [under besök?] i Malmö och han vädjar till biskopen att hjälpa honom från detta. Då kallar han sig Lars Ollson Grenander. I en skrivelse i december 1719 av 9 klockare i Oxie härad till prosten, där de klagar på sina ekonomiska förmåner, kallar han sig bara Lars Grennander, och så också i de nya trohetsförsäkringar som avges 1720 (inte envälde längre!). När han avlidit 1756 kallas han också Lars Grenander.
Han nämns även i Gässie katekismilängd från år 1736 som Lars Grenander.
Han har alltså successivt gått över till familjenamnet Grenander, men var han fått det ifrån är fortfarande höljt i dunkel.
Bertels Roses uppgift [även i Svenska Män o. Kvinnor 3 (1946)] att Lars efterträdde en Nils/Nicolaus Grenander, av Grenås-släkten, f.1684, kan alltså knappast vara riktig. Tyvärr tycks inget av Bertel Roses forskningsmaterial finnas kvar, enligt vad jag hört av släktingar (han avled 1982). I Svensk Slägtkalender 2 (1886) anges att Nicolaus Grenander blev student i Lund 1705 och sedan klockare i Skåne. Han tycks dock inte finnas registrerad i Klockaremålen i Landsarkivet i Lund.
20
« skrivet: 2002-08-24, 11:54 »
Sökte i Abytarforum på namnet 'Kihlborg' (fantastiskt med sökmöjligheterna!) och fann två mycket intressanta inlägg under rubriken Uppland: Socknar: Stavby av Carl-Evert Gustafsson, som (i det senaste) 2000-02-13 nämner en Hans Persson Kihlborg i Ormeryd, gift 1714. Finns det andra uppgifter om honom och hans släkt med tillnamnet Kihlborg?
Min far Elias (Pettersson) och två av hans bröder tog detta namn år 1906 efter fädernegården Kilsborg i Närke, och jag tror inte de hade en aning om att det förekommit tidigare (om det nu inte är en felskrivning/-läsning?). Såvitt vi vet är alla som har detta namn idag ättlingar (eller ingifta) till dessa tre bröder.
21
« skrivet: 2002-08-03, 22:58 »
Det vore intressant att jämföra Nils Brembergs och Bertel Roses forskningsmaterial. Jag vet inte om Bertel Roses finns bevarat någonstans. Jag har i varje fall inte hans referenser. Kanske fordras det, som Du säger, ytterligare studier i tillgängliga skrifter för att utröna hur det var med klockarna i Gässie och ev. släktskap mellan Nils Grenander och Lars Olsson.
Förutom Svens ättlingar har Tell två döttrar, som heter Grenander resp. Nyberg-Grenander samt en sondotter som också har detta namn.
22
« skrivet: 2002-07-28, 23:37 »
Mera uppgifter om Grenander enligt Bertel Rose:
Nils Grenander var ju bara 35 år när freden inträdde 1719 och det är väl inte otroligt att han, när han då fick avsked som kornett, blev klockare. Han var ju säkert skrivkunnig...
Nils efterträdare som klockare i Gässie (enl. B.R.) Lars Olsson Grenander var gift 3 gånger: i 1:sta giftet med Sissela Jeppsdotter f. ca 1682 hade han 6 barn, bl a Olov Grenander, student,f. ca 1720, d. 1743 (23 år gammal), begravd i Gässie och Hanna, också f. ca 1720, d. i St. Slågarp 1802, gift 1750 med kronoåbon på Haglösa kungsgård Påhl Nilsson. Dessa hade 9 barn, varibland Pehr f. 1757, som blev krögare å Lilla Torg i Malmö, i sitt äktenskap med Marna Johansdotter Klingenberg, f. 1771, hade bl a sonen Påhl Grenander, f. 1791, som blev kyrkoherde i Ö. Broby och stamfar för vad B.R. kallar 'den egentliga släkten Grenander'.
B.R. har i sin släktutredning givetvis mycket fler uppgifter.
23
« skrivet: 2002-07-24, 23:34 »
Eftersom jag inte själv forskat i de Grenanderska släkterna kan jag bara relatera vad Bertel Rose skriver i sina Anteckningar om släkten Grenander. Han skriver (förutom vad som relaterats i mitt förra inlägg):
Lars Olsson Grenander var f. c:a 1688, sannolikt i Gässie samt son till Elna Michelsdotter, död 1738, begravd 14/4, 76 år gammal och troligen husmannen å nr 2 i Gässie by, Olov Trulsson, död 1726. Enl. anteckning i dödboken 'begrovs 7/10 husmannen Ola Trulsson, som väl något tillförne hade sjuklig varit, men dödde dock mycket hastigt på vägen mellan sin och prästgården efter han här hade (varit med) sitt korntionde'. Lars Olsson Grenander dog i Gässie 1756 13/7 och begrovs 21/7. Han var vid sin död 67 år 9? mån. Han var gift 3 gånger... och så nämns hustrur och barn.
Av intresse är även att B.R. skriver att Nils Grenander, alltså klockarföreträdaren i Gässie fick avsked från sin tjänst som kornett vid N. Skånska kavallerireg:et 1719 30/9 och alltså först då blev klockare. Han dog i Brösarp 1738-03-08. Gift med Ingrid Brita Bruce d. 1740. Vid bouppteckningen (1740-05-06) efter henne fanns 5 barn födda 1715-1724. 'Dessa barn vilka i bouppteckningen omnämnas med släktnamnet Grenander voro, då Nils Grenander gifte sig först 1727, sålunda endast hans styvbarn. Nils Grenanders äktenskap med Ingrid Brita Bruce synes ha varit barnlöst.' Så långt Bertel Rose. Jag kan som sagt inte gå i god för hans uppgifter.
24
« skrivet: 2002-07-20, 23:50 »
De uppgifter som Emil Ferdinand Grenander lämnar om släkten Grenander i sina 'En svensk domares levnadsminnen' är nog inte helt korrekta. Bertel Rose (son till Linn?a Rose f. Hamnström, i sin tur dotter till Elise Hamnström, f. Grenander, f. 1829 och syster till Emil) har utrett släktförhållandena och kommit fram till att namnet Grenander först burits av Arvidus Nicolai Grenander f. 1650 i Grenås (Glänås) i Svanhals socken i Östergötland. Han hade en son Nils, f. 1684, som först var militär och sedan klockare i Tottarp, sedan i Gässie och till slut i Brösarp. Från honom härstammar den 'andra' släkten Grenander. Nils Grenander hade som efterträdare i Gässie klockaren Lars Olsson f. ca 1688, som tydligen ansåg att namnet Grenander hörde till klockaresysslan och därför antog detta släktnamn omkring 1740. Från honom härstammar den släkt Grenander till vilken Emil Grenander (med sonen Tell) och min mmf Alfred Grenander hör. Han skall inte förväxlas med den Alfred Grenander f. 1863, som var arkitekt och prof. i Berlin. Denne hör till den 'andra' släkten.
Jag har en hel del ytterligare material om släkterna Grenander - mest naturligtvis om 'min egen'.
25
« skrivet: 2002-07-15, 23:58 »
Herder tycks vara ett inte alldeles ovanligt mansnamn. Men finns det någon som har träffat på flicknamnet Herdina? Min morfar hette (och kallades) Herder och han hade en 4 år äldre syster som hette Herdina. Hon hade med tiden ett konditori i Linköping (hon dog 1935) som hette 'Herdina Lindebergs Konditori'
Deras mor kom från norra Halland (se Herder!)
26
« skrivet: 2002-07-11, 23:27 »
Det är intressant att Du har funnit namnet Herder vara vanligt i Norra Halland. Min morfar hette Herder Lindeberg och var född i Småland 1857. Jag har trott att detta (för)namn var ytterst ovanligt, och att föräldrarna var inspirerade av den store tyske filosofen och författaren Johann Gottfried von Herder (f. 1744). Så behöver det tydligen inte vara, men ursprunget kan ju ändå komma därifrån. Herders mor, Anna Helena f. Skantze, var född i Veddinge i Halland.
Herder hade en 4 år äldre syster med namnet Herdina (Herdina Lindebergs konditori fanns in på 1930-talet i Linköping). Finns det någon som stött på detta flicknamn?
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy