Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Bibi Gustafson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2021-01-09, 10:27 »
A fäll is a blanket made of fur. Sticktäcke is a quilt but not with a pieced top. Both sides of the quilt are made with one piece of fabric with batting between them. They are quilted with more or less intricate patterns to hold it all together. If it is pieced it is called "lapptäcke" in Swedish.
2
« skrivet: 2020-10-12, 11:33 »
Detta är helt fantastiskt! Fick för mig att söka på Per August Forsberg och hittade denna tråd. Har letat förgäves i flera år efter var i Stockholm han kunde vara född. Han var min farmors morfars far. När vi bodde i Falun ordnade pappa en släktutredning genom församlingen eftersom han visste att hans mormor kom från Falun. Utredningen började med Per August Forsberg, f.d. livgardist och hans hustru Greta Johanna Hedman. Jag tittade många gånger på den som barn och den fick mig att själv börja med släktforskning sent 90-tal.
3
« skrivet: 2015-07-27, 14:16 »
Intressant och nu har lite pusselbitar fallit på plats. Min farmors farmor föddes som Sara Catarina Eriksdotter 1838 i Sättna, Medelpad. Hon gifter sig först med Erik Källman (född 1830 i Indal). Han är snickare /snickeriidkare i hfl och omkommer 1871 i tjänsten: han ramlar ner i lastutrymmet på en båt och bryter nacken. Så länge han lever heter hon Sara Catarina Eriksdotter i kyrkböckerna, men sedan står hon som snickeridkare änkan Sara Catarina Källman. Den 26/4 1872 gifter hon om sig med Erik Gustaf Eriksson (född 1840 i Umeå lfs). I giftasnotisen står att arvsskiftet är upprättat den 23/4 1872. Erik Gustaf blir sedan min farmors farfar. I hfl under 1800-talet står hon som hustru Sara Catarina Källman. Erik Gustaf dör 1897 och Sara Catarina 1921. I bouppteckningen heter hon Sara Catarina Eriksson. Så långt fram i tiden hade ju kvinnorna börjat ta sin makes efternamn, men hennes Eriksson kan ju lika gärna vara en omvandling av hennes patrinymikon Eriksdotter. På min farmors sida finns en Eriksdotter till, nämligen hennes mormor som hette Ingeborg Eriksdotter (född i Lillhärdal 1848). Hon gifte sig 1875 med Johan August Forsberg (född 1855 i Falu Kristine). Johan August var bokbindare och alla deras barn heter Forsberg men Ingeborg står hela tiden som Eriksdotter i hfl. Kring förra sekelskiftet ändras det dock till Eriksson, men aldrig Forsberg...
Mvh
Bibi Gustafson
4
« skrivet: 2015-05-23, 12:24 »
Med de regler som i alla fall gällde inom affärssvenskan in på 70-talet är det en person han lagt bort titlarna med (blivit du och bror med). Behöver inte vara nära vän men är ganska säkert inte en församlingsmedlem vem som helst. Min första chef hade ett kartotek där han noga noterade när han lagt bort titlarna med en kund/affärsbekant. Värsta mardrömmen var att nia en kontakt när man en gång lagt bort titlarna :-).
5
« skrivet: 2014-12-28, 16:45 »
Är inte ofta inne på Anbytarforum numera - hittade detta idag och vad glad jag blev. Kämpar just nu med att tyda Hfl för Gamleby /Västervik från mitten av 1700-talet. Handstilen är mycket lik denna...
Mvh
Bibi
6
« skrivet: 2014-05-04, 21:27 »
Hej Patrick!
Är lite äldre - gick i skolan 1959-71 - och brandgult är den beteckning jag använde som barn på den färg som numera heter orange (oransj). Kanske dags att återuppliva detta måleriska namn på färgen mellan rött och gult :-).
Mvh
Bibi
7
« skrivet: 2014-01-25, 11:39 »
Hej Torbjörn!
Kan tyvärr inte direkt besvara din fråga. Härstammar själv från Lillhärdal på en gren av mitt släktträd. Jag var i kontakt med Lillhärdals Hembygdsförening och fick då mina anor genom Fritz Busk. För hela Lillhärdal finns en utredning gjord av en man som hette Bruno Persson (osäker på efternamnet i skrivande stund). Han gick igenom församlingen i kyrkoböcker, domböcker, mantalslängder osv. Men jag fick bara mina anor. Bland dessa finns Pål Olofsson och Karin Björsdotter. Enligt detta är Sigrid Pålsdotter deras sista barn, f omkr 1665. Glissjöberg hör till Sveg. Mitt bästa råd till dig är att kontakta hembygdsförningen.
Mvh
Bibi Gustafson
8
« skrivet: 2012-11-19, 23:09 »
Om hans fartyg anlöpte New York finns han säkert i materialet för Ellis Island. Där har jag i alla fall hittat min farfar, hans bror och andra släktingar. Det var inte bara emigranter som registrerades där utan alla sjömän på fartygen som kom och gick till hamnen. Vet du vad båten han mönstrade på hette? Sök i så fall på det namnet. Eller hans eget namn - du bör hitta rätt person tack vare hans födelsedatum.
Mvh
Bibi Gustafson
9
« skrivet: 2012-06-08, 16:46 »
Hej Ann-Mari!
Att dra ihop och skriva med apostrof är talspråksmässigt. En liten jämförelse är dom, som man inte fick skriva (men väl säga) när jag gick i skolan - man skulle skriva de eller dem.
Vad gäller Hi eller Hallo/Hello - hur inleder hon ett brev då? Mina vänner i USA använder oftast ingen inledningsfras, ibland skriver de mitt förnamn med kolon efter. De avslutar inte heller med något annat än sitt namn. Och det tycker jag är lite abrupt. De är alla i medelåldern (övre) och har god utbildning, vana att skriva osv.
Mvh
Bibi
10
« skrivet: 2012-06-08, 16:39 »
Barry, It could also be a large/larger farm with statare. Hans Högman writes about this system here: http://www.algonet.se/~hogman/statare_eng.htm The lists for these farms contain families compared to other large farms where you find a lot of pigor and drängar but not that many families apart from the owner family. Kind regards, Bibi
11
« skrivet: 2012-05-20, 22:22 »
Hej!
Finns det en gård på Gotland som heter Bosarvet? Med en familj som heter Boström?
Mvh
Bibi Gustafson
12
« skrivet: 2012-05-17, 13:48 »
Barry - I use oj-oj-oj myself when I'm tired from working outside, having cleaned the whole house etc. Not necessarily when it's time to go to bed. In English I would say oh my to express the same feeling. Where in Sweden did your g-grandma come from?
Bibi
13
« skrivet: 2012-05-15, 10:12 »
Barry,
At the same time your g-gm softened the expression by putting her fingers to your lips. This is just as often followed by schhh or the words be quiet.
Bibi
14
« skrivet: 2012-01-12, 22:26 »
Scott - my husband's grandmother (mother's mother) was a hemmadotter (stay-at-home-daughter). She was born in 1883, one of 6 siblings (reaching adulthood) and stayed with her parents until they died in 1917. We have a letter from one of her sisters telling that as she was the only daughter not married she was requested to take care of her parents as a piga and remain unmarried until they passed away. We do not know the reasons why she wasn't married when she was 25, but that's why she was the one asked. The sister writing the letter kind of feels sorry for her and is happy that she is released from her duties after the death of the parents. I suppose that if all the daughters had been married they would have hired a piga to do the work.
Best regards,
Bibi
15
« skrivet: 2011-12-12, 15:35 »
Hej Malin!
Det står ju Tuberculosis pulmonum plus amyloidosis. Sökning på Amyloidosis ledde bara till engelska sidor. via google translate hittade jag det svenska namnet och följande info på wikipedia:
Amyloidos är en grupp av sjukdomar där protein klumpar ihop sig och i mikroskop ser ut på ett speciellt sätt. Alzheimers sjukdom är den mest kända amyloidosen. Ihopklumpning av amyloid kan ske i många olika organ och vävnader.
Amyloidos kan även vara en sekundär sjukdom, bland annat till reumatoid artrit och myelom. Primär amyloidos upptäcks ofta i njuren vid nefrotiskt syndrom. Biopsier görs vid amyloidos.
Vet inte om denna information hjälper dig. När ställdes diagnosen?
Mvh
Bibi
16
« skrivet: 2011-07-26, 22:42 »
Hej Erik! Föreningen Gamla Trelleborg gav ut en bok till 100-årsjubileumet för Kungsleden Trelleborg-Sassnitz 1909-2009. Har snabblast lite i början av boken. Det fanns reguljär trafik på Sassnitz, Hamburg från 1890-talet och några kaptensnamn nämns, men mestadels redarnamn. Redaktör för boken var Erik Sandell. Du kanske kunde kontakta föreningen och höra om de har tillgång till tjänstgöringslistor eller liknande. Du hittar kontaktinfo på deras hemsida, www.gamlatrelleborg.se. Mvh Bibi Gustafson
17
« skrivet: 2011-02-19, 19:14 »
Hej!
Hur länge kallades Norrbacka för Vanföreanstalten? Min farmor åkte dit regelbundet med sin yngste son f 1940 eftersom han var född med klumpfot. Han hade dessutom Down's syndrom (eller var mongoloid som man sa då). Pappa har berättat att hon alltid var så arg och upprörd efter tågresorna dit och hem (till Sundsvall) eftersom hon fick så många elaka kommentarer om vad man borde göra med sådana barn.
Mvh
Bibi Gustafson
18
« skrivet: 2010-11-09, 22:51 »
Apropå inkallade bilar - detta har har förekommit i modern tid. Vår 740 av 1985 års modell skulle ställas till försvarets förfogande i fall av krig.
Mvh
Bibi Gustafson
19
« skrivet: 2010-08-07, 21:51 »
Mullsjö ligger inte i Östergötland utan i Västergötland och hör numera till Jönköpings län... Detta borda alltså flyttas :-).
Mvh
Bibi Gustafson
20
« skrivet: 2010-03-03, 13:28 »
Kände igen namnet och sökt på Google - det är en del av de öar som ligger utanför North Carolinas kust. De ingår i det som kallas för the Graveyard of the Atlantic. Intressant läsning finns på Wikipedia. Cape Hatteras Lighthouse nämns ofta bland kända amerikanska fyrar (kanske inte så konstigt...). Längre norrut finns ett annat känt namn: Kitty Hawk. På reg.skyltarna från N Carolina står First in Flight syftande på bröderna Wrights bedrift 1903.
Mvh
Bibi Gustafson
21
« skrivet: 2010-03-03, 08:42 »
One of my friends in Florida collects antique coffee cups. She told me one way to know tha a cup and saucer is old (late 18th century) is the shape of the saucer: it's deeper - very much like a shallow bowl. The reason for that shape, according to her, was that everybody drank coffee from the saucer back then. Not only rural Swedes.
Regards,
Bibi Gustafson
22
« skrivet: 2010-02-25, 21:39 »
Gudrun!
Det förstår jag. Men din historia kan man verkligen kalla för desperate housewifes...
Bibi
23
« skrivet: 2010-02-25, 21:05 »
När började man med den typ av modersmjölksersättning vi har i dag? Min svärmor har berättat att det som hon använde till min man (född 1950) gjorde honom väldigt tjock. Finns ett foto på honom vid 3 månaders ålder där han verkligen är en gedigen klump. När hon sedan övergick till välling blev han snart normalknubbig.
När vi var i England på semester sommaren 1965 såg vi vid ett tillfälle ett barn som fick en napp med en liten påhängd bytta som innehöll sockerlösning. Mina föräldrar förfasades över att man fortfarande gav babysar sockerlösning - de kände igen detta från sin barndom, men då var det en sudd som beskrivits ovan som användes. Sockerlösningen kanske var bättre än brännvinet men bara lite...
Informationen att barn som getts modersmjölksersättning med opastöriserad mjölk är intressant och kanske förklarar en hel del. Min farmorsfar dog 1908 och farmor berättade hur han varit till skidhoppsbacken i Hudiksvall, skidat hem till Sundsvall, blivit blöt och kall. Väl hemma drack han mjölk. Sedan fick han lunginflammation och dog. När jag sedan hittade hans dödsnotis visade det sig att han dog i september; knappast skidföre då och dödsorsaken var TBC. Han var född 1878. Av de 4 helsyskonen dog 3 i TBC: Hulda Margareta född 1872 dog 1907, Carl Gustaf f 1878 d 1908 och Olga Maria f 1883 d 1906. Jag har, trots att jag vet att opastöriserad mjölk kan ge TBC, inte kopplat ihop detta. Men troligen har familjen vetat om detta men farmor, som var 6 år när hennes far dog, har inte fått veta hur det egentligen hängde ihop. Om jag tolkar dig rätt Chris, så kunde det dröja ända till vuxen ålder innan TBC:n var fullt utvecklad.
Mvh
Bibi Gustafson
24
« skrivet: 2010-02-22, 14:48 »
Tant och farbror har ju använts som allmänna artighetsord av barn åtminstone hela 60-talet (försvann väl till stor del under det frigjorda 70-talet). Man frågade artigt en helt främmande vuxen på gatan: Kan tant/farbror säga hur mycket klockan är. Dessutom kallades föräldrarnas vänner, vuxna grannar, bekanta för tant + förnamn och farbror + efternamn eller förnamn. Jag är visserligen uppvuxen i Dalarna och Skåne, men mina föräldrar är från Sundsvall och Linköping. I dessa landsändar var detta bruk helt naturligt. När det sedan gäller engelskans great-aunt osv finns ju det svenska gammelmoster/faster men det tror jag inte används särskilt ofta. I vår släkt har man behållit sin moster/morbror/faster/farbror titel + förnamnet för evigt. Dvs. min farmors morbror Axel kallade min pappa för morbror Axel och jag gjorde detsamma. Min systerdotter väntar barn vilken dag som helst och jag vill nog inte bli kallad för gammelmoster utan det får förbli moster Bibi. Med ett eventuellt förklarande tillägg av mammas moster. Fast på engelska kommer jag att kalla mig för great-aunt .
Mvh
Bibi Gustafson
25
« skrivet: 2010-01-08, 10:22 »
Hej!
Göran Skytte höll ett intressant föredrag om de dövstummas situation när släktforskardagarna var i Malmö härom året. Han har även skrivit en bok Brev från tystnaden som handlar om hans mormors far som var just dövstum. Intressant läsning.
Mvh
Bibi Gustafson
26
« skrivet: 2009-11-04, 17:05 »
Det var ju till jul de skulle hänga upp trådrullarna. Under 90-talet i USA läste jag i en tidning (med bildillustrationer) om gamla, enklare julpynt/julgranspynt. Det var trådrullar uppträdda på ett snöre. En annan variant var popcorn. Det senare används på vissa håll i USA fortfarande (om man ska tro tidningarna). Det hela såg ut ungefär som de flaggspel vi kan ha i granarna. Seden kanske hade importerats hit från USA, eller så har den gått andra hållet.
Mvh
Bibi Gustafson
27
« skrivet: 2009-09-13, 09:03 »
Lyssnade på radio (P4) för drygt en vecka sedan där man pratade om den nya influensan, vaccination, riskgrupper osv. En kvinnlig läkare deltog (smittskyddsexpert, kommmer tyvärr inte ihåg namnet) och svarade på diverse frågor. Bl.a. om varför yngre och inte gamla räknas som utsatta för större risk av denna influensa. Man måste ju vara riktigt gammal för att kunna ha upplevt/överlevt spanska sjukan och ha det skydd som behövs mot dagens pandemi. Hennes svar var att under 20- och 30-talets influensavågor härjade en mildare variant av spanska sjukan. Det vill säga att om man är född under dessa årtionden har man redan mött denna sorts influensa.
Mvh
Bibi Gustafson
28
« skrivet: 2009-06-30, 08:42 »
Utan att ha läst hela tidningen måste jag hålla med om att det är väl många stavfel. Många av dem är av den karaktären att ett rättstavningsprogram inte hade hittat dem heller. Om jag får välja mellan två fel så är en tidning med många intressanta artiklar och många stavfel att föredra framför en med trist innehåll och helt korrekt svenska . Jag är själv korrekturläsare åt min man och vet hur lätt det tyvärr är att missa, i synnerhet när tiden är knapp.
Som nämnts ovan har dagspressen blivit mycket sämre de sista 5 åren. De har t.o.m. ett fel som jag nästan har ännu större problem med än stav- och grammatikfel nämligen ofoget att göra ett mellanslag mellan sista bokstaven och interpunktion. Till exempel ! Detta stör det läsande ögat.
En liten extra kommentar: jag har alltid hävdat att det underlättar läsningen när orden är rättstavade. Det är jag inte lika övertygad om sedan jag fick ett cirkulationsmail med en exempeltext där inte ett enda ord var rättstavat, som jag läste utan problem. Det var visserligen ganska enkla ord men ändå...
Mvh
Bibi Gustafson
29
« skrivet: 2009-05-03, 18:56 »
Hej Lena!
Ändrades metoden? Min man (född 1950) har ett ärr efter den vaccination han fick som barn men inget efter den påfyllning som gjordes i lumpen 1971. Och fick alla unga män denna påfyllning eller gjordes någon form av test (som man t.ex. gjorde betr. tuberkulosvaccinet)?
Mvh Bibi
30
« skrivet: 2009-05-03, 16:53 »
Vattenkoppor kanske inte är alldeles feltänkt. Min bästa kompis i nian och gymnasiet mamma var dagmamma. Hon hade inte haft vattenkoppor och smittades av sitt dagbarn. Barnsjukdomar som man får som vuxen kan bli ganska svårartade. Karins mamma fick söka läkare och han förhörde henne om han varit i närheten av det smittkoppsfall som då var aktuellt! I Wikipedia står att sista fallet i Sverige var 1963 men detta måste ha varit 1967 eller 1968, fast det fallet av smittkoppor var kanske någonstans i Europa.
Kolla dina föräldrars överarmar - de bör ha ett ärr som ser lite skrynkligt och hopsjunket ut. De enda ur den äldre generationen som inte har detta ärr är sådana som jag: hade man böjveckseksem som barn fick man ingen smittkoppsspruta. Det ansågs som för stor risk att vaccinet (kopporna) skulle kunna spridas med den narighet/sårighet som eksemet kunde ge.
Mvh
Bibi
31
« skrivet: 2009-05-03, 11:20 »
Hej Peter!
Är väl en förkortning av naturligt (nat. brukar det stå i de böcker jag läst), alltså att man haft sjukdomen och överlevt och då behöver man ju ingen vaccination.
Mvh
Bibi Gustafson
32
« skrivet: 2008-08-20, 10:34 »
Hello Victor,
Björ Mogensen is one of my ancestors as well. I never thought that much about Mogens being more of a Danish than Norwegian name as he was born before Härjedalen became Swedish. As a part of Denmark, Norway was influenced by that. However, I've met/known more Danes called Mogens/Mogensen than Norwegians. I just made a search on the internet phone books. There are 106 Mogensen listed in Norway and 1000 or more in Denmark. Björ is the only Mogensen and his son Mogens is the only one in my list of ancestors in Lillhärdal. However, mine is not the complete one. I wouldn't rule out that somewhere behind Björ there is somebody from Denmark moving to Norway/Härjedalen.
From where do you have the information that he was born in 1575? As far as I have been told he paid taxes from 1599 to 1645 for the farm in Sunnanå, Lillhärdal and from 1631 the tax burden is shared with his oldest son Mogens Björsson. No birth years are given for either of them.
Translation of the note about Malin Björsdotter:
Given a death sentence by Svea Court of Appeal for witchcraft on February 17, 1673. Her daughter Karin is also sentenced that day. As well as Malin's sister Påls-Karin (her half sister). Their case is also handled by the Court of Appeal on April 16, 1672, but neither Malin nor the daughter Kerstin could be brought to confess and thus the trial was postponed. They should be persuaded to confess through the serious and diligent exhortations (admonitions?)of the clerical office. Executed 1673 at Spångmyrholmen in Lillhärdal, first beheaded and thereafter burnt on the stake.
There is some confusion in the text: Malin (born circa 1601) had two daughters - Kerstin Halvarsdotter born circa 1630 and Karin Halvarsdotter born circa 1639. They were both tried as witches and beheaded and burnt on the stake. Kerstin's execution was put forward as she was pregnant. Karin and Malin were executed at the same time. As far as Påls-Karin (Karin Björsdotter, married to Pål Olsson) born 1617: she never confessed and there is no note about her being executed. The last being written about her is that she is in prison in Gävle.
I have another note about Malin where she states that she had learnt witchcraft from her stepmother (Trollkonan) and that she was proud of her knowledge. Could it be that she was a healer - those were often looked upon suspiciously, called witches etc.
Which of Malin's children is your ancestor? Mine is her second son Olof Halvarsson.
Best regards,
Bibi Gustafson
33
« skrivet: 2008-06-13, 19:03 »
Hello Thomas,
The military name followed the croft/position that he held. As he has two different names he has moved. Among my military ancestors there are some with two different soldier names. Furthermore, the children did not get the military last name in the 18th century but in the 19th century they began using the same name as the father. Some of the soldiers kept their patronymic and added the service name and some used the soldier name only. Or rather the clerical book keeper did.
Best regards,
Bibi Gustafson
34
« skrivet: 2008-02-13, 11:35 »
Min pappa lärde mig denna historia, fast i den var det en älv och inte en sjö. Dessutom hade mannen dåligt samvete och skulle leta upp kroppen för en ordentlig begravning. Men hur han än letade hittade han henne inte förrän han kom på att söka uppströms i stället... Pappa är uppvuxen i Sundsvall men har rest i halva Sverige (ungefär norr om Dalälven) som representant - han kan alltså ha plockat upp historien var som helst
Mvh
Bibi Gustafson
35
« skrivet: 2008-02-10, 20:44 »
Hello Bill,
The almond is put in the rice porridge (or pudding) on Christmas Eve and the one to receive it will be married during the coming year. An older tradition was that the one who got the almond received an extra little Christmas present. In my parents' families the tradition was that the person who received it had to recite a small poem in honor of the almond and he or she would receive a gift, i.e. a coin. In my mother's family they would also ad a bitter almond to the porridge... When we quit eating rice porridge on Christmas Eve this tradition was discontinued, I'm afraid.
Meatball recipes vary from mother to mother (we usually call them Mamma's meat balls). Anyhow, this is the recipe I've always used: 1 dl milk (100 ml = 1/3 cup + 1 tbs + 1 tsp...), 3 tbs bread crumbs (unseasoned), 1 egg, 1/2 tsp salt, 1/4 tsp pepper, 1/2 onion (grated), 1 lb. ground meat (50 % beef and 50 % pork, finely ground). Let the bread crumbs soak in the milk until it's like a paste. Add the egg and mix, then the salt and pepper, grated onion and last the meat. Roll into balls with wet hands and put on a wet cutting board. Fry in a hot frying pan (with butter or margarine). I often replace the onion with 1-2 tbs sweet mustard.
Best regards,
Bibi
36
« skrivet: 2007-12-16, 23:01 »
A small correction to Chris' entry. We do not light candles on All Hallow's Eve which is the same as Halloween in USA. We light them on All Saint's Day which is always the first Saturday in November nowadays. There is also a lighting of candles ceremony in the church that evening to commemorate the parishioners that has passed away during the year.
Best regards,
Bibi Gustafson
37
« skrivet: 2007-08-16, 14:27 »
Hej!
Det där med sill o strömming fick man ju lära sig i skolan. Men har aldrig tänkt på detta: det heter väl inlagd sill (löksill osv) som man äter till jul, påsk osv även i de delar av landet man fiskar strömming i? Och här nere i Skåne, där vi bor, fiskar man sill men serverar rätter som kräftströmming och liknande...
Mvh
Bibi
38
« skrivet: 2007-07-26, 08:44 »
Hello Heather,
First a correct Swedish from the letter (as I read it or guess it to be).
Som jag ej hört något från St. Paul på länge så får (jag) till att skriva några rader för att låta eder veta hur det står till med oss. Vi har nu ingen hälsa att berömma oss av. Vi har haft förkylning allesamman. Emelia hon är sängliggande, hon har ej varit riktigt frisk sedan hon kom hit )three letter word). Vi tröskade här förliden fredag skörden. Blev mindre i år än i fjol. Det blev 1345 bushel. De har även tröskat på din farm men jag har ej hört hur mycket det blev där. Jag har nu talat vid gubben, han begärde tio tusen dollar för farmen! Han kan ej sälja den billigare sade han. Så jag för min del tycker det är för mycket. Jag hörde av Emelia (att) ni har fått en dotter till. Jag önskar eder lycka till den, skada blott att det ej var en pojk. Jag hoppas lilla Anna är frisk och kry. Vad säger hon om sin lilla syster. Var god och skriv snart så vi får veta hur det står till med eder. Hur mår Gust jag hörde han var sjuk, hoppas han är frisk igen. Många hälsningar från oss till eder alla tecknar vänligen.
L.J. Johnson
And this is a quick translation
As I have not heard anything from St Paul in a long time, I have to write a short letter and tell you how we are doing. At the moment we cannot praise ourselves of being in good health. We have all had a cold. Emelia is bedridden, she has not been quite well after coming here. We threshed the harvest here last Friday. Was less this year compared to last year. We got 1345 bushels. They have also threshed at your farm but I have not heard how much they got. I have now talked to the old man, he asked ten thousand dollars for the farm! He said he cannot sell it any cheaper. If you ask me, I think it is too much. I heard from Emelia that you have had another daughter. I wish you good luck with her, although it is a shame that it was not a boy. I hope little Anna is well and in good health. What is she saying about her little sister. Please write us soon and let us know how you are doing. How is Gust (short for Gustav?) doing, I heard he was sick, hope he is well by now. Many regards from us to all of you signed kindly by L.J. Johnson
Would late September be a normal time for threshing? Could Emelia have been visiting the Handen's as she had information about both the new daughter and probably also Gust? Today the word gubben (old man) in that context would be a bit disrespectful... Hope this helps you.
Best regards,
Bibi Gustafson
39
« skrivet: 2007-06-14, 20:45 »
Hej Mats!
Vill minnas att vi sa uppväckare i Trelleborg på 60-talet. En redan bränd medspelare fick då vara med på nytt - blev uppväckt.
Mvh
Bibi
40
« skrivet: 2007-05-10, 23:03 »
Hej Camilla!
Det där har jag råkat ut för många gånger. Har blivit av med det genom att gå in under kontrollpanelen, handikapphjälpmedel (rullstolssymbolen). På fliken tangentbordet har jag tagit bort bocken för tangentfilter. Sedan kan jag ha shifttangenten nertryckt så länge jag vill när jag funderar :-). Hoppas det hjälper dig också.
Mvh
Bibi Gustafson
41
« skrivet: 2007-01-20, 18:57 »
När vi gick i skolan (började ettan 1959) fick vi gå till skolsyster en gång om året. Alla fick ett stick i fingret för att kolla hb-värdet och dessutom hade alla med sig ett urinprov (morgonurin) för att se så vi inte hade socker eller äggvita i urinen. De som hade under ett visst värde på blodprovet ordinerades järntabletter. Det ansågs som väldigt viktigt att hålla blodvärdet på rätt nivå. Kommer tyvärr inte ihåg var gränsvärdet låg eftersom jag själv alltid hade högt eller mycket högt blodvärde. Hade jag inte haft det hade jag nog varit anemisk - även jag blödde ofta näsblod . Dessa provtagningar pågick t.o.m. nian, dvs. den obligatoriska skoltiden.
När mina barn gick i skolan (födda 1980 o 1984) var det inte så viktigt med detta; man ansåg väl att kosten allmänt sett var bättre eller vad? Hur som helst, vår dotters bästa kompis' storasyster visade sig efter en längre tids trötthet och oförklarliga svimningar vara anemisk. Hon var då ca 15-16 år och det tog ett tag innan man kom fram till diagnosen. Detta var omkring 1990-92. Hon var inte anorektisk, snarare en anings mullig.
Mvh
Bibi
42
« skrivet: 2006-12-30, 18:28 »
Hej Ulla!
Den del av min släkt jag utforskat verkar det snarare vara standard att man fick sista barnet mellan 40 och 45 års ålder. De äldsta jag hittills hittat var 47 år. Dessutom var de flesta ganska gamla när de gifte sig/fick första barnet, flera över 30 år men de allra flesta mellan 25 och 30. Den ena som var 47 år när sista föddes var 27 när den äldsta kom. Dagens trend att man är närmare 30 när man börjar föda barn kanske inte är så ny...
Mvh
Bibi
43
« skrivet: 2006-10-02, 17:47 »
Hello Victor,
When Björ Mogensen lived Härjedalen belonged to Norway (or rather Denmark as Norway wasn't a country by itself until 1905). We are related if you are a descendant of Malin Björsdotter.
Best regards
Bibi Gustafson
44
« skrivet: 2006-09-09, 17:31 »
När man lärde sig skriva enligt touchmetoden på skrivmaskinstiden satte man en skärm över maskinen (som ett upp-och-ner-vänt fyrkantigt u) så man inte kunde titta på tangenterna. Utgångsläget är att vänster hands fingrar vilar på a, s, d, f och höger hands på j, k, l, ö. G och h sköts också av pekfingrarna. Sedan flyttar man fingrarna uppåt eller nedåt. Vänster långfinger sköter alltså 3, e och c. Pekfingrarna och höger lillfinger har hand om flest tangenter. Mellanslagstangenten sköts av höger (alternativt vänster) tumme.
Mvh
Bibi
45
« skrivet: 2006-09-09, 11:12 »
Niklas, Göran och alla andra. Kan en gammal sekreterare få göra ett påpekande om skrivregler? Interpunktioner (punkt, komma och så vidare) skrivs alltid omedelbart efter sista bokstaven i meningen. Därefter följer ett mellanslag. Varje mening börjas med stor bokstav. Detta gör man för att texten ska vara mer lättläst och att innehållet framträder, inte utseendet på texten. Den fula ovanan att göra mellanslag mellan sista ordet och utrops- eller frågetecken har nu t.o.m. spritt sig till dagspressen! Ett annat vanligt fel, som är lika svårläst, är att text bara skrivs löpande utan vare stor bokstav i början av meningen eller mellanslag efter punkt. Och lika jobbigt blir det att läsa sådant som bara skrivs med stora bokstäver.
Finns det ingen inom skolvärlden som har upptäckt att man kanske redan tidigt i skolan borde lära barn skriva maskin med touchmetoden för att underlätta användandet av datorer? Och hur man skriver korrekta interpunktioner?
Mvh
Bibi
46
« skrivet: 2006-05-04, 14:22 »
Hej!
Även jag är född i början av 50-talet och hemma svarade vi alltid med telefonnumret. Flyttade hemifrån i början av 70-talet och när jag så småningom fick egen telefon svarade jag med namnet. Kommer inte ihåg om detta var en modetrend då eller om jag influerades av att jag på jobbet svarade med företagets namn och mitt namn i externtelefonen och bara mitt namn i interntelefonen.
Det var roligt att få reda på tanken bakom jänkarnas vana att bara svara Hallo. Vi har förundrats över detta under åren i USA. Däremot har jag aldrig upplevt att man bara slänger på luren (som i filmer) utan man avslutar som vi med ett hej då, vi syns eller så, många säger även tack för att du ringde.
Apropå att slänga på luren: hörde en historia för 25-30 år sedan om en man på speditionsavdelningen på det företag jag arbetade på som blivit så topp tunnor rasande på personen i andra änden av tråden att han slängde/dängde på luren så hårt att hela telefonen sprack. Ilskan försvann med en gång och han sa spakt Ojdå, var det jag som gjorde det?
Det finns även en ny trend i hur man svarar i telefon när presentatören visar dolt/hemligt nummer (om man över huvud taget svarar...): man säger hallå eller ja! Och när den som ringer upp frågar varför man svarar så tvärt och oartigt förklarar man det hela med att jag visste ju inte vad det var för en som ringde.
Mvh
Bibi
47
« skrivet: 2006-04-05, 18:37 »
Hej Kicki!
Kollade precis med pappa (uppväxt i Sundsvall och född 1923). Stengården kände han inte alls igen. Sundsvalls havsbad låg/ligger (?) inte lika långt ut som Fläsian. Aftonskolan kände han igen, men eftersom han inte gått där kommer han just nu inte på var den låg.
En av tre blev det alltså.
Mvh
Bibi
48
« skrivet: 2006-03-13, 17:52 »
Hi Nancy,
I was going to suggest the same proverb. The equivalent American proverb would probably be The early bird gets the worm. Another proverb that in a way describes that Swedes have not been considered as very talkative is: Att tala är silver och tiga är guld = To speak is (like) silver and to remain silent is gold.
Best regards,
Bibi Gustafson
49
« skrivet: 2006-03-08, 13:07 »
Hej Malin!
Nu tillhör jag i och för sig dem som inte gillar den typen av nyskapade namn som nämns ovan. Och inte heller Tequila. När namn kommer upp till diskussion brukar jag framföra följande synpunkter: 1) Det ska passa ihop med efternamnet (har genom åren sett kombinationer som är tungvrickande)och även med eventuella syskons namn (inte heller vara för lika för då blandar man ihop sina egna barns namn...). 2) Det ska gå att vråla över nejden - barn måste kallas på ett antal gånger under uppväxten - men det ska även kunna fungera när man gullar och när man är riktigt arg. 3) Ska inte ha vanliga smek- eller öknamn som man ogillar eller vara för uppseendeväckande annorlunda (såvida man inte tror att ens barn kommer att vara tillräckligt starkt för att kunna stå ut med alla gliringar/elakheter osv detta kan ge upphov till - och vem kan vara säker på det?). 4) Inte vara alltför motsägelsefullt till ens utseende osv. (som t.ex. Linus i en helt mörkhårig släkt). 5) Bör vara något så när internationellt gångbart (och med det försvinner tyvärr en hel del gamla genuina svenska namn så detta lägger jag minst vikt vid).
Dessutom bör man ha åtminstone 2 förnamn. Om er flicka inte vill kallas för Tequila när hon är vuxen kan hon ju alltid välja sitt andra namn som tilltalsnamn. Eller lägga till ett eget valt namn.
Mvh
Bibi
50
« skrivet: 2006-02-28, 13:35 »
SDB kan innehålla andra typer av fel också. Min morfar står som änkling 1912. Han blev änkling en gång till, 1946, och dog 1968. Hans rekord om 56 år stämmer alltså inte alls och är mer normala 22 år.
Mvh
Bibi
51
« skrivet: 2006-02-05, 15:24 »
Hej Yvonne!
Kan det inte vara samma namn som många idag stavar Ally?
Mvh
Bibi
52
« skrivet: 2006-01-29, 17:15 »
Hej Kicki! Sveateatern invigdes 1912. Numera visas ingen film där: den används av Teater Västernorrland. Huset ritades av den välkände arkitekten Ragnar Östberg som också bl.a. ritat Stockholms stadshus. Uppgifterna har jag hittat i en bok som heter Sundsvall då och nu av Ann Kristin och Curt Bladh, utgiven 2004 (ISBN 91 87 005 10 7). Nina: vem har skrivit Egna minnen och Sundsvalls historia? Min pappa är från Sundsvall, bodde där från 1923 (f-år) till 1950. Han nämner i sin dagbok från krigsåren att han strögade med olika vänner (flickor och pojkar). När jag läste detta första gången tyckte jag det var lite lustigt - för mig fanns/finns Ströget i Köpenhamn... Mvh Bibi
53
« skrivet: 2006-01-04, 14:09 »
Åtminstone en bit in på 60-talet åkte de som fått scharlakansfeber i ambulans till infektionssjukhuset och var isolerade. Ansågs som den allvarligaste barnsjukdomen följd av mässling och påssjuka om jag minns rätt. Med de två senare var det p.g.a. allvarliga följdsjukdomar, säkert detsamma med scharlakansfeber.
Mvh
Bibi
54
« skrivet: 2005-12-26, 11:34 »
Hej Ulrika!
Vet inte vad som gällde för flickor men husmor åt ofta vid spisen. Denna regel upprätthöll min mans mormor längre än de flesta - hon var född 1883 och dog 1956. Min farmor (född 1902) satt med vid matbordet. Det var not inte alldeles ovanligt vid festmåltider att barnen inte fick äta förrän de vuxna fått sitt. I alla fall har min pappa ett uttryck från sin barndoms somrar i Selångerstrakten att man sa låt barnen få, det räcker gott till - detta skulle varit ett mått på generositet.
Det finns en hel del litteratur om måltidsseder förr i tiden att låna på biblioteket. Jan-Öyvind Svahn har t.ex. skrivit om detta.
Mvh
Bibi
55
« skrivet: 2005-12-26, 11:28 »
Hej Ulrika!
Min mamma, född 1916, har berättat att flickorna hade flätor fram till konfirmationen och efter denna fick man ha håret som man ville, även klippa det kort. Hon konfirmerades den 24 maj 1930. Tittar man i böcker om folkdräkter finns en krans av flätat hår och band som sedan hänger ner på ryggen för flickor medan gifta kvinnor har någon form av hätta med spets eller klut som helt täcker håret.
Bibi
56
« skrivet: 2005-12-22, 15:42 »
Hej Ulrika!
Används (förstås) fortfarande i Skåne. Under min uppväxt i Trelleborg på 60-talet användes det mest som ett skällsord mellan barn (typ var inte en så'n pattaglytt). Glyttig används/användes som en synonym till tramsig/flamsig.
Mvh
Bibi
57
« skrivet: 2005-11-18, 18:57 »
Carina!
Mässling var en farlig sjukdom under 1800-talet (och långt in på 1900-talet) som härjade epidemiskt många gånger (och är fortfarande det om den går fram bland ovaccinerade med av annan orsak nedsatt motståndskraft). Som ett exempel kan nämnas Falun 1887. Med 10 dagars mellanrum dog två systrar (yngre syskon till min ana), de var födda 1883 och 1885. I dödboken fanns vid denna tid ganska många som dött i mässling, de flesta barn.
Ditt resonemang om att man av olika anledningar ville dölja att den verkliga sjukdomen var syfilis är nog alldeles korrekt, men just mässling kanske inte är rätt som felaktig diagnos såvida inte en kontroll i dödboken visar att det var det enda fallet.
Mvh
Bibi
58
« skrivet: 2005-11-08, 20:49 »
She could have been a lodger (roomer). It was not uncommon to have a lodger to help pay the rent even when your living area was quite small.
Bibi
59
« skrivet: 2005-11-08, 09:02 »
Charles
Kjött - today's spelling KÖTT - means meat, flesh. This is an expression that in today's language is something like the two will become one.
Best regards,
Bibi
60
« skrivet: 2005-10-21, 16:26 »
Ingela
That's exactly what I said: Gatan in old times wasn't paved as today but rather a dirt road = grusväg in today's world. Furthermore, dirt is according to Webster and Oxford an old Norse word: drit (Etymology: Middle English drit, from Old Norse; akin to Old English drItan to defecate). In today's American English, dirt is as often used for what in Swedish would be smuts etc. as for jord etc. I should have elaborated a little bit further, that old as dirt would be an idiom closer to the Swedish gammal som gatan using the same matter to describe the age, i.e. packed earth matter. A dirt road in British English is graveled road according dictionaries.
I've also asked a friend in Florida what she would use when translating the Swedish expression old as the road. This is her answer: We say old as the hills, which I think is the closest translation to old as the road. I have also often heard older than dirt. There are always Biblical references as well, such as as old as Methuselah. David's father used to say that something had been there since Noah was a pup. I am sure that there are many different comparisons in different areas. As you know, I love the old sayings and plays on words.
I have found that idioms most often are not the same in different languages, i.e. you can't make a straight translation; sometimes you will be understood but a lot of times not without explanations. You can be quite fluent in a foreign language but not quite until the idioms are the correct ones.
The differences between British and American English are much larger than most Swedes realize - we are taught the British in school and hear a lot of the American on TV etc (often not correctly translated). Our local newspaper in the US ran an article about 2 weeks ago about local groups of immigrants that met and talked about their native countries in their native tongues. Among the groups mentioned were Italian, Polish, Norwegian, Irish and English. The Englishmen explained their group as necessary to be able to speak English-English. I ran into quite a lot of misunderstandings during our first year in the States: I used the proper English word but was misunderstood or not understood at all and vice versa.
And Charles: when you live in a foreign country speaking both your own language and that of your new home you start to mix words of the new one into the old one by adding plurals, verb endings etc. from the old language to words in the new one. One example: walking would become walkande. At least this was our experience during our years in the States: we spoke Swedish within the family but as time went by we pulled in English words that we sometimes Swedified. And most of the time these mistakes went by unnoticed by the speakers.
Bibi
61
« skrivet: 2005-10-20, 16:30 »
Regarding gammal som gatan translated into old as the hills. I've just been in US and came across the expression I probably would prefer to use: old as dirt. Gatan in old times wasn't paved as today but rather a dirt road = grusväg in today's world.
Bibi
62
« skrivet: 2005-10-11, 05:11 »
Hej Frank!
Jag har följande noteringar kring fråga 1 (alla uppgifter har jag fått av Fritz Busk):
Halvar Mårtensson f 1638: Bonde i Halvar-Mårts Östansjö, Lillhärdal. Halvar får fasta på hemmanet efter Jon Olofsson (1677). Ev. bror till Jon Mårtensson (född 1638 i Östansjö ? Lillhärdal. Bonde i Mårstes). För Jon Mårtensson står samma fast omvänt: Bonde i Mårstes, Östansjö, Lillhärdal. Död 1719-01-12 i Lillhärdal. Ev bror till Halvar Mårtensson. Jon var gift med Anna ? f 1645 i ? och död 1717-11-22 i Lillhärdal. Deras son Mårten Jonsson f 1681, d 1770-11-28; Bonde i Mårstes fr omkr 1705-10. Mårten övertar gården något av åren mellan 1705-10. Mårten skattar för 3 trög fram till 1730 och 1735 för 5 trög. Dottern Anna Mårtensdotter f 1712 och hennes man övertar den någon gång under åren 1741-45.
Jon Mårtensson var gift med Kerstin Halvarsdotter, f 1681 i Östansjö, d 1768-09-06. Kerstin föräldrar var Halvar Mårtensson och Karin Olofsdotter.
Om det stämmer att Jon o Halvar Mårtensson var bröder så var Jon Mårtensson och Kerstin Halvarsdotter kusiner. Dessutom är samma födelseår angivet för båda bröderna fast med noteringen omkrign för Halvar. Finns inga föräldrauppgifter för varken Halvar eller Jon.
2: Jag har följande information under Olof Halvarsson (f 1678): Bonde i Halvar Mårts Östansjö, Lillhärdal. 12 trög, fr. omkring 1726-30. Gården delas omkring 1735-1740 i 2 lika delar, Dusas och Halvar Mårts. Brodern Mårten blir bonde i Halvar Mårts Östansjö och Olof blir kvar på den del som heter Dusas. Död 22/4 1759 i Dusas Östansjö, Lillhärdal (Håll och stygn). Tyvärr har jag inga uppgifter om Olofs och Mårtens barn eftersom jag härstammar från systern Kerstin Halvarsdotter f 1681.
Mvh
Bibi
63
« skrivet: 2005-09-28, 21:00 »
Frank
Enligt Härdalsboken 1989 gäller följande ägarlängd för Klubbnäset 2, Högen. Ibland felaktigt Härjösjön nr (3)
1. Jöns Pålsson, f.omk. 1648, d. 10/9 1734. Gift med Gertrud Persdotter, f. omkr. 1667, dotter till Per Persson på Nordanhå, d. 3/1 1717. Barn: Karin, f. omkr 1691. Karin, f. 14/8 1695, gift med Per Ersson i Östansjö. Sigri, f 20/4 1699. Per, f. 2/7 1702.
2. Per Jönsson, f 2/7 1702, d. 27/12 1752. Gift i december 1731 med Kerstin Ersdotter, f. omkr 1704 i Herrö, Svegs socken, d. 10/3 1773. Dotter till Erik Persson och Karin Olofsdotter i Herrö. Per Jönsson köpte sin svärfaders hemman i Herrö men sålde det 1746 till Jöns Göransson. Barn: Erik, f. 1/7 1736. Karin, f. 5/12 1738, död samma dag. Karin, f. 24/12 1739. Kerstin.
Per Jönssons änka och barnen Karin och Kerstin sålde hemmanet till Erik Persson, som fick fasta 7/12 1765.
3. Erik Persson, f 1/7 1736, d. 24/2 1815. Gift 2/4 1766 med Anna Persdotter, f. 1741 i Sveg. Angående deras vigsel står i vigselboken: Brudgummen hade då bitter ränsell i sitt knä och wigdes i Rösgården. Barn: Per, f. 6/3 1767, Jöns, f. 11/10 1768, Kerstin f 27/4 1771, Karin f. 21/5 1774, Anna, f 22/6 1778, Olof f. 6/12 1780, d. 4/7 1808, Jon f. 29/5 1783.
Enligt detta finns inget barn döpt till Gertrud f 1734.
Mvh
Bibi Gustafson
64
« skrivet: 2005-09-23, 23:07 »
Hej PO & Frank!
Hovrättsdom 16/4 1672 återgiven av Olof Jansson i Fornvårdaren II:4 sid 110-115 som jag fått bland andra kopior om häxprocessrna från Bruno Persson står följande:
3) Giertrud Olofsdotter i Ofwansjö på sitt 16:e år
Hon bekännner att:
-av sin fars syster Påls-Marit blivit lärd att rida till Blåkulla.
4) Påls-Märet i Ofwansjö en 60 år gammal piga
Hon nekar fullständigt och är så förhärdad att hon inte vill bekänna.
Resolution:
Dessa skall för sin gräsliga synd, till straff och till avsky och varnagel för andra likar, halshuggas och brännas på bål.
Påls-Märet skulle hanteras med varlighet och med alla görliga medel förmås till bekännelse och bättring innan hon avrättades. Därför skulle hon vara den sista, av dom fyra, som avrättades.
Nr 1 i listan var Kerstin Halvarsdotter vid Ulfsjön, 40 år gammal (Malin Björdotters dotter). Nr 2 var Lilla Märet Joensdotter i Bäcken, en piga om sina 19 år.
Var Gertrud Olofsdotter syster till Pål Olofsson och Påls-Märet deras faster?
Mvh
Bibi Gustafson
65
« skrivet: 2005-08-27, 13:25 »
Judy:
Magasin could also be translated with warehouse. And the person in charge of the operation would probably have been called a magasinsföreståndare, warehouse supervisor.
A person in charge of a magasin meaning magazine is today called chefredaktör (editor in chief) and I would think that was the case around 1890-1900 as well.
The reference Litt H3 is where you can find his moving records, the note/permit issued by the parish he moved from.
Best regards,
Bibi
66
« skrivet: 2005-06-06, 11:28 »
Hej Margareta!
Enligt Fritz Busk (som Christina nämner) är Halvard f 1739-02-23 i Högen 1 och dör 1787-05-05 i Haverö. Halvard är den äldste av de 14 barn Erik och Gertrud får. Av dessa dör 4 som barn (ev 5 för en dotter saknar dödsdatum). Gertrud Halvarsdotter f 1719-07-12 d 1796-04-20 i Högen och Erik Jonsson f 1707-07-21 i Jo-Ers Östansjö nr 1, Lillhärdal, d 1770-04-20 i Högen. Själv härstammar jag från Jon Eriksson f 1748-02-17. Om datumen stämmer in på din Halvard har jag ganska mycket mer uppgifter som jag fått från Fritz Busk.
Mvh
Bibi
67
« skrivet: 2005-06-01, 21:06 »
I min familj kallar vi det morgongråt. Vet tyvärr inte om uttrycket kommer från mammas sida (Östergötland/Småland) eller pappas (Sundsvall). Sökte precis på Google. Morgongråt gav två (irrelevanta) svar medan fårgråt gav 7 med rätt betydelse. Finns det någon korrekt medicinsk term för fenomenet?
Bibi
68
« skrivet: 2005-06-01, 16:00 »
Det måste vara det min pappa (som växte upp i Sundsvall) kallar för vårhacka. Hände väl mest när vintern började ge med sig och man kanske inte var lika noga med vantar...
Bibi
69
« skrivet: 2005-05-07, 16:17 »
Hej!
Min e-postadress är inte dold, men jag får inte särskilt mycket skräppost till den (peppar-peppar). Däremot har jag 3 brevlådor som är kopplade till 3 olika hemsidor och ligger/låg ute med snabel-a adress. En av dem får en förskräcklig massa spam, den andra en del och den tredje nästan ingen alls. Allt detta filtrerar jag bort genom e-postprogrammet Incredimail (betalvarianten; finns i svensk version). Där finns en knapp som heter avancerad och genom den kan jag se all inkommande post till de olika brevlådorna på servern. Spam-brev, uppenbara virusbrev och sådant som kommer från okänd avsändare utan ärenderad raderar jag på servern och hämtar bara hem sådan post jag vill/ska ha. I Incredimail finns även finessen att det varnar om tysta e-brev skickas (dvs. brevsändande som virus sätter igång). Dessutom kan jag föra över alla brev som finns i mitt system från en dator till en annan (bra när man är på resande fot eller byter dator)
Mvh
Bibi
70
« skrivet: 2005-04-16, 11:57 »
Måste ha varit hösten 1971 eller våren 1972 - detta med tanke på var jag bodde när försvinnandet av 1- och 2-öringarna infördes. Bodde bara där under denna tid...
Mvh
Bibi
71
« skrivet: 2005-04-14, 13:20 »
Hej Frank!
Jag har 3:e upplagan av Modin och där står så här på sid 140:
Nr 36: Felas. Angående tillkomsten av gårdens namn berättas följande sägen. En åbo på gården var spelman. Han skall icke hava kunnat läsa, men väl sköta fiolen (fela). När andra gingo i kyrkan tog han till sin fiol, tröstande sig därmed i sin okunnighet och sägande: Jag lovar Gud med vad jag kan. Efter denne spelman blev gården kallas Felas.
Står inget namn på fiolspelaren, inte heller när han skulle ha bott på gården. Däremot beskriver Modin en som bodde på Felas i slutet av 1700-talet, en beryktad skogman (jägare) vid namn Per Svensson från Ransjö.
Mvh
Bibi Gustafson
72
« skrivet: 2005-04-07, 21:58 »
Den amerikanska varianten där barnet får moderns flicknamn som mellannamn kan inte kallas för att det är ett förnamn. På amerikanska frågar man efter: first name, middle name and last name. First name motsvarar vårt/våra förnamn och är det man kallas för. Detta kan även vara två namn (som Mary Anne, Mary Jo osv). Middle name är oftast moderns flicknamn, alltså ett sätt att hedra den släkten. Alla formulär som finns att fylla i förutsätter att man har en middle initial som John F Kennedy osv. Last name är faderns familjenamn.
Middle initials viktighet kan förstås av att många som inte begåvats med en sådan av sina föräldrar själva lägger till en bokstav, alltså inte ett helt namn...
En annan kuriositet i amerikansk namngivning är att flickor kan få pojknamn, som t.ex. George. Sedan finns det en hel hög med idag populära namn som kan ges till både pojkar och flickor; ev kan det skilja på en vokal i stavningen men uttalet är detsamma.
73
« skrivet: 2005-03-17, 13:34 »
Hej Inger!
Om jag har rätt för mig ligger Arnäs vid Örnsköldsvik. Den Eric Ersson du söker - är han född 1782 och hans hustru heter Stina Olofsdotter f 1780 och har fyra döttrar? I så fall har jag info att meddela.
Mvh
Bibi Gustafson
74
« skrivet: 2005-03-16, 22:57 »
Hi Karen,
Lars' older brother, Andreas Jonasson born 1770-11-28 is my husband's ancestor. The information I have on Anders Flodin is the text from the diocesan annals above. His father, Anders Magni Flodin was also an assistant vicar in Gudhem. His mother's name was Brita Lundius. His father's father was Andreas Johan Flodin, born Febr 21, 1654 and died in 1726, also a clergyman. Anders Flodin's wife, Christina Salander's father was also an assistant vicar by the name of Arvidus Salander.
If you do not have this information, I'll find the paper and translate it tomorrow.
Best regards,
Bibi
75
« skrivet: 2005-03-16, 09:27 »
Dear Karen,
It says
Flodin, Anders. Assistant vicar. Born Dec 9, 1715 in Gökhem (R is the letter for Skaraborgs län in Västergötland) F-bok=book with birth records. Baptized Dec 11, 1715 in Gökhem. Died Febr 23, 1786 in Gökhem (Skara Diocese diocesan annals). Became a student in Lund 1738 (at the university) and was ordained in 1743 to his father's curate, curate in Timmelhed 1757. Vice assistant vicar in Yllestad 1762, assistant vicar in Börstig 1765. Left his ministry 1779 and moved to his only daughter in Gökhem. Married in 1744 to the following ancestor.
Karen, Anders Flodin is my husband's mother's mother's father's father's father's mother's father.
Best regards,
Bibi Gustafson
76
« skrivet: 2005-02-02, 22:17 »
Frank, PO och Christina:
Påhls Karin omnämns i Bengt Ankarloos bok Trolldomsprocesserna i Sverige på sid 152-53. Där står att hovrätten ändrade hennes dödsdom. Påhls Karin skulle som tidigare förehållas, att hon 'på slika skäl, tyg och vittnen inte kan undslippa straffet'. Men om hon trots förmaningar ändå står på sin oskyldighet och inte vill bekänna sig, skall hon föras till Gävleborgs fängelse och där väl förvaras till vidare upplysning. (ur SH dom 17.2.1673).
Från Bruno Persson fick jag lite mer papper kring trolldomsprocesserna i Lillhärdal - texten har hämtats från Olof Jansson i Fornvårdaren II:4, sid 110-115. Denne har gjort en avskrift av en handling ingående i Skoklosters Miscellanea Manuscripta i Riksarkivet. Överst på sidan står Hovrättsdom den 16/4 1672 I dessa papper förekommer både Malin, Karin Björsdotter och Olof Björsson med flera barn. Karins och Olofs barn nekar, kan inte överbevisas och frikännes. Malins dotter, Kerstin Halvarsdotter erkänner, avrättas och bränns på bål (efter att det barn hon väntar är fött)
I hovrättsprotokollet fr 17/2 1673 står att Malin Björsdotter, 71-årig änka, bekänner att hon sedan ungdomen lärt sig trolla av sin styvmor (stiuf moder), idkat samma konst för sig själv och lärt båda sina döttrar Kerstin och Karin Halvarsdöttrar. Erkänner även att hon fört barn till Blåkulla. Döms av tingsrätten till döden. Även dottern Karin, 32 år erkänner.
Påls Karin omnämns som halvsyster till Malin och anklagas av många men nekar ihärdigt. Det står även om henne att hon lärt av modern.
Det finns inga namn nämnda, varken för Malins eller Karins mödrar. Malin Björsdotter är min fmmmmffmffm genom hennes andre son Olof Halvarsson, bonde på Högen nr 2 d 1689. Karin Björsdotter är min fmmmffmmmfm genom hennes äldste son Erik Pålsson f 1641, bonde i Nordanhå nr 4. Dessutom är Kerstin Halvarsdotters styvdotter Kerstin Halvarsdotter f 1660 (?) min fmmmmmmfmm och fmmmmmfmfm. Flickan Kerstin ska enligt domarna ha förts som 6-åring till Blåkulla av sin styvmor från hemmet i Ulvsjön.
Mvh
Bibi Gustafson
77
« skrivet: 2005-01-15, 10:15 »
När jag var barn i slutet av 50-talet och början av 60-talet användes uttrycket din far är väl inte glasmästare till den som stod i vägen för TV-bilden. På den tiden var det ju också så att alla inte hade TV och grannskapets ungar samlades hos dem som hade... Min man och jag använder fortfarande uttrycket till varandra når vi står i vägen för TV-bilden.
Vad gäller flundran och gäddan använde vi detta på högstadiet/gymnasiet men med en svengelsk knorr: One could wonder said the flounder if the gädda is a fish. Då uppfattade vi den nog som en nyuppfunnen vits. Helt i stil med min pappas gamla: Do you speak English? Nä, jag spikar bara lådor.
Mvh
Bibi Gustafson
78
« skrivet: 2005-01-15, 10:08 »
Hej Lars! Detta är de uppgifter jag har: Per Persson f 1673, d 1735: för far Per Persson står inget, mor Anna Knutsdotter f 1641 i Idre d 11/3 1718 i Idre?; gifta omkr 1669 morfar Knut Persson bonde på Idre, mormor Kerstin Persdotter, inga ortsnoteringar; gifta före 1641 Hittade just nu även en inkonsekvens: Per Persson står som född i Särna 1673 men hans syskon (Olof f 1670, Sigrid f 1677, Jon f 1679 och Kerstin f 1682) står som födda i Idre… Marit Andersdotter f 1672, d 1740: Far Anders Hansson f 1626 i Särna, d 1692 i Särna i en ålder av 65 år, för mor Kerstin Andersdotter (ev Jonsdotter) står inget. Näs Per Jönsson f 1685 1/2 i Särna, d 1763 25/12 i Särna Far Jöns Halvarsson f 1635 i Särna, Bonde på Näset Särna, mor Ingrid Håkansdotter f i Idre Ingrid Håkansdotter f 1685 i Idre, d 1772 2/5 i Särna; gift 1708 Far Håkan Engelbrektsson f 1646 i Idre, bonde i Idre; mor Marit Nilsdotter f 1657 i Mosätt, Sveg På vad sätt är Märta Ingebrektsdotter släkt med dig? Jag har inga noteringar om dessa. Mvh Bibi
79
« skrivet: 2005-01-14, 18:54 »
Hej Lars! Vi har en del gemensamma anor förutom de redan omfrågade Pål i Nordanhå. Följande uppgifter om Gris-Per och Marit (Märet) har jag fått från Fritz Busk i Lillhärdal (som även han härsammar från ett av Gris-Pers barn): Per Persson f 1673, d 1735: far Per Persson, mor Anna Knutsdotter f 1641 i Idre d 11/3 1718; gifta omkr 1669 morfar Knut Persson, mormor Kerstin Persdotter; gifta före 1641 Marit Andersdotter f 1672, d 1740: Far Anders Hansson f 1626, d 1692, mor Kerstin Andersdotter (ev Jonsdotter Näs Per Jönsson f 1685 1/2, d 1763 25/12 Far Jöns Halvarsson f 1635, mor Ingrid Håkansdotter f i Idre Ingrid Håkansdotter f 1685 i Idre, d 1772 2/5 i Särna; gift 1708 Far Håkan Engelbrektsson f 1646 i Idre, mor Marit Nilsdotter f 1657 i Mosätt, Sveg Gris-Pers o Märets näst yngste son, Håkan Persson f 1756 26/5 i Särna och d 1800 26/1 i Svedda, Lillhärdal är min fm mm ff f. Mvh Bibi Gustafson
80
« skrivet: 2005-01-10, 10:05 »
Hi Greg!
Falun has two parishes, Stora Kopparberg and Kristine. In Falu Kristine Kvarter and Gård numbers are used a lot (often written 25:13). If you haven't looked in the hfl for Kristine I would start with that, I have found those books much easier to look into than the ones from Stora Tuna. I've found that the books of Stora Kopparberg often (at least in mid 1800) regard a move to the sister parish Kristine as a move within the parish.
Best regards
Bibi Gustafson
81
« skrivet: 2004-11-17, 10:52 »
Hej Carola!
Det fall jag känner till gäller min mans mormor. Hon tog sig namnet Kjellin (liksom en del av hennes syskon) efter sin födelsegård som heter Källeryd. Av samma skäl är min man döpt till Kjell. Källeryd har sitt namn efter en källa i som finns på ägorna, som aldrig sinar hur torr sommaren än är. Källan finns i skogen men användes när gårdsbrunnen sinat vid torka.
Mvh
Bibi
82
« skrivet: 2004-11-16, 16:21 »
Skulle ju även kommentera bruket av man. Min uppfattning är att detta är en ganska stockholmsk vana, t.o.m den kungliga familjen brukar säga man ganska flitigt när de egentligen menar jag.
Bibi
83
« skrivet: 2004-11-16, 16:18 »
Första gången vi såg Fargo bodde vi fortfarande i USA (Florida). Ungefär halvvägs genom filmen gick det upp för mig varför sättet att tala kändes så hemtamt (jag har inte varit så värst mycket i Minnesota): skådespelarnas minspel i form av smånickar och så var helt svenskt/skandinaviskt. Jag har aldrig upplevt att mina vänner i Florida pratar på det sättet - utom en som kommer från St Paul... Sedan har vi i och för sig sett om filmen i Sverige (med svensk textning) och då blir inte känslan lika stark.. Letade lite på nätet just nu och hittade en artikel om bröderna Coen där det sägs följande: Joel and Ethan Coen's striking ability to compose brilliant dialogue for their characters is perhaps the most distinguished aspect of their work. The dominant critical approach taken with regard to Fargo focused on the attention paid to capturing the specific dialect of the Minnesota community. Peter Körte argues that the attention given to maintaining an authentic language-scheme is less a simple affectation or cute device and more an “expression of a very specific experience and mentality,” supporting the notion that the Coens' ethnographic project is legitimate. http://www.sensesofcinema.com/contents/directors/03/coens.html Bröderna Coen är ju uppvuxna i Minnesota och har säkert träffat på dialekten under sin uppväxt. Min man tillbringade ett år i Michigan som utbytesstudent 1967-68 och besökte Minnesota några gånger då. Ett av hans starkaste minnen därifrån är med vilken påtaglig svensk brytning de infödda talade. Bibi
84
« skrivet: 2004-11-15, 20:47 »
Besökte North Yorkshire i augusti. I Masham finns ett bryggeri som heter Black Sheep Brewery. Ett av deras öl/ale heter Riggwelter. På etikettbilden ser man ett får som ligger på rygg med benen i vädret - ryggvält alltså. Förklaringen man gav vid rundvandringen var att detta ord (riggwelter) används bland fårfarmare och att det har sitt ursprung i skandinaviska språk som invandrade med vikingarna. I Yorkshire-dialekten finns det än i dag flera ord med skandinaviskt ursprung. Märktes även tydligt på ortnamnen.
Mvh
Bibi
85
« skrivet: 2004-06-07, 16:46 »
Hej igen!
Sökning på Ellis Island 1913-1915 och stavning Erickson ger en Adolph Erickson som är 45 år när han återvänder 1914 med M/S Celtic. Står som naturaliserad 1889 och boende i Colorado. Kanske en ledtråd.
Bibi
86
« skrivet: 2004-06-07, 16:00 »
Hej!
Den för oss lustiga omvandlingen av Knut till Canute hänger kanske ihop med att engelskan har mycket svårt att uttala ordkombinationen kn som vi gör. Knife uttalas ju najf. Min man heter Kjell och en engelskspråkig person som ser det stavat säger Ködjell när de försöker uttala det. När de hör det sagt på svenska skriver de det Shell. Ca skulle då vara hur k uttalas och e:et på slutet måste till för att u:et ska uttalas som u och inte ö som i nut.
Bibi
87
« skrivet: 2004-06-07, 15:41 »
We had skurlov my first three years of school and it was always one day the last week of September. We were told this was because traditionally working people moved that week as they were hired one year at a time beginning October 1. The kids had to be home helping with the cleaning of the rented home before it was left to move to the next place. To us kids the word meant rain shower holiday as skur as a noun means rain shower (a rather short one) and it made no sense why this would only happen on one specific date... As far as the thorough cleaning of the class rooms - I always thought that was done during the summer holidays.
Bibi
88
« skrivet: 2004-05-11, 16:21 »
Hej!
Peter Stormare hette tidigare Peter Storm. Enligt hans egen berättelse i ett tv-program för några år sedan blev han antagen som elev till teaterskola samma år som en annan Peter Storm... För att skilja sig åt la han till 3 bokstäver på sitt efternamn.
Mvh
Bibi
89
« skrivet: 2004-03-21, 21:06 »
Hej Bodil!
Enligt boken Folkdräkter och bygdedräkter från hela Sverige av Inga Arnö Berg och Gunnel Hazelius Berg finns i princip bara Medelpadsdräkten att välja på för kvinnor. För Borgsjö och Stöde finns mansdräkter avbildade. Boken är utgiven av ICA-förlaget och finns säkert på biblioteket. När jag sydde min Medelpadsdräkt för drygt 10 år sedan fanns det en Hemslöjdsbutik i Sundsvall, men det gör det kanske inte längre.
Mvh
Bibi
90
« skrivet: 2004-03-20, 10:54 »
Hej Per!
Jag har följande notering för Karin f 1740-11-11: Karin Olofsdotter (Håd?n) född i Nordanhå, Lillhärdal, död 1815-02-05 i Hudiksvall. Sista notering om familjen är från 1765 när det tredje barnet föds. De flyttar senare till Hög (X)
och vidare till Hudiksvall. För Margot f 1742 och Erik f 1744 har jag bara uppgift om födelsedatum. Uppgifterna har jag fått av Fritz Busk i Lillhärdal i samband med att jag efterforskade anor åt en dam i USA som härstammar från äldsta barnet Anna Olofsdotter f 1733-02-03.
Vi har (om uppgifterna stämmer) en gemensam ana längre bak, nämligen Pål Olofsson f 1610, bonde på Nordanhå nr 4, gift m Karin Björsdotter f 1617. Deras son Olof Pålsson f 1647 är Olof Pålssons (f 1701) farfar. Själv härstammar jag från en annan son, Erik Pålsson f 1641.
Alla uppgifter jag har om Lillhärdal har jag fått genom Fritz Busk; Björn Persson är den som sammanställt materialet med hjälp av kyrko- o domböcker samt mantalsregister.
Mvh
Bibi
91
« skrivet: 2004-03-14, 21:05 »
Hej Charlotte!
Närmare bestämt smittkoppsvaccination. Det kan också stå nat i vaccinationsspalten och då betyder det att personen i fråga haft sjukdomen naturligt.
Mvh
Bibi
92
« skrivet: 2004-02-21, 17:03 »
Hej Björn!
Du vet möjligtvis inte under vilken period Gustaf Waxmåth var bokbindarmästare i Falun?
Mvh
Bibi Gustafson
93
« skrivet: 2004-01-27, 10:40 »
Enligt Sju sorters kakor från 1950 består kongressbakelser av smördeg (mjöl, smör, vatten)fylld med ägg, socker och mandel (recept på sid 57). På färgbild på sidan 36 ser de ut som avlånga makroner. Enligt receptet på polyn?er (också sid 57) består de av mördeg (smör, socker, ägg, mjöl, hjorthornssalt) fylld med mandel, bittermandel, socker, vatten o ägg. På beskrivningen ska de bakas på i princip samma sätt. För att ytterligare utöka namnfloran på liknande finns det i Sju sorters kakor från 1978 på sid 97 en bild på Helenabakelser (som naturligtvis också ser ut som makroner). Enligt receptet på sid 94 kallas de även för kejsarkronor. De består av en pajdeg (mjöl, margarin o vatten) fylld med mandel, äggvitor och socker. Ingenstans hittar jag recept på makroner.
Mvh
Bibi
94
« skrivet: 2004-01-26, 23:12 »
Makroner är ett bakverk som påminner om mazariner men är runda med två band i kors i samma deg som formen över fyllningen som är någon form av mandelsmet. Finns än i dag på konditorier, åtminstone i Skåne. Macaroon är enligt eng-sv lexikon detsamma som mandelkaka, mandelbiskvi; makron; polyn?. Det andra på kvittot var ju också en kaka.
Mvh
Bibi
95
« skrivet: 2003-12-27, 16:52 »
På 60-talet gick vi till skolsköterskan en gång om året och alla hade vi med oss ett kissprov från samma morgon. Detta lämnades och så togs ett blodprov. Urinen undersöktes för socker eller äggvita och det stående skämtet bland oss skolbarn var vem som skulle visa sig ha maräng(sjukan)... Så visst fanns uttrycket, åtminstone bland barnen på den gamla goda tiden :-)
Mvh
Bibi
96
« skrivet: 2003-12-21, 10:48 »
One shouldn't do these things at night just before going to bed, tired from Xmas preparations... This morning (before reading this) I did some counting and realized my mistake regarding Dec 24 as starting point in Swedish counting of Xmas days. Thank you, Anders, for correcting this.
Merry Xmas to all of you
Bibi
97
« skrivet: 2003-12-20, 23:21 »
Hello Carolyn!
Epiphany, the day the 3 Holy Kings visited the newborn Jesus (following the Star of Bethlehem) is called the 13th day of Xmas in Sweden, twelth night in English, i.e. January 6. The difference in numbers is caused by the fact that we count from Xmas Eve=13 and in England etc the count is based on Xmas Day.
Best regards,
Bibi Gustafson
98
« skrivet: 2003-08-20, 22:59 »
Hej!
Har fått många smittade ebrev under dagen till de av mina epostkonton som har anknytning till hemsidor (typ info@...) Jag använder Incredimail och där kan man förhandsgranska (och ta bort) epost på servern innan man hämtar hem den. Mycket bra sätt att slippa virus och spam. Många avsändare på virusbreven har varit @hotmail.com men även @aftonbladet.se och liknande. Jag har länge förvånats över att man kan vara aktiv på internet och inte ha varken virusskydd eller brandvägg - om alla hade detta skulle ju inga virus spridas. Detta har ju talats om i åratal och så dyra är ju inte programmen... Eller har jag rätt i mina elaka misstankar att det är antivirusprogrammakarna som själva sprider skiten...
Mvh
Bibi
99
« skrivet: 2003-07-22, 21:46 »
En liten sidoundran. När jag var liten sa vi att min pappas kusiner var mina nästkusiner (med de generationsskarvar vi har i släkten var dessa i ålder med mig och inte med min pappa..). Men vad ska man egentligen kalla sina föräldrars kusiner om kusinernas barn är nästkusiner (dvs. jag och pappas kusiners barn är nästkusiner). Finns det något ord för detta släktförhållande? Vad översätter man engelskans cousin once removed, twice removed osv med? Sysslingar resp bryllingar?
Mvh
Bibi
100
« skrivet: 2003-05-30, 22:07 »
Mycket trevlig och intressant diskussion. Nyordskapandet i form av försvenskning av utriskiska har vi ju alltid haft (ta så vanliga saker som tejp, radio, schampoo osv). Det berikar ju språket som nämnts flera gånger ovan. Det som stör mig mest är när man som svensk använder fel preposition - det finns flera tillfällen då engelskan använder en annan preposition än svenskan men den engelska glider in i svenskan genom översättning. Kommer så klart inte på något exempel i skrivande stund...
Apropå have a nice day: i Norge säger man väl Ha de som vi säger hej då - är det en förkortning av ha det bra?
Mvh
Bibi
101
« skrivet: 2003-05-04, 11:07 »
Tack Staffan! Stämmer säkert, efter åldern i dödboken var hon född 1748-1749. De kanske rent av gifte sig i Umeå stad för jag har inte hittat några i vigselboken för Umeå lfs som skulle passa in. Dina och Kenneth Mossbergs svar har hjälpt mig in på rätt spår flera gånger tidigare. Tack än en gång!
Mvh
Bibi
102
« skrivet: 2003-04-30, 23:06 »
Hej Christina o Rune!
Namnet Karin Mosesdotter kände jag igen från min egen släktforskning. Enligt Hfl hade Olof Andersson 1712-1778 och Karin Mosesdotter 1709-1782 fyra söner: Per f 1737, Anders f 1745, Olof f 1746 och Nils f 1747. Jag härstammar från Anders Olofsson Strand (soldat) f 1745, d 1822-08-09 i Hissjön. Per Olofsson f 1737 gifter sig 1760 med Katarina Ersdotter f 1734 i Tavelsjö. Olof Anderssons far hette Anders Persson, bonde Rödå, d 1747; modern hette Malin, d 1744.
Detta var Karin Mosesdotters andra gifte. Förste maken hette Erik Larsson Buller (soldat) f 1704 d 1733 och med honom hade hon två söner: Lars Eriksson Duus (soldat) f 1730, d 1755 och Erik f 1731
Karin Mosesdotters far var Moses Persson Säfman, d 1716. Hans föräldrar var Per Mosesson och Malin Larsdotter.
Källor: Hfl, Kenneth Mossbergs soldat-CD och Staffan Bengtssons uppgifter på Anbytarforum under denna rubrik den 6 mars 2001 kl 11.05.
Anders Olofsson Strand f 1745 blev soldat 1769. I Lennart Anderssons ”Umeåbygdens soldater” heter soldat Strand vid denna tid Anders Persson. Omkring 1778 gifter sig Anders Olofsson Strand med Anna Deger. Är det någon som vet något om henne?
God fortsättning på helgen
önskar Bibi Gustafson
103
« skrivet: 2002-11-20, 21:37 »
Hej Linus!
Kräfta var förr det det vanligaste ordet för cancer.
Mvh
Bibi Gustafson
104
« skrivet: 2002-11-03, 22:30 »
Hej Mats! Granloholm är en stadsdel i nordvästra Sundsvall. Gå in på www.sundsvall.se och klicka på kartor. Kan det vara det namnet du söker? Är kanske döpt efter en gård med samma namn? Mvh Bibi Gustafson
105
« skrivet: 2002-07-23, 09:29 »
Dear Kristina,
No, the brother Nils Mårtensson was employed by the town Lund as watchman (I'm not quite sure about the proper English word for this or what he did exactly; could be the person who walked the streets at night watching out for fires and such). The Squadron Chief officer was B.A.W. Santesson and yes, Olof Wild, was a dragoon in the squadron. Wemmenhög parish is located between Trelleborg and Ystad. The regiment at Ystad was a cavalry regiment at least one hundred years ago. In what year were they married?
Best regards,
Bibi Gustafson
106
« skrivet: 2002-07-22, 22:29 »
Kristina:
It was your greatgreatgreat grandmother's oldest brother Nils Mårtensson who gave a wr?tten consent to her marriage on October 22 (this info also tells you that their father was dead). After that the squadron chief officer gave his approval on October 29.
Best regards,
Bibi Gustafson
107
« skrivet: 2002-06-25, 16:10 »
Hej Anders!
Jag är visserligen inte Roland och har inte hans CD-skiva. Däremot har jag en hel del anor i Lillhärdal (landskapet Härjedalen, Jämtlands län) och i gamla texter där det står Herrdahl avses då Lillhärdal. Älvdalen hörde tidigare till Lillhärdal.
Mvh
Bibi Gustafson
108
« skrivet: 2002-04-11, 22:04 »
Gayle,
The husförhörslängd were discontinued in 1895 and replaced by församlingsbok (parish book). Husförhörslängd are called AI:1, AI:2 etc for each parish. The parish books are called AII:1, AII:2 etc. Basicly the parish books give the same info as the husförhörslängd, and you should be able to follow your family as they move.
Best regards, Bibi
109
« skrivet: 2002-02-24, 16:55 »
Hello Mathew!
The CD with Swedish Death Record lists deaths that took place 1950-1999. Eight men born 27/01 1863 are listed on the CD but none of them lived in Stockholm at the time of death. There are no names on the persons and no record of birth parish. Names do not occur on the record until deaths after October 1970.
Regards,
Bibi Gustafson
110
« skrivet: 2002-02-23, 12:09 »
På Nykyrka kyrkogård i Mullsjö (Västergötland, nv om Jönköping) finns ett flertal smidda järnkors. Dessa ska enligt uppgift vara gjorda av mästersmeder från Ryfors bruk; de gjorde sina egna kors när de kände att deras tid på jorden närmade sig sitt slut. Som ett slags monument över ens egen yrkesskicklighet.
Mvh
Bibi Gustafson
111
« skrivet: 2002-01-28, 22:21 »
Hej Erik!
I Härdalsboken 1983-84 utgiven av Lillhärdals hembygdsförening (redaktör Nils-Erik Eriksson) kan man bl.a. läsa följande om gården Jonas Rösch i Orrmo. I en gammal handling från 1644 omtalas en gård vid namn Övre Orrmo. Det syftar på en av de äldsta gårdarna i byn och som antagligen låg ungefär där Jonas-Rösch nu ligger. Namnet Övre Orrmo används inte idag om någon av byns gårdar.. Denna till namnet äldsta omtalade gård låg antagligen någonstans på den högt belägna del av Orrmo som nu omfattas av gårdarna Jonas-Rösch och Jens-Halvars. Övre Orrmo har sedan genom klyvning gett upphov till just nr 1 Jonas-Rösch, nr 2 Jens Halvars, nr 3 Swen-Jens och nr 4 Gunnils.
Övre Orrmo innehades av Rolf Olofsson, omnämnd 1617-1633, och gift med Kerstin Björnsdotter.
Rolf Olofsson hade barnen Olof /död före 5/3 1644; Björn (se nedan Jonas Rösch); Sven (bonde i Swen-Jens); Märet (gift med Jon Andersson, Olingdal); Ragnhild (gift med Tol Olofsson, Nordanhå); Gertrud (gift med Halvar Svensson, Kyrkbyn); sönerna Björn, Sven samt Olofs omyndiga barn utlöste systrarna ur hemmanet enligt en handling daterad 5/3 1644.
I. Björn Rolfsson vars gård Orrmo nr 1 delades längre fram i Jonas-Rösch och Jens-Halvars; Björn Rolfssons barn: Göle, f omkr 1642, död 8/1 1723; Kerstin, f omr 1640, död 23/5 1725 i Orrmo; Märet, f omkr 1637, död 8/5 1718 i Orrmo, se nedan.
II. Jonas Jonsson, f omkr 1638. Gift med Björn Rolfssons dotter Märet Björnsdotter. Barn: Rolf, f omkr 1674, se nedan; Jon f omkr 1686; Elsa f omkr 1683, gift till byn Åsen.
III. Rolf Jonasson, f omkr 1674, död 26/12 1751. Gift med Märet Jönsdotter, f omkr 1672, död 21/4 1746. Barn: Märet, f 31/8 1703; Kerstin, f 26/2 1706; Segri, f 27/12 1708; Jonas, f 30/7 1716, se nedan; Brita.
IV. Jonas Rolfsson, f 20/7 1716, död 27/8 1796. Det är Jonas Rolfsson, som gett upphov till gårdsnamnet Jonas-Rösch, som är det ungefärliga genuina dialektuttalet av namnet Jonas-Rolfs. Jonas Rolfsson var gift med Kerstin Jonsdotter. Barn: Rolf, f 7/8 1739; Märet, f 16/1 1741, se nedan; Jon, f 2/1 1744; Segri, f 28/5 1746; Kerstin, f 31/12 1754. Jonas Rolfsson löste ut systrarna ur hemmanet. Jonas Rolfsson tycks efter en tid ha kommit på obestånd och blev till slut tvungen att sälja halva sitt hemman till mågen Olof Andersson. Trots försäljningen ökade skulderna och Jonas tvingades sälja sin återstående del. Detta skedde 1773 till nämndemannen Per Eriksson i Östansjö.
V. Olof Andersson (Jonas Rolfssons måg) var född 10/3 1729 i Sunnanå, död 21/4 1774. Han var gift med Märet Jonasdotter, f 16/1 1741, död 5/3 1766 i barnsång. Omgift 24/5 1767 med Märet Jönsdotter. Barn: Jonas, f 5/3 1766; Kerstin, f 25/2 1768, Märet, f 9/6 1771. Även Olof Andersson kom på obestånd och sålde sin hemmanshalva till Abraham Dreijer Mosling, Trondheim. Han sålde det i sin tur och det hamnade så småningom hos den Per Eriksson som köpte Jonas Rolfssons hemmansdel. Jonas-Rösch ägdes åter av en person.
VI. Per Eriksson från Östansjö. Gift med Gertrud Persdotter. Barn: Erik, se Östansjö nr 9; Per, se nedan.
VII. Per Persson, f 16/3 1767 i Östansjö. Gift 1790 med Kerstin Rolfsdotter, f 22/11 1760, dotter till Rolf Ersson och Gertrud Persdotter i Orrmo. Barn: Per, f 16/1 1791, se nedan; Gertrud, f 1792; Märta, f 1794; Kerstin, f 1798; Anna, f 1798; Karin, f 1801.
VIII. Per Persson, f 16/1 1791, son till föregående ägare. Död 6/6 1870. Gift 23/4 1821 med Brita Olofsdotter, f 3/11 1796 i Grubban, Kyrkbyn, död 12/9 1858. Barn: Per, f 25/5 1822, se nedan; Olof, f 11/7 1824; Kerstin, f 20/3 1827, gift med Jöns Halvarsson i Orrmo, se nedan; Karin, f 2/9 1829; Gertrud, f 23/6 1832. Hemmanet delades därefter mellan sonen Per Persson och dottern Kerstin Persdotter med maken Jöns Halvarsson, vilka dessutom ägde halva Orrmo nr 4
IX. Per Persson, f 25/5 1822. Gift 1857 med Märta Persdotter, f 21/3 1834 i Åsen. Barn: Per, f 30/9 1858; Olof, f 26/2 1862; Brita, f 19/8 1864; Jonas, f 5/3 1868; Anna, f 16/1 1872; Märta, f 16/11 1874.
X. Per Persson, f 30/9 1858 (siste enskilde ägaren noterad i Härdalsboken; min not).
Orrmo nr 2, Jens-Halvars ägdes av Jöns Halvarsson, f 22/3 1827. Gift 13/4 1857 med Kerstin Persdotter, f 20/3 1827, dotter till Per Persson (VIII ovan). Barn: Brita, f 3/10 1859. Familjen flyttade till Färila 6/12 1879. Jens-Halvars köptes av Bergvik och Ala och arrenderades av Per Persson i Jonas-Rösch.
Det finns ett foto på makarna Per Persson (f 1822) och Märta Persdotter samt gården i augusti 1909. I den bildtexten står att gården brann 1933. Jag tolkar ovanstående som att gården Jonas-Rösch gick bytte ägandesläkt på 1770-talet i och med att Per Eriksson från Östansjö köpte den. Av texten i Härdalsboken framgår inte något släktskap med den ursprungliga familjen. Själv hittar jag Rolf Olofsson två gånger bland mina anor; dels härstammar jag från Björn Rolfssons dotter Kerstin Björnsdotter och dels från Gertrud Rolfsdotters son Sven Halvarsson.
Mvh / Bibi Gustafson
112
« skrivet: 2001-10-26, 22:43 »
Elisabeth!
Du är värd alla rosor, orkid?er och kudos som jänkarna säger när de vill berömma. Du kommer att saknas som redaktör och förhoppningsvis kommer din ersättare att vara lika duktig (Ingen är oersättlig heter det ju...) Men jag kommer i alla fall att sakna dig! Vilken är din hemsideadress? Själv är jag inte ännu framme vid barnbarn, men jag gläder mig just nu över att min son (som fyller 18 i februari 2002) har börjat uppskatta sin morfars berättelser. Jag hoppas att du inte släpper kontakten med Anbytarforum - Dina kunskaper är mycket värdefulla för oss alla!
Mvh
Bibi Gustafson
113
« skrivet: 2001-08-06, 22:26 »
Hello Kristina!
A quick look at the legend for the map in Malmö local phone book shows no Södra Tvärgatan - could be that it is too small to be marked on the map. However, the City Archives of Malmö (Stadsarkivet) have the following email address: info@stadsarkivet.malmo.se.
Best regards,
Bibi
114
« skrivet: 2001-05-15, 22:39 »
Bibi Gustafson
115
« skrivet: 2001-04-20, 23:17 »
Jag instämmer med att det är synd att landskapstillhörigheten försvunnit från personnumren. Har dock en egen teori om varför de slopades på 90-talet: antalet invandrare var så stort att de för dem tilldelade sifferserierna inte räckte till.
Själv är jag född 100 år före franska revolutionen... Det var så jag lyckades lära mig den nya kombinationen när den fjärde siffran infördes i slutet av 60-talet. Vi har dock ett bättre kuriosum inom familjen. Min pappa är född i maj 1923. Alltså börjar hans personnummer med 2305. Min mammas fyra sista siffror är samma kombination. Sannolikheten för att detta ska inträffa kan inte vara särskilt stor...
Mvh
Bibi
116
« skrivet: 2001-04-20, 22:51 »
Dear Millie,
Most Swedes didn't have a proper last name until late 18 hundreds. All -son and -dotter names are patrinymikons, i.e. the first part is the first name of the father, the latter telling if the child was a boy or a girl. From the info given you know that your great grandfather's father's first name was Anders and great grandmother's father's name was Per (Pehr is a spelling variation). The Mormons of Salt Lake City have micro filmed all the church records. They are available in many places in the US. Church records go back to late 16 hundreds in Sweden, but there are many cases of gaps because of lost books (fires etc). I'm not familiar with the Lövånger books, hopefully Rune might be able to help you out once again.
Best regards,
Bibi
117
« skrivet: 2001-04-19, 22:35 »
Millie:
Pls disregard the previous posting on Anton Larsson. Rune has double checked and found he was on the wrong track. He has been to the library today and read the birth records for Lövånger on micro film. On card C:5 60370 page 3 of 5 he found the following birth record:
1852 March 28 and baptized the same day GABRIEL ANTON. Parents Lars Andersson and his wife Anna Dordi Pehrsdotter, 37 years at Bissjön. (37 being the age of the mother when the boy was born.)
Sponsors: Farmer Isak Larsson and wife at Hökmark. Corpral And. (Anders) Gustaf Boström and wife at Bissjön. Farm hand Lars Anton Ersson at Nolbyn and maid Carolina Norgren of Gammelbyn. The minister's name was probably J Scherdin.
After reading this Rune found the following in the book on Bissjön:
Bissjön 1
Lars Andersson, b. 1813 May 25 at Önnesmark 5, died 1872. Married in 1838 to Anna Dorotea Pehrsdotter b. 1815 Sept 22 at Hökmark 10, died 1878. Lived at Bissjön 1. Lodgers (not sure this is the correct word) at Löten, destitute.
Children:
Anna Elisabet Larsdotter b 1840 Sept 17
Anders Larsson b 1843 March 10
Lars Peter Larsson b 1847 April 6. Emigrated to America. Donated 12,000 in 1927 to build a old people's home at Lövånger.
Johan Larsson b 1848 November 25
Gabriel Anton Larsson b 1852 March 28
Olof Gustaf Larsson b 1855 Nov 29
Hope Millie can excuse my mistake and that this is the correct Anton
Best regards, Rune
Millie - hope this will help you out.
Best regards,
Bibi
118
« skrivet: 2001-04-18, 22:25 »
Millie:
In your posting April 17 you write you also have a picture of the church your grandfather (mother's father or father's father?) attended as a child. Could you describe that church - maybe somebody familiar with the church of Bissjön could recognize it. If you have a scanner you could also post the picture on Anbytarforum. Do you know what year Anton Larsson emigrated?
Best regards,
Bibi
119
« skrivet: 2001-04-18, 22:20 »
Rune:
Millie skriver så här den 17 april kl 21.56:
Tack Bo för informationen. Jag har bara ett foto på hemmet (huset) Anton föddes i och på baksidan av det finns namnet på staden. Fotot är ganska gammalt. Jag har även ett foto på kyrkan han tillhörde som barn. Jag skulle vilja veta mer om hans familj. Alla data (informationer) jag har säger att han föddes i Sverige. Jag tycker jag har kommit en bra bit på vägen att hitta honom. Jag har även en liten bibel som tillhörde honom. Tack för den hjälp ni kan ge mig.
Mvh
Bibi
120
« skrivet: 2001-04-18, 22:14 »
Millie - this is a translation of what Rune wrote on April 18 at 07.03:
I do not read English but it seems to me that Millie only has a small bible with some information on Anton Larsson. Lars is an unusual name in Bissjön and this made me curious. With the risk of being wrong I have the following information from a documentation on Bissjön made by Erland Lundqvist in 1993-94. I cannot find anybody else that fits better:
Bissjön 1:
Lars Anton Larsson 1844 April 22 with parents
Lars Andersson Vikner 1811 Febr 17 b. in Skarviken, Burträsk and his wife Eva Christina Nilsdotter 1816 August 16 b. Tjärn 2 in Skellefteå. They have lived at Tjärn 2, Bissjön 1, Nysätra and Skarviken.
Anton's siblings:
Catharina Margareta Larsdotter, b 1840 Nov 20
Emma Charlotta Larsdotter, b 1842 Nov 9; married 1865 Oct 22 to Carl Söderström, b 1831 Jan 3 in Bursiljum 2, Burträsk.
Jonas Petter Larsson, b 1846 June 7
Christina Johanna Larsdotter, b 1848 May 21; marriet to Per Anton Lövgren.
Maria Laurentia Larsdotter, b 1850 Sept 12.
Carl Johan Storman b. 1855 Sept 24; married 1882 Dec 3 to Matilda Maria Carlberg born 1861 May 31 in Mjödvattnet 13. Lived at Mjödvattnet 13.
Bissjön is located northwest and Bjurön northeast of Lövånger.
Millie:
As you can see the birth years differ. Could it be that you have the wrong year - or has your Anton moved to Bissjön, i.e. was born someplace else?
Best regards,
Bibi Gustafson
121
« skrivet: 2001-03-25, 19:20 »
Hello Linda!
Sweden is divided into län which my dictionary translates as administrative province. In England the equivalance is county but the U.S. counties are smaller entities than the Swedish län. However, an American state has bigger authority than a län. Each län is represented by a letter. They work themselves around Sweden starting with the city of Stockholm being the letter A, going southward on the east coast. F, G, and H are all found in Smaland, F being Jönköping's län, G Kronoberg's län, and H Kalmar län. I stands for Gotland's län (the big island in the Baltic Sea).
Kind regards, Bibi
122
« skrivet: 2001-03-04, 17:53 »
Hej!
Bland mina Faluanor finns min fmmfmf smeden Jonas Hedman. Enligt alla noteringar i hfl Stora Kopparberg är han född i Gävle den 23/12 1783. I fb för Gävle finns ingen gosse med namn Jonas född den 23/12 men väl den 19/12. Detta är den ende Jonas i Gävles fb född 1782-84 som jag hittar. Som föräldrar står bränneridrängen Jon Brun och Sara Högström. I hfl Gävle AI:2A 1789-1796 hittar jag familjen på pag 98 och 103 under Kronobränneriet. Här heter dock modern/hustrun Sara Matsdotter. De har följande barn: Mats f 1779, Jonas f 1783 (i anm.spalten står Sundborn), Johannes f 1786, Sara Lisa f 1790 (död), Anders f 1793. I hfl AI:3C 1795-1802 pag 138 finns Johannes (här kallad Jan liksom i fb), Anders och Sara Greta f 1796. Makarna flyttar med dessa 3 barn till Stockholm med bevis 1799. I Sundborns hfl AI:8 1795-1804 hittar jag en Jonas Brun på pag 122 som dräng i prästgården. Denne står som född 22/12 1783 i Strömsbro. Denna notering hittade jag när jag letade efter Margareta Åsberg f 17/6 1781 i St Kopparberg, min fmmfmm, som gifter sig med Jonas Hedman i oktober 1806. Margareta står på samma sida som piga i prästgården. Jonas Brun hittar jag på lite olika sidor i Sundborn AI:8 och 9 - han flyttade en del mellan Sundborn och Hille. Sista noteringen i Sundborn anger honom som utflyttad till Aspeboda 1805. I Aspeboda AI:7 1805-1814 hittar jag ingen Jonas Brun men väl en smed Jonas Hedman f 1783 23/IX i Strömsbro. Inflyttad till Saxlindan pag 1 1805 och utflyttad 1806 till Kopparb. Det här blev långrandigt, men kan jag trots skillnaderna i datum och de plötsliga namnbytena anse att jag hittat rätt Jonas?
Mvh / Bibi
123
« skrivet: 2001-03-01, 20:33 »
Hello Marilyn! You are correct in assuming the names are city blocks. However, the numbers are not really house numbers. They are lot or parcel numbers. I've been to Landskrona, but am not familiar with city block names... I just checked the homepage of Landskrona ( www.landskrona.se). The building office has a separate department linked to the surveyors of Sweden. There I found an e-mail address: klm@sb.landskrona.se. They might be able to help you with the translation of the block names to street addresses. Hope this helps you find your way in Landskrona. Best regards/ Bibi Gustafson
124
« skrivet: 2001-02-27, 20:56 »
Hej Kerstin!
Lillhärdals församling är väl utredd av bl.a. Bruno Persson och Fritz Busk. Vet Du även när han flyttade från Lillhärdal? Om Du ger mig allt Du vet kan jag vidarebefordra det till Fritz Busk, han har en databas över alla Lillhärdalingar.
Mvh
Bibi Gustafson
125
« skrivet: 2001-02-24, 14:58 »
Hej Gunnar!
Tackar så mycket för hjälpen! Var kan man hitta Agneta Olofssons böcker om Nysätra? Genom biblioteket eller kan de köpas genom Södra Västerbottens Släktforskarförening?
Mvh / Bibi
126
« skrivet: 2001-02-22, 17:55 »
Daniel Ersson Waken o Catharina Olofsdotter sökes.
Jag har bland mina anor en Daniel Ersson Waken, soldat nr 46, född 1740. Hustru Catharina Olofsdotter, f 1754. Enligt Umeå lfs vigselbok C:3 pag 261 vigs den 17 oktober 1779 Sold. Daniel Ersson Vaken o Cathrina Olsdr Utterwatnet. Är det någon som känner till var dessa två kom ifrån? I går letade jag igenom hela hfl för Umeå lfs AI:8 1778-1786 och hittade ingen passande Catharina Olofsdotter född 1754. Hittade inte heller Utterwatnet. I hfl AI:9 1787-1798 har jag hittat familjen i Gubböle på pag 209 med 3 barn. Tacksam för all hjälp.
Mvh / Bibi
127
« skrivet: 2001-02-22, 17:48 »
Dear Ishbel,
The word porter is translated to quite a few jobs in my English-Swedish dictionnary. The first Swedish word mentioned is portvakt, dörrvakt. Translating portvakt back to English gives the following suggestions: porter, door-keeper, gate-keeper, (in England sometimes) janitor; (in America) doorman; in rental houses caretaker, concierge. The next word: vaktmästare translates back to messenger, porter, beadle, caretaker, doorman, porter, janitor. The third meaning says bärare, stadsbud. Bärare = porter (carrying items). Stadsbud = porter, American also redcap.
Do you know where in Sweden this person lived and worked as a porter?
Best regards, Bibi
128
« skrivet: 2001-02-16, 19:12 »
Hej!
Mitt register kan delas upp i två halvor: min pappas rötter som man hittar i Dalarna, Hälsingland, Härjedalen, Medelpad och Västerbotten och min mans föräldrars som till 99 % är västgötska. De flesta personerna finns bland min pappas anor. Där leder Olof före Per och Erik följt av Jon/Jonas och Anders på manssidan. På kvinnosidan finns det flest Anna följt av Karin, Kerstin, Margareta, Kristina samt Sara och Maria på delad plats. Statistik på hela landet ger för mansnamnen Erik på förstaplats följt av Olof, Per, Karl, Anders och Jon/Jonas. Bland kvinnonamnen fördelar det sig med Anna först igen följt av Maria, Karin, Kerstin, Kristina och Margareta.
Ganska ovetenskapligt kan man kanske påstå att Sara är norrländskt och Karl mer tillhör södra halvan av Sverige.
Mvh
Bibi
129
« skrivet: 2001-02-06, 22:09 »
Hej!
Med den kännedom man får av amerikanska pengatransaktioner efter att ha bott i landet i 6 år skulle jag rekommendera att betala med kreditkort/betalkort. Det de menar med check i texten ovan är en check utställd av amerikansk bank. Om du skickar en kommersiell check (som säkert kostar minst 100:- i dagsläget att köpa i en svensk bank) får de betala en inlösningsavgift som troligen överstiger 7 dollar... Money order vet jag inte om man kan köpa i Sverige längre. Förr fanns motsvarande att köpa på posten, men jag kommer i skrivande stund inte ihåg vad det hette. Money order kan i USA köpas på post och många andra ställen som t.ex. 7 Eleven. Närmsta motsvarighet skulle väl i dag vara en postväxel, men våra svenska är väl inte gångbara internationellt.
Mvh - Bibi Gustafson
130
« skrivet: 2001-01-12, 22:30 »
Hej Helena!
Förmodligen helt ovidkommande information, men det finns en ort längs sydkusten (väster om Trelleborg) som heter Skåre. Det är ett gammalt fiskeläge och Karl XII anses ha landat i dess närhet vid återkomsten till Sverige. Ortsnamnet Skåre daterar sig säkert till danska tiden. Bengt Pamp har skrivit mycket om skånska ortnamn och har säkert även förklaring till detta Skåre. Hans böcker finns på biblioteken. Om Skåre har någon betydelse är det kanske inte otroligt att danskan och norskan liknar varandra.
Mvh
Bibi Gustafson
131
« skrivet: 2000-12-19, 21:56 »
Hello Frank!
Congratulations on getting married next October. I've only been to one wedding in the U.S. in person. The first thing that comes to mind as being different is the fact that the bride is still walked down the aisle by her father while the groom waits at the altar. At least at the wedding I went to the couple walked together both to and from the altar. Another thing that's different is that it's only the bride who gets a wedding band. But you might not want to change that. In Sweden we exchange engagement rings and then the bride gets a wedding ring as well. And the wedding ring is worn outside the engagement ring. Before the wedding (a couple of days to weeks before the day) friends of the couple treat the groom-to-be to a stag-party and the bride-to-be to a shower. From what I've heard the biggest difference lies in the shower. The girl-friends of the bride-to-be take her out on a night on the town; maybe dressing her up in some kind of suitable outfit depending on interests or line of work. For instance one of my cousins who is a chef was dressed in chef-garb and was taken around selling half hot dogs to people. A friend of ours who has been riding horses for many years was blind-folded, taken to a farm and put upon a working horse. All of this was ended with a nice dinner at a restaurant. No gifts are given at these events. The stag parties a lot of times are the same everywhere: a lot of drinking... But some make the groom do something, dress up like a girl, do something in sports he's not very good at etc. The gifts to the couple are given at the wedding reception.
This wasn't much - but the differences aren't that big.
Best regards/ Bibi Gustafson
132
« skrivet: 2000-11-14, 21:07 »
Tack John!
Äntligen känns det som jag har en chans att hitta Per August. Var precis inne på SVAR:s nya hemsida, hittade militaria, Stockholms stadsarkiv, men en förskräcklig massa volymer. Det blir nog ett telefonsamtal till Ramsele i morgon.
Mvh
Bibi
133
« skrivet: 2000-11-13, 21:01 »
Om 2:a Livgardet var Göte livgarde var då 1:a Livgardet = Svea Livgarde? Och finns även detta på Stockholms stadsarkiv? Finns inga mikrokort för hemlån? Jag har en olöst knut bland min farmors anor i form av Per August Forsberg, f.d. livgardist, född 1811 i Stockholm. Hittade ingen Forsberg i rullorna för den tid han skulle ha kunnat vara aktiv men dessa hfl skulle kanske kunna hjälpa mig.
Mvh
Bibi Gustafson
134
« skrivet: 2000-08-04, 21:52 »
Clyde - just an explanation on the letter Ä. The curved line - a squiggly - is the cursive way of writing the letter Ä which in print has two dots. The letter Å always has the ring, be it cursive or in printed letters. The squiggly is also found in cursive writing for the third letter not found in English, namely Ö.
Also another word used when translating murare is mason.
Best regards/ Bibi Gustafson
135
« skrivet: 2000-06-08, 22:46 »
Dear Barry,
As you do not know how old the persons you are sending the letters to are, I recommend that you send a Swedish version. I'll e-mail a translation to you as soon as I've finished typing it.
Best regards,
Bibi
136
« skrivet: 2000-05-21, 22:50 »
I just looked at the map - Liège is more or less inbetween Brussels and Cologne (Germany). My map does not show Walloonia, so I might be wrong on that.
Bibi
137
« skrivet: 2000-05-21, 22:45 »
Ishbel:
Maitre fendeur means master of foundry (or something similar), i.e. ironworks master. Liège is indeed a town in Belgium, in what is called Walloonia. Quite a few Walloons immigrated to Sweden in the 1600 hundreds with their skills in ironworks. The title verkmästare is a supervisor, but that was not used before late 1800 hundreds. Which ironwork (bruk) are you talking about, we might be able to find information on it in an encyclopedia.
Haven't heard of a riksmyntmätare. If you translate word by word (riks mynt mätare) it means national coin meter. In what context have you found it?
Best regards,
Bibi
138
« skrivet: 2000-05-21, 19:33 »
Dear Ishbel,
Some further explanations: Does it really say snid-? Couldn't it be smid- or smed-? Smide = forging, wrought iron and smed = smith. The title would then be either forging supervisor or smith supervisor.
A brukspatron was the owner or manager of a iron works, paper mill or just any kind of factory. Do you have the name of the bruk in question? Bruksdirektör is a more modern title than brukspatron, essentially it's the same position.
Inspektor = manager (farming), steward. If the o has two dots, the word is inspektör = inspector, surveyor, supervisor. My guess is that you have a bruksinspektor but rusthållareinspektör in your family tree.
Sjötullsvaktmästare is trickier: vaktmästare = messenger, caretaker, janitor (Am. English), sjötull = sea customs/duty.
Best regards,
Bibi
139
« skrivet: 2000-05-16, 19:04 »
Hi Brenda!
There are several Swedish last names beginning with Hed (I suppose his middle name would really be a last name given to remember the family name of his mother or other relative). Here are some suggestions: Hedman, Hedmark, Hedström, Hedkvist, Hedlund, Hedstrand. Hed is Swedish for moor and the latter parts are words from nature (mark=ground, ström=brook, stream, kvist=branch, twig, lund=grove, strand=beach) except for man which has the same meaning as in English (male person or mankind).
Best regards,
Bibi Gustafson
140
« skrivet: 2000-05-08, 20:51 »
Hej!
Sydsvenskan i Malmö har skrivit om att släktforskningen i Kyrkhult är hotad, dels i fredags den 5 maj och åter igen i dag, den 8 maj, med ett nästan helsidesreportage med bilder. Där anförs bl.a. samma som ovan att mikrokorten är skattefinansierade från början och att de innehåller offentliga handlingar, som dock är ömtåliga i originalupplaga. Så här beskrivs historiken i Sydsvenskan:
Kyrkoböckerna mikrofilmades för att öka tillgängligheten. Tre forskarcentrum i Ramsele i Västerbotten, Leksand i Dalarna och Kyrkhult i Blekinge startades i samarbete mellan Riksarkivet och lokala stiftelser. Dessa fick tillgång till hela Sveriges kyrkoarkiv på mikrokort. De ömtåliga originalböckerna från 1600-, 1700- och 1800-talet finns för respektive landsända på åtta landsarkiv.
Forskarcentrum i Kyrkhult startades 1996 i ortens gamla sockenstuga. Den kommunala stiftelsen Arkivcentrum höll i de 35 miljoner filmade kyrkobokssidorna. I stiftelsen ingår representanter för Olofströms kommun och ett kommunalt industribolag. Men året efter bröts de formella banden mellan Riksarkivet och Forskarcentrum. Bakgrunden var ekonomisk. Efter ett uttalande från JO fann Riksarkivet att det inte var möjligt att ta betalt av dem som ville läsa mikrokorten så länge Stockholm stod för en del av verksamheten. JO betonade att kyrkoböckerna är allmänna handlingar som medborgarna ska få ta del av utan kostnad hos myndigheten.
Resultatet blev att stiftelsen började hyra mikrokorten av Riksarkivet. För att inte bara ha utgifter började Forskarcentrum ta betalt av forskaren. I dag kostar det 20 kronor per timme att hyra en av de tjugo läsapparaterna på centret.
Den aviserade höjningen på 400% innebär enligt artikeln att priset blir cirka 250.000 per år (50.000 + 400 % = 250.000). Forskarcentrum fick samtidigt ett erbjudande om att köpa dem för 5,8 miljoner kronor. Släktforskarnas Hus i Leksand betalade för övrigt 4 miljoner kronor för motsvarande uppsättning av Riksarkivet i mitten av 1990-talet.
Lars-Göran Ohlsson nämns som verkställande ledamot i Forskarcentrums styrelse.
Enligt dagens artikel täcker avgiften på 20 kronor inte kostnaderna för 3 anställda och driften. I dag står det att det finns 23 läsapparater samt att 3000 personer årligen utnyttjat möjligheten att forska i Kyrkhult. Om man räknar att dessa 3000 hyr läsapparat i 8 timmar under en dag blir totalintäkten på uthyrningen 480.000 kronor.
Varför skulle samma uppsättning mikrokort kosta 5,8 mkr i dag när den kostade 4 för Leksand? Varför skulle man inte kunna göra någon form av avbetalningsupplägg? Och hur kunde Leksand ha råd att betala hela beloppet? Vad kostar det att forska i Leksand resp Ramsele?
Mvh
Bibi
141
« skrivet: 2000-05-05, 22:32 »
Om inte detta ämne skulle höra till släktforskningen borde man även anmärka på gravstensinventeringen som då och då rapporteras om i forumet!
Även jag har fotograferat gravstenar och håller med ovanstående om att detta är en viktig del för att hålla kontakten bakåt.
Mvh
Bibi
142
« skrivet: 2000-05-04, 20:32 »
Jag har också stött på samma typ av namnbyte som du antyder, dvs moder med oä barn gifter sig. Efter ett tag (några år) skrivs även oä-barnet med samma efternamn som de barn som fås i äktenskapet (detta märks ju tydligast när det fråga om ett riktigt efternamn och inte patrinymikon). Borde det inte finnas en kommentar i hfl om att oä-barnet adopterats av sin styvfar om så verkligen skett? Är inte detta ett utslag av att man under 1800-talet bytte namn lite som man ville, t.o.m. flera gånger? I mina fall har adoptionspappan inte funnits i närheten när oä-barnen föddes och kan inte vara fadern. Jag har inte undersökt domböcker ännu och inte heller bouppteckningar. Om jag förstått allting rätt kan bouppteckningarna ge en hel del information om barn och släktskap.
Mvh Bibi (som har rötter i Sundsvall...)
143
« skrivet: 2000-05-03, 16:08 »
Dear Ishbel,
Thanks for offering to help. I've tried to e-mail the info but it is returned as undeliverable.
Best regards,
Bibi
144
« skrivet: 2000-04-30, 18:17 »
Hello Ishbel!
Thanks for the info about the site. My grandfather had cousins he corresponded with at least into the 60's. They lived around Winnipeg. Nobody has continued that correspondence (probably because it was in English and my grandmother, father and uncles do not speak English or are not fluent enough to be comfortable writing letters.). Among the papers left by my grandparents we've found the letters from Canada as well as newspaper clippings when two of the cousins visited the old country in 1948 and 1955. The last names are Nordin and Hermanson. An uncle of my grandfather, Per Olof Nordin, emigrated from Sättna (Sundsvall area) in 1893 and settled in Winnipeg. According to the clipping of 1955 he took land and had a 600 acre farm, a dairy and seems to have been quite well known in the area. One of his 8 children, the youngest son Herbert, took over the farm. I've searched the Canadian phone book on the internet and found quite a few Nordins (most of them are only listed with a first name initial). I have copied the addresses of the ones living in Manitoba and intend to try to send them a letter asking them if they are the relatives I'm looking for. But I hope to find an easier way through the internet :-)
Best regards,
Bibi
145
« skrivet: 2000-04-29, 15:55 »
Hej Lotta!
Tack för tipset om antikvariaten på nätet. Sökte precis och det fanns bara 1960 och 1965 i lager, inte 1958 års.
Det namn jag har registrerat i Disgen är Lars Jonsson Rundblad, f 1721 och d 1795 18/5. Har noterat att han var pistolsmed och blev mästare vid gevärsfaktoriet i Jönköping 1750. Tacksam för allt du kan hitta om honom.
Mvh
Bibi
146
« skrivet: 2000-04-29, 14:53 »
Norma!
Do you know if Manitoba has a similar site?
Best regards,
Bibi
147
« skrivet: 2000-04-27, 22:21 »
Hej Lotta!
Ibland är det kanske bra att man är lite allmänt nyfiken. Jag jobbar just nu inte aktivt med min mans släkt men vet att det finns gevärs- och pistolsmeder i hans anor. Bl.a. genom en släktutredning gjord för en avlägsen släkting av just den Axel Mollstadius du nämner. I följebrevet till utredningen han gjorde i början av 60-talet nämner han bl.a. denna artikel. Vet du var man kan få tag i den? På biblioteket eller?
Mvh
Bibi
148
« skrivet: 2000-04-17, 17:44 »
Tack Jens! Böckerna är beställda genom mitt lokala bibliotek (som i sin tur beställer från ett annat) och har jag tur kan jag hämta dem i morgon för lite påskläsning :-)
Hälsningar
Bibi
149
« skrivet: 2000-04-16, 18:38 »
Skärtorsdagen är en viktig dag för alla häxor :-). Känner någon till om det finns publicerat i skrift om häxprocesserna på 1670-talet i Lillhärdal och Älvdalen? Eller andra i Sverige - förutom den i Stockholm som alla skriver om. Jag har en del av de som dömdes och avrättades som häxor i Lillhärdal 1672-73 i mitt anträd.
Mvh / Bibi
150
« skrivet: 2000-04-14, 22:21 »
You find Lillhärdal in the province of Härjedalen, the southern part of the county of Jämtland. Looking on a map of Sweden Härjedalen is inbetween Jämtland and Dalarna. Lillhärdal is a village (and parish) southwest of Sveg in the eastern part of Härjedalen. My grandmother's grandmother was born in Lillhärdal, and through the local folklore society of Lillhärdal I found out that the whole parish has been documented by a man living in Sundsvall (church and court records). If you give me all the information you have on the Rooth family I'll put you in touch with him.
Regards, Bibi
151
« skrivet: 2000-04-14, 14:38 »
Hej Torbjörn!
Tusen tack för all denna information. Nu har jag en del nytt att bita i :-)
Hälsningar Bibi
152
« skrivet: 2000-04-13, 22:52 »
En av mina anfäder hette Erik Hansson Åsberg. Enligt dödboken för Stora Kopparberg var han född den 5 Maji 1745 i Sundgården och Wika Socken. Han var grufveriarb., bodde i Uggelwiken och dog den 12 april 1787, 42 år gammal. I födelseboken för Vika o Hosjö hittar jag bara en Erik Hansson född 1745. I den notisen står: Hosiö Capell: Hans Erssons i Åselbo (svårläst /gissning) och hu Kersten Jacobsdott Son Eric född 5 maji döpt 12 Do. Test: Joh. Andersson uti (svårläst) och dess hustru Cajsa Sundberg. Eric Jacobsson i Åselbo (?) och pig Anna Ersdr ibm. 1770 finns Erik Hansson Åsberg i Stora Kopparberg och gifter sig då med pigan Sara Ericsdotter i Uggelwiken. Hfl för Stora Kopparberg börjar 1776, inflyttningsbok saknas för denna period. Hfl för Vika gör ett hopp under dessa år. Kan någon bekräfta att jag hittat rätt Erik Hansson? Finns Sundgården i Vika/Hosjö? Kan tillnamnet Åsberg komma från Åselbo? Tacksam för alla uppslag.
Mvh / Bibi
153
« skrivet: 2000-04-12, 13:59 »
Barry,
The info given to you by Landsarkivet was quite meager. The mentioning that costs above 500 crowns would be sent c.o.d. confused me. This is very costly and cumbersome to do towards the U.S. Anyhow, I just talked to a nice lady at Landsarkivet in Härnösand. They charge 90 crowns for each 15 minutes. You receive an excerpt of what they find in for instance the birth records (translated to English). This is mailed to you with a bill. The bill is paid either by transfering the amount to Landsarkivet's bank account via Swift or you send them a cashier's check issued in their name (no personal checks are accepted). As I suppose you have the birth dates and places for both your grandmother and great grandfather they should find the info quite easily. I would also ask for excerpts from the husforhorslangd - this would give you extra info such as siblings etc. If you have the date they emigrated to the U.S. you should also ask for an excerpt of the husforhorslangd from that time period. You can e-mail your request. Their address is landsarkivet@landsarkivet-harnosand.ra.se
Best regards,
Bibi
154
« skrivet: 2000-03-16, 22:43 »
Donna!
I have no info on this family. However, Bengt would be a more likely Swedish name that would have been changed to Ben.
Regards,
Bibi
155
« skrivet: 2000-03-08, 21:30 »
Derek: As he was a merchant seaman you might be able to trace him that way. Most sailors had a sailor's book with name etc of all the vessels they had worked on. Do you happen to have that? There are also sailor houses (sjömanshus) in most major Swedish ports and they kept records of all sailors signing on from that port.
Best regards,
Bibi
156
« skrivet: 2000-03-01, 22:26 »
Hej!
En knippsmed hittade jag idag - vad gjorde han?
Hälsningar
Bibi
157
« skrivet: 2000-02-25, 19:06 »
Hej Kerstin!
Jag vet tyvärr inget om hur namnet uppstod. Däremot känner jag igen det eftersom min syster och svågers bästa vänner heter så i efternamn. Min systers bor i Njurunda och Dan Å är därifrån. En snabb sökning i telefonkatalogen på CD-rom gav 212 st i hela landet med efternamnet Åsander.
Mvh
Bibi
158
« skrivet: 2000-02-23, 19:32 »
En liten undran bara: Gäller detta påpekande bara för uppdragsforskning utförd av Demografiska Databasen Jörn eller gäller det fakta hämtade ur denna databas. Orsaken till min fråga är att en av min pappas kusiner har uträtt min farfars anor med hjälp av demografiska databasen. Har väl i och för sig tänkt följa dessa anor med hjälp av husförhörslängderna men bara lite stickprovsmässigt. Jag bör kanske kontrollera noggrannt innan antavlan upprättas :-)?
Mvh
Bibi
159
« skrivet: 2000-02-20, 20:20 »
Hello Judie!
This is a recipe for Pea Soup I found in a book called Scandinavian Feasts by Beatrice Ojakangas:
(6-8 servings)
2 cups dried whole Swedish yellow peas or yellow split peas
2 quarts water
1 (about 1-1/2 pounds) smoked pork shank or hock
1 medium onion, sliced
½ tsp thyme
½ tsp marjoram
Salt and pepper
If using Swedish yellow peas, rinse and pick over the peas, place them in a large pot, add the water, and let soak overnight. If you cannot find whole Swedish yellow peas, substitute yellow split peas, which do not need to be soaked, but can be cooked immediately.
Add the pork, onion, thyme, and marjoram. Bring to a boil, reduce the heat to a simmer and cook until both the pork and the peas are tender, 1 ½ to 2 hours. Add more water if necessary
Remove and discard the bones from the pork. Cut the meat into cubes and return them to the soup. Season with salt and pepper.
Serve with mustard (if you can find stoneground, sweet mustard, otherwise use French's). The thickness of the soup can always be discussed. Some like it thick, like me and my children, you could almost eat it with knife and fork. Some like it thinner, like my husband. He adds liquid to his plate as you can always add but not take away liquids.
We lived in Florida for almost 6 years, and I tried this recipe (with split peas) on some of my American friends. They loved it. And my family approved of it, too.
I highly recommend B Ojakangas' book if you are interested in cooking Scandinavian style. She has done quite a bit of research and also tells you what you can substitute with when you cannot find the ingredients in the States. The ISBN # of the book is 1-55670-179-9.
Regarding buttermilk: it's the closest you can get to filmjolk but buttermilk is not as thick as filmjolk. Also, most milk products taste differently in the US compared to in Sweden as they are pasteurized at a higher degree. This adds shelf life to the milk but you loose quite a lot of the taste.
Best regards,
Bibi
160
« skrivet: 2000-02-18, 21:05 »
Hello Frank! If you find Borlange you have found the major town of Stora Tuna. There's a map at Dalarotter - you find a link to this on the lefthand of Rotter's main page. When on the page of Dalarotter click on karta and you'll find a map of Dalarna. You can also visit the site of the Church of Sweden www.crossnet.se/. There you find maps of all parishes in Sweden. Best regards, Bibi
161
« skrivet: 2000-02-15, 21:26 »
Hello Judie!
I'm glad to hear you're successful with your pancakes. You cannot find buttermilk in Sweden, but I can imagine that gives a nice flavor to the pancakes. You do know that the classic combination with pancakes is yellow pea soup? On Thursdays traditional dinner food is yellow pea soup with pork and pancakes with jam as dessert.
When I was a kid my mom always made a smaller version of pancakes called plättar. They are the size of blinis but made the same thin way as pancakes. There are special cast iron skillets with seven indentions about 3-3.5 diameter.
Best regards,
Bibi Gustafson
162
« skrivet: 2000-02-10, 13:13 »
Apropå hur oäkta barn noteras i hfl:
Min farmors mor, Ingeborg, står noterad som oäkta i fb för Stora Tuna fsg den 23/12 1875. Ingen fader noterad där. Hennes mamma, Ingeborg Ersdotter, gifter sig i juni 1876 med Johan August Forsberg, bokbindargesäll från Falu Kristine fsg och flyttar till Falun. Makarna återfinns i hfl 1867-1876 hos hans föräldrar. Ingen dotter noterad. I nästa hfl (1877-1883) finns hon med under makarna med noteringen inom parentes (deras före äkt). Denna notering följer med när de flyttar 1878. Däremot har noteringen försvunnit i nästa upplaga av hfl för åren 1884-1893. Detta är dessutom sista gången hon står noterad som född i Stora Tuna, i alla efterföljande hfl noteras Falu Kristine som födelseförsamling. Ska man ta denna notering som att det finns något faderskapserkännande? Johan August står inte som utflyttad i hfl under 1875 men han kan ju som bokbindargesäll ha rört sig i Stora Tuna och på så sätt träffat Ingeborg Ersdotter, som var piga på en gård i Stora Tuna.
Denne Johan August har en halvsyster. 1836 fick hans mamma, Greta Johanna Hedman f 1811, en dotter (Greta Lovisa) som står som oäkta i fb i Stora Kopparbergs fsg, inget fadersnamn noterat någonstans. Denna Greta Johanna flyttar med sin dotter 1847 till Stadbergs bruk i Vika Hosjö fsg. Där träffar hon Per August Forsberg f 1811 och också kom dit 1847 från Stockholm. De gifter sig 1849 och flyttar till Falu Kristine. I hfl för 1847-1856 och 1857-1866 står Greta Lovisa noterad som hennes dotter. Men sedan när hon gifter sig 1861 står hon under sin makes namn som Margreta Lovisa Forsberg. Och i nästa hfl för 1867-1876 står hon enbart som hustru Margreta Lovisa Forsberg. Jag finner det högst otroligt att Per August skulle vara hennes far, men kan man tolka användandet av hans efternamn att det förekommit en adoption? Bästa svaret på detta skulle jag väl få om jag lyckades hitta bouppteckningen efter föräldrarna?
Mvh / Bibi Gustafson
163
« skrivet: 2000-02-05, 22:25 »
Sångaren/TV-kändisen Ricky Nelson ska enligt en dokumentär om honom och hans familj som gick på TV för ca 1 år sedan ha svenskt påbrå. Är det någon som känner till detta?
Mvh / Bibi
164
« skrivet: 2000-02-05, 21:24 »
I forgot, instead of cream we often use ice cream (vanilla). Could ímagine Cool whip would taste good with them as well.
Bibi
165
« skrivet: 2000-02-05, 21:23 »
This is a recipe I've been using a lot translated into American measurements:
1 1/4 cup wheat flour (not self-rising)
1/2 tsp salt
2 1/2 cups milk (at least 2 %)
2 eggs
(2-3 tbs butter/margarine)
Mix flour and salt in a bowl. Add the milk a little at a time and mix to an even batter. Add the eggs and mix well. For thin pancakes mix 2 tbs of melted butter into the batter. This procedure facilitates the frying - you only need to add extra lard in the pan for the first one.
Melt a little butter in a samll frying pan (about 8-10 inches). Pour batter into it to make a thin layer. Turn the pancake when the surface is stable and the backside is golden brown. Fold the ready-made pancakes on a plate - or stack them on a serving platter. Serve them with lingonberries or with sweet preserves or jam if they are served as a dessert.
In our family we've never had lingonberries with pancakes. Strawberry, raspberry, blueberry, or cloudberry jam is what we use. On occasion whipped cream is also added.
Best regards,
Bibi
166
« skrivet: 2000-01-11, 21:32 »
I Bonniers Lexikon står följande om John Hanson 1721-83. Amerikansk politiker av svensk börd. Han var 1781-82 president i den kongress som 1781 antog konfederationsartiklarna, dvs. USA:s första författning. Han har därför ibland ansetts som USA:s förste president.
John Hanson används ibland i USA som en slags kuggfråga. De flesta besvarar frågan Vem var USA:s första president? med George Washington. Korrekt svar skall då vara svenskättlingen John Hanson med tillägget att Washington var den förste valde presidenten. Detta med att han var svenskättling står i amerikanska läroböcker.
Jag har någonstans läst en utredning om hans härstamning men kommer just nu inte ihåg var...
Mvh
Bibi
167
« skrivet: 1999-12-12, 21:32 »
Hej Nina!
När våra barn föddes levde fortfarande min farmor och min mans farmor, alltså ur barnens synvinkel morfars mor och farfars mor. Min farmor kallade vi gammelfarmor och min mans farmor hette gamlafarmor (vid behov förtydligade vi för dem vem som avsågs genom att lägga till orten där de bodde). Vi behöll alltså våra egna benämningar på dessa släktingar (farmor) och i ditt fall skulle det bli gammelmormor. Vet inte om detta är korrekt men för oss kändes det rätt att använda våra egna beteckningar. Det blir ändå förvirrande ibland i en familj med pappa t.ex. Vilken menar du mamma, din eller min pappa är en fråga jag får ibland eftersom jag vacklar mellan att kalla min egen far för pappa eller morfar :-)
Hälsningar
Bibi
168
« skrivet: 1999-11-30, 18:56 »
Hej Jens!
Tack för tipset om Krigsarkivet. De hade den lilla skriften till salu för 20 kronor. Beställdes i dag och förhoppningsvis har jag den om några dagar.
Hälsningar
Bibi
169
« skrivet: 1999-11-28, 20:04 »
Hej!
Har för mig att Per Clemensson och Kjell Andersson även skrivit en bok som heter Soldatforska steg för steg. Hittade den inte i förbundets förteckning över böcker som finns att köpa. Har jag fel för mig eller är den slutsåld? Var hittar man annars råd och dåd specifikt om soldatforskning?
Mvh / Bibi
170
« skrivet: 1999-11-20, 21:58 »
I samband med den senaste tidens debatter om nazistbrott har det nämnts i pressen att dessa personer kunnat beställa kopior av passfoton samt även få uppgift om persondata som personnummer, adress osv. Hur är detta möjligt när det tycks vara så svårt att få ut uppgifter om sina egna släktingar? Detta inlägg kanske ligger utanför debatten men jag tycker det verkar som att bara man vet var man ska efterfråga finns allting tillgängligt...
Mvh / Bibi
171
« skrivet: 1999-11-16, 21:44 »
Vad är Indiko? Vad kostar ett abonnemang osv?
Hälsningar
Bibi
172
« skrivet: 1999-11-15, 22:12 »
Mannen som avled i stenpassion dog 1795. Hur konstaterade man njursten (eller gallsten) dåförtiden?
Hälsningar
Bibi
173
« skrivet: 1999-11-14, 20:32 »
Vad är stenpassion? I mitt inlägg under smeder/Blåberg nämns stenpassion som dödsorsak.
Hälsningar
Bibi
174
« skrivet: 1999-11-14, 20:24 »
Glömde nämna att Gunnel hänvisade till en artikel om bunden namngivning i Släkt & Hävd 59:2 s 270-278 av Astrid Sondén.
Hälsningar
Bibi
175
« skrivet: 1999-11-14, 20:22 »
Hösten 97 gick jag en kurs i släktforskning som leddes av Gunnel Hedberg. Vad gäller bunden namngivning fick vi bl.a. lära oss att barn döptes efter far- och morföräldrar om någon av dem är döda. Är båda döda får förste sonen oftare farfars än morfars namn och första dottern får oftare mormors än farmors namn. För barn som fötts medan far- och morföräldrarna lever eller äldre syskon fått deras namn kan namn väljas friare bland övriga avlidna släktingar. Balans mellan fäderne- och mödernesidan eftersöktes. Efter syskons död får nästa barn detta namn, båda ansågs då uppkallade efter samma släkting. Det var mindre vanligt att barn fick samma namn som syskon som ännu var i livet om inte farfar och morfar (t.ex.) hade samma förnamn - de var alltså döpta efter två olika personer. Gunnel visade exempel på det senare ur husförhörslängd från Perstorp.
När barn hade samma namn kallades de säkert olika ändå; en kallades Per och den andre Pelle t.ex.
Samma problem uppstår ju för övrigt i de familjer där man har seden att ge sonen samma namn som fadern (har mera sällan sett att man ger en dotter samma tilltalsnamn som mamman) - detta är mycket vanligt i USA.
Hälsningar
Bibi
176
« skrivet: 1999-11-14, 20:08 »
Hej Gudrun!
Blåberg, Rundblad och Daretorp lät bekant. Så jag letade upp pappren vi ärvt av min svärfar betr hans farmors fars anor. Den utredning vi har kopior på är gjord åt en avlägsen släkting till min svärfar av en överstelöjtnant Axel Mollstadius i början av 60-talet. Där hittar jag följande uppgifter: Pistolsmeden Lars Jonsson Rundblad, f 1721, död änkling 1795 18/5 i Åslida Backgård av stenpassion, blev mästare vid gevärsfaktoriet i Jönköping 1750; gift m Brita Månsdotter. Lars Rundblad var son av soldaten Jon Persson Blåberg. Lars Jonsson Rundblads och Brita Månsdotters dotter Brita Larsdotter Rundblad, f 1751 20/5 i Åslida Backgård gifte sig med skräddaren Sven Darell. Utredningen ger tyvärr inga uppgifter om Lars och Brita hade fler barn än denna dotter Brita. Brita Rundblad gifte sig med skräddaren Sven Darell och deras dotter Maria Lisa Darells son Per Gustaf Andersson var min svärfars farmors far. Tyvärr saknas uppgifter om Jon Persson Blåberg i de kopior jag har men det verkar som det saknas några sidor. Mollstadius uppger att uppgifterna grundar sig på primärkällorna födelse- vigsel- och dödböcker för Härja, Daretorp, Habo och Velinge socknar samt dessas husförhörslängder, samtliga i Landsarkivet i Göteborg. Jag har även en kopia av en artikel i Falköpingstidningen 1990 om Blåbergssläkten (vapensmeder) i Brandstorp.
Hälsningar
Bibi
177
« skrivet: 1999-11-12, 12:16 »
Vi kanske inte bara ska skälla på kristendomen. Genom historien har många kulturer (kanske rent av de flesta?) betraktat den menstruerande kvinnan som oren och tagit till olika metoder för att avskilja henne från andra så man slapp röra vid henne av misstag. Kyrktagningsseden fortsatte ju efter reformationen då så många katolska bruk rensades ut. I ett tidigare inlägg föreslogs att kvinnorna själva ville ha kvar denna sed eftersom det gav en chans till att vila upp sig, ta det lite lugnare den första tiden efter förlossningen. Fredrik kanske har givit en indirekt anledning till att kvinnliga blödningar ansågs magiska. Alla andra inre blödningar eller kraftigare blödningar ledde ju i de flesta fall till att personen avled. Men kvinnorna reste sig ju och levde vidare. Detta verkade väl magiskt och en person med så mycket kraft måste ju hållas i schack...
Bibi
178
« skrivet: 1999-11-07, 20:04 »
Hej Christer!
Har för mig att det är detsamma som rödsot alltså dysenteri.
Hälsningar Bibi
179
« skrivet: 1999-09-03, 19:52 »
Hej!
Varför släktforskar jag? När jag var liten i mitten på 50-talet bodde vi 4 år i Falun (Kristine församling). Min pappa visste att hans mormorsfar och -mor kom från denna församling, så han bad dåvarande prästen att leta efter dem i församlingens böcker. Detta resulterade i en släktutredning ur husförhörslängder och födelseböcker (förmodar jag) som vi kallat den Forsbergska släkten. Där finns uppgifter om min farmorsmorfars föräldrar Per August Forsberg, f.d. lifgardisten, f 1811 5/12 i Stockholm och död 1876 28/11 i Kristine församling, och Greta Johanna Hedman, f 1811 25/6 i Stora Kopparberg och död 1888 10/2 i Kristine. Greta Johanna hade en dotter före äktenskapet: Greta Lovisa Hedman f 1836 23/4 i Stora Kopparberg. Per August och Greta Johanna gifte sig 1849 28/10 och fick 3 gemensamma barn: Carl Petter f 1850 29/7, Anna Charlotta f 1852 17/2 och Johan August* f 1855 30/4. Denne Johan August var min fmmf. Han gifte sig 1876 16/7 med Ingeborg Ersdotter f 1848 5/7 i Lillhärdal, Jämtlands län. De fick 13 barn tillsammans och 9 nådde vuxen ålder. Deras äldsta (som prästen noterat som deras före äktenskapet) var min fmm, Ingeborg* Augusta f 1875 23/12. Familjen flyttade 1890 till Sundsvall där de 3 yngsta barnen är födda. August var bokbindare och i hans dödsnotis står han som verkmästare på ett bokbinderi i Sundsvall.
Jag har under min uppväxt ofta studerat denna släktutredning och bestämde mig tidigt för att gå vidare och utreda hela min bakgrund. Min pappa har ett fyragenerationerskort där han är yngst och Ingeborg Ersdotter är äldst. Han minns sin gammelmormor mycket väl, han var 13 år när hon gick bort 1936. Han har även vaga minnen av sin gammelmorfar. Under hans uppväxt hade familjen nära kontakter med den Forsbergska släkten, dvs min farmors mor och hennes syskon. Jag har själv träffat 5 av min farmors mostrar och morbröder och tagit del av historierna kring dem.
För 2 år sedan satte jag äntligen igång genom att gå en släktforskningskurs. Forskar med mina barn som utgångspunkt och började med att försöka spänna över både mina och min mans alla grenar. Detta blev snabbt för mäktigt och jag bestämde mig för att först reda ut min farmors rötter eftersom det är dessa som i första hand fått mig att vilja hitta mina rötter. Jag har ännu inte avslutat min farmors rötter - på hennes sida tycks vi härstamma från mycket kringflyttande personer. Jag har rört mig i Lillhärdal, Härjedalen; Särna, Dalarna; Falu (Kristine o Stora Kopparberg); Sättna, Medelpad; Umeå lfs; ännu outforskat är Stockholm, Gävle och Vika, Dalarna. Sedan dyker säkert nya flyttningar upp.
Med ett allmänt historieintresse sedan skolåren får man också sitt lystmäte som släktforskare. Det finna många trådar att nysta i: Hur ärvdes gårdarna? Hur träffade man sin partner (om man nu inte bodde i samma by)? Jag har t.ex. funnit i mina egna efterforskningar att min fmm Ingeborg egentligen föddes i Stora Tuna 1875 och inte Kristine som det står i senare hfl. Ingeborg Ersdotter bodde som piga där och på något sätt hittade August Forsberg och hon varandra. De gifte sig även i Stora Tuna och därefter flyttade hon till Falun Kristine. Vid denna tidpunkt (1875-76) står August som bokbindargesäll (han blev mästare runt 1877-78), kan han som gesäll ha vandrat runt i grannskapet? Kan man hitta uppgifter om detta? Allt detta känns som en intressant överkurs att ägna sig åt när hela vårt träd är uträtt - om det nu någonsin blir det!
Jaha, det här blev ytterligare en pratig utredning, men jag tror att de flesta av oss som drabbats av släktforskarvurmen blir bitna med hull och hår!
Mvh
Bibi
180
« skrivet: 1999-08-23, 22:06 »
Hej!
Håller på med forskningar i Umeå lfs (Hissjön och Västerhiske). Någonstans ovan nämns Kenneth Mossbergs CD. Vad är detta och kan man köpa den? Har f.n. kört lite fast på Eric Ersson Westin, soldat i Västerhiske, död 16/10 1831. Har inte lyckats hitta honom i rullorna för Västerbottens regemente.
Mvh / Bibi
181
« skrivet: 1999-08-05, 20:22 »
Å, ä and ö are proper letters in the Swedish alphabet. They are listed last after x, y and z. Å is pronounced similar to a long o, ä like ai in hair and ö like ea in heard. When spelling something on the phone for instance names are often used to clarify the letter pronounced. Färgaryd would be: F as in Fredrik, ä as in Ägir (or ärlig), r as in Roger, g as in Gustav, a as in Adam, r as in roger, y as in Yngve and d as in David.
Best regards, Bibi
182
« skrivet: 1999-07-02, 22:43 »
Hur då?! Räknaren hos mig visar just nu 70.434 sedan den 8 mars :-)
183
« skrivet: 1999-06-16, 21:27 »
Har med intresse följt debatten om landskap kontra län och har kommit underfund med att jag använder något slags hybrid. Jag registrerar gård/ort/landskap plus länsbokstav inom parentes. I begreppet ort ingår by/socken eller för större städer församling. Landskapet tycker jag är mer informativt att ha med, i synnerhet när det handlar om de län som täcker in flera landskap eller styckar upp landskapet. Exempel: Västernorrland; min fars släkt kommer bl.a. från Medelpad och räknar sig som medelpadingar i första hand; detsamma gäller för mina svärföräldrar i Västergötland, de räknar sig som västgötar och inte som skaraborgare. Länsbokstaven anser jag viktig att ha med för att tala om var i SVAR:s register informationen finns att hämta. Även i dagens skola får man väl i geografi lära sig både landskapen och länsindelningarna? De nya länsindelningarna anser jag än så länge ganska ointressanta i släktforskningen eftersom SVAR använder de gamla.
Mvh / Bibi
184
« skrivet: 1999-05-21, 13:41 »
Tack Gunnar! Familjen flyttade till gården i fråga 1873. 49 år fram i tiden blir 1922 men då var min mans mmf och mmm redan avlidna (spanska sjukan 1918). Jag har fattat det som att gården såldes vid deras bortgång med det var kanske mer frågan om någon form av återinlösen. Hur som helst köpte min mans mf gården omkring 1925, hade den utarrenderad till 1949 då han sålde sin egen gård och pensionerade sig till detta mindre ställe. Så småningom tog mina svärföräldrar över och min svärmor bor fortfarande kvar.
185
« skrivet: 1999-05-20, 21:08 »
I födelseboken för min svärmors mamma står hennes far uppsatt som förpantningsegande. I hfl för samma tid står han som Eg. (alltså ägare). Vad menas med förpantningen?
186
« skrivet: 1999-04-30, 16:11 »
Enligt Ordbok för släktforskare av Kent Andersson/Henrik Anderö betyder husfolk, husman: folk med hus men utan jord; inhysesfolk. Enligt samma bok betyder huskvinna: backstugusittare; (äv.) hustru, hushållerska och hustrupper: (mil.) benämning på trupper som tjänar som skydd för en furstlig persons hus. Det senare ordet tycks ju vara i linje med den betydelse för husman som Bo Berndtsson nämner från Nordisk Familjebok. Följande förklaring hittas för inhyses, in., inh., inhys.: pers. som bor i hus, el. på ägor som tillhör annan pers. I. är helt el. delvis utanför produktionen, men har fast förankring i församlingen. Däremot betyder inhyseshjon: medellös pers. som bor hos någon utan att vara i dennes tjänst, el. tillhöra familjen; jfr inhyses.
En del av mina anor från Lillhärdal, Härjedalen står i hfl för 1855-1875 under samlingsrubriken husmän. I hfl för 1829-1854 står samma familj under rubriken inhyses och framför namnet står husm och för de åren står i anmärkningsspalten antingen backst. eller utfattige.
Mvh / Bibi
187
« skrivet: 1999-04-20, 20:28 »
Lotta!
Nu funkade länken! Och vad som än var fel tidigare så berodde det inte på att man måste vara Tele2 kund för det är jag nämligen :-)
Mvh / Bibi
188
« skrivet: 1999-04-19, 21:45 »
Lotta S!
Försökte precis klicka mig till Netiquett men fick till svar att det inte gick att ta sig dit från den server jag använder... Har du en komplett adress?
Mvh / Bibi
189
« skrivet: 1999-04-18, 21:10 »
Hej!
Detta är ju ett problem som kommer att dyka upp på nytt efterhand som Anbytarforum växer. När man lägger upp sitt användarkonto har man inte tillgång till befintliga användarnamn - jag kan i alla fall inte påminna mig något sådant när jag la upp mitt. De flesta lägger väl upp ett konto utan att först ha läst igenom alla frågor/diskussioner :-) En variant på e-mailadress är att lägga till ett mellannamn (förnamn 2, flicknamn osv) men detta blir bara möjligt om man kan checka av mot en lista på befintliga användarkonton.
Mvh / Bibi
190
« skrivet: 1999-04-18, 10:02 »
Tack Gun! Får alltså ta ett tag med telefonen... :-)
Mvh / Bibi
191
« skrivet: 1999-04-18, 09:41 »
Hej!
Detta kanske inte är vad du är ute efter men i aprilnumret av den amerikanska tidningen Martha Stewart Living finns en artikel om släktforskning och även flera trevliga förslag på hur man grafiskt kan redovisa sina resultat. En del av släktträdsidéerna som visas är nog inte så svåra att kopiera även om man saknar konstnärlig förmåga. Jag har visserliga köpt tidningen i USA men har sett den bland utländska tidningar på tidningshyllor i Sverige.
Mvh / Bibi
192
« skrivet: 1999-04-18, 09:34 »
Hej!
Är det någon som hittat ett sätt att scanna microkort? Eller hur går man tillväga för att få en kopia på t.ex. en sida i husförhörslängden? Finns det kopieringsmaskiner som klarar av detta? Och var?
Mvh / Bibi
193
« skrivet: 1999-04-14, 22:19 »
Vet inte om jag kommer ihåg det här med brunögdhet rätt, men det kan vara recessivt. Vi har alla fyra ögonfärger i våra gener, 2 från mamma och 2 från pappa. Det är möjligt att ha 3 blå gener och ett brunt, då blir man blåögd. Men om den bruna genen möter en annan brun (recessiv) gen kan de resultera i ett brunögt barn i en i övrigt blåögd släkt.
När vi läste genetik i skolan (i åttan eller nian) fick vi kolla upp våra örsnibbar, men även hålla ihop våra händer så lillfingrarna möttes. Antingen följer den yttersta leden varandra eller så bildar de en glipa.
194
« skrivet: 1999-04-14, 21:31 »
Håkan - tack för svaret. Var kan man hitta boken du rekommenderar? Får nog försöka planera in en Stockholmsresa :-)
Mvh
Bibi
195
« skrivet: 1999-04-13, 22:08 »
Hej!
Jag har ett omvänt problem. En anfader står noterad som född i Stockholm, men inte vilken församling. Hur går man bäst tillväga för att hitta honom? Leta igenom alla församlingars födelseböcker? Utflyttningsböcker? Han flyttar in i Vika (W) 1847, gifter sig där 1849 och flyttar till Kristine Falun. Fr.o.m. husförhörslängden i Falun står han som f.d. lifgardisten Per August Forsberg född 1811 5/12 i Stockholm. Jag har letat efter honom i Svea Livgardes rulla närmast i tiden till hans utflyttning, även i några Stockholmsförsamlingars utflyttningsböcker. Bör jag söka i alla födelseböcker på hans datum? Indelta soldater fick ju ett soldatnamn vid antagningen - gällde detsamma för livgardister? Forsberg lär vara ett soldatnamn? Tacksam för all hjälp jag kan få att söka vidare på.
Hälsningar / Bibi
196
« skrivet: 1999-03-17, 22:16 »
Hej Birgitta!
Jag är inte medicinskt utbildad, så detta blir en gissning med ordkunskap som bakgrund. Det första ordets andra del tolkar jag som detsamma som engelskans congestion. Detta betyder blodstockning, blodöverfyllnad, kongestion. Convulcisma måste ha med konvulsion(er), kramp, kramp/anfall osv att göra. Kan det vara blodpropp i hjärnan med krampanfall? Ett allmänt tips när man stöter på läkarlatin: slå upp ordet i ett engelsk-svenskt lexikon eftersom engelsmännen brukar latinet mycket mer allmänt i dessa fall än vi svenskar gör.
Mvh/ Bibi
197
« skrivet: 1999-03-16, 22:42 »
Om man applicerar Stig Gebers normaliseringsform skulle min farmors namn ändras från Anna Lisa till Anna Elisabeth. I dopboken fr 1902 står Anna Lisa och hon använde båda namnen under hela sitt liv, uttalades dessutom på samma sätt som de som stavar namnet med ett bindestreck (Anna-Lisa). Jag tror hon skulle känt sig ganska främmande inför bytet till Elisabeth. Jag är nog benägen att hålla med Håkan Skogsjö att husförhörslängden säger mest om hur personen kallades/kallade sig. Det viktigaste i egna registreringen är väl att man använder samma namn konsekvent för samma person.
198
« skrivet: 1999-03-12, 14:43 »
Hej Susanne!
Mig veterligt är det danskt. Detta efternamn finns än i dag - senast jag såg det var det i kombinationen Faxe-Jensen. Faxe är en stad/ort på Själland söder om Köge.
Mvh / Bibi
199
« skrivet: 1999-03-09, 13:07 »
Jag var nog lite otydlig. Jag menade att det gällde ett bankkonto i amerikansk bank. Bankcheckar har den trevliga egenheten att du får betala för att köpa en sådan och den som löser in den får i sin tur betala en avgift för att få pengarna i sin hand. Om SSDI säger sig kunna ta emot kontant betalning i dollar skulle jag nog inte gå omvägen om en bekant utan skicka pengarna direkt i ett kuvert till SSDI. Däremot kanske beloppet blir högre än 7 dollar för att täcka det högre portot för att sända pappret till Sverige. Min erfarenhet är att amerikanska företag mer och mer har upptäckt att det finns en värld omkring dem, men hur det är med amerikanska myndigheter vet jag ej.
Mvh/ Bibi
200
« skrivet: 1999-03-08, 21:36 »
Det handlar om en vanlig check - en sådan ur det checkhäfte man får när man öppnar ett bankkonto. I USA betalar de allra flesta fortfarande sina räkningar genom att skicka en check till varje företag. Den bankcheck man köper på banken får mottagaren (företag eller privatperson) betala en avgift för att få lösa in på sin bank. Lotta har alldeles rätt i sitt råd att köpa kontanter och skicka dessa när möjlighet finns. Handlar det dessutom bara om 7 dollar blir avgiften för att köpa checken betydligt högre än de ca 50 kronor det handlar om :-)
201
« skrivet: 1999-03-06, 20:36 »
Med mitt inlägg i förrgår menade jag inte att spä på debatten om vilken landsända som har längst att köra. Jag ville bara påpeka att även om man bor nära ett landsarkiv är man inte nödvändigtvis hjälpt i sin forskning av detta när man inte har sina rötter i den del av landet där man råkar bo. De som antingen bor där deras rötter finns eller i närheten av Stockholm eller Ramsele har tillgång till gratis forskning som övriga forskare saknar. Den här debatten kommer dock inte att leda någon vart eftersom de flesta av oss ändå är överens om orättvisan i debiteringen av mikrokorten. Hur går vi vidare - vem ska vi påverka för att få till förändringen att mikrokorten för samtliga kyrkoböcker i hela landet finns att tillgå på varje landsarkiv? Och varför inte samtidigt verka för att landsarkivet i Härnösand får en filial för dessa mikrokort på lämplig ort i Västerbotten eller så för att öka närheten till dessa - Härnösand ligger ju inte särskilt centralt i sitt upptagningsområde. Ska vi ta kontakt med våra riksdagsmän eller vad? Dessutom borde vi samtidigt verka för att alla bibliotek skulle debitera samma pris över hela landet. Gratis mikrokort på landsarkiven ska inte slå ut eller ersätta möjligheten att låna dem genom biblioteken eller direkt från SVAR. Alla kan ju inte ta sig till landsarkiven. Båda möjligheterna måste finnas parallellt. Det är förmodligen orealistiskt att kräva att även lånen till biblioteken skulle vara gratis.
En synpunkt vad gäller återväxten bland släktforskarna: jag tror inte kostnaden är det stora hotet. Barn och ungdomars bristande förmåga att läsa skrivstil är ett mycket större problem. Mina barn är 15 och 19 år gamla och de har problem redan vid handstilar från början av 1900-talet. Vid handstilar från mitten av 1800-talet är de helt förlorade.
Ett annat sätt att få barn och ungdomar intresserade vore kanske att lite äldre personer skrev sina memoarer. Min pappa har åtminstone påbörjat sina Morfar berättar och dessa tror jag faktiskt skulle kunna få barnbarnen intresserade av att ta del av/hjälpa till med släktforskarmödorna. Vi behöver alla känna kontakten bakåt i tiden genom att göra våra anor mer levande.
202
« skrivet: 1999-03-05, 22:04 »
Detta är en mycket intressant debatt. Som ganska ny släktforskare undrar jag lite över följande: Varför förlade man filialen med gratis forskning till Ramsele - en ort som ligger långt bort från de stora befolkningsområdena i Sverige? Och varför har inte varje landsarkiv samtliga mikrokort att tillgå för oss släktforskare utan bara de som hör till respektive landsarkiv? Jag bor i Sveriges sydvästra hörn och de anor jag just nu ägnar mig åt måste jag åka till Härnösands Landsarkiv för att hitta mikrokorten samlade på ett ställe - 103 mil enkel resa. Ramsele befinner sig 122 mil från mig. Här pratar vi bara bilkostnad och tid. Leksand ligger 72 mil bort och Kyrkhult är nåbart med 19 mil enkel resa. Men här får man lägga till att forskningsplatserna inte är gratis. Lunds landsarkiv finns på drygt 1 mils avstånd. Jag har egentligen inget emot att beställa korten från SVAR och sitta på vårt lokala bibliotek och läsa. Det hade dock varit roligt att ha tillgång till alla kort och kunna vandra snabbare bakåt i tiden eller följa ett oväntat sidospår direkt. Hade mitt närmaste landsarkiv haft hela landets kyrkoböcker på mikrokort hade min forskning underlättats betydligt!
203
« skrivet: 1999-02-23, 22:12 »
Tack för hjälpen alla tre. Hans - stort beröm till Din hemsida. Väl värd ett besök! Jag kommer att återkomma dit ofta.
204
« skrivet: 1999-02-20, 21:07 »
I min antavla finns en Martin Olsson i Sättna, Medelpad (f 1770) som i hfl fr.o.m. 1829 skrivs som fjärdingsman. Dessförinnan stod han som bonde. Dock står han redan 1810 som fjärdingsman i födelseboken för en dotter. Barnet dessförinnan föddes 1805 och då var han bara bonde. Valdes man till fjärdingsman? Tittar man på dopvittnena i hans barnkull (första barnet föddes 1793 och sista 1810) var de bönder, bondhustrur, drängar o pigor medan för barnet fött 1805 en komminister Ahlman som vittne och 1810 nämns nämndeman Isak Ersson. Vilka arbetsuppgifter och befogenheter hade en fjärdingsman i början av 1800-talet? Finns det någon litteratur i ämnet?
205
« skrivet: 1999-02-16, 22:14 »
Hej Kenneth! Och jag kan inget om Umeå mer än det jag kommer ihåg av skolgeografin... Den anfader jag följt norrut, min fm ff, utvandrade från Hissjön till Sundsvall 1872. Soldat Westin har jag precis börjat nysta i. Hittar jag Släktnamn i Umeå någonstans i Rötter? Om Voxna, Hälsingland, stämmer innebär det att jag får lägga till ytterligare ett landskap i härstamningen. Tack för hjälpen så långt!
206
« skrivet: 1999-02-16, 21:51 »
Hej! När jag först såg detta namn trodde jag det var en hastig felskrivning av Christina. Men sedan dök samma namn upp en gång till inom samma familj. Det är genomgående lika stavat i alla husförhörslängder. Den första hette Lisa Christiana 1818-1853 och den andra (hennes brorsdotter) hette Christiana Sophia 1848-1851. Både två levde i Hissjön, Umeå lfs. Har detta namn förekommit på andra håll? Hur kan det ha uppkommit? För ett modernare öga kan det ju också se ut som ett feminiserat Christian.
207
« skrivet: 1999-02-16, 16:27 »
Hej Kenneth! Lade märke till namnet von Ahn. Håller precis på och reder ut en av mina anor, soldaten (fältjägaren) Erik Ersson Westin. I hfl 1829-1834 för Umeå lfs står han på Westerhiske under en corporal Joh. Magn:son Ahn född 1775. Kan detta vara en son till din Sven Magnus von Ahn? I fb för 1816 står Corpl von Ahn o hustr som vittnen vid Erik Westins dotter Maja Gretas dop. Har på annat håll i Rötter förstått att Du forskat mycket på Västerbottens regemente. Vet Du var Westerhiske låg/ligger (hittar det ej i min kartbok)?
208
« skrivet: 1999-02-16, 16:12 »
Hej! När jag läste Swen Stockhaus' och Carl Szabads inlägg om God' Jonke kom jag att tänka på att min ff f lär ha kallats Jon Pers Oskar. Förklaringen jag fick som barn var att Jon var Oskars far och Per hans farfar. Från en annan släktforskare i släkten har jag fått detta förtydligat: min ff f hette Jonas Oskar Wallin, föddes i Sättna, Medelpad, och levde 1862-1931. Hans far hette Jonas Persson, tog sig namnet Wallin vid mitten av 1800-talet och namnet Persson tappades så småningom bort. Jonas Persson föddes i Liden och levde 1825-1874. Namnbytet skedde i samband med att han flyttade till Sättna. Hans far hette Per Jonsson Lidbom och levde 1797-1827. Hur vanliga var sådana släktskapsförklarande namn och hur länge levde de kvar?
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy