Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Lars Lilja
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2021-07-08, 21:37 »
Anneli,
Det verkar som om Du råkat söka i samlingen Biografica (Krigsarkivet). Rätt serie är Biographica (Riksarkivet). Där hittar Du under H volymen H 38 b. Och dokumentet ifråga startar på SVAR bild 64.
Lycka till,
Lasse
2
« skrivet: 2021-07-07, 14:13 »
Christer,
Brevet om "våra kära mor" 1682 återfinns i Riksarkivet, Biographica, volym H 38 b och där tillsammans med andra dokument rörande Hökeflycht. Avsändarna är Karin Gyllenpatrons söner Mårten och Gustaf.
Lasse
3
« skrivet: 2020-02-26, 23:45 »
Gunilla Ramstedt:
Du skrev 2017: "Har även skrivit om att Carin år 1714 ” nu i största fattigdom och jämväl ett mycket sjukligt och eländigt tillstånd försatt” Avlider året efter 1715. [/size]Någon som vet? Var dog hon??"
[/size]
[/size]Ditt citat är hämtat från protokoll från ting i Gudhems härad 25/5 1714 (Göta hovrätt, Advokatfiskalen Skaraborgs län, volym EVIIAABA:427, opaginerad, i ArkivDigital bild 1530). En uppföljning finns med datering 12/2 1715 i volym EVIIAABA:459 (ArkivDigital bild 2020/2030). Hon bor vid dessa tidpunkter i Borgunda och dog väl troligen där (det finns ingen dödbok för Borgunda för 1715 och de närmaste åren därefter, inte heller några kyrkoräkenskaper, i varje fall inte avfotograferade).
[/size]
[/size]Med vänlig hälsning
[/size]Lars Lilja, Örebro
4
« skrivet: 2011-09-04, 20:26 »
Hej Magnus,
Enligt Växjö stads dombok 30/10 1734 (Advokatfiskalen, Kronobergs län, EVIIBAA:6416; ArkivDigital bild 9860) hette skomakarmästare Matthis Bergs hustru Ingierd Nilsdotter Telandra. Matthis Berg var enligt samma notis 73 år.
Bästa hälsningar
Lars Lilja
5
« skrivet: 2010-09-01, 11:49 »
Per Jönssons hustru [Boel?] heter Larsdotter, inte Svensdotter.
Lasse
6
« skrivet: 2010-09-01, 11:32 »
Mats råkar ha skrivit Ensam i stället för Enkan (det är änkan som anmanas att uppge egendomen) Och det står Redeligen, inte Rådeligen.
Lasse
7
« skrivet: 2010-08-25, 18:58 »
Slättmoen (idag Slätmon).
Lasse
8
« skrivet: 2008-05-16, 12:03 »
Hej igen, Lotta
ÖVERSIKT
Catharina Eriksdotter (1732-1803)
f Erik Håkansson (1702-1770)
m Anna Persdotter (1704-1772)
ff Håkan Eriksson (1644/45 – 1717)
fm Ingrid Svensdotter (omtalad som vuxen 1702-15)
mf Per Toresson (omtalad som vuxen 1701-19)
mm Märta Andersdotter (omtalad som vuxen 1701-19)
DETALJER
Catharina Eriksdotter föddes 6 mars 1732 i Grimseryd i Fågelås (fb i Norra Fågelås C:1 p 177; jmf Norra Fågelås A I:1 p 84), och dog 13 juni 1803 som bondhustru (71 år) i Rolösa i Fågelås (db i Norra Fågelås C:2 p 368; jmf Norra Fågelås A I:1 p 212).
Hon var gift (föräldrauppgifter för barnen i fb i Norra Fågelås 1755-75; jmf hfl fr o m 1789 i Norra Fågelås A I:1 på 84 och 212; finns inte i vb för Norra Fågelås 1750-51 eller 1754-55 – vb saknas för 1752-53) med Jan Nilsson (i fb Johannes; faderns soldatnamn var Siöman), född 8 juni 1730 i soldattorpet under Krumpekullen i Fågelås (tid och namn enligt fb i Norra Fågelås C:1 p 166, ort inom socknen enligt Norra Fågelås A I:1 p 84) som son till soldaten Nils Siöman och dennes hustru Ingrin (föräldrauppgift i fb i Norra Fågelås C:1 p 166), död 13 maj 1812 som änkeman (81 och 5/6 år) i Rolösa i Fågelås (db i Södra Fågelås C:1 p 208; jmf Norra Fågelås A I:2 p 213 och Södra Fågelås A I:1 p 2), bonde från senast 1755 och intill 1792 i Grimseryd Sörgård i Fågelås (ortsuppgifter för barnen i fb i Norra Fågelås 1755-75, hfl fr o m 1789 i Norra Fågelås A I:1 p 84) och därefter i Rolösa i Fågelås sn (hfl i Norra Fågelås A I:1 p 212 och A I:2 p 213).
Catharina och Jan hade sex barn födda 1755-75 i Grimseryd (fb i Norra Fågelås 1755-75; i resp notis är båda föräldrarnas fulla namn angivna; obs dock att för barnet Bolla 8 november 1760 har felaktigt angivits Persdotter som moderns patronymikon).
Catharina var dotter till ryttaren Erik Håkansson och dennes hustru Anna [Persdotter] (föräldrauppgift [endast förnamn och ort] i fb 1732 i Norra Fågelås C:1 p 177; föräldrauppgift [med patronymika] i db 1803 för Norra Fågelås C:2 p 368, som dock [felaktigt?] anger ”Andersdotter” för modern, vilken moder heter ”Persdotter” i vb 1729 för henne och Erik i Norra Fågelås C:1 p 339 [denna tidigare uppgift bör ha företräde före db-uppgiften 1803])
Erik Håkansson föddes 20 augusti 1702 i Rolösa i Fågelås (fb i Norra Fågelås C:1 p 62), och dog 26 oktober 1770 som bonde (68 år) i Grimseryd Sörgård i Fågelås (db i Norra Fågelås C:2 p 309). Han var ryttare i Grimseryd från åtminstone 1732 och ännu 1747 (yrkes- och ortsuppgifter i fb för barnen i Norra Fågelås 1732-47).
Han gifte sig 31 oktober 1729 i Fågelås med Anna ”Pärsdotter” (vb i Norra Fågelås C:1 p 339; Annas patronymikon är otvetydigt Pärsdotter; jmf föräldrauppgift i db 1803 för dottern Catharina i N Fågelås C:2 p 368 där båda föräldrarna nämns med fulla namn men där moderns patronymikon [felaktigt?] anges som Andersdotter), född som ”Annika” 10 februari 1704 i Öfwerhult i Fågelås (fb i Norra Fågelås C:1 p 68; jmf åldersuppgift i följande db) som dotter till Per Toresson och dennes hustru Märta Andersdotter (föräldrauppgift [endast förnamn och ort] i fb i Norra Fågelås C:1 p 68; föräldrauppgift [med patronymika] i efterföljande db), död 11 februari 1772 som änka i Grimseryd Sörgård (68 år) i Fågelås (db i N Fågelås C:2 p 310).
Erik och Anna hade åtminstone sex barn födda 1730-47 i Grimseryd i Fågelås (fb i Norra Fågelås 1730-47; i resp notis är föräldrarna angivna endast med förnamn och ort samt med yrke för Erik).
Erik Håkansson var son till Håkan Eriksson och Ingrid Svensdotter (föräldrauppgift [endast förnamn och ort] i fb 1702 i Norra Fågelås C:1 p 62; föräldrauppgift [med patronymika] i db 1770 i Norra Fågelås C:2 p 309).
Håkan Eriksson föddes omkring 1644/45 (åldersuppgift 62 år i begr-notis för honom 28 juli 1717 i db i Norra Fågelås C:1 p 285), och begravdes 28 juli 1717 som ”rusthållaren Håkon i Rolösa” i Fågelås (begr-notis i db i Norra Fågelås C:1 p 285). Förutom rusthållare enligt ovan var han 1699 och ännu 1715 bonde i Rolösa (föräldrauppgifter i fb för barnen i fb i Norra Fågelås 1699-1715; frånvaron av yrkesbeteckning för fadern i dessa födelsenotiser indikerar just ”bonde”).
Var [1:o] gift med Elin (föräldrauppgift i fb för barnen 1699-1701; det finns ingen db-notis för henne i Norra Fågelås 1701-1702; det finns ingen vb-uppgift för henne och Håkan Eriksson i Norra Fågelås 1688-1699).
Var [2:o] gift med Ingrid Svensdotter (Ingerd, Ingierd, Ingärd; föräldrauppgift [endast förnamn] i fb för barnen 1702-15; föräldrauppgift [med patronymikon] i db för sonen Erik ovan 26 oktober 1770 i db i Norra Fågelås C:2 p 309; det finns ingen vb-uppgift för henne och Håkan Eriksson i Norra Fågelås 1688-1702).
Håkan Erikssons och hans hustrus föräldrar är okända.
Per Toresson var 1701 och ännu 1707 bonde i Öfwerhult i Fågelås (orts- och yrkesuppgifter för honom i fb för hans äldsta barn i Norra Fågelås C:1 1701-07). Var 1710 och ännu 1719 bonde i Grimseryd i Fågelås (dito uppgifter i fb för hans yngre barn i Norra Fågelås C:1 1702-19; frånvaron av yrkesbeteckning för fadern i dessa födelsenotiser indikerar just ”bonde”).
Han gifte sig i september 1701 som ”Pär Thoreßon i Stackeryd” i Fågelås med pigan Märta Andersdotter i Öfwerhult (vb i Norra Fågelås C:1 p 326). De hade åtminstone sju barn varav tre födda 1701-07 i Öfwerhult och fyra födda 1710-19 i Grimseryd, båda i Fågelås (fb i Norra Fågelås C:1).
Ytterligare uppgifter om Per Toresson och hans hustru saknas.
Mvh
Lasse
9
« skrivet: 2008-05-15, 23:02 »
Hej Lotta
F: Ryttare Erik i Grimsery m Anna Gud:m: Kiälbergs hust: h: Rangela i grimsery w: Erik Kiälberg ibid Ryt hans i Rölösa
Dvs:
Far: Ryttare Erik i Grimseryd
Mor: Anna
Gudmor: Kiälbergs hustru hustru Rangela i Grimseryd
Vittnen: Erik Kiälberg ibidem, Ryttare Hans i Rolösa
Catharina var min mm mm mf m. Hennes föräldrar var Erik Håkansson (1702-1770) och Anna Persdotter (1704-1772)
Mvh
Lasse
10
« skrivet: 2008-03-03, 23:48 »
Litslena [socken i Uppsala län]
Lasse
11
« skrivet: 2008-02-08, 22:07 »
Mellan trädgårdsmästare och Anders står ”mäst.”, dvs mäster, en nog så viktig kompetensmarkering på den tiden.
Det står ”stadig”, inte redig (jmf bokstäverna st i bl a orten Stora Mon lite längre ned; första vokalen är ett typiskt a).
Efter Annica Hielmgren stär ”här”, inte född.
Efter ”XI barn” står det ”wille sedan intet antaga någon ständig syssla”
Efter ”1726 kom de til Hällerÿd N[orr]g[ård]” står det ”men han [wille] då andre g[ången] koma til Nÿdala trägård och skiöte den. Begaf sig ...”
Efter ”Öhrs giästgifvargård, och skiötte” står det ”der in under trägården ...”
Efter ”Kom så til Hällaryd andra g[ången] 1734.” står det ”När de bodt der i XI år, dödde hans hustru ...”
Efter ”1746 gick han” står det ”i annadt gifte ...”
Andra hustruns namn är Lisbet Larsdotter, inte Carlsdotter.
Efter ”Då hade han” står det ”wandrat sin tid beskiedl[igen] igenom, och hade beskiedl[iga] söner ...”
Efter ”fattigdomen honom” står ”men han wardt [ ? ] altid hulpen ...”
Mvh
Lasse
12
« skrivet: 2008-02-08, 21:03 »
Jag läser orten som Frijaryd men det kan vara helt fel.
Barnet frambars till Christendomb d 3. Eiusd: [= eiusdem, dvs i detta fall augusti].
Tillskrivet lite ovanför raden = och döptes Karin.
Efter Eiusd: står Test: [= testes = vittnen] och därefter följer uppräkningen av vittnena.
Mvh
Lasse
13
« skrivet: 2008-02-08, 20:45 »
Kan det stå
... kom hon til sin [ ]
bror sal. Theolog. ...
Var [salig] lektorn någon form av bror till Lisken?
Lasse
14
« skrivet: 2008-02-08, 20:36 »
Min tolkning är följande
N: 3. d: 8 apr. dödde Joh. Stenströms siukliga och ålders-
stegna hustru Catharina Svensdr Hielmgren; hon war [[född]]
i Stenshult 1707 hos gästgifvar Swen derstädes och hustru
Lisken Månsdotter från Äljabäck i Hiertlanda. Ifrå
föreldrarnes död i hennes barndom, kom hon til [ ]
[ ] [ ] Theolog. Lectorn Mag. Magnus Hielmgren i Wexiöö, som
äfwen var född i Stenshult, och kallat sig Hielmgren
af socknen Hielmseryd, och ifrå honom kallades hon
Hielmgren. blef gift med Tingz Notarien och Cronoläns-
mannen Pehr W[rier]sell, och kom så til Hielmsryd
lillegd; left med honom i 20. år. blef derefter gift
med drängen Joh. Stenström i Hielmsryd i lillegd i XI. år
och i Holmesgård 18 år. Efter [guds] skickelse, som wi
intet kunna säja, fick hon kräftan i ansichtet, hwarefter
hon i Herranom afsomnade, sedan hon har lefwat
i 71. år. begrofs d. 17. apr. om longfredagen.
Hakparanteser med tomrum = för mig oläsliga ord
Enkla hakparanteser med text = jag är något osäker
Dubbla hakparanteser med text = texten finns inte i originalet men måste vara avglömt vid inskrivningen
Mvh
Lasse
15
« skrivet: 2008-02-08, 19:37 »
Naturligtvis, Ellert. Ibland slinter man på tangenterna ...
Lasse
16
« skrivet: 2008-02-07, 22:33 »
Hej Patrick
Det står Trystorp. Det är en större gård i Viby socken.
Lasse
17
« skrivet: 2008-01-26, 12:16 »
Årtalet för flyttning till Gammalstorp gäller dock inte Sissa Håkansdotter utan den person som står under hennes namn. Själv finns hon med sin make även i nästa hfl för Asarum under nr 83
Lars Lilja
18
« skrivet: 2008-01-26, 12:07 »
Årtalet ska naturligtvis vara 1799
Lars Lilja
19
« skrivet: 2008-01-26, 11:00 »
I kolumnen för födelseår står vide No 48, dvs se nr 48 i aktuell hfl. Där finns hon redovisad som piga med upplysning om att hon blivit gift.
I utflyttningskolumnerna till höger står 1792 Gammalstorp (som är en socken i Blekinge)
Lars Lilja
20
« skrivet: 2008-01-18, 16:18 »
Aug. d. 2 föddes och d. 4 döptes åboens, Lasse Pehrssons och des
hustrus /27/ Hanna Stensdotters son Hans från Lilla
Tvären. Jorguman Hanna Jöns dotter från Hedeskoga bar
barnet. Fadd: Anders Hansson från lilla Tvären och Pigan
Margretha Trulsdotter från Ystad.
Ja, modern var 27 år
Mvh
Lars Lilja
21
« skrivet: 2007-12-23, 16:54 »
Sergeant Petter Fristare (med i) finns redovisad i Kalmar regementes generalmönsterrulla 1716 för Livkompaniet.
God Jul
Lars
22
« skrivet: 2007-12-13, 21:46 »
Hej
Enligt min uppfattning lyder texten på följande sätt:
Thet Christ Lofliga Trohets Ägtensk[a]pes
Förbund, som i Herrens Namn, med
K. anhörigas ompröfwande och godtfinnan-
de bewiljat och fäststält blifwit, emel-
lan Hammar Smeds mäster Swännen
wälförståndige och Konstärfarne Petter
Eliæsson Hane wid Willingsbergs Bruk,
samt mästaredottren thersammastädes
ährliga och dygdesamma Anna Catharina
Isacsdotter Selia, warder härmedelst
uti denna Respective och älskanswärda
Guds Församling III gången allmänt
til Kännagifwit, med bifogad troinner-
lig hiertans önskan, att ordningenes Her-
re och skicklighetenes Gud, täcktes nåde-
ligen tildela Contrahenterne mycken lycka
och alskiöns wälsignelse uti detta theras
Lofliga upsåt och förehafwande !
Eller i kortversion: Det är tredje gången lyst för Petter och Anna Catharina och man önskar att Gud ska ge dem framtida lycka.
Mvh
Lars Lilja
23
« skrivet: 2007-12-08, 00:40 »
Torgny,
Jag ber om ursäkt för den felaktiga källhänvisningen till Väckelsångs fb för Per Andersson Fris död. Det rätta skall var Konga härads bouppteckningar F 7:1077, daterad 26/2 1790 (finns på VLA), där 9/12 anges som dödsdag för afledne soldaten manhaftige Pär Fri. Om jag måste välja mellan bou-uppgiften 9/12 och gmr-uppgiften 10/12 så väljer jag den senare. I Väckelsångs db finns ingen uppgift.
Lars
24
« skrivet: 2007-12-07, 20:23 »
Annika, Torgny och Paal
Även jag har Per Andersson Fri bland mina anor. Han var min fm fm ff f och enligt min uppfattning identisk med den Per Andersson som 27 januari 1732 föddes i Jäts sn, Kronobergs län. Förutom ”rätt” namn, ”rätt” födelsedatum och ”grannsocken” till Väckelsång grundar jag min uppfattning på dels att det för honom i hans vigselnotis hänvisas till en attest (= indikerar att han 1755 [rimligen i anledning av sitt giftermål] någonstans ifrån flyttade in i Väckelsång), dels att först den femte av hans söner i dopet fick namnet Anders (= indikerar att Per Anderssons far varit i livet till strax före angivna dop; den Anders som fick Per i Jät 27/1 1732 dog mycket riktigt först 1/2 1766 i Jät).
Nedan redovisar jag vad jag tror mig veta om Per Andersson och hans hustru och bådas föräldrar etc. Jag startar med min fm fm ff Zachris Persson Glader. Mina källor utgörs av noteringar i kyrkböcker från Jät och Väckelsång samt generalmönsterrullor för Smålands kavalleriregemente och Kronobergs regemente.
1 Zachris Persson Glader (tillnamnet Glader i kyrkohandlingarna, Glad i generalmönsterrullorna, Glader eller Glad i övriga rullor), son till I:2-3 nedan. Född 23 oktober 1760 i ryttartorpet under Fiskestad i Väckelsångs sn, Kronobergs län. Från 1783 soldat för nr 54 vid Kinnevalds kompani av Kronobergs regemente. Bebodde från samma tid det till roten hörande soldattorpet under Väckslsångs Makagård (Trottagård). Deltog med regementet i Finland 1789-1790 och Pommern 1806-1807. Avmarscherade 1808 med regementets livbataljon till Skåne. Död ”i Cronans tienst” 14 juni 1808 på [fält]sjukhuset i Malmö. - Gift 29 november 1783 i Väckelsång med Maria Månsdotter, född 27 september 1765 i Väckelsångs Makagård, död 9 februari 1842 som änka och fattighjon hos sonen Daniel i Fiskestads Makagård i Väckelsång. Hade i äktenskap med Zachris Persson Glader åtminstone sju barn, födda 1784-1800 i Väckelsång. Framfödde tidigast 1810 ett oäkta barn, som avled oangiven månad under 1811 (Väckelsångs huförhörslängd 1805-1814 p 13).
I:2 Per Andersson Fri (bar som ryttare tillnamnet Friberg, som soldat tillnamnet Fri), son till II:4-5 nedan. Född 27 januari 1732 i Nöbbeleds Arnagård i Jäts sn, Kronobergs län. Från senast 1755 bosatt i Fiskestads Herrgård i Väckelsångs sn. Antagen 27 augusti 1759 som ryttare för rusthåll nr 91 Fiskestad vid Växjö kompani av Smålands kavalleriregemente. Bosatt i det till rusthållet hörande ryttartorpet under Fiskestad 1760-1763. Avsked 18 januari 1763. Bosatt i Fiskestads Jeppagård 1764[-66]. Antagen 22 januari 1766 som soldat för rote nr 105 Fiskestads Norrgård vid Livkompaniet av Kronobergs regemente. Bosatt i det till roten hörande soldattorpet Båcka under Fiskestads Norrgård från 1766 till sin död. Död 9 (Väckelsångs db) eller 10 (gmr) december 1789 under fälttåg i Finland. - Gift 23 november 1755 i Väckelsång med
I:3 Maria Johansdotter, dotter till II:6-7 nedan. Född 5 mars 1728 i [ryttartorpet under] Fiskestad i Väckelsång. Var vid äktenskapets ingående tjänstepiga i Fiskestads Herrgård. Kvarbodde efter makens död som inhysesänka i soldattorpet Båcka hos sin yngste son, soldaten Anders Persson Berggren. Från 1807 som änka och fattighjon bosatt i backstugan Jonslund under Raftanäs i Väckelsång. Död där 13 januari 1808. - Hade med Per Andersson Fri åtminstone sex barn, födda 1756-66 i Väckelsång.
II:4 Anders Persson, son till III:8-9 nedan. Född 26 oktober 1703 i Grimsvik i Jäts sn, Kronobergs län. Bosatt från åtminstone 1720 i Nöbbeleds Arnagård (Carlsgården) i Jät. Död där 1 februari 1766. - Gift med 8 maj 1720 i Jät med
II:5 Karin Danielsdotter, dotter till III:10-11. Född [vid okänd tidpunkt men noteras i vigselnotisen som ”ung”, vilket är ovanligt; jmf åldern på brudgummen ovan]. Död 20 oktober 1775 i Nöbbeleds Arnagård. - Hade med Anders Persson åtminstone tre barn, födda 1724-32 i Jät.
II:6 Johan Zachrisson Fisk [obs inte den Jöns [sic] Sachrisson som föddes 1703 i Väckelsång]. Född omkring 1689 (åu i db). Antagen i september 1711 som ryttare för rusthåll nr 91 Fiskestad vid Växjö kompani av Smålands kavalleriregemente. Bebodde det till rusthållet hörande ryttartorpet (Kielegårdstorp?) under Fiskestad i Väckelsångs sn. Avsked vid generalmönstringen 5 september 1740 (”Karlen gammal och swag begär och får afskied”). Död 28 januari 1750 i Fiskestads ryttartorp. - Gift senast 1712 med
II:7 Maria Håkansdotter (omtalas med felaktigt patronymikon Andersdotter i Väckelsång C I:3 p 92 som dopvittne och p 122 som mor). Född omkring 1690 (åu i db). Död 4 september 1755 i Fiskestads ryttartorp. - Hade med Johan Zachrisson Fisk åtminstone sex barn, av vilka ett föddes 1712 och de tre yngsta 1724-1731 i Väckelsång..
III:8 Per Nilsson. Född omkring 1661 (åu i db). Var vid sitt giftermål soldat och så ännu 1690. Bosatt i Jäts sn från åtminstone 1682, i Grimsvik i Jät från sannolikt 1688, säkert från 1703. Död som fd soldat 16 oktober 1731 i Grimsvik. - Gift 1 april 1683 i Jät med
III:9 Brita Persdotter. Var vid tiden för sitt giftermål från Västra Jät i Jät. - Hade med Per Nilsson åtminstone fem barn, varav tre födda 1684, 1688 och 1703 i Jät.
III:10 Daniel [Månsson?] Uhr. Född senast 1668 (åu i db). Soldat [ej funnen som Uhr i Kronobergs regementes gmr]. Bosatt från senast 1719 i Nöbbeleds Arnagård (Carlsgården) i Jäts sn. Omtalad som [fd?] korpral 1725. Död som änkling och avskedad korpral 16 maj 1758 [i Nöbbeled Carlsgård] i Jät. - Gift med
III:11 Elin Månsdotter. Född omkring 1672/73 (åu i db). Död som hustru 24 februari 1755 i Nöbbeleds Carlsgård i Jät.
25
« skrivet: 2007-10-11, 22:32 »
Hej
Qps Greta Andersdotter Tjent hos Boktryckaren Lind Skyller på Provincial Doctoren Johan Lyman
Förkortningen Qps för Qvinnspersonen är vanlig i Örebro födelseböcker, likaså uttrycket skyller på när barnet är oäkta.
Mvh
Lars Lilja
26
« skrivet: 2007-09-14, 20:17 »
Hej. Det är inget ortsnamn. Det står Frälseg:, dvs [Öpestorps] Frälsegård. Hustrun heter enligt min läsning Marta.
Mvh
Lars Lilja
27
« skrivet: 2007-09-05, 15:39 »
Svar till Arnold Mellgren
I sökfönstret för Voxtorp (Kalmar län) finns nästan längs ned volymen A I:2. Och av första registerkortet i volymen A I:1 framgår att de övriga saknade hfl ingår i Halltorp (Kalmar län) A I:3-5.
Mvh
Lars Lilja
28
« skrivet: 2007-08-31, 20:36 »
På första raden högra kolumnen står:
Hr Aschanders hustru
Lars Lilja
29
« skrivet: 2007-08-30, 22:07 »
Soldatnamnet är Åkerhöna (återfinns i både hfl för hans son och i GMR)
Lars Lilja
30
« skrivet: 2007-04-03, 18:40 »
Hej Rigmor. Anna Maja Johansdotter kommer från Undenäs.
Lars Lilja
31
« skrivet: 2007-02-06, 17:21 »
Svar till Ingela Holmberg
Visit[euren] Jan Boman är född i Gjällersta
Lars
32
« skrivet: 2006-10-21, 19:48 »
Timbermannen. Fodermarsken
Lars Lilja
33
« skrivet: 2006-08-09, 20:26 »
Jag läser
1) ... begrofs d. 18 därpå följande ...
2) Har tjent med beröm (ej varit)
3) ... 2 månader under nu varande pastor ...
4) Var en mycket förståndig man med ärligt hjerta
Lars Lilja
34
« skrivet: 2006-07-31, 00:17 »
I Väckelsång C I:3 (GID 860.34.43900) anges för 17 oktober 1736 att då begrofs gamble och ålderstegne Inhyses Mannen Petter Prys från Kåranääs soldatetorp, åldren 120 åhr.
Rekord eller ... ?
35
« skrivet: 2006-07-30, 23:43 »
Hej, jag läser det som colique, dvs kolik med modern stavning
Lars Lilja
36
« skrivet: 2006-07-15, 16:46 »
Hej
På rad 4, 8 och 9 står det Kierstin. På rad 1 Staffans och rad 10 Staffas (n:et har nog slarvats bort)
Mvh
Lars Lilja
PS
Din GID-angivning är fel, skall vara 161.23.12400
DS
37
« skrivet: 2006-06-23, 17:42 »
Orden bör läsas som
hwarå
rörelsen
intillstötande
Mvh
Lars Lilja
38
« skrivet: 2006-05-26, 22:29 »
Jag läser det som Skofl[ickare] Leonh[ard] Schier
39
« skrivet: 2006-05-26, 22:26 »
Emanuel finns två gånger på sidan. Från övre raden flyttar han 1846 till längre ned på sidan och från denna rad 1847 till Landscrona.
Anna Sara Magnid[otter]
40
« skrivet: 2006-05-21, 13:34 »
... men sedan 1854 uppfört sig anständigt
41
« skrivet: 2006-05-01, 17:33 »
Hej
Hon finns på två rader på sidan. På den översta anges att hon kommer från Infra, dvs nedifrån. På den understa raden läser jag Utö (krumeluren efter Utö går jag bet på).
Mvh
Lars Lilja
42
« skrivet: 2006-04-17, 01:21 »
Nu gick det alldeles för fort. Fredsberg kom han ju ifrån. Vart han begav sig 77 ser lite knepigt ut. Får återkomma.
Mvh
Lars Lilja
43
« skrivet: 2006-04-17, 01:13 »
Han bor i Lilla Pehrstorp, är född i Flistad och flyttar 63 till Fredsberg.
Mvh
Lars Lilja
44
« skrivet: 2006-03-27, 22:28 »
Pernilla.
88 S för 1796-1800 finns på sida 293 i Örebro A I:11 (Genline 2316.93.64600)
Mvh. Lars Lilja
45
« skrivet: 2005-10-22, 19:41 »
Hej Helen
Alla arm?regementen hade runt 1920 en egen musikkår. Musikerna var militärer och betecknades med sin grad, föregången av musik (t ex musikkorpral, musikfurir, musiksergeant). Högsta grad för en regementsmusiker runt 1920 var musikfanjunkare (musikdirektören eller musikanföraren i regel undantagen).
I Östersund fanns på denna tid Jämtlands fältjägarregemente (I 23, från 1928 I 5) och Norrlands artilleriregemente (A 4).
Mvh
Lars Lilja
46
« skrivet: 2005-10-17, 01:08 »
Hej Rigmor
Jag läser det som Barkeryd (sn i F-län), möjligen men mindre troligt Bankeryd (sn i F-län). Texten till höger är för suddig för min dator.
Lars Lilja
47
« skrivet: 2005-10-17, 01:05 »
Hej Rigmor och Hans
Nej, det står Rusthållaren Fogelströ[ms]..., inte Ingolf. Det lite otydliga namnet verifieras av den hfl som Rigmor frågar om på ett annat ställe här på Anbytarforum.
Frågetecknet efter vittnet Stina kan strykas.
Lars Lilja
48
« skrivet: 2005-10-17, 00:29 »
Det står Prestg (den avslutande slängen efter bokstaven g markerar förkortning, dvs i det här fallet av Prestgården)
Lars Lilja
49
« skrivet: 2005-10-17, 00:20 »
Från Hackvad (grannsocken till Hardemo) till Måsby (Måssby) i Hardemo.
Lars Lilja
50
« skrivet: 2004-01-26, 18:31 »
Hej Birgitta.
Några synpunkter och funderingar:
1) Förekomst på flera ställen i samma rulla (t ex rullan 1674:3)? Nej, knappast. Det skulle i så fall vara om vederbörande var chef för en enhet (kompani e d), som var uppdelad och därför redovisas på skilda ställen i rullan. Men normalt inte.
2) Stavningen med ij i Spijlhammar var knappast ovanlig på 1600-talet. Bielke och hans skrivare talade nog oftare tyska (och latin, som ju då fortfarande var det internationella språket) än svenska.
3) Den unga damen som Spilhammar hade sällskap med på dopet 1664 kan väl mycket väl ha varit hans mer eller mindre vuxna dotter. Jag har i andra sammanhang flera gånger kunnat notera att ungdomar vid sin vittnesdebut (minst 15 år gamla) hade far eller mor i sällskap. Om så vore fallet 1664 skulle detta väl ytterligare tala för att Spilhammar varit gift [minst] en gång tidigare.
4) Vad gäller Biograficasamlingen kanske vi talar om olika saker. För mig är det den stora heterogena samlingen diversehandlingar (personvis sorterade), som utgör en separat serie i KrA (finns där på fiche) och vars äldre kortregister finns i KrA forskarexpedition. När Du talar om samma samling verkar det mera röra sig om kortregistret till serien Rullor -1723, som också finns i KrA forskarexpedition.
5) Det förband som Spilhammar tillhörde 1670 under Planting är inte Upplands ryttare (där ju Gyllenpatron var kompanichef) utan den s k Adelsfanan (Ridderskapets och adelns rusttjänst). Planting var enligt Braunerhjelm chef för Upplands ryttare 1664-67 för att sistnämnda år befordras till just chef för Adelsfanan. Han måste ha värvat Spilhammar för mer eller mindre tillfällig tjänst vid Adelsfanan runt 1670. Om inte annat så talar kanske detta för att Spilhammar stod högt i gunst hos översten Planting, som i sin tur hade sådana förtjänster att han av kungen 1674 utnämndes till generalmajor.
6) SPEKULATION: Du är i flera inlägg ovan lite bekymrad över Spilhammars ålder som barnafader. Men 51 (om född 1620 och barn 1671) är väl ingen märklig ålder för en frisk man, inte ens på 1600-talet. Från 1700-talet har jag träffat på en och annan som blivit änkling och gift om sig både en och två gånger och satt barn till världen trots att han gott och väl passerat 60 (från vår egen tid är jag flyktigt bekant med en 65-åring, som nyligen blivit far till en betydligt yngre mors barn). Spilhammars skänk till predikstolen, den praktfulla gravstenen och hans värja i kyrkan tyder enligt min uppfattning på att han inte var purung ens på 1660-talet, det årtionde då hans insatser i Sköllersta bör ha ägt rum. SLUT PÅ SPEKULATIONEN.
Mvh
Lasse
51
« skrivet: 2004-01-25, 20:41 »
Hej Birgitta (det var jag som för snart ett år sedan i epost hade synpunkter på Spilhammars eventuella majorsbefordran).
Har läst vad som skrivits i inläggen ovan. Jag vill gärna biträda Bengt Nilssons förslag om att läsa i Krigsarkivets serie Rullor -1723. I denna finns för regementet Upplands ryttare (som 1667 namnändrades till Livregementet till häst) åtskilliga rullor från 30/40/50-talen, ofta flera från varje år. Kanske finns Spilhammar (eller Larsson) där.
Å andra sidan bör avsaknaden av uppgifter före 1657 hos Braunerhjelm indikera att denne inte funnit honom i rullorna. Detta i sin tur borde betyda att Spilhammar före 1657 tillhört något annat regemente och där avverkat sin tidigare karriär.
Spekulation: Braunerhjelms påstående om befordran från gemen till löjtnant skulle rent av kunna tyda på att Spilhammar tjänstemässigt invandrat, dvs att han innehaft sin tidigare officerstjänst vid ett förband som inte varit i svensk tjänst (inte ovanligt). Han kan då ha fått börja om som gemen, dvs som officersaspirant, för att efter en kortare tid bli återutnämnd eller befordrad. Å andra sidan indikerar uttrycket skånska kriget anställning i svensk tjänst redan 1643-45 (för så vitt han inte var i dansk tjänst?!?). - Funderingarna i det här stycket är inte annat än spekulationer, om än kanske uppslag ...
Mvh
Lasse
PS
Biografica-samlingen på KrA utgörs av en heterogen samling handlingar, slumpmässigt hopförda från olika håll och mycket olikartade från person till person. Att uppgifter saknas där är därför inte alls onaturligt.
DS
52
« skrivet: 2004-01-25, 13:11 »
Ja visst Bo, Du har säkert rätt.
Lasse
53
« skrivet: 2004-01-24, 23:54 »
Och Du Inga, Östens efternamn är Joensson, inte något annat.
Lasse
54
« skrivet: 2004-01-24, 23:49 »
Hej Inga
Första bokstaven är ett stort F och namnet slutar på beken (= bäcken). Bokstaven före beken bör vara ett g. Vokalen efter F svår att tyda (a, o, e). Så förslagsvis Fagbäcken, Fegbäcken eller Fogbäcken. Något som passar?
Lasse
55
« skrivet: 2004-01-21, 23:48 »
Hej
Enligt min uppfattning står det följande:
Den 4de Novembr. afled, af ålderdoms bräcklighet, Sjösås sockens kyrkowäktare, Johan Fribom, 75 år gammal. Han hade warit Soldat, bevistat Finska och Pommerska krigen, samt, wid Afskedstagandet, blifwit benådad med Årligt Underhåll. Fernebo Torp hade han upodlat, hwarest han ock afled. Dess andelösa kropp begrofs af vice Pastor Berg [..ed], uti Sjösås Kyrkogård, den 11te Ejusdem.
Finska kriget = mitten av 1740-talet, Pommerska dito slutet 1750- och början 1760-talet. Ejusdem = samma [månad], dvs november.
Lars Lilja
56
« skrivet: 2002-07-06, 12:32 »
Anna Sophia Olofsdotter (svar till Anders Arrhenius).
Om henne vet jag nog inte mer än Du. Hennes föräldrar Olof Olofsson och Margareta har jag sökt i Bankeryd och närliggande Habo men inte funnit dem i vare sig födelse- eller vigselböcker. I dödboksnotisen för Anna Sophia uppges hennes moder ha hetat Catharina Andersdotter (födelsebokens Margareta har naturligtvis företräde). Som vittne vid dop av Anna Sophias barn 1762 förekommer en dräng Anders Olofsson (kanske hennes bror?).
Om henne själv har jag noterat följande belägg ur Sandhems och Nykyrka födelseböcker (som väl Du också har): Hustru i Ryd i Sandhem 1761 och 1762, dito i Lilla Tovered i Sandhem 1765, dito i Ersered i Nykyrka 1767, dito i Sjöbol i Nykyrka 1773 och senare. Hon blev änka 1799 och dog i Nybygget (Nyborg) under Sjöbol 21/5 1832. Gift i Sandhem 28/12 1761 med Anders Jonsson, bonde i Sjöbol.
Anna Sophia var min ff ff mm.
Mvh
Lars Lilja
57
« skrivet: 2002-06-19, 00:17 »
Ann-Marie Björk
Om Anders Bråvik (Gråvik) står följande att läsa i C O Nordensvan: Värmlands (Närkes och Värmlands) regementes historia, del 2 (första upplagan 1904 s 192, andra upplagan 1911 s 280):
Gift med Margaretha Strengberg. Är han densamme som Anders Erici, hvilket är troligt, så skulle han hafva blifvit reg.-pastor här 1655. Död såsom regementspräst vid N. o. V. reg på skeppen nov. 1675.
Mvh
Lars Lilja
58
« skrivet: 2002-06-18, 22:13 »
Hej
Byn Översta ligger i Hallsbergs sn (T). I Översta fanns två militärboställen. Det ena var före 1833 fänriksboställe (därefter majorsboställe). Detta arrenderades från 1820 (1816?) till 1828 av löjtnanten (från 1824 kaptenen) vid Närkes regemente Per Fredrik Tillqvist (tilltalsnamn = Fredrik). 1828-30 arrenderade han Tynninge i Kumla sn (T), varefter han själv 1830 överflyttade till Gotland (hustrun och åtminstone några av barnen kom 1831 efter).
Han och hans familj (barn födda 1821-30) återfinns i Hallsberg AI:10 p 48, AI:11 p 47 och AI:12 p 47, samt i Kumla AI:11 p 118 och AI:12 p 126.
Fredrik Tillqvist föddes i Mariestad 22 juni 1789 och dog på Gotland (?) 7 maj 1837. Han gifte sig i Kullerstad (E) 9 januari 1820 med Anna Margareta Rytz?n, dotter till kyrkoherden i Kullerstad.
Tillqvist blev fänrik vid Närkes regemente 1812, löjtnant 1814 och kapten 1824. Han blev genom tjänstebyte kapten vid Gotlands nationalbeväring 1830 och erhöll därifrån avsked 1836.
Ovanstående uppgifter ingår i mitt arbetsunderlag för en nästa år utkommande bok innehållande biografier över officerare m fl vid Närkes regemente 1812-1893. Den utges av Stiftelsen Nerikes Regementen (SNR).
Mvh
Lars Lilja
Örebro
59
« skrivet: 2001-03-31, 20:22 »
Rolf Ström m fl diskussionsdeltagare
Axel Laurell är en av de officerare, som biograferas i den mot slutet av innevarande år utkommande första delen av Närkes krigsmannaminne.
Laurell föddes i Ölme sn i Värmland och dog 1/8 1927 i Stockholm. Tjänstedata meddelade av Per Iko 9/3 är riktiga, likaså Rolf Ströms uppgift om kommendantskapet i Stockholm.
Laurell är på fotot överstelöjtnant och bär Närkes regementes knappar i sin uniform. Han bär riddartecknet av svärdsorden, erhållet 1881 (när Södermarks bok utkom hade han blivit kommendör).
Laurell var som kompanichef en kärnkarl av första sort, kunnig, allvarlig och sträng men god och omtänksam för alla, skriver Viktor Balck i sina 1929 postumt utgivna minnen. Kollegan Carl August Bäckström omtalar 1923 i en minnesteckning, att Laurell var en man, som genom sina personliga egenskaper själf gjorde sin karriär, en ädel och fin typ, framsprungen från det gamla Nerikes regemente och en heder för det samma.
Lars Lilja, Örebro.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy