Visa inlägg

1

Svordomar och öknamn / Svordom i kyrkan på 1600-talet

« skrivet: 2006-11-06, 07:43 »

Hej!
Jag läser i kämnärsrättens protokoll från Varberg 1691 och här är dyker upp en kvinna som åtalas för olämpligt språk i kyrkan. Två damer blev osams om bänkplacering och en diskussion uppstod. Två kraftuttryck nämns.  
 
1) ”. när du war een skittfotza war iag en gambla qwinne”
2) ”. du skittfitta skall intet sitta der” (Det står faktiskt så!)
 
Jag undrar nu dels om det första ordet helt enkelt syftar på att barn gick barfota och därmed blev smutsiga om fötterna och uttrycket uppstått härur? Sedan undrar jag om det andra kraftuttrycket verkligen betyder det som det gör idag, eller hade ordet någon annan innebörd?
 
Tackar på förhand!
Andreas

2

Svordomar och öknamn / Baggbölare och tullsnokar

« skrivet: 2004-04-06, 15:29 »

Spenamn på diverse lefnadskall, ur Robert Geetes artikel i ord och Bild 1898, ”Bland språkets nässlor och kardborrar”
 
Baggbölare - skogsafverkare
beckbyxa - sjöman
bladlus - (ifrig )tidningsläsare
blåstrumpa - tillgjord lärd dam
bläcksuddare och pennfäktare  = litteratör
kälkborgare och bracka - inskränkt, snål borgare
giftblandare, pillertrillare - apotekare
klockskojare - urmakare
knodd, kryddbo\nesare, lådhuggare - handelsbiträde
korf, palt - stadssoldat i Stockholm (numera indragna)
lagvrängare, processmakare - jurist
kryddkrafsare, nypjan, pepparstrut - kryddkrämare
limpanna - snickare
mufvel, notisjägare - tidningsman
plankstrykare - målare
pluggstut, skolfux - skollärare
puttelkrämare - småhandlande
sabelskramlare - officer
sillstrypare - hökare
skräddarbock - skräddare
skålknalle - gårdfarihandlare
svartrock - präst
tallriksslickare - lakej
torruka (eg. torghuka) - mångleraska
tullsnok - tullbetjent

3

Övrigt om förnamn / Namnfrekvens

« skrivet: 2009-10-27, 04:11 »

Hej!
 
Der er muligvis enkelte andre diskussioner her, hvor jeg kunne have hægtet mig på med min specielle interesse, men nu starter jeg altså forfra!  ;-)
 
Jeg er interesseret i tidligere navnefrekvenser i Sverige (der må nu gerne komme bidrag fra øvrige Norden!). Det er altså ikke moderne navnefrekvenser jeg tænker på men historiske. Skillelinjen for mig er hvor man begyndte at flytte væk fra hjemstavnen i større stil, til industri- og husholdningsarbejde i de større byer eller emigration.
Med en statistik fra tiden før fx 1800 kunne det være interessant at se hvor egnsbundne de forskellige navne og navneformer var. Typiske spørgsmål er: Hvor går skillelinjen mellem Göran og Jörgen og var der overhovedet nogen der hed Georg?, Hvor i Sverige har man brugt drengenavnet Stellan? etc.
 
Der sikkert skrevet noget om disse ting, fx i Sveriges medeltida personnamn (SMP), som jeg endnu ikke har nået at læse, men er der nogen der kan hjælpe med et godt råd?
 
Med venlig hilsen
 
John Larsson, Birkerød, Danmark; Email: jodalela@gmail.com

4

Skarstad / Skarstad B.3 (1860-1889) 1869 utfl.nr. 11

« skrivet: 2015-01-07, 17:55 »

Meget utydelig skrift, men efter korrespondance med Husförhörsboken er jeg ikke i tvivl at det er pigan Maja Stina Jonasdotter fra Måns Klövagården som emigrerer til Amerika den 27. marts 1869, men over hendes navn er der skrevet noget som jeg slet ikke kan tyde! Hvad står der?

5

Språk / Det svenska språket i Finland

« skrivet: 2011-08-24, 11:51 »

Jeg er godt klar over at svensk var det altdominerende sprog for administration og handel i Finland før 1809, men er der nogen seriøs forskning der har undersøgt demografien i Finland mens det var en del af Sverige?
 
Hvor stor var den totale befolkning, og hvordan var fordelingen mellem svensk- og finsktalende?
 
Hvor stor del af befolkningen i de største byer, Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Viborg og Vasa, var finsktalende?
 
Hvornår opstod det finske skriftsprog?
 
Med venlig hilsen
John Larsson
 
Detta inlägg är flyttat härifrån: Anbytarforum » Discussions in English » Swedish language » Det svenske sprog i Finland?  
 
Med vänliga hälsningar  
Moderator Finland 24.08.2011

6

Släkter A - Ø / Leiding

« skrivet: 2004-01-26, 15:30 »

Jag har stött på följande personer i min forskning är nu intresserad av att få mer information om dessa. All information av intresse!
 
Josefina Birgitta Leiding, f. 1850-12-01, Köpenhamn
Ingeborg Judit Leiding, f. 1853-09-17, Flensburg
Johan Christian Leiding, f. 1855-10-19, Aarhus
Frans Oskar Leiding, f. 1857-11-29, Katarina församling, Stockholm
Carl Lauritz Leiding, f. 1860-03-01, Katarina församling, Stockholm
Josef Herman Knut Leiding, f. 1862-12-14, Katarina församling, Stockholm
Hilma Valborg Leiding, f. 1865-02-04, Katarina församling, Stockholm
Föräldrar till dessa är:
 
Johan Adolf Leiding, f. 1824-01-15, Katarina församling, Stockholm, Sverige
 
och hans hustru (gifta 1850-05-20)
 
Anna Maria Magdalena Gjetting, f. 1823-12-04, Köpenhamn
 
Familjen flyttade 1855-57 till Stockholm. Särskilt intressant är förstås information om Anna Maria Magdalena Gjetting och hennes rötter, syskon etc.
 
Tack på förhand!
 
Patrick Lindblom

7

Var ligger platsen / Duveryd

« skrivet: 2003-01-08, 21:35 »

Jag söker en Elias Petersson som om jag lyckats uttyda skriften rätt skall vara född i Duveryd den 27 oktober 1819. Han skall ha varit bosatt på Norra Hults Soldattorp.
 
Jag är dock inte säker på om det finns fler än ett Duveryd, i skriften stavas det Duvferyd eller Durferyd av Växsjö Stift. Personen i fråga flyttade till Veddige i Halland 1835. Vore tacksam för hjälp.