Visa inlägg
1
Om Laurentius Danielis Ranzochius härstamning
Eftersom alla tycks ha anor i denna östgötska kyrkoherdesläkt måste den gode Laurentius härstamning vara intressant för många släktforskare. Samtidigt är den höljd i en dimma som förstås är svårskingrad med tanke på att vi rört oss 400 år tillbaka i tiden. Alltså:
Enligt Linköpings Stifts Herdaminne berättas Laurentius Danielis Ranzochius, kh i Godegård, härstamma från den holstenska adelsätten Rantzau, en uppgift som i en senare upplaga avfärdas såsom säkerligen apokryfisk. Och visst verkar den fången ur luften, men är den verkligen det?
Det är naturligtvis högst otroligt att en gren av en klassisk adelsätt kunde invandra till Östergötland utan att det satte några spår i källorna. Men det kan finnas en annan möjlighet.
Daniel Rantzau nådde ju, om inte till Godegårds bergslag, så i varje fall till Husbyfjöl (Borensberg) under sitt vinterfälttåg 1567-68. Att ett visst mått av barnavling idkades under kampanjen förefaller mer än troligt (det behöver ju inte ens vara fältöversten själv som är ansvarig; var fadern en okänd dansk soldat låg det nog nära till hands att anta patronymikon och släktnamn efter befälhavaren). Dessutom stämmer en oäkta härstamning bra med att herdaminnet inte har en bokstav att förtälja om Laurentius förehavanden före 1608.
Ett par problem inställer sig dock. För det första, om Laurentius således vore född 1568 så var han i 48-årsåldern när han första gången blev far (om ordningen i herdaminnet stämmer), varefter han fortsatte att producera åtminstone två barn till. Detta är förstås varken omöjligt eller ens särskilt unikt, men ändå anmärkningsvärt.
För det andra kan man förstås fråga sig om en oäkting överhuvudtaget kunde bli prästvigd. Därom vet jag inget, men någon kanske har ett exempel?
För det tredje, och detta är huvudinvändningen: Varför skulle han vilja skylta med härstamning från den fiende som brandskattade hans hembygd (vare han sedan hur adlig som helst)?
Å andra sidan förklarar ju detta varför två av sönerna bytte namn till Knoop (om än inte varifrån detta namn kom).
Hur man skulle kunna utveckla denna id? till mer än spekulationer övergår kraftigt mitt förstånd. Själv tror jag nog inte riktigt på den, men den skulle förstås förklara namnlikheten och förekomsten av det (förvisso inte helt ovanliga) namnet Daniel.
Hoppas fler är intresserade av denna släkt.
PS. Auditören Daniel Larsson Ranzoch (1680-1710), död vid belägringen av Pernau (allt enligt herdaminnet), har jag inte kunnat finna i Lewenhaupt Karl XII:s officerare. Känner någon närmare till honom?
Eftersom alla tycks ha anor i denna östgötska kyrkoherdesläkt måste den gode Laurentius härstamning vara intressant för många släktforskare. Samtidigt är den höljd i en dimma som förstås är svårskingrad med tanke på att vi rört oss 400 år tillbaka i tiden. Alltså:
Enligt Linköpings Stifts Herdaminne berättas Laurentius Danielis Ranzochius, kh i Godegård, härstamma från den holstenska adelsätten Rantzau, en uppgift som i en senare upplaga avfärdas såsom säkerligen apokryfisk. Och visst verkar den fången ur luften, men är den verkligen det?
Det är naturligtvis högst otroligt att en gren av en klassisk adelsätt kunde invandra till Östergötland utan att det satte några spår i källorna. Men det kan finnas en annan möjlighet.
Daniel Rantzau nådde ju, om inte till Godegårds bergslag, så i varje fall till Husbyfjöl (Borensberg) under sitt vinterfälttåg 1567-68. Att ett visst mått av barnavling idkades under kampanjen förefaller mer än troligt (det behöver ju inte ens vara fältöversten själv som är ansvarig; var fadern en okänd dansk soldat låg det nog nära till hands att anta patronymikon och släktnamn efter befälhavaren). Dessutom stämmer en oäkta härstamning bra med att herdaminnet inte har en bokstav att förtälja om Laurentius förehavanden före 1608.
Ett par problem inställer sig dock. För det första, om Laurentius således vore född 1568 så var han i 48-årsåldern när han första gången blev far (om ordningen i herdaminnet stämmer), varefter han fortsatte att producera åtminstone två barn till. Detta är förstås varken omöjligt eller ens särskilt unikt, men ändå anmärkningsvärt.
För det andra kan man förstås fråga sig om en oäkting överhuvudtaget kunde bli prästvigd. Därom vet jag inget, men någon kanske har ett exempel?
För det tredje, och detta är huvudinvändningen: Varför skulle han vilja skylta med härstamning från den fiende som brandskattade hans hembygd (vare han sedan hur adlig som helst)?
Å andra sidan förklarar ju detta varför två av sönerna bytte namn till Knoop (om än inte varifrån detta namn kom).
Hur man skulle kunna utveckla denna id? till mer än spekulationer övergår kraftigt mitt förstånd. Själv tror jag nog inte riktigt på den, men den skulle förstås förklara namnlikheten och förekomsten av det (förvisso inte helt ovanliga) namnet Daniel.
Hoppas fler är intresserade av denna släkt.
PS. Auditören Daniel Larsson Ranzoch (1680-1710), död vid belägringen av Pernau (allt enligt herdaminnet), har jag inte kunnat finna i Lewenhaupt Karl XII:s officerare. Känner någon närmare till honom?
Cookie policy