Meddelanden

1

Allmänt / Bouppteckningar

« skrivet: 2015-07-25, 18:00 »

Hos SVAR (Riksarkivet) kan man hitta de inskannade registren (original i Landsarkivet i Visby skrivna omkr. 1950) om man Fritext-söker på digitaliserade register och sedan väljer Digitaliserade register, 3 Register till domstolsarkiven, 9 Gotlands län. De topografiska registren (nr 9 och 12) tycker jag är mest användbara för Gotlands landsbygd.
 
- Men, denna sökning är ju lite krånglig. Är det någon som känner till ett lättare sätt att hitta bouppteckningsregistren?
 
Ett annat problem är att registren inte stämmer helt, vilket främst lär bero på att man har hittat fler bouppteckningar (och liknande handlingar) under de senaste 70 åren. T.ex. finns bouppteckning nr 31c vid Västös i Hall 1688 inte med i registret. Dessutom finns det tyvärr enstaka bouppteckningar som finns med i registret men som saknas i de inskannade volymerna.
 
- Finns det månne ett uppdaterat bouppteckningsregister som stämmer med de bouppteckningar som finns i de inskannade volymerna?

2

Gotländska släkter / Äldre inlägg (arkiv) till 2015-07-26

« skrivet: 2015-07-23, 23:47 »

Hej,
 
Det finns flera viktiga generella aspekter på Olles databas man kan diskutera. Förmodligen är jag dum som ger mig in i denna diskussion, eftersom jag har förstått att det finns starka åsikter för och emot. Men jag hoppas alla inblandade ser att mitt uppsåt är gott.
 
Först vill jag understryka att databasen är Olles skapelse och det är förstås han som äger den och som bestämmer vilken nivå på källhänvisningar och kvalitet i övrigt (t.ex. att välja bort osäkra uppgifter) som skall gälla, och som även har möjlighet att bjuda in andra till ett samarbete. (Hoppas bara att alla levande personer nu är borttagna, så att databasen även uppfyller personuppgiftslagens krav.) Trots bristerna är det ett imponerande arbete som Olle har lagt ner. Var och en bestämmer själv om man vill ladda ner databasen och på vilket sätt man vill utnyttja data. Man kan t.ex. använda databasen för att leta på bred front efter personer som har ett visst namn eller är födda ett visst år. Däremot tycker jag att Olle tydligt kunde skriva en varning att det finns många fel i databasen (vilket är naturligt för den stora datamängden) och att det är varje användares ansvar att kolla uppgifterna innan man lånar dem och för dem vidare. Min bild av databasen stämmer rätt väl med vad Jens säger då det gäller släkter och socknar som jag har lite koll på. Om man t.ex. tar de släkttabeller som Olle har kopierat från databasen hit på Anbytarforum skulle jag säga att det i många tabeller finns åtminstone ett allvarligt fel, som ofta innebär att en släktgren blir helt fel (eftersom det ofta är släktskapet mellan två personer som är den svaga punkten).
 
En annan sak, som jag tycker att alla användare av Anbytarforum har rätt att ha en åsikt om, är just de långa utdrag ur databasen som Olle i många fall, och säkert i bästa välmening, har lämnat som svar på andra släktforskares korta frågor om hjälp med en viss person eller släkt. Min åsikt är att dessa långa utskrifter förfelar diskussionen här på Anbytarforum. Som jag ser det är syftet med Anbytarforum att diskutera metodfrågor, få hjälp med att tyda en svårläst text i en källa, få en förklaring till ett gammalt ord eller företeelse, få hjälp att komma vidare när forskningen har kört fast (t.ex. när en släkting har flyttat utan uppgift om varifrån eller vart), och inte minst skapa kontakt med andra släktforskare (kanske avlägsna släktingar) som är intresserade av samma släkt eller socken. Om jag ställer en fråga om en viss person förväntar jag mig inte en släktutredning i 7-8 led, utan i bästa fall bara ett kortfattat tips på en källa där man kan hitta något som för forskningen vidare. Ett tips i all vänlighet till Olle är alltså att svara med högst två släktled och sedan eventuellt en vink om att mer finns i hans databas, ifall frågeställaren inte vill göra det roliga jobbet att forska vidare på egen hand.
 
Slutligen, det finns flera filosofiska frågor kring detta med en databas som har som syfte att täcka in (nästan) alla som har levt i ett landskap. Det finns t.ex. en parallell till Olles databas i Västerbotten med angränsande landskap och om jag har förstått rätt har det blivit viss irriterad diskussion bland släktforskare kring den databasen. Jag tror att en anledning till dessa diskussioner är att en del släktforskare ser dessa stora databaser som ett hot mot själva släktforskningens framtid. Om all tillgänglig information om ens släkt redan finns i en färdig databas, vad finns det för anledning för mig att börja forska? Själv hade jag förmånen att börja släktforska på Landsarkivet i Visby i början av 1980-talet, när man fick läsa i originalböckerna, vilket jag minns som en speciell högtidlig känsla. Sedan kom en period med mikrofilm och mikrokort som jag inte längtar tillbaka till. Efter ett långt uppehåll började jag om för drygt tio år sedan i samband med att källorna gjordes tillgängliga på nätet. Kanske de som börjar släktforska idag ändå får en närhetskänsla genom att läsa de avfotograferade handskrifterna i stället för databasens mängd av intetsägande namn? Jag har alltmer övergått från att forska på min släkt till att forska på gårdar och socknar, och med andra källor än bara kyrkoböcker. Med den inriktningen blir förstås släktdatabaser mindre intressanta, men jag ser även en stor brist: Det finns många personer i arkivhandlingarna som man inte kan koppla ihop med släkter, men som ändå levde och som kan ha lämnat minst lika intressanta spår i t.ex. domböcker som personer som har nu levande släktingar. Det gör t.ex. att det blir tveksamt att använda databaserna för att ta fram statistik för befolkningen vid olika tidpunkter eller för olika delar av Gotland. Kanske skulle Olles databas bli mer värdefull (och med färre fel) ifall han gjorde om den till ett personregister utan släktkopplingar (eller med endast väldokumenterade kopplingar), men med bättre källhänvisningar? Ett problem är förstås att släktforskningsprogram är uppbyggda kring principen att alla personer måste ha en koppling till någon annan person.

3

Hörsne med Bara / Hörsne med Bara

« skrivet: 2015-07-22, 00:56 »

Hej Örjan,
 
Några kompletterande källuppgifter om Kristina (Stina) Olofsdotter vid Snauvalds i Hörsne:
 
- Hörsne kyrkobok CI:1, s 252: 1718-03-11 föddes Olof Persson Snauvalds dotter Kristina.
 
- Hörsne AI:1, s ? (bild 125 i SVAR): 1781-08-30 dog kyrkovärdshustrun Stina Persdotter (skall vara Olofsdotter) Snauvalds, 63 år gammal.
 
- Bouppteckning 1752 (Gotlands norra häradsrätt, nr 765, SE/ViLA/20056/F 2 A/18 (1752), bild 145 i SVAR) vid Snauvalds efter Per Kristensson, Kristina Olofsdotters förste man. Hennes fader Olof Persson uppgavs då vara 78 år gammal. Kristina var hans enda då levande barn. Per och Kristina hade barnen Greta Persdotter, 13 år (1759 gift till Harstäde i Dalhem - min förmoder) och Kristian Persson, 4 år (död 1757), vars förmyndare blev Per Kristenssons bror Kristen Dibjärs i Hörsne.
 
- Bouppteckning 1782 (Gotlands norra häradsrätt, nr 2373, SE/ViLA/20056/F 2 A/56 (1782), bild 4 i SVAR) vid Snauvalds efter Jakob Temmessons avlidna hustru Stina Olofsdotter. Tre efterlevande barn: Greta Persdotter, Per Jakobsson och Jakob Jakobsson.
 
- Hörsne AI:1, s ? (bild 115 i SVAR): 1755-02-10 dog Olof Persson Snauvalds, 76 år gammal.
 
- Hörsne CI:1, s 123: 1723-07-08 hölls änklingen Olof Snauvalds bröllop med hans andra hustru Maria från Kviungs i Väskinde.
 
- Bouppteckning 1723 (Gotlands norra häradsrätt, nr 196b, SE/ViLA/20056/F 2 A/5 (1723-1725), bild 55 i SVAR) vid Snauvalds efter Olof Perssons avlidna hustru (ej namngiven). Det fanns tre barn: Per Olsson, Olof Olsson och Kierstin (Kristina) Olofsdotter. Per Olssons förmyndare blev morbrodern Botel Alby i Rute. Olof Olssons förmyndare blev Per Bondarve i Fole.
 
- Bouppteckning 1732 (Gotlands norra häradsrätt, nr 321, SE/ViLA/20056/F 2 A/8 (1732-1734), bild 4 i SVAR) vid Alby i Rute hos Anders Botelsson och Anna Botelsdotter. Deras dotter Margreta (Andersdotter) hade 1715 fått hemföljd (hemgift) i samband med giftermål till Snauvalds i Hörsne. I ett bifogat tingsprotokoll nämns även framlidna dottern/systern Greta Andersdotters man Olof Persson, Snauvalds.

4

Björke / Björke

« skrivet: 2015-07-21, 21:55 »

Är det möjligen någon som har uppgifter om vilka som bodde på Tynne i Björke i början av 1700-talet?
 
Jag har en förfader Rasmus Eriksson, som enligt Roma AI:1 (Grindtorpet, sid ?, bild 29 i SVAR) och B:1 (Ankomne Åhr 1740, sid ?, bild 15 i SVAR) var född vid Tynne i Björke i maj 1713 och i oktober 1740 flyttade till Grindtorpet i Roma från Hörsne. Han gifte sig 1740-11-10 med pigan Annika Olofsdotter i Grindtorpet (Roma AI:1, bild 175), som var född vid Änge i Buttle 1716-09-14 (Vänge C:1). 1749 flyttade familjen till Follingbo, och senare till Väskinde. Sönerna Olof (f 1742-03-11), Erik (f 1744-10-15) och Jakob (f 1748-06-09) föddes i Grindtorpet.
 
I mantalslängderna finns en husbonde Erik omnämnd vid Tynne åren 1711-18, tillsammans med en Per (1710-13) och en Kristen (1715-18, troligen = Kristen Nilsson, som står som ensam bonde 1719-). Det är väl troligt att denne Erik är Rasmus Erikssons fader. Tyvärr finns inga personnamn vid gårdarna i Björke i jordeböckerna 1710 och 1715. Ingen Rasmus Eriksson finns antecknad som född i Roma CI:1 åren 1708-18, men födelseboken verkar inte vara helt tillförlitlig. Först efter 1723 finns husförhörslängd och dödbok.
 
(Rasmus Eriksson nämns i några nyliga inlägg under Väskinde här på Anbytarforum (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/5753.html?1433604281) - tydligen har han råkat bli förväxlad med en annan Rasmus Eriksson från Kaungs i Väskinde.)

5

Halla / Halla

« skrivet: 2015-07-19, 00:44 »

Hej Stefan,
 
Jag vill passa på att komplettera dina inlägg 24 juni och 21 juni 2015 ovan och rätta några felaktiga uppgifter. Hoppas du inte misstycker.
 
1. Länsmannen i Halla ting och husbonden vid Broe Hans Jönsson dog 1723 (ej 1695), vilket framgår av gravstenen som nu står uppställd på norra sidan av Halla kyrka (se bild nedan). Stenen har för länge sedan legat inne i kyrkan. På gravstenen står även att han var född 1634 och blev 89 år gammal.  Hustrun Magdalena Jakobsdotters födelse- (163?) och dödsår går tyvärr inte att läsa. Notisen i Visby dödbok (CI:2, s 100) måste syfta på en annan bonde Hans vid St. Hästnäs.  Hans Jönsson stod för övrigt som husbonde vid Broe i mantalslängderna fram till 1706.

 
2. I Revisionsboken 1653 står Jöns Hansson som husbonde på Broe skattehemman. Han var sannolikt Hans Jönssons far och dog troligen omkr. 1660. Därefter nämns änkan Dordi, sönerna Hans och Per samt dottern Elsa i flera domboksanteckningar och i bouppteckningen 1684. Tingsdomaren (i Lummelunds ting) Lars Mårtensson hörde däremot hemma på gården Lundbjärs i Lummelunda och har, mig veterligt, aldrig ägt Broe i Halla. Att Mårten Lundbjärs eller Lars Lundbjärs skulle ha dött i Halla 1675 är också sannolikt fel. Det finns dock en koppling mellan Lundbjärs och Broe: Hans Jönssons måg var Lars Jönsson Lundberg (eller Lunbiers) från Lundbjärs i Lummelunda (d 1739 i Halla). Lars Jönsson och hustrun Katarina Hansdotter (d 1755) övertog halva Broe hemman från omkr. 1707. Gården gick sedan i arv i samma släkt fram till 1950-talet. Gårdens nuvarande ägare Sten Rosvall är förresten också ättling till Hans Jönsson och Lars Jönsson.}

6

Buttle / Äldre inlägg (arkiv) till 10 april, 2008

« skrivet: 2005-07-06, 00:28 »

En senkommen kommentar till Olle Överbys inlägg 6/5 2004 och Mats Ekedahls fråga 9/5 2004:
 
Kommentaren gäller Olof Olofsson och Christina Nilsdotter vid Stora Velinge i Buttle (I).
Uppgiften om att Kristina (Stina) Nilsdotter var f 1735-02-22 vid Nygårds i Buttle är troligen felaktig.  I senare husförhörslängder uppges att hon är f 1734, men det kan ju vara fel.  Hon återfinns inte i födelseboken för Buttle för de åren.  I Buttle vigselbok står det att Stina Nilsdotter kom från Österby vid giftermålet med Olof Olofsson 1754-10-27.  Hennes föräldrar var bevisligen Nils Nilsson och Katarina Jakobsdotter vid Österby i Buttle.  Enligt bouppteckning 1766-02-03 efter Katarina Jakobsdotter vid Österby, hade hon och maken Nils Nilsson, d 1752, tre efterlevande barn: Nils Nilsson (d y), bonde vid Österby, Jakob Nilsson, gift til Tomase i Östergarn, samt dottern Kristina Nilsdotter, gift till Stora Velinge med Olof Olofsson.  Enligt Buttle dödbok dog fadern Nils Nilsson 1752-12-07 vid Österby, 55 år gammal.  Modern Katrina Jakobsdotter d 1766-01-22, 75 år gammal.
Kristina Nilsdotter dog 1816-02-06 vid Stora Velinge.
 
Hennes man Olof Olofssons ursprung är ett annat problem.  Att han skulle vara f 1734 är ett fel som beror på en felskrivning i en av husförhörslängderna.  Både i övriga husförhörslängder, i dödboksanteckning 1805 och i inflyttningslängden för Buttle 1745 uppges att han var f 1723 i Linde.  Vid första giftermålet 1746-01-31 med Anna Nilsdotter, änka vid Stora Velinge, står det i vigselbokeen att han kom från ?-arve i Linde.  I vigselregistret (http://www.ra.se/vila/) har man tolkat gårdsnamnet till Kauparve, men jag skulle lika gärna kunna läsa det till Rangsarve, Autsarve eller Duckarve.  I Linde fanns det flera Olof Olofsson vid den här tiden, och födelseboken har luckor på 1720-talet, så någon säker slutsats har jag inte kunnat dra.
Efter Anna Nilsdotters död 1754-03-10 gifte han om sig med Stina Nilsdotter 1754-10-27.  En möjlig antydan om Olof Olofssons ursprung kan vara att hans svåger Nils Nilsson vid Österby 1754-11-24 gifte sig med Magdalena Olofsdotter från Rangsarve i Linde.
Olof Olofsson (d ä) dog 1805-01-01 vid Stora Velinge.
 
I bouppteckning vid Stora Velinge i maj 1790 (medan makarna ännu levde) finns sex barn nämnda.  Från Olof Olofssons första äktenskap:
- Magdalena Olofsdotter, g m Mattias Eriksson, Lilla Vikare i Viklau
- Margreta Maria, ogift, 39 år
Olof Olofssons och Kristina Nilsdotters gemensamma barn:
- Olof Olofsson, husbonde vid Stora Velinge
- Katrina, g m Lars Mattiasson vid Gurfiles i Ala
- Maria Kristina, 24 år
- Lars Olofsson, 16 år
 
Sonen Olof Olofsson (d y), f 1755-08-19, hade förutom de tre barn som Olle Ö. nämnde, även dottern Stina (Kristina) Kajsa (Katarina) Olofsdotter, f 1788-01-30, g med sin kusin Olof Mattiasson vid Hallegårde i Halla 1809-10-03.
 
Mitt intresse för dessa gamla Buttlebor beror på att Olof Olofsson (d y), 1755-1840, var min ffffmf.  Dessutom var halvsystern Malena Olofsdotter, dotter till Olof Olofsson (d ä) och Anna Nilsdotter, min fffffm.
 
Mvh
 
Gunnar Mattsson