Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Liselotte Hälldahl
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2016-01-23, 14:47 »
Aha, ännu en pusselbit - tack för det Anders. Finns några belägg för att provinsialläkaren Erik Hasselhuhn varit gift, eller var han ungkarl hela livet? I husförhörslängden 1829 och framåt ser han ut att vara ensamstående. Bara tre olika pigor står nämnda i hans hushåll. Han hade tydligen heller inga barn födda inom äktenskapet.
2
« skrivet: 2016-01-23, 11:41 »
Kristina, du har nog rätt i att man måste kontrollera alla uppgifter noga som man hittar på nätet. Du redde ut begreppen, tack för det!
3
« skrivet: 2016-01-23, 00:34 »
Provinsialläkaren Erik Hasselhuhn i Nätra och brukspredikanten Erik Hasselhuhn i Galtström kan ju inte vara samma person, det står helt klart. Provinsialläkare Erik Hasselhuhn var född d. 6/11 1787 i Gudmundrå, men på den antavla som Magnus Näslund hänvisade till (och som jag själv också funnit på nätet). så är provinsialläkare Erik Hasselhuhn sammanförd med Ulrika Magdalena Geting. Båda männen bär både samma förnamn som efternamn, de borde rimligtvis vara släkt med varandra, för namnet Hasselhuhn är ju inte så vanligt. Känner du till även det, Kristina?
4
« skrivet: 2016-01-22, 17:41 »
Efter att ha kollat vigseldatumet i lysnings- och vigselboken i Högsjö, blir jag högst tveksam om att det är Erik Hasselhuhn som gifter sig. Den mannen är inte provinsialläkare, vilket ju Erik Hasselhuhn bevisligen är år 1824, dessutom verkar den mannen höra samman med Galtströms järnbruk. Efternamnet ser för mig ut som Hasselgren. Erik Hasselhuhn kanske ändå var ogift, och hade den kvinna som hamnat i omständigheter som sambo/särbo?
5
« skrivet: 2016-01-22, 17:15 »
Tack, Magnus - nu klarnar bilden betydligt!
6
« skrivet: 2016-01-21, 00:16 »
Provinsialläkare Erik Hasselhuhn var år 1820 provinsialläkare i Nätra (Västernorrlands län). Han har skrivit en grundlig rapport till Sundhetskollegiet om förhållandena i sitt omfattande distrikt (finns att läsa på Medicinhistorisk databas: www.ep.liu.se/databases/medhist).Han föddes d. 6/11 1787 i Gudmundrå och dog i slag d. 1/11 1835 (alltså 48 år gammal) hos sin syster Elisabeth Maria Hasselhuhn (gift med häradsskrivare och kronobefallningsman Jonas Magnus Huss)bosatta i Dombäck, Grunsunda. Varken Erik Hasselhuhns hustru eller barn finns nämnda tillsammans med honom i husförhörslängden för perioden. I de antavlor som finns på nätet uppges, att han dog i Gudmundrå vilket inte stämmer. Kan man få tag i uppgifter om, när han blev provinsialläkare i Nätra och hur länge han var provinsialläkare där? Jag sökte med hans namn i databasen, men han hittas inte som provinsialläkare någon annanstans. Finns någon uppgift när han gifte sig i någon lysnings- och vigselbok? Han står på antavlor sammankopplad med två olika kvinnor, men var kan man ha fått de uppgifterna ifrån? Han verkar ju vara spårlöst försvunnen fram till sin död hos systern i Grundsunda och där ser han ut att vara ogift/änkeman utan barn.
7
« skrivet: 2015-03-04, 22:25 »
Antavlor har gjort gällande att Evert Eriksson, Piteås förste borgmästare var son till birkarlen Nils Olofsson i Öjebyn, och jag har därför utgått från detta, men hamnade nyligen på en sida, där man menade att så inte var fallet. Om så inte är fallet, finns några uppgifter som ger upplysning om tidigare släktled? Vad ligger till grund för den uppfattning som menar, att han inte är Nils Olofssons son? Han var gift åtminstone två gånger och fick barn med båda, vilka barn hör ihop med respektive hustrur? Även där finns skilda uppgifter. Det finns också en uppgift om, att han var gift med en dotter till Nicolaus Andrae,men kan det verkligen stämma?
8
« skrivet: 2014-03-22, 22:23 »
Att det finns så många uppgifter om denna man är imponerande! Tack för upplysningen.
Hälsn.
Liselotte
9
« skrivet: 2014-03-22, 20:59 »
I Förteckning över bondeståndets ledamöter vid riksdagarna 1600-1697 finns år 1627 en bondeståndets representant för Ångermanland vid namn Jon Andersson, Åthe. Den socken varifrån han kommer står inte angiven, men det bör väl vara Själevad, för mig veterligt finns inget annat Åte i landskapet. Denne Jon Andersson finns dock inte med på Själevadsskivan, vad jag kan se. Finns några uppgifter om denne man? Han borde ju rimligtvis vara född under senare delen av 1500-talet eller under tidigt 1600-tal.
MVH
Liselotte Hälldahl
10
« skrivet: 2014-03-20, 23:32 »
Tack Per!
MVH
Liselotte
11
« skrivet: 2014-03-18, 21:20 »
I Själevadsposten nr 1 2008 finns en uppgift om, att Linnés lärjunge Pehr Kalm ska ha fötts i Själevad (år 1716). Finns några uppgifter, som kan styrka detta?
MVH
Liselotte Hälldahl
12
« skrivet: 2012-01-17, 09:40 »
Tack Per för uppgifterna. Nu börjar begreppen klarna. Just i det området, där det numera mest är skog, fanns under 1800-talet - och även vid 1900-talets början - ett helt litet bostadsområde med torp.Numera finns bara ett förfallet torpställe kvar. Det var först Erik Gelfgrens och sedan Johan Själins.
MVH Liselotte
13
« skrivet: 2012-01-16, 18:27 »
Per, det är förmodligen så som du menar, att ett båtmanstorp funnits men rivits eller flyttats och därmed sopats bort även ur de nu äldstas medvetande. Vad jag inte begriper, är att barnen är födda på så olika ställen, jag kan inte hitta någon rimlig förklaring. Alla borde väl ha fötts i Själand, eller?
MVH
Liselotte
14
« skrivet: 2012-01-16, 18:20 »
Hej Maria! Har varit inne på www.sikhallan.se och letar fram familjen Själ via Olofsdotter Brita Kristina Olofsdotter f. 1796. Där står, att Sven Svensson är född i Själevad, dessutom står hans födelsedag som 1794-09-23. Var finns de uppgifter på databas Kråken som handlar om alla de nya insikter man kommit fram till om familjen? Är så tacksam för de uppgifter jag hittills fått. MVH Liselotte
15
« skrivet: 2012-01-16, 11:02 »
Per, du kanske kan svara på en fråga jag också ställde om båtsmans Swen Själ, vars olika barn är födda i alla rotebyarna. Har inte lyckats få något belägg för, att ett båtmanstorp har funnits här i Själand - har bl.a. frågat två personer, som nu är i 90-årsåldern. Fanns alltid båtmanstorp, eller kunde båtsmän också ibland inhysas på annat sätt?
Angående ev. far till Swen Swensson Själ,hittade jag Maria Andersdotter f. 1767 i Tjern no 1 året innan Sven föddes (A 1:3 sid.52). På Tjärn 1 fanns också en dräng, Sven Pehrsson f. 1771, han kan väl också tänkas vara far till barnet? Bonden Pehr Svensson i Böhle no 1, är han den som i sin tur är far till denne dräng Sven?
Namn på utomäktenskapliga barn kunde säga en hel del, vad jag kan förstå.
MVH Liselotte
16
« skrivet: 2012-01-16, 10:42 »
Varmt tack både Maria och per för upplysningarna!
17
« skrivet: 2012-01-13, 23:52 »
I husförhörslängd 1815-1825 i Själevad finns i byn Själand en båtsman Swen Själ f. 1794-07-23. Det saknas bakgrundsuppgifter om honom på Själevads-Cd:n, var han år född, föräldrar och övriga anor bakåt. I Själevad är han helt klart inte född. Ingen Sven har fötts detta datum och år i Själevad. Däremot har jag hittat en Sven född detta datum i Arnäs, varför det väl är ganska troligt, att det kan röra sig om samma person. Det gossebarn, som föds i Arnäs med namnet Sven nämnda datum är född utom äktenskapet. Hans mor heter Maria Andersdotter. Enda uppgift om henne är, att hon är bosatt på Vallen. Vallen hittar jag inte i husförhörslängden.Faddrar finns däremot, men även de är svåra att finna. Har försökt att hitta en Maria Andersdotter med en son som heter Sven, men hittar dem inte i någon av byarna. Kanske blev han fosterbarn någonstans? Däremot har jag hittat en Sven Svensson f. 1794 i husförhörslängd 1796-1816 (Arnäs)Denne Sven Svensson är under någon tid dräng hos Jon Jonsson i Brunnsnäs no 1 (s. 253).
Har hittat en Maria Andersdotter f. 1779 i Överön, Arnäs i husförhörslängden för 1796-1815 sid 83-84. Denna Maria Andersdotter är gift med den betydligt äldre Eric Larsson f. 1748 och de har två barn, Cajsa Greta f. 1803 och Eric f. 1810. Kan denna kvinna möjligen vara Svens mor? Om denne Sven är synonym med båtsman Swen Swensson, hur kan han då heta Swensson i efternamn? Ännu ett bryderi finns rörande denne båtsman. Swen Swenssons många barn är ömsom födda i Själand, Åte och Sörböle. Fanns båtsmanstorp i alla byarna eller roterade familjen hela tiden mellan de olika byarna som inhysta?
18
« skrivet: 2010-08-04, 22:14 »
Mer eller mindre av en slump hittade jag i Örnsköldsviks-Posten d. 7/1 1905 denna upplysning om bystämmor, gravskick, husförhör m.m. Eftersom en äldre man har gett dessa upplysningar redan år 1905, så bör dessa seder handla om 1800-talets första del. Var detta något som gällde bara i Anundsjö, eller var dessa sedvänjor i bruk i hela Ångermanland? Är det någon som vet?
Så här lyder inlägget:
Bystämmor gammeldags (ordagrant)
Uppdraget att vara ålderman, eller som det flerstädes heter allerman tillhörde vanligtvis den äldste i byn, men på somliga ställen gick uppdraget turvis från gård till gård (på tvåårsperioder). Då allermannen ville träffa gubbarna, sände han bud till närmaste gårdar. hvilka i sin tur skickade bud till nästa gård, eller ock gick budkafle.
Dä köm bö (bud) öst-et å väst-et att göbba skä råkes sades från gård till gård. Och gubbarna skyndade genast i väg och samlades hos allermannen och beslöto i föreliggande frågor, såsom tiden för kornas utsläppande i fäbodarna, gemensam stängselskyldighet och vägarbeten n.m.
En tafla, i hvilken sutto lika många pinnar som bönder i byn, tjänade som protokollsbok. Taflan var uppdelad i flera fält med hvar sin pinnrad. En rad betydde höstdagsverken, en annan karldagsverk och en tredje halfdagsverken. När nu en bonde hade gjort ett dagsverke för det allmänna, togs hans pinne från sin plats och nedflyttades till ett nedanför befintligt hål. Den som nästa gånga skulle göra ett dagsverke, var den som hade pinnen närmast till höger onedflyttad. Då alla pinnar voro nedsatta, flyttades alla pinnar upp igen och man började på nytt. På så sätt utöfvades kontroll öfver hvad hvem och en gjorde för det allmänna.
En vacker sed var, att vid inträffade dödsfall förfärdigandet af kistan och graföppningen gick i tur och ordning inom byn. Tvenne rökar d.v.s. husfäder, skulle göra kistan och två hade skyldighet att kasta upp grafven. Huru förmögen den aflidene än varit, hjälpte det ej att gå ifrån seden. Vid grafven och grafölet skulle hela byalaget - grufalaget - vara med och de, som gjort kistan och gräft grafven voro hedersgäster.
Att hålla kalas i samband med husförhören gick också turvis. Att de voro måna om hvarandras tillhörigheter inses af den gängse seden, att man man ur huse gick ut på skallgång, gångled, i händelse någon kväll en ko inte kommit hem till fäboden.
Tjugondag jul hölls ordinarie årsmöte. Då gingo gubbarna tillsammans och festade, åto, söpo och dansade som på ett bröllop. Några beslut kom dock ej i fråga.
Byamännens beslut å sina stämmor var fordom lag, och ingen vågade trotsa besluten. Det hände visserligen i enstaka fall att någon muckade, men då kom han att sitta hårdt till. Han uteslöts ur byn, d.v.s. han fick lof att stänga om sina åkrar - höstbetet var fordom samfäldt äfven om åkern var skiftad - och själf sköta om sina kreatur i fäbodarna m.m.
Tvister och bråk förekommo nog, men vad de flesta ville, vara allas lag.
En mycket bra historieskrivning om förhållanden förr i tiden. Gjordes det allmänt på detta sätt även i närliggande socknar? Om inte, hur gjorde man på andra håll i Själevad, Nätra, Sidensjö, Arnäs och andra socknar? Finns sådant upptecknat någonstans?
19
« skrivet: 2010-07-15, 10:01 »
Mycken tack för upplysningen, Per!
MVH/Liselotte
20
« skrivet: 2010-07-14, 22:43 »
Läste nyligen om Karolina Själander f. 1841 död 1925 som 1874 blev föreståndare för ett flickläroverk I Gävle. Så betydelsefull blev denna kvinna, att hon förevigats som staty i Gävle. Enligt artikeln härstammade hon från en fiskarsläkt från Arnäs. Hennes farfar hette Mårten Själander och hennes far Erik Martin Själander. Var i Arnäs kom detta släkte från? På namnet låter det som mera troligt, att de härstammade från Själevad. Man får uppfattningen, att hennes farfar gick över ån efter vatten och blev Gävlefiskare. Var det så, och i så fall - var det vanligt att ortsbefolkningen härifrån bosatte sig i Gävle för att fiska längs kusten här? Enligt samma artikel skulle denna mamsell Karolina Själander ha varit född i Arnäs och tillbringat somrarna där.
Onekligen måste denna kvinna ha varit lite utöver det vanliga i sin tid.
21
« skrivet: 2009-11-13, 19:27 »
Det var många nya infallsvinklar...och intressanta sådana. När jag googlade på sälohus hittade jag 1) Skälsbo utanför Trollhättan och det namnets innebörd: Skälsbo skrivs i jordebokshandlingar år 1550 Skielsbo (nästan samma första förled som i namnet Skiäland) och 1573 Skelsbo. Om detta Skälsbo sägs, att förleden utgörs av fornsvenska skäl, det vill säga gräns, skillnad, även vägskäl. Kan skiel och skiäl ha samma forntida betydelse, tro, eller kan orden ha olika innebörd? Jag hittade även Själsstuga, som Gudrun berättar om. I Själstuga fanns ett sälohus, härbärge, se Själastuga Wikipedia. Själsstuga låter inbjudande. Man associerar till andrum, fristad, vila. Om detta Själand (i Själevad)skulle ha den innebörden borde här ha funnits ett sälohus, och i så fall borde här också ha funnits en
(v)allfartsväg, men därom vet jag ingenting...
Mycket långt tillbaka i tiden, före landhöjningen, var åkrarna här omkring täckta av havsvatten och Själand en liten vik mellan Själandsberget och Sörberget - men det var långt innan namnets uppkomst. De första som bosatte sig här, tycka ha varit norrmän med namn som Oluff och Trond -kan de ha tänkt in detta historiska faktum? Vad kan vara rimligt i sammanhanget?
22
« skrivet: 2009-11-12, 22:39 »
Det var intressant! Numera tänker man på djuret säl, när man hör ordet, men mycket i språket förändras genom århundradena. När jag såg de först skrivna benämningarna av byns namn som Skiäland och Skäland, fick det mig nog först att tänka på skäl (som i vägskäl), men med den betydelsen, som du funnit i andra gamla ordalydelser, så kan ju faktiskt säl-land stämma. Vet du om bynamnet Själand i Nordingrå har det ursprunget?
23
« skrivet: 2009-11-12, 21:25 »
Det finns mig veterligt två byar, som heter Själand. Den ena har tillhört Själevads socken (numera Örnsköldsviks kommun), den andra byn Själand ligger i Nordingrå. Det skulle vara intressant, att veta bynamnets ursprung. En person, som menar sig känna byn Själands historia väl, det vill säga den by som ligger i förutvarande Själevads socken, menar, att namnet skulle betyda säl-land. Ser man på historiska dokument från} lantmäteriet, så finns flera stavningar. Det allra tidigaste (år 1535)skrevs Skedelantth, men år 1543 tycks två namn användas; Skäland och Skiäland. Med tiden har så namnet kommit att bli Själand. Har hittat ordet skielland på en anbytarsida från d. 22/6 2007 under Krok,Nils Larsson från Klabböle, där som något slags gammalt mått. Samma namn fanns på plattformen Alexander Skielland, som bärgades. 1)Kan ursprungsnamnet ha norskt ursprung? (de första, kända byinnevånarna hade norska namn)2)Har de båda Själandsbyarna också samma ursprung för sina respektive namn? 3) Är det rimligt, att ursprungsbetydelsen för namnet är säl-land? Det låter tvivelsaktigt...
24
« skrivet: 2009-11-04, 21:24 »
Förutom Olof Ullberg f. 1774-11-12, f. i Själand, Själevads förs. som blev komminister i Arnäs förs. finns även en annan i byns historia, som blir präst under samma århundrade, det är Abraham Själander f. 1763-09-01,som vid sin död är prost i Berg (enligt Härnösands stifts herdaminne)Det är lätt att anta, att han tog sig namnet Själander i och med, att han blev präst, men även tre av hans bröder tog sig samma efternamn. Utom allt tvivel så har deras efternamn sitt ursprung i byns namn, eftersom föräldrarna hade vanliga -son/dotternamn. Enligt herdaminnet så dör alla Abraham Själanders och Catharina Charlotta Lindahls fem barn i späd ålder, men brödernas ättlingar kan naturligtvis finnas runt Sverige/världen. Alla vid namn Själander kan knappast ha anor från denna lilla by, men det vore onekligen intressant att veta vilka av dem, som har rötter härifrån. Det kanske är omöjligt att få fram?
25
« skrivet: 2009-10-17, 11:57 »
Min farmors mor, Anna Lovisa Lindström, f. 1830 i Lögda, Fredrika har dels anor från Bryngelsläkten på fädernet, dels anor av långa rader av präster och prästdöttrar på mödernet. Hennes far var bonden och konstnären Mårten Lindström. 1) Namnet Lindström - hur kom det in i bilden? Alla övriga syskon bar ju efternamnet Persson och Persdotter.
Alla dessa präster i en och samma släkt är också en sak som förvånar en nutidsmänniska. Även en och annan ur allmogen gjorde karriär och blev präst, skaffade sig ett flott namn och stor betydelse, det ser man om man också börjar intressera sig för byforskning. 2)Finns något lättillgängligt att läsa om prästernas liv och leverne förr i tiden?
26
« skrivet: 2009-10-16, 00:14 »
Tack - det var snabbutrett! Jag är ju så ny vad gäller släktforskning - vet inte ens vad databasen Kråken är...Pinsamt. Men alla barn i början. Tack för hjälpen!
Mvh Liselotte
27
« skrivet: 2009-10-15, 11:27 »
Har fått ett bryderi när jag börjat forska lite om Anna Lovisa Lindströms (f. 1830-01 24 i Lögda,Fredrika) anor på fädernet. Att släkten härstammar från Anundsjö står klart, men den Mårten Hansson f.1725-11-09 i Anundsjö och hans hustru Märeta (Märta) Christofferson f. 1725-03-26 i (Hädanberg?), Anundsjö tycks det finnas två upplagor av. Ena paret, Anna Lovisas farfars far och farfars farmor ska ha levt och dött i Tjärn, Åsele medan ett annat par med samma namn dog i Lomsjö, Anundsjö. Kan någon hjälpa mig, att reda ut begreppen?
Liselotte Hälldahl
28
« skrivet: 2009-10-01, 23:00 »
Tack, kanske går det att hitta mera...
Mvh Liselotte Hälldahl
29
« skrivet: 2009-10-01, 22:59 »
Tack Cris, Karin och Helene för upplysningarna!
Mvh Liselotte Hälldahl
30
« skrivet: 2009-09-30, 01:02 »
Min farmors bror Carl Viktor Emanuel Carlson Carly f. 1863-06-06 i Glommersträsk i Arvidsjaur, var vid folkräkningen 1890 sergeant vid Kungsholm rote 17, Stockholms stad, Uppland. Som kyrkobokföringsort i Stockholm står Kong. Pont. Bat. och han stod det året som ogift. Han gifter sig sedan med Ida Maria Hallgren, som (naturligtvis) också vid folkbokföringen 1890 står som ogift. Som jag förstår var hon från Stockholm och hon arbetar innan de gifter sig som piga. De gifter sig och får en dotter, som heter Rosa Maria Viktoria Carly, och som ska ha varit skådespelerska. Kanske till hon gifter sig...Haglund heter hon sedan.
C V E Carly är inte bara militär utan arbetar också som översättare. Han översätter bl a Schopenhauer från tyska till svenska.
Fråga 1)Varför utövar han sin militära bana i Stockhom och inte i Norrbotten, är det hans eget val, eller är han beordrad? 2) När flyttar han till Stockholm? 3)Hans blivande fru, Ida Maria, vem arbetar hon som piga hos? 4) Vad har hon för födelseuppgifter och när gifter de två sig?
5) Arbetar han parallellt med sitt militära arbete som översättare, eller har han då lämnat regementslivet? 6) Dottern Rosa, när föds hon och var och när hamnar hon i underhållningsbranschen? 7) Viktor Carly dör d. 25/5 1940. När dör hans fru och dottern?
Det var en märklig kyrkobokföring dåförtiden för militärer, kan man tycka. Vad betyder förkortningen?
Tacksom för svar på alla frågetecken.
Liselotte Hälldahl
31
« skrivet: 2009-09-30, 00:17 »
Nils Josef Nathanael Karlsson f. 1870-04-22 i Arvidsjaurs församling bodde vid folkräkningen 1890 i Frostkåge i Byske, där han arbetade som bokhållare. Han bodde hos en handlande och hemmansägare, som hette Anton Karlsson, f. 1857. Skulle gärna vilja veta lite mera om honom. Jag vet, att han blev psykiskt sjuk, och att han hamnade på Umedalen, men inte när, var eller hur. 1) Var han bokhållare åt den Anton Karlsson, som han bodde hos? 2) När blev han sjuk? 3) Kan man någonstans ta reda på hur hans liv gestaltade sig bakom murarna? 4)När dog han?
Tacksam om någon kan besvara...
Mvh Liselotte Hälldahl
32
« skrivet: 2009-09-28, 19:07 »
Tack Kristina för upplysningarna!
Mvh Liselotte Hälldahl
33
« skrivet: 2009-09-27, 13:17 »
Söker mera upplysningar om min farmors bror, Johan Gideon Gottlieb Carly f. 1868-08-06 i Glommersträsk, Arvidsjaurs församling, död i Piteå 1942-07-15. Han var son till missionskateketer Nils Johan Carlsson f.1830-05-30 i Kristdala, och namnet Carly lär ska vara ett återtaget vallonnamn. I varje fall till år 1910 bodde han i Glommersträsk, men han sade upp sin tjänst som folkskollärare det året, och sedan verkar det som om han enbart sysslade med musik. Han ska ha haft musikaffär både i Jörn och i Stockholm. 1)Hade han affär även i Piteå? 2)När flyttade han till Piteå, och flyttade han dit direkt sedan han lämnat Glommersträsk? Han gifte sig sent och hustrun hette Svea, de fick inga barn 3) Vad var hennes födelsedata, vilket var hennes flicknamn och var var hon född och uppväxt? 3)Hon dog senare än J G G Carly men när? 4) Går det att få tag på tidningsartiklar el. dyl. så långt tillbaka i tiden, som kan röra honom? Han reste bl a i Tyskland och köpte in dåtida grammofoner, han gjorde ljudinspelningar med fonograf mm, därför vore det intressant, att veta mera...
Tacksam för mera upplysningar
Mvh Liselotte Hälldahl
34
« skrivet: 2009-09-26, 21:54 »
Nu har jag en riktigt bra bild av Kristdalafödde Nils Johan Carlssons liv. Men vissa uppgifter, stämmer inte riktigt, när jag tittar igenom allt. Jag har två olika födelsetal på hans far Carl Håkansson. Det ena, att han skulle vara född 1794-02-13 och det andra, att han föddes 1804-02-13. 1) Vilket är det rätta? 2)Modern Stina Jaensdotter f. 1793-03-19 väl  (eller Jansdotter, som hon också kallats, var hon dotter till en Jaen eller en Jan?). 3) Nils Johan Carlsson själv, har någon menat komma från Träthult, någon annan från Kroxhult, vad är rätt? 4) Att Kristdala och Cristdala är samma ort står klart, men är Kroxhult och Krokshult också samma ort men med olika stavning? 5) Tog Carl Håkansson över en fädernegård eller varifrån kom han? 6) Och hans fru Stina, var föddes hon? Tacksam för svar på frågetecknen Liselotte Hälldahl
35
« skrivet: 2009-09-25, 18:42 »
Tack Birgitta för de upplysningarna!
Mvh Liselotte Hälldahl
36
« skrivet: 2009-09-24, 16:39 »
Nils Johan Carlsson f. 1830-06-20 i Kristdala, sedermera missionär och lärare i Glommersträsk, har figurerat på dessa sidor tidigare. Han är min farmors far och därför har jag ytterligare frågor. 1)Hans far Carl Håkansson f. 1794-02-13 vad hade han för yrke? 2)Var han kanske bror till den Sven Håkansson i Fallebo, som Nils Johan Carlsson lärde sig till skräddare hos? 3)Hur långt tillbaka har Nils Johan anor i Kristdala på fädernet resp. på mödernet? 4) Brodern Sven August Carlsson 1833-06-18 blev också skräddare, vem gifte han sig med? Finns ättlingar kvar i Kristdala? Var brodern också införlivad i kretsen runt Per August Ahlberg?
Tacksam för nya kopplingar!
Mvh Liselotte Hälldahl
37
« skrivet: 2009-09-22, 22:48 »
Har nu lyckats få tag på Kjell Lindbloms tre böcker. I första boken finns en del noterat om släkten Carlier, dock inte så detaljerat som man skulle önska.
Om släktnamnet Carly:
I det belgisk-franska uppslagsverket (se 20/9) står det ordagrant så här: Carly, w. nam. Cârli(kursiverat) 1627 Nicolas Carly, 1640 Johan Carlier = Carli émigrés en Suède; la prononciation wallonne du NF ne parait pourtant pas en faveur d\une var. w. en -i, fr -ier de Carlier (ci-dessus) et Carolus. Det framgår klart i denna franska text, att namnet Carly är vallonskt och namnet Carlier är en fransk variant på samma namn, likaså att dessa två personer ska ha utvandrat till Sverige 1627 resp. 1640. Resten är jag inte tillräckligt franskkunnig för att begripa, men kanske någon på anbytarforumet kan?
Det intressanta är, att en Nicolas Carlier är diarieförd i Finspång 20/12 1627. Det låter troligt, att det rör sig om samma person- Nicolas Carly har blivir Nicolas Carlier. Den andre vallonen Johan Carlier, som skulle ha utvandrat till Sverige år 1640 står inte att finna i Kjell Lindbloms digra material }- Kanske finns han i boken Vallonernas namn av Erik Appelgren. Finns nya vinklar utifrån detta?
Mvh Liselotte
38
« skrivet: 2009-09-21, 10:57 »
Tack för upplysningen Stig och Åke! Nu ska jag dra iväg till biblioteket...
Hälsn. Liselotte
39
« skrivet: 2009-09-20, 23:40 »
Tack Stig! Boken kanske finns på biblioteket? Var hittar man den annars?
40
« skrivet: 2009-09-20, 22:54 »
På min fars sida finns en vallonådra bakåt i tiden, namnet Carly lär ska vara av vallonskt. Har inte lyckats hitta det bland andra typiska vallonnamn, däremot i en fransk/belgisk översikt över valloner som utvandrat. Där finns uppgift om, emigration till Sverige för Nicholas Carly och årtalet 1627 samt även Johan Carlier = Carli och årtalet 1640. Kanske är någon av dessa mina anfäder, men hur går jag vidare? Tacksam för fingervisning åt rätt håll. Min fars vallonska ådra är spårad bakåt till Nils Johan Carlsson f. 1830-06-20 I Kristdala. Hans föräldrar ska ha varit Carl Håkansson f. 1794-02-13 gift med Stina Jansdotter f. 1797-03-19
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy