Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Christian Hallbeck
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2015-01-20, 23:05 »
Vid ett genomögnande av bevarad korrespondens fann jag följande uppgifter: Ernst Johan Ratzge/Radhke, född i Stralsund 1693. Musketerare vid gen. Löjtnant Schultz von Ascheradens garnisonsregemente i Stralsund i december 1710. Korpral och senare rustmästare där. Fick avsked 1712 och blev sergeant vid Livgardet samma år. 1714 Fänrik där. 1715 Löjtnant där. Löjtnant vid Sachiska infanteriregementet 1717. Kapten vid Änterkarlsregementet 1718. Kapten vid Upplands tremänningsregemente till fot senare 1718.
Samt en kapten Daniel Radcke vid Skånska Ståndsdragonerna (1705)
(Meddelandet ändrat av mouchette 2015-01-21 20:17)
2
« skrivet: 2015-01-20, 23:04 »
Av detta minns jag inget, Anna.
Dock kan jag föreställa mig ett resonemang om att Lars Hagelbeck under något eller några av sina många år på tysk botten kan ha tjänstgjort i Wismar eller Stralsund.
Vid ett genomögnande av bevarad korrespondens från tiden du hänvisar till, fann jag följande uppgifter: Ernst Johan Ratzge/Radhke, född i Stralsund 1693. Musketerare vid gen. Löjtnant Schultz von Ascheradens garnisonsregemente i Stralsund i december 1710. Korpral och senare rustmästare där. Fick avsked 1712 och blev sergeant vid Livgardet samma år. 1714 Fänrik där. 1715 Löjtnant där. Löjtnant vid Sachiska infanteriregementet 1717. Kapten vid Änterkarlsregementet 1718. Kapten vid Upplands tremänningsregemente till fot senare 1718.
Samt en kapten Daniel Radcke vid Skånska Ståndsdragonerna (1705)
(Meddelandet ändrat av mouchette 2015-01-21 20:18)
3
« skrivet: 2014-12-21, 13:03 »
Hej Anna!
Ja, nog står det Katskie alltid!
Vet du vem den Herr Jacob Ratzkie är som bevittnar dopet av Pettrus Ratzkies son Christian i Maria Magdalena 1756.11.13?
Är det densamme som den skieppare Jacob Rattkie som nämns i Maria Magdalena 1747 (CIa:7, sid. 75)?
Kan han vara son till Jacob Ratskie i Gävle, tro? Och därmed kusin till skepparen Pettrus Ratskie.
Gävle är en sjöfartsstad. Kan Jacob Ratskie d.ä. också ha varit skeppare?
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-12-21 13:07)
4
« skrivet: 2014-12-09, 21:10 »
Ja, att det med största sannoliket är Johanna Persdotter som nämns i mantalslängden för Karlshamn, kan vi nog förutsätta.
Vad gäller pigan Maria, så stämmer åtminstone Maria Larsdotters uppdykande i Östra Strö med Johannas dito i Odarslöv. Resten blir tills vidare spekulation.
Men varför inte?
Det finns en Christopher Larsson närvarande vid dopen av Pers och Johannas barn 1711 och 1714. Vet du vem han är?
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-12-09 21:11)
5
« skrivet: 2014-12-08, 00:32 »
Det är ju inte det lättaste i detta läge! Åtminstone inte vad gäller släkten Ratskie, eftersom allt som skrivits om denna släkt har bäring på Lars Hagelbeck och dennes familjegren (alltsedan de första inläggen 2010), samt blivit en integrerad del av Hagelbeck-tråden som sådan.
Diskussionen om Lemon-släkten går kanske lättare att överföra till Lemon-tråden. Även om det vore synd att göra det just nu.
Det är ju bara att skriva in namnen i sökrutan om man är intresserad av dessa släkter, och läsa under denna tråd. Vi kan sammanfatta under respektive släkt när allt detta är över!
6
« skrivet: 2014-12-07, 23:58 »
Oj, du frågar helt fel person! Men nog tycker jag att det står Lars Person Ratskie alltid. Hustrun får jag till Karna Hindrichsdotter. De omyndiga barnen till Brita och Hindrich.
Vad gäller den andra bouppteckningen, så är det väl högst sannolikt att det är vår Christian som avses. Jag menar, hur många Christian Ratskie fanns det i Gävle vid den tidpunkten? Dessutom figurerar en Jacob Ratskie på dopet av Christians son Christoffer i Gävle 1716.06.16.
Så du har nog hittat rätt där!
Hoppas vi i alla fall.
7
« skrivet: 2014-12-07, 14:14 »
Ja, namnet Mårten Lemoine är då sannerligen gångbart i denna sammanställning. Jag menar med tanke på den Salige Mårten Lemons änka som bevistar Margaretas dop ovan. Så varför inte?
Härvidlag väcker familj 12 ett visst intresse. Men det är säkert för enkelt.
____________
Jag kan väl passa på att nämna de Ratke jag hittills funnit i Stockholm, Maria Magdalena. Du har säkert också funnit dem. Men här är de:
Maria Magdalena CIa:6:
1738 (bild 159) - Johanna Ratke (gift med en sadelmakare)
1740 (bild 205) - gesäll J.H. Ratke
1742 (bild 256) - Nathanael Ratkie
Maria Magdalena CIa:7:
1747 (s. 43) - Fru Birgitta Ratke
1747 (s. 75) - skeppare Jacob Ratkie
Därutöver nämns en Oloff Kortz 1745, på bild 306 (CIa:6)
Sedan tidigare vet vi att avskedade soldaten Carl Hagelbäck och hustrun Maria Hagerbäck döper sonen Erich i Maria Magdalena församling 1739 (CIa:6, sid 365).
Två år senare får Gustaf David Hamilton ett barn i Maria Magdalena (jag har inte noterat sidnumret). Efterföljande år sätter han i Skåne upp Hamiltons regemente.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-12-07 14:17)
8
« skrivet: 2014-12-06, 23:44 »
Gratulerar! Uthållighet ger ofta resultat.
Med denna uppgift infinner sig den intressanta frågan hur Stina Maria/Maria Chrstina hamnade i Köpenhamn 1751 som hustru till den i Skarhult födde sergeanten Lars Hagelbeck.
Det måste väl betraktas som troligt att hon innan giftermålet vistades i närheten av endera sin far eller något eller några av sina syskon. (Eller var hon gift en gång tidigare?)
I denna tråd har framkommit att brodern Elias bodde i Svärdsjö och Nyköping, brodern Jacob i Nyköping och brodern Pettrus i Stockholm, Maria Magdalena.
Vi har hittills inte funnit henne i någon av dessa städer.
Vad hände med de övriga kända familjemedlemmarna? Var dog fadern? I Gävle? Och har någon stött på syskonen Christopher och Margareta i vuxen ålder? (Eller Brita och Greta?)
Du har själv presenterat en teori om att Maria Christina kan ha hamnat i Köpenhamn som en följd av att brodern Pettrus var sjökapten.
Om det inte förhöll sig så - kan Lars Hagelbeck i sin tjänstgöring ha varit en sväng norrut utan vår kännedom?
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-12-07 00:03)
9
« skrivet: 2014-11-28, 22:52 »
Det var en ny uppgift. Då stryker vi det syskonskapet.
10
« skrivet: 2014-11-28, 22:08 »
Jag tackar för det! Det ser bättre ut.
Eftersom jag inte kunde tyda namnen, KUNDE det ju hända att Pernillas förmodade (men inte bekräftade) syster Cecilia omnämndes vid dopet. Men så verkar inte ha varit fallet.
Hon förbryllar lite, Cecilia Jönsdotter. Vad tror du? Föll hon i olycka efter maken smeden Hans Hanssons död 1710, och förde en flackande tillvaro i trakten?
Jag har funnit Cecilia Jönsdotter som qvinfolk i Gårdstånga 1717 och Odarslöv 1722. Även om det väl i fallet Odarslöv egentligen står Cecilia Jonsdotter? Om ens något av fallen avser vår Cecilia vet jag fortfarande inte.
Hur som helst så nämns hon väldigt sällan i samband med dop. Jag har bara funnit två notiser: i Igelösa i mars 1723 och april 1724. Och dessa tillfällen hör samman med att hon träffat och gift sig med Hans Jörgen Kiebba i april 1723, samt fått sonen Johannes i augusti 1724. I övrigt verkar hon medvetet exkluderad från fadderskap; även av barn och förmodade syskon.
Tyder inte detta på att hon inte ansågs passande att vara fadder?
Jag menar: inte vid ett enda dop mellan 1730-1745 nämns hon, fastän hon bevisligen bodde i Igelösa under denna tid, som inhyst hos olika familjer.
Dessförinnan nämns hon inte heller. Varken i Gårdstånga eller Igelösa. Fastän hon exempelvis inhystes hos linvävaren Jacob Sörensson i Igelösa 1718. (Jag minns inte hur det förhåller sig med Skarhult de aktuella fem åren. Men jag kan inte erinra mig att jag sett hennes namn bland dopvittnena där heller.)
Har du stött på henne utöver de tillfällen som nämns i denna tråd?
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-11-29 12:16)
11
« skrivet: 2014-11-28, 14:04 »
Det var det jag misstänkte! Det lät som en uppgift tagen från en rulla.
Christian
12
« skrivet: 2014-11-28, 13:49 »
Hej!
Nej, jag har ingen aning om vilket regement han tillhörde. Jag kan för lite om militaria för att kunna besvara din fråga. Men det går säkert att ta reda på.
Hur vet du förresten att Bengt Larsson Lustig var från Högseröd? Det är din uppgift jag använder ovan...
13
« skrivet: 2014-11-27, 21:34 »
Förresten: Den som vill får gärna försöka sig på att transkribera hela dopnotisen gällande sonen Jöns i Gårdstånga 1717 (Gårdstånga CI:1, bild. 70-71).
Själv kommer jag hit:
d 13 December christnades
Ryttarens barn i gårdstånga og
christnades Dom: 3tia advent: vid namgn Jöns
Pat: Ryttaren Bengt Larsson
Mod: Pärnilla Jönsdotter
Suscept: Bonll Jönsdotter
i Odarslöf Test: Anna
Ols og Oluf Jeps i gård
stånga Nils...
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-11-27 21:42)
14
« skrivet: 2014-11-27, 21:03 »
Så är det!
Jag utesluter av samma anledning som du att Mats Bengtsson i Harlösa är liktydig med Mats Bengtsson i Hurva: Prästen skulle angett att han var från Hurva om så var fallet.
Vad gäller Bengt Lustig i Helsingborg så häpnar jag över min dåliga research gällande ett tidigare inlägg i frågan. Jag finner nämligen nu såväl Bengt och Pernilla i Igelösa nattvardslängd som Pernilla som dopvittne i Igelösa ett av de aktuella åren.
Så var det med den saken.
Då har åtminstone jag hittat sex barn till Bengt Lustig och Pernilla Jönsdotter:
Karna - 1714.11.02 - Igelösa
Bodel - 1716.12.17 - Igelösa
Jöns - 1717.12.13 - Gårdstånga
Tyke - 1720.07.25 - Gårdstånga
Arall - 1723.05.27 - Igelösa
Botilla - 1723.05.28 - Igelösa
Det torde dessutom ha fötts en Jeppa 1719, eftersom adelsryttaren Bengt Lustigs son Jeppa begrovs i Igelösa i februari 1726, 6 år gammal. Men honom har jag inte lyckats lokalisera.
Har du funnit fler barn till Bengt och Pernilla?
15
« skrivet: 2014-11-27, 09:45 »
Vid dopet av Olof Anderssons och Elna Månsdotters son den 28 september 1729.
16
« skrivet: 2014-11-26, 23:36 »
Paul:
Ett av de tre ställen i kyrkoböckerna där jag funnit en Mats Bengtsson (ett ställe i Gårdstånga födelsebok har jag redan nämnt i denna tråd) är i Harlösa födelsebok från september 1729 (Harlösa CI:1; sid. 9), där en Matts Bengtsson är vittne till ett dop. Denne Mats nämns, såvitt mina anteckningar berättar, inte vidare i Harlösa.
Ett av de två dop där Tyke Orup (på Humlarödshus) nämns i Harlösa innan han flyttar till Ängelholm, gäller dopet av skytten Heindrich Grönmans och hustrun Fredrika Larsdotters dotter Anna i oktober 1726 (s. 6). Till dopet bars barnet av en Hedvig Pettersdotter (kanske densamma som den Hedvig Larsas som omnämns på s. 8, som mor till en nybliven mor, Maria). Faddrar var, förutom Tyke Orup, Olof ladugogde och Olof B[...]ka i Harlösa.
Har du koll på vilka dessa personer var?
Inom parentes sagt gavs en av adelsryttaren Bengt Larsson Lustigs (från Högseröd) söner namnet Fredrik. En annan Tyke.
Tyke Orup var dopvittne till ett av Bengt Lustigs barn i Helsingborg.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-11-27 02:12)
17
« skrivet: 2014-11-22, 17:47 »
Korpralen Jonas Smidts dotter i Vä, Catarina, född 1695, gifter sig 1723 i Vä med trumpetaren Petter Haas. Från åtminstone 1737 återfinns de i Östra Kärrstorp (M), i Alestad nr. 9. Med andra ord bara ett par hus ifrån stockmakaren Anders Hagenbeck/Hagelbeck, som bor i Alestad nr. 6.
Deras dotter Catarina gifter sig i sin tur med trumpetaren Anders Beckdahl. De slår sig ner i grannsocknen till Östra Kärrstorp, Brandstad. Närmare bestämt i Klamby. Här får de elva barn mellan 1742-1765 (Brandstad CI:1, bild 70, 72 och 77; samt Brandstad CI:2, bild 6, 8, 10, 11, 12, 14, 20 och 21). Med på dopet av det andra barnet 1742 är, förutom nämnda Catarina Smitt i Alestad, även Helena Walkenforf. Dvs. hon som ska bli Abraham Hagelbecks hustru ett par år senare.
På dopet 1752 höll Cornetskan fru Anna Elisabet Walkendorph fram barnet.
I Östra Kärrstorp kommer omkring 1758 även Abrahams syster Dorothea och maken trädgårdsmästaren Anders Holmgren att bosätta sig några år.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-11-23 11:55)
18
« skrivet: 2014-11-15, 17:29 »
Nej, jag har inte funderat vidare över det. Och efter att ha läst igenom sammanställningen som jag gjorde utifrån Ingers transkribering av dopnotiserna rörande Mattis och Marias barn i Skarhult och Östra Strö, så förefaller denna mig mer rörig nu än då...
Men visst! Varför inte? Det finns några tullare även där. Det finns snart sagt en tullare/visitör/besökare varhelst man vänder sig i detta ämne!
Och i så fall blir Visby aktuellt - igen.
Det där med prästens piga hade f.ö. gått mig förbi!
19
« skrivet: 2014-11-15, 01:12 »
Där ser man! Det var ny information för mig. Den har mig veterligt inte framkommit tidigare i denna tråd. Jag får beakta den när jag är piggare i huvudet. Det skulle såhär omedelbart vara intressant att veta huruvida omgiftet skedde närmare 1725 än 1735.
20
« skrivet: 2014-11-14, 23:44 »
Hej Paul!
Ja, visst är det irriterande att ha så många namn som på ett eller annat sätt verkar släktmässigt förenade med varandra, utan att finna upphovet till denna förening! Men det kommer!
Vad gäller namnet Smed, Smedt, Smidt m.fl., så är jag såklart på det klara med den problematik kring ord- och namnvariationen som du pekar på. Dock är det inte svårt att föreställa sig att yrkesbeteckningen Smid lätt förvandlas till ett familjenamn Smidt. Detta har säkert förekommit.
Att sedan Jöns Smeds/Smedts barnbarn, smeden Jöns Hansson Lund, bodde i samma hus som besökaren Johan Smitt, och att denne Johan Smitt på dopet av ett av sina barn hade närvarande slaktaren Gottfried Paul, som i sin tur var cautionist åt Jöns Hansson Lund - måste betraktas som ett i sammanhanget intressant sammanträffande, som just kan bekräfta möjligheten av en släktmässig koppling mellan Smedt och Smidt; men som alltså å andra sidan alls inte behöver göra det.
Vad gäller Tyke Orup så är det just hans uppdykande bland personer som heter Hagelbeck eller leder till personer med namnet Hagelbeck, som är intressant: Johan Hindrich Hagelbeck i Halmstad, Bengt Lustig i Igelösa, kusinen Mikael Orup via Kajsa Mattisdotter i Sireköpinge, Tuve Pålsson (i Helsingborg och Kristianstad) via Gottfried Paul till Jöns Hansson Lund och Johan Hagelbeck och Jöns Smed i Getinge... Detta avgränsade Getinge som Tyke Orups mor Ingar Tykesdotter bodde i samtidigt som nämnde Jöns Smed...
Jag menar: Tyke Orup kan inte figurera i sammanhanget av alla dessa människor, utan att på ett eller annat sätt, om på nära håll eller längre ifrån, vara släkt med åtminstone någon av dem. Slumpen kan inte vara så bred. Eller så kan den det..
Till sist: tack för uppgiften om Anders Jönsson Norgren i Bosjökloster! Den skulle jag behövt tidigare! Men jag har mig själv att skylla för lättjan i att inte själv ha uppsökt den...
Förresten! Nu är det jag som inte hänger med: Menar du att Mattis Bengtsson i Hurva 1737 var gift med syskonen Rosbecks mor Catharina Niclasdotter?
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-11-15 00:16)
21
« skrivet: 2014-11-13, 23:12 »
I Vä fanns även en korpral Jonas Smidt, som mellan 1689-1707 fick barnen Andreas (1689), Anna Margareta (1691), Johan (1692), Catarina (1695), Susanna (1698), Elsa (1700), Karna (1702), Annika (1704) och Cecilia (1707). En dotter Lisbet nämns senare. Den besökare Johan Smitt som bodde i samma hus som Jöns Hansson Lund i Kristianstad, uppges vid sin död 1750 ha varit 58 år gammal. Således född 1692. Ehuru död i Kristianstad begrovs han i Vä. Detsamma gjorde åtminstone två av hans egna barn, som dog unga. En notis bara härvidlag: Den Else Margareta Smitt som var dopvittne till Kajsa Mattisdotters barn i Härslöv 1759; som var gift med ryttaren och jägaren Johan Blomberg och som dog i Norra Mellby 1793.11.17, anges vid sin död ha varit 93 år gammal. Således född år 1700. Åter till besökaren Johan Smitt i Kristianstad: Vid dopet av dottern Ulrika Christina 1735 närvarade slaktaren Gottfried Paul. Vid dopet av sonen Carl Friedrich 1737 deltog visitören Tuve Pålsson. Ytterligare en dotter har jag funnit: Anna Maria; född 1738. Visitören Tuve Pålsson närvarar även vid dopet av Gottfried Pauls dotter Christina Maria 1741. Därtill bar Tuves hustru, Christina Larsdotter Bagge, Hans Jörgen Pauls barn till dopet 1748. Tuve Pålsson dog i Kristianstad 1763, 62 år gammal. I bouppteckningen efter honom (Kristianstad rådhusrätt och magistrat FIa:163, sid 570) sägs han sakna barn och bröstarvingar. Dock hade han vid sitt frånfälle två levande systrar: Ingrid Pålsson i Trönninge (N) och Elna Pålsson i Visby (I). (En Pål Tuasson får dottern Elna i Trönninge såväl år 1704 som 1707. Dessförinnan gifter han sig i Trönninge 1695 med en Bengta Hansdotter.) I mitt inlägg av den 8 augusti 2013 nämner jag att denne Tuve Pålsson närvarar såväl vid dopet av rådmannen Anders Norgrens son i Kristianstad 1741 (denne Anders Norgren, som sannolikt är densamme som närvarar vid dopet av Johan Hagelbecks dotter i Bosjökloster 1763, och som helt säkert bevistar dopet av Jöns Hansson Lunds dotter i Kristianstad 1736), som vid samma dop som tullskrivaren Tyke Orup i Helsingborg 1732. Avslutningsvis namnges smeden i Getinge, Johan Hagelbecks morfar, såhär ibland:  (Meddelandet ändrat av mouchette 2014-11-13 23:32)
22
« skrivet: 2014-11-04, 00:14 »
Nu börjar det bli lite intressant.
För den Gottfrid Paul ifrån Christianstad som är dopvittne till nyss nämnda Anna Christina i Vä, bör rimligen vara slaktaren Gottfried Paul ifrån Kristanstad; son till slaktaren Gottfried Paul d.ä.; som ju var Jöns Hansson Lunds cautionist när denne vann burskap i Kristianstad 1737.
Och när nu snörmakargesällen Andreas Groos nyss dök upp i anslutning till Jöns Hansson Lund...
_____________
Gottfried Paul d.y. föddes i Kristianstad den 13 januari 1734 (Kristianstads stadsförsamling CI:4; bild 78), och dog 1779.
Gottfried Paul d.ä. dog i Kristianstad 1758.
I bouppteckningen efter hustrun Ursula 1745 nämns sönerna Hans Jörgen, Johan Jacob, Gottfried och Christian. (Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa:145; s. 587)
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-11-04 22:24)
23
« skrivet: 2014-11-03, 20:56 »
Anna:
Jag instämmer helt vad gäller den stiliga sammanställningen ovan!
Även jag har hittat ett par Ratske i Stockholm. Jag kan väl nämna dem när jag sökt ytterligare en stund. Församlingarna i Stockholm är dryga!
Jag kan inte erinra mig att det finns några dopvittnen med namnet Ratske vid de dop du nämner.
Paul:
Vid dopet av Jöns Hansson Lunds son Christian i Kristianstad den 14/2 1748 (Kristianstads stadsförsamling CI:4; bild 135), närvarade snörmakargesällen Andreas Groos.
Huruvida han är släkt med Jöns Hansson Lund och/eller de personer du nämner i inlägget ovan, har jag ingen aning om. Men namnet är ju inte sådär jättevanligt.
Jag har inte kollat upp honom.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-11-03 21:23)
24
« skrivet: 2014-10-24, 23:28 »
Detta måste väl ända vara samma personer som avskedade korpralen Erik Hagelbeck och Pernilla Troedsdotter/Tronadsdotter i Bara?  Smedstorp födde 1711 (Smedstorp CI:1; bild 59) Erik och Pernilla fick fyra barn i Bara (vad vi vet): Johan 1720, Bengta 1723, Johannes 1725 och Karna 1730. Erik benämns även husman. Han dog i Bara 1730, 60 år gammal. (Meddelandet ändrat av mouchette 2014-10-24 23:58)
25
« skrivet: 2014-10-17, 14:11 »
Vilken intressant information, Paul!
Nej, det var nog ingen slump. Det finns en koppling till fru Gyllenkrok som vi inte fullt ut lyckats reda ut.
Därutöver har vi det hittills helt oskrivna kortet Maria Larsdotter, med ett i sammanhanget inte helt ointressant efternamn.
Men så länge ny information dyker upp, finns det hopp om ett klarnande!
Christian
26
« skrivet: 2014-10-16, 21:47 »
Till sadelmakaren Bengt Ulberg i Borås har jag hittat fyra barn (Borås CI:3):
Lars, 1704, bild 83
Johannes, 1707, bild 97
Christina, 1709, bild 108
Sara, 1711, bild 117
De tre senare lever senare i Jönköping (se ovan); Lars i Borås.
Lars är liktydig med den sadelmakare Lars Ulberg, vars son, sadelmakaren Bengt Ulberg, verkade i Äspinge.
På dopet av Lars är en Abraham Wettersten närvarande. Han nämns även på s. 106.
En Abraham Wettersten blev styckmästare vid Jönköpings gevärsfaktori 1718. Han uppges vara född i Västergötland 1698, och vid tidpunkten för avlagt mästarprov hemmahörande i Habo, Ebbarps torp.
Om födelseangivelsen stämmer, rör det sig alltså inte om samma person som Abraham Wettersten i Borås. (Kanke en son till denne.) MEN i Habo bor från omkring 1725 och framåt bildhuggaren Johan Ulberg d.ä.:s son, Magnus Ulberg; bildhuggare också han.
Habos kyrkobok är väldigt informationsfattig.
Jag vill minnas att det fanns en kyrkoherde Andreas Hagenbeck i Habo. Men jag har inte kunnat finna källan till denna minnesbild.
Däremot fanns det en Andreas Hagenbeck i Borås mellan 1690-1692, som sannolikt var präst (ärevördige och höglärde). Jag har i Borås CI:2 hittills funnit honom på sidorna 50, 62 (x2), 65, 66, 69 (med stavningen Hagelbäck), 71 och 73 (far).
_____________
Vem bokbindaren Jonas Ullberg i Jönköping är son till vet jag ännu inte.
Den Anders Ullberg i Jönköping som jag nämner i ett tidigare inlägg, var stockmakare.
Vid faktoriet, förslagsvis.
_____________
Det skulle underlätta så att veta till vilken ort Johan Ulberg d.ä. flyttade från Velinga.
Sonen Johan, gästgivaren i Hurva, och Abraham Hagelbecks hyresvärd, flyttade säkert med.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-10-16 23:12)
27
« skrivet: 2014-10-05, 22:21 »
Detta var nog dagens intressantaste läsning:  Jönköpings Kristina C:4; bild 63 VAR kommer det namnet ifrån? En kanslist Valentin Höckert och en hustru Margareta Lindqvist är därtill vittne till dopet av Jonas Ullbergs dotter 1741.03.13 (Jönköpings Kristina C:4; bild 50) Därefter är Jonas Ullberg och Jöns Rundblad dopvittne på samma dop (bild 52). (Meddelandet ändrat av mouchette 2014-10-05 22:45)
28
« skrivet: 2014-10-05, 17:52 »
Sitter och tittar lite i Jönköpings Kristina.
Det var inte bara Sara Ullberg som gifte sig i denna församling. Även sadelmakarna Lars och Johan Ullberg gifte sig här: Lars 1731 (Jönköpings Kristina EI:1; bild 42) och Johan 1737 (bild 48).
I likhet med Sara bosätter sig Johan i staden och får barn där.
Ytterligare Ullbergs i Jönköpings Kristina omkring denna tid är mästaren Anders, bokbindaren Jonas (!), sadelmakargesällen Peter och jungfrun Susanna Ullberg.
Det är alltså inte omöjligt att det var här som sadelmakaren Bengt Ullberg levde och dog. Även om jag inte kollat upp det än. Vad som tyder på det är att Jonas och Susanna Ullberg är vittnen till dopet av en Johan Ågrens barn 1738 (Jönköpings Kristina C:4; bild 31). Minns nämligen att Bengt Ullbergs hustru hette Christina Ågren (Borås vigselbok).
Men det kanske intressantaste på ett i nuläget kuriöst sätt, är att det på dopet av Sara Ullbergs och Christian Dannerbergs son Samuel (!) 1733, närvarade en jungfru Anna Catharina Hockert (Jönköpings Kristina C:3; bild 197).
Jag erinrar mig nämligen Magnus och Pauls inlägg mellan den 26 juni kl. 19.57 - 27 juni 2013; där Magnus funnit en notering om att Mårten Hagelbecks mor föddes den 12 maj 1715; och Paul på familysearch.com finner en exakt träff på detta datum gällande dopet av en Anna Catharina Hokert i Jönköping...
I Jönköpings Kristina för att vara exakt (Jönköpings Kristina C:3; bild 35).
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-10-05 19:37)
29
« skrivet: 2014-10-04, 18:28 »
Hej Inger!
Det var en väldig massa nya namn du kommer med! Mycket ny och intressant information från kärngeografin.
Jag ska sätta mig in i allt detta så snart jag får tid.
Christian
30
« skrivet: 2014-10-04, 14:18 »
Sadelmakaren i Äspinge, Bengt Ullberg, flyttade till socknen före 1777; varför vägen att nå honom genom inflyttningsattesten stängdes.
MEN: det finns ju andra vägar. Enligt en dopnotis från Äspinge födde 1777.10.31, kom ett av dopvittnena med samma efternamn som Bengts hustru, från Riseberga. (Äspinge CI:2; bild 146)
Och följdriktigt: I Riseberga gifte sig 1773.05.31 sadelmakaren vid Södra Skånska Regementet, Bengt Ullberg från Äspinge, med Maria Lagerman från Ruggered. Hans föräldrar var fadren sadelmakaren Lars Ullberg i Borås och modren Maya Hus[e]. (Riseberga CI:2; bild 118)
I Borås finner man att sadelmakarmästaren Lars Ullbergh och Maria Huus får en son, Bengt, 1732.05.16. (Borås CI:5; bild 680)
Dessförinnan förekommer sadelmakargäsällerna Johan och Lars Ullberg, samt jungfru Sara Bengtsdotter Ullberg, vid ett antal dop i Borås.
Sara Ullberg gifter sig i Borås 1730.11.08 med bagarmästaren i Jönköping, Johan Christian Danneberg. Saras föräldrar anges vara Sadelmakaren Sal. Mäster Bengt Ullberg, och modern Christina Ågren. (Borås CI:4; bild 36)
Jag gissar att Sal. står för salig, och att fadern vid tidpunkten är avliden.
Längre än så har jag inte kommit.
Detta känns väldigt långt ifrån Hagelbeck. Men jag försöker denna vägen finna ett släktskap mellan bildhuggaren Johan Ulberg d.y. i Hurva, och Abraham Hagelbeck; vilken uppehöll sig i Ulbergs hushåll i tre år.
Jag menar via den Sadelmakare Bengt Larsson i Aplagård, som bevittnade dopet av bildhuggaren Johan Ulberg d.ä.:s son Lars i Velinga 1701.01.21.
För moderatorns kännedom, menar jag...
Även om jag börjar förmärka en långsam avdrivning från den ursprungliga kursen...
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-10-05 13:04)
31
« skrivet: 2014-10-03, 09:35 »
Tack! Jag ska kolla upp det.
32
« skrivet: 2014-10-03, 01:25 »
I anslutning till föregående inlägg:
I Äspinge (M) dog den 9 januari 1808 sadelmakaren Bengt Ullberg, 78 år gammal.
Hans föregångare som sadelmakare i Äspinge var en Sebastian Smidt; som begrovs den 16 augusti 1757, 63 år gammal.
Däremellan var Sebastians son Fredrik Smidt sadelmakare på orten.
Det skulle vara så intressant att veta var denne Bengt Ullberg föddes.
Dessvärre finns det på AD ingen mantalslängd som kan bringa klarhet i frågan.
33
« skrivet: 2014-09-30, 23:38 »
Beträffande Velinga, så har jag inte kunnat utläsa mer ur uppräkningen av de enahanda allmogenamnen (oftast utan efternamn; men med identitetsbestämmande ortnamn), än att den Sadelmakare Bengt Larsson i Aplagård som bevittnade dopet av Johan Ulberg d.ä.:s son Lars den 21/1 1701, kan ha varit far till den sadelmakare i Skövde, Lars Ulberg, som i sin tur bevittnade två dop i staden 1717 och 1720 (Skövde Stadsförsamling C:1; bild 148 resp. 160). I det senare dopet gällde det ett oäkta barn, där modern hette Ingrid Bengtsdotter och fadern Collin.
Jag snubblade mer eller mindre över dessa ställen i Skövde Stadsförsamling. Jag har inte genomsökt denna församling på något sätt.
I övrigt fanns det i Velinga 1682.03.14 en Abraham som fick sonen Lars. Mer än detta anges ej. Och detta betyder just ingenting.
Den sista noteringen om bildhuggare Ulberg i Velinga finner jag 1720. Därefter verkar han ha flyttat från socknen med sin familj. Ska vi gissa att flytten gick söderut.
Varför hamnar sonen Johan i Hurva? Varför som gästgivare? Och vad gör Abraham Hagelbeck från Skarhult i det hushållet?
Avsluningsvis har jag tänkt en del på den där smeden i Fogdarp, Bosjökloster, Magnus Lindqvist, som Abraham i egenskap av gesäll ska ha varit i tjänst hos 1735 (förmodligen gick flytten därifrån direkt till Johan Ulbergs hushåll mellan 1735-1736). Han fick ju en son 1735, som gavs namnet Johan(nes).
Det är bara en tanke: Sonen som Johan Ulberg d.ä. fick i Velinga 1698, gavs namnet Magnus.
Fast här, då, återigen: Varför namnbyte från Ulberg till Lindqvist?
Jo, förresten: han blev ju antagen som regementshovsmed vid Norra Skånska Kavalleriregementet, Landskrona kompani, 1733. (Pauls uppgift från den 23 maj 2013)
Nåväl. Inte mycket.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-10-01 00:16)
34
« skrivet: 2014-09-27, 13:52 »
Jag undrar jag om du inte kom rätt på guldådern, Inger... Det finns en uppsjö intressanta namn i Velinga. Men det kommer att ta tid att bena ut dem alla. Hur som helst så måste den Johan Bildhuggares (Ulberg) och hustrun Margaretas son Johan som föddes den 22 april 1708 (Daretorp C:1; bild 1480) vara identisk med den bildhuggare Johan Ulberg som dog i Finja den 18 april 1778, 70 år gammal. Utöver Johan och de barn du nämner i ditt förra inlägg, har jag i Daretorp C:1 även funnit barnen Marghareta, född 1703.06.30 (bild 1430) och Helena, född 1705.08.21 (bild 1450). Samt i Velinga C:1 barnen Bengt, född 1711.08.25 (bild 7) och Elsa Catarina, född 1714.05.30 (bild 14). Fadern kallas då bildhuggarmästaren Jona Ulberg. Men vilka intressanta dopvittnen det finns! Vem är exempelvis den Bengt i Backe i Äbbarp som bevittnar dopet av Bengt 1711? Och i anslutning till det: Vem är den Jöran, som med hustrun Margareta i Äbbarpatorp får dottern Annika 1703.06.17 (Daretorp C:1; bild 1430); och dessförinnan, 1699.11.29 (Daretorp C:1; bild 400), dottern Maria i Äbbarpatorp? I kyrkoböckerna nämns i övrigt faktorismeder... För att underlätta sökandet finns redan nämnda kyrkoböcker för Daretorp och Velinga, m.fl., i sina huvuddrag renskrivna på denna sida: http://www.tidaholmsgf.se/slaktdata.html (Meddelandet ändrat av mouchette 2014-09-27 14:01)
35
« skrivet: 2014-09-25, 21:29 »
Har ni tänkt på att vi nu har en möjlig kontakt mellan kyrkoherden Abraham Hagelbeck, född 1692 i Lekåsa, Västergötland, inte långt ifrån bildhuggaren Johan Ullberg i Velinga; och smeden Abraham Hagelbeck, tillhörande bildhuggaren Johan Ulbergs hushåll i Hurva!...
Det är förmodligen att överila. Men ändå...
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-09-25 21:32)
36
« skrivet: 2014-09-25, 20:36 »
Hej Inger! Hjärtligt tack för informationen! Jag hade senare i kväll tänkt informera om att Johan Ulberg och Johan Rosenbeck/Rosbeck inte är samma person. Jag erinrade mig nämligen att jag för för något år sedan sett Johan Rosenbecks namn i generalmönsterrullan över Hamiltons regemente; där jag ville minnas att han angavs vara född flera år tidigare än det år 1708 som Johan Ulberg enligt Finja dödbok ska ha varit född. Och mycket riktigt: när jag kollade i går natt jag var tvungen att teckna ett nytt enveckasabonnemang på AD... fann jag honom i kapten Stobés kompani. Enligt notisen ska han ha varit född i Hurva år 1703. Vilket ju stämmer bra med uppgiften att gästgivaren och kronolänsmannen Nils Hansson och hustrun Catharina Niklasdotter ska ha bott där just då se Niklas Kants inlägg under Rosenbeck. Göta livgardes föregångare 1185; år 1742; bild 2220  Och kan du tänka dig: när jag skummade vidare i rullan fann jag en Johan Ulberg i kapten Adlerfelts kompani av årgång 1744! Enligt notisen ska han ha varit född i Värmland 1705 angivelser om födelseår kan man som bekant ta med en nypa salt. Jag vet inte om det är vår Johan Ulberg som avses jag hinner dåligt med om kvällarna; men det är inte omöjligt. Göta livgardes föregångare 1185; år 1744; bild 4390  När jag får tid ska jag i lugn och ro kolla närmare på alla de nya uppgifter som kommit i dagern. Värmland och Västergötland ligger inte långt ifrån varandra. Därtill finns det många intressanta namn i Hamiltons regemente. Än en gång tack! Meddelandet ändrat av mouchette 2014-09-25 20:53
37
« skrivet: 2014-09-21, 15:19 »
Jag tror vi kan betrakta Magnus kandidater av den 11 juli 2013, beträffande vilka som är Maria Christina Ratzckes föräldrar, som de med verkligheten överensstämmande. Nämligen konstdrejarmästaren i Gävle, Christian Ratskie, och hans hustru Maria Lemon. Jag har nämligen funnit flera av deras barn i Nyköping, i anslutning till Maria Christinas och Lars Hagelbecks dotter Sophia Amalia. Nyköpings Alla Helgona C:I: Bild 100 (1759): Svarvaren Jacob Ratski (vittne) Bild 101 (1759): Mad. Hedvig Ratschky (vittne) Bild 103 (1760): Svarvaren Jacob Ratsk? (far); Elias Ratzkei (vittne) Bild 111 (1762): Svarvaren Jacob Ratschkie (far); Mad. Ratschkie (vittne) (+ jungfru Ulrica Ratzelia 1763) Bild 113 (1763): Bokhållaren Elias Ratskie (vittne) Bild 131 (1770): Tullnären Elias Ratskie (vittne) Bild 151 (1779): Tullnären Christ. Ratzky (vittne) Ofta nämnd vid samma dop som dessa är en hökare Hans Ahlqvist. Denne Hans Ahlqvist blir någon gång mellan 1775-1776 Sophia Amalia Hagelbecks man. (Han är drygt 30 år äldre än hon!) De får i Nyköpings Sankt Nicolai följande barn (Nyköpings Sankt Nicolai CI:4): 1776.09.25 (bild 101) - Maria Christina (vittne: Swarfwaren Mäster Jacob Ratski) 1778.07.31 (bild 109) - Petter 1780.02.25 (bild 119) - Lars (vittne: fru Märta Ratzski)  Hans Ahlqvist anges vid alla tre tillfällena vara arrendator vid Lilla Ladugården. Första gången Sophia Amalia dyker upp i Nyköpings Alla Helgona är i mars 1775, som Jungfru Hagelbäck på Lilla Ladugården (bild 93). Hans Ahlqvist dör 1782, 62 år gammal. (Nyköpings Sankt Nicolai FI:2; bild 116) Jag hade hoppats finna Maria Christina i Nyköping; men gjorde det inte. Kanske bodde hon hos brodern Pettrus i Stockholm. (Minns att hennes son Laurent Hagelbeck flyttade till Stockholm.) PS. Notera namnet Christina Rundblad i dopnotisen ovan! (Meddelandet ändrat av mouchette 2014-09-21 15:22)
38
« skrivet: 2014-09-19, 10:01 »
Tack för hjälpen, Claes-Göran! Du har rätt! På första bilden läste jag i hastigheten gesellen Johan. När det i själva verket står Gesel Ebbe dr Jöns och Åke. På detta utsnitt från 1747 års mantalslängd ser man tydligare att det står gesel Johan.  Den gesäll Christoffer som nämns fr.o.m. 1747, är sannolikt den bildhuggargesäll Chrisfoffer Steigling som sedan följer med Johan Ulberg till Finja. Att gesällen Christoffer står nämnd sist, medan gesällen Johan står angiven alldeles efter gästgivaren Ulberg, tolkar jag som att gesällen Johan har en närmare släktmässig relation till den senare. (Meddelandet ändrat av mouchette 2014-09-19 10:06)
39
« skrivet: 2014-09-19, 00:39 »
Tack!
40
« skrivet: 2014-09-19, 00:21 »
Och Abraham? Han är såklart halvbror till Johan! Hagelbeck.
41
« skrivet: 2014-09-18, 23:56 »
Nå, det är väl lika bra att presentera min egen i källorna helt oförankrade teori till vem denne Johan Ulberg var, och vilken relation han hade till Abraham och Johan Hagelbeck. Huka er! Detta kan vara - och är förmodligen - helt uppåt väggarna.
MEN: enligt Niklas Kants inlägg av den 16 december 2012 under namnet Rosenbeck, ska kronolänsmannen/mantalskommissarien/gästgivaren Nils Hansson, far till syskonen Rosenbeck/Rosbeck (Nils/Niklas, Sven, Johan och Maria), ha varit bosatt i just Hurva nr 4 under sin tid som bosatt i just Hurva.
Två gästgivare i Hurva nr 4 således.
Minns vidare att Johan Hagelbecks mor, Cecilia Jönsdotter, i sitt förmodade första gifte, i Skarhult 1705, var gift med en smed Hans Hansson (död i Skarhult 1710).
OM denne Hans Hansson var bror till gästgivaren i Hurva, Nils Hansson (eller hans hustru Catharina; vars efternamn vi, mig veterligt, inte känner), skulle detta innebära att Johan Hagelbecks halvbror Jöns Hansson Lund var kusin till syskonen Rosbeck.
Vem är alltså den Johannes/Johan Rosbeck som bor hemma hos mor och far i Roslöv nr 4 1724, och som i anslutning till brodern Niklas död 1733 nämns vara visitör i Lund (se Niklas Kants inlägg)?
Kan det vara densamme som Johan Ulberg på Hurva nr 4?
I så fall skulle det inte vara särskilt konstigt att Johan Hagelbeck bodde hos sin brors kusin i Hurva. Liksom ej heller att han och halvbrodern Jöns bodde hos Niklas Rosbecks (Johan Ulbergs bror, då) änka i Kristianstad.
Enligt DDSS var Johan Ulberg född 1708 (Finja dödbok 1778.04.18).
Mycket oklart, alltsammans! Och, som sagt, högst ogrundat och taget ur luften.
Särskilt tvivel känner jag inför namnbytet Rosbeck-Ulberg.
Förmodligen raderar jag detta inlägg i morgon.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-09-19 00:34)
42
« skrivet: 2014-09-18, 22:24 »
Jag tecknade ett enveckasabonnemang på AD i söndags för att reda ut plötsligt uppdykande funderingar. Vissa rätades ut; andra dök upp. Jag började titta lite i de mantalslängder som jag hittills undvikit. Jag följde det Hurva nr 4 som Paul nämner ovan, och som avser gästgivaren och sedermera bildhuggaren Johan Ulbergs hushåll. Efter att Abraham Hagelbeck lämnat detta hushåll 1740 och förmodligen flyttat till Barsebäck, nämns mellan åren 1746-1748 en gesell Johan... Ja, vad står det på de bifogade bilderna från mantalslängderna 1746 och 1748? Johan Eba/Ebe respektive Ebba/Ebbe?   Kan detta hur som helst vara Johan Hagelbeck? Vars far hette Käbba/Kiebba. När Johan Ulberg flyttar till Finja 1748, försvinner även gesällen Johan från Hurva nr 4. Johan Hagelbeck gifte sig i Hofterup i september 1748. Året efter återfinns han och hustrun Maria Tranberg i Gudmundtorps socken, på Rolsberga nr 14; där de bor fram till 1752, då de flyttar till Hörby. Minns i anslutning till detta att den gesäll Johan som 1747 finns i smeden Jöns Hansson Lunds hushåll i Kristianstad, sannolikt avser Johan Hagelbeck. OM detta är Johan Hagelbeck som tillhör gästgivare/bildhuggare Johan Ulbergs hushåll i Hurva några år efter det att Abraham Hagelbeck gjort detsamma - vilken relation hade då denne Johan Ulberg till de båda? Meddelandet ändrat av mouchette 2014-09-18 23:11
43
« skrivet: 2014-09-09, 22:40 »
Hej igen, Anna!
Jag tror att jag har hittat en Ratscke som kan ha anknytning till den Ratschkegård som du nämner. På DDSS anges att en Christian Henrik Wilhelm Ratchke blev far till en son i Åhus 1894.02.24. Hans ort anges mer specifikt vara Yngsjö N-o 1.
Vad tror du om det?
44
« skrivet: 2014-09-09, 10:04 »
Hej Anna!
Nej, jag har aldrig hört talats om denna Ratschkegård. Åhus är för övrigt en ort jag sysslat lite med. Men det måste ju rimligen ha funnits några med namnet Ratschke som bott där en gång. Om dessa var släkt med Lars Hagelbecks hustru, Maria Christina Ratschke, är en annan sak.
Vi hade en kort diskussion mellan den 10-13 juli 2013 i detta forum om namnet Ratschke/Rattke. I anslutning till den kollade jag lite i olika bouppteckningar i Malmö som hade anknytning till de däri nämnda personerna. I dessa bouppteckningar fanns det hänvisningar till personer med namnet Rattke som bodde i Köpenhamn. Och med tanke på att Lars Hagelbeck och Maria Christina Ratschke fick sina första barn i Köpenhamn, kan det vara en tråd värd att nysta vidare i. Under min korta och summariska sökning fann jag dock inget samband just då.
Christian
45
« skrivet: 2014-08-31, 15:26 »
Jag har nu gjort så gott jag kunnat med texttolkningen av det mål i Frosta häradsrätt av den 5 oktober 1749, där Johan Hagelbeck och Maria Tranberg står anklagade:
[Till] Häradsskrifvaren och Landsmannen Wälb:e Anders [L]underlöf, hadde i anledning af probstens och kyrkoherdens [...] och höglärde Hr Arfvid Stares angifwande laga stembning utwarkat å smeden Johan Hagelbeck uti Rolsberga, samt des hustru Maria Tranberg, för det den sedmera i Ellofte weckan efter wigselen med forunambd sin Mann, skall framfödt et wid [födselen] lefvande men [...] darafter med döden afgångit flickebarn, som Hagelbeck icke skall widkommit att wara fader till, hwarföre [påstås] at rätten Barnafaderen må utnambna och Maria Tranberg med honom för sitt begångna brott lagligen plikta; Wid måhlets företagande instälte sig å Cronoåklagarens wägnar Cronouppbörds och Landsmannen Wälb:e Jacobb Möller och Swarandena [sagfora] pehrsonligen, där Johan Hagelbeck widgår sig i hastighet och då han warit något drucken hafwa för sidsleden juhletid sig om des hustru således utlåtit, som angifwit är, men [förmenlar] sig at slikt des utlåtande nu [mehra] [ångra] och [Det] [samma] aldeles återkalla, [högst] han [sig] warit barnafadern till forunambda des hustrus, Ellofwa weckor efter vigseln framfödda Flickebarn; [Uppå] tillfrågan och förmaning om sanningens rätta [bekennelse] så betygade Maria Tranberg sin oskuld uti angifwandet i det högsta och att hon med sin Laggifta Man och ingen annan haft at beställa; yttrandes sig elligst begge foranambda Swaranden at de för otidigt sängelag med hwarannan för wigselen, [ej] [ännu] de [Kyrkan] tillståndiga böter [ärlagt]; I hänseende till hwilket alt, och som Smeden Johan Hagelbeck i så måtto återkallat de otidiga utlåtelser han om bemälta des hustru brukat, och hwilken till denna anstälta Rättegång [endast] anledning gifvit; [altså] och i [förening] af XVII: Cap: 33 §: Rätteg: B, blifver hustru Maria Tranberg ifrån Cronoåklagarens tilltahl uti detta måhl skäligen befriad, dock förklaras begge ofwannambda Swaranden skyldiga, at enligt egit widgående för begångit otidigt sängelag dem emellan för wigselen, böra hwarthera till sockenkyrkan böta och erlägga Twå dahler Sihl:mt, i [förening] af LIII: Cap: 5: §: Missg: B.[N].
Missgärningsbalkens 53:e kapitel avsåg ”Om lönskaläge”. Dess femte paragraf löd: ”Tager man then til ächta, som han lägradt hafwer; gifwe till Kyrkan, för otidigt sängelag, två dahler hwarthera.” (Ur Sveriges lag 1734)
Johan och Maria gifte sig i Hofterup 17:e söndagen efter trefaldighet år 1748. Således den 25 september detta år. (Svensk Helgdags Almanacka 1748)
(Meddelandet ändrat av mouchette 2014-08-31 21:24)
46
« skrivet: 2014-08-15, 23:47 »
47
« skrivet: 2014-03-13, 21:19 »
Hej Hans!
Jag kan dessvärre inte hjälpa dig med det konkreta fallet.
Emellertid: efter att ha ögnat igenom mina till hälften otydbara noteringar gällande olika sökningar som jag gjorde vid denna tid förra året, har jag kunnat summera att jag funnit efternamnet Ulf i de tidiga födelseböckerna för Landskrona, Halmstad, Jönköpings Kristina, Nosaby och Färlöv.
I Landskrona vill jag minnas att namnet är frekvent förekommande. Jag har dock ingen sprecifik notering.
I Halmstad har jag antecknat förekomsten av en ? Ulf på s. 57 (jag tror siffran gäller sidnumret. Annars är det det andra numret, bredvid) i Halmstad födde 1711-25.
I födelseboken för Jönköpings Kristina 1713-34 finns noteringar om en Hindrich Ulf på s. 54; samt, tror jag, på en sida före s. 26. (den gällande Carl Hagelbeck).
Vad gäller Nosaby födelsebok 1699-1733 omnämns en Isac Ulf och en Måns Ulf på s. 8, Adolph Lönn (!) och Måns Ulf på s.11, Måns Ulf på s. 17 (och kanske 18), Ulf x 2 på s. 48, samt Lönn och Ulf på s. 62.
Avslutningsvis lär en ryttare Sven Ulf nämnas i Färlövs tidiga födelsebok, på s. 57.
Hoppas något av detta kan hjälpa dig på traven!
Christian
48
« skrivet: 2013-08-11, 00:06 »
Tack så hjärtligt, Henry!
49
« skrivet: 2013-08-08, 22:56 »
En sista sak bara:
I Helsingborg förekommer tullskrivaren Tyke Orup och visitören Tufve Pålsson (en ny bekantskap. Son till Påhl Orup i Boo gård?) på samma dop den 3 oktober 1732 (s. 105).
I Kristianstad bevittnar visitören Tufve Pålsson dopet av fortifikationskassören och rådmannen Anders Norgrens son den 17 juni 1741 (s.215).
Anders Norgren närvarar vid dopet av Johan Hagelbecks dotter i Bosjökloster 1763. Samt dessförinnan vid Johans halvbror Jöns Hansson Lunds dotter i Kristianstad 1736.
Det finns en kort levnadsbeskrivning av Anders Norgren själv på nätet. Före tjänstgöringen i Kristianstad arbetade han bl.a. som häradsskrivare i Landskrona län, liksom i Rönneberga, Onsjö och Luggude härader.
Med på dopet av Anders Norgrens son Jöran i Kristianstad den 29 juni 1744 fanns en herr -komminister? - Krook (s. 237).
Vidare bevittnar Tyke Orup dopet av korpralen och adelsryttaren Bengt Larsson Lustigs son i Helsingborg den 27 februari 1734 (s. 113).
Bengt Lustigs hustru, Pernilla, var sannolikt syster till Johan Hagelbecks mor, Cecilia Jönsdotter; som i Igelösa tidvis var inhyst hos de senare. Bengt Lustig övertog kusktjänsten på Svenstorp efter Johan Hagelbecks far, Hans Jörgen Kiebba.
Tyke Orup närvarar också vid dopet av Johan Hinrich Hagelbecks dotter i Halmstad 1750. Tullaren Magnus Orups barn gör detsamma vid dopen av sönerna 1757 och 1764. Liksom Tyke Orups son Johan Peter vid dopet 1764.
Magnus Orup är sannolikt bror till inspektor Michael Orup, som är dopvittne till Kajsa Mattisdotters son i Sireköpinge 1752.
Innan de gifte sig bodde Tyke Orups förmodade mor Ingar Tykesdotter och Påhl Orups hustru Karna Tykesdotter (se Pauls inlägg under Orup den 12 juni 2013) i Getinge vid samma tid som Johan Hagelbecks mormor och morfar. I Gårdstånga förekommer Tykesdöttrar vid samma dop som de senare.
Osv. (Det finns fler intressanta kopplingar i Ängelholm: Orup/Lundgren/Ryberg.)
Det finns ett samband här!
Men nu har energin för att söka källan till sambandet sinat.
Tänkte bara meddela vad jag vet.
(Jag tror det är något med namnet Gunnarsson också förresten.)
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-08-09 13:25)
50
« skrivet: 2013-07-31, 13:06 »
Det är nog inte så svårt att hitta karln trots allt. Vi har bara inte varit tillräckligt metodiska. Att slumpvis söka i de svenska kyrkoböckerna kommer inte att ge något, det förefaller alltmer tydligt. Och att ta mig an de danska tänker jag inte göra. (Så angeläget är det inte.) Även om det nog är mer troligt att vi finner honom i någon av dessa, än i de svenska.
Återstår domböckerna. Vi vet att Hans Jörgen befann sig i Igelösa mellan 1722-1724, 1729-1730, 1732-1733. Det är bara att finkamma befintliga domböcker. Sannolikheten är betydande att han förekommer i någon av dessa. Det verkar som om de flesta män på den tiden förr eller senare dyker upp där - endera som kärande eller svarande.
Sedan har vi båtsmannen Abraham Hansson Friman, som rymmer hemifrån, från hustru och barn 1733-1734, och 1740 slutligen skiljs från hustrun, Christina Nilsdotter. Domböckerna borde även rymma detta fall.
Cecilia Jönsdotters oäkta barn, i Gårdstånga 1714 och Odarslöv 1722 borde också nämnas (om vi antar att det är vår Cecilia som avses).
Information om var personerna Abraham Hansson Friman och Anna Maria Lundgreen (gift med linvävaren Per Nilsson) befinner sig geografiskt, var i Sverige Jörgen Hansson Krok och Annika Hansdotter befinner sig mellan 1740-1744, samt med vem Ingeborg L?tterberg var gift före äktenskapet med bryggaren från Malmö (det är inte omöjligt att det var en man vid namn Påhl Halling: se Odarslövs nattvardslängd 1712. Kanske densamme som kusken Påhl? Ryktaren på Svenstorp, Bengt Halling, var dopvittne då Cecilias oäkta barn döptes i Odarslöv...) - denna information kan också leda oss till Hans Jörgen.
Avslutningsvis har vi generalmönsterrullorna. Jag har svårt att tänka mig att Hans Jörgen inte någon gång under sitt liv var soldat eller ryttare (om i svensk eller dansk tjänst må vara osagt). Att vara kusk är i mina ögon detsamma som att inte ha en yrkesutbildning att falla tillbaka på.
Så det går nog.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-07-31 15:35)
51
« skrivet: 2013-07-29, 18:27 »
Jag delar helt och fullt din beskrivning. Jag vill inte ha fram annat än ordet efter Cecilia (någonting måste det likväl stå). För just med tanke på de knapphändiga källorna är det kanske enbart genom krystade pusslanden som karlen går att spåra.
Jag menar, hur svårt kan det vara!
Det enda vi vet om Hans Jörgen Kiebba är att han efter Johans födelse 1724 försvinner från Igelösa tillsammans med hustrun. Var? År 1730 finns han och Cecilia åter i socknen. Efterföljande år försvinner Hans Jörgen ensam - för att tillfälligt dyka upp igen 1733. Efter det återvänder han aldrig mer.
Vad tyder detta på? Att han var soldat? Resande?
Cecilia är fr.o.m. 1730 inhyst hos olika familjer i Igelösa. 1746 försvinner även hon från socknen. Jag hittar henne inte som död där. Hon måste alltså ha flyttat till någon utanför Igelösa.
Till vem? Och var?
Varje gång Hans Jörgen återvänder till Igelösa noteras en ny person i Igelösa nattvardslängd: Abraham Hansson Friman, Jörgen Hansson Krok, Annika Hansdotter, Anna Maria Lundgreen... Gemensamt för dem alla är att de försvinner från socknen några år senare. Var?
Ingeborg L?tterberg, som jag tidigare nämnt, är inhyst hos både Abraham och Jörgen (Jörgen övertar Abrahams plats i nattvardslängden då denna försvunnit från socknen); samt är dopvittne till Catharina Hansdotter Lundgreens barn. Hon var tidigare amma på Svenstorp (enligt en notis i Odarslövs födelsebok). Hon gifte om sig i Igelösa 1738 med borgaren och bryggaren från Malmö, Per Nilsson Möller. Dennes tidigare hustru hette Karna Jönsdotter. På dopet av deras barn i Malmö St:Petri 1727 närvarade en tobaksspinnare, senare bryggare, Jacob Rattke (anländ från Hamburg omkring sekelskiftet 1700, enligt vigselboken). Karnas dotter från ett tidigare äktenskap hette Cecilia Catharina...
Osv.
Oftast leder dessa pusslanden ingen vart. Man kan avfärda personer lika snabbt som de dyker upp.
Men genom att oförtröttligt försöka, så kanske så småningom...
Och vad det än står efter Cecilias namn, så måste väl detta ändå betraktas som intressant!? (Såvida det är Cecilia Jönsdotter som avses.)
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-07-30 13:18)
52
« skrivet: 2013-07-28, 18:55 »
Jag gör ett nytt försök med denna bilden, gällande 1736 års hushållerska på Svenstorp (hushållerskan för 1735 hette Annika Hansdotter. Gissningsvis makan till skytten Jörgen Hansson Krok):  Om den nämligen avser Johan Hagelbecks mor, Cecilia Jönsdotter, kan det överstrukna ordet/namnet möjligtvis ge oss en ledtråd gällande maken, Hans Jörgen Kiebba. KAN det stå gröniskans??? Kom igen nu! (Meddelandet ändrat av mouchette 2013-07-28 22:41)
53
« skrivet: 2013-07-18, 11:11 »
Så här: 
54
« skrivet: 2013-07-17, 22:12 »
Tackar hjärtligast!
Det här med att knyta ihop säckar verkar inte vara min grej! En svaghet i min forskning är att jag inte har tillgång till mantalslängderna. Men det är ett medvetet val. I nuläget känner jag dock att måste ladda ner ett program som kan läsa de danska kyrkoböckerna.
Beträffande namnet Mats (Mattis/Mads) Bengtsson så har jag funnit det en gång i Gårdstånga och en gång i Harlösa födelsebok: i Gårdstånga 1703.11.09 (s. 44), där Mads Bengtsson är far till oäkta dottern Sine; i Harlösa 1729.09.28 (s. 9), där Mats Bengtsson är fadder till Olof Anderssons dotter.
Ett omnämnande bara.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-07-17 22:23)
55
« skrivet: 2013-07-15, 22:18 »
Tack för hjälpen!
Jag som hade hoppats... Jag tror i och för sig inte i första hand att Johan Hagelbecks far var smed. Mer sannolikt då skytt och/eller soldat. Det skulle bättre förklara kusktjänsten. Jag menar, det verkar osannolikt att Jörgen lämnade en trygg inkomstkälla som sockensmed för att sätta sig på kuskbocken. Å andra sidan var det inte ovanligt att döttrar till smeder gifte sig med smeder. Cecilias första make var just smed.
Så om du erinrar dig vad smeden Jörgens patronymikon var, säg till! Jag är nyfiken trots allt. Jörgen hade kanske en släkting som hette... något tyskklingande.
Eftersom vi är inne i ett skytt-tema gör jag ett nytt försök med skytten i Harlösa Heinrich Grönman; gift med en Fredrika Larsdotter. Har du koll på honom? Och kan han händelsevis ha haft en bror som hette Hans Jörgen?...
Tyke Orup var dopvittne till deras barn, Anna, då hon döptes i Harlösa i oktober 1726 (s. 6).
I den andra dopnotisen från Harlösa som Tyke Orup nämns i, från november 1724 (s. 4), tycker jag mig läsa att han tjänstgjorde på Hjularöds slott.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-07-16 08:04)
56
« skrivet: 2013-07-14, 23:31 »
Paul!
Du som fördjupat dig en aning i Getinge: vet du vem smedmästaren Jörgen i Getinge var som miste sin dotter Lisabet Malena på orten 1712 (s.48), och som i Gårdstånga var dopvittne till Ola Jeppssons barn 1719 (s.65)?
Har du även en aning om vem skytten Hans på Löberöd är i dopnotiserna från 1706.06.13 (s.43) och 1719.04.05 (s.66) i Gårdstånga födelsebok?
Ni andra som händelsevis råkat på dessa personer får naturligtvis mer än gärna svara!
Christian
57
« skrivet: 2013-07-13, 00:23 »
Namnet fanns i stavningsvarianten Ratkie i Malmö 1741 (Malmö S:t Petri CI:2, s 287):  Det enda man kan vara säker på är att bagargesällen Christian Ratkie i Malmö 1741 och konstdrejarmästaren Christian Ratskie i Gävle på 1710- och 20-talen inte är samma person. Men det faktum att namnet förekommer med mycket likartad stavning i de båda städerna, samt att Anna Catharinas namn stavas på detta sätt, måste betraktas som intressant. I efterföljande dopnotiser (s. 299 och 317) undergår namnet förvandlingen via Rattike till nämnda Rattke. Det är alltså samma personer som avses. Jag har bara snabbt skummat igenom åren 1740-1743. Nyfikenheten tog överhanden! (Meddelandet ändrat av mouchette 2013-07-13 00:32)
58
« skrivet: 2013-07-12, 18:16 »
Och här är vigselnotisen. (Gävle Heliga Trefaldighet CI:1 s.207.)  Jag tycker mig läsa att Christian var konstdräjare.
59
« skrivet: 2013-07-12, 17:22 »
Förmodligen är du redan bekant med informationen, Magnus. Men jag kan berätta att jag funnit ytterligare två barn till Christian Ratskie i Gävle i Heliga Trefaldighet (CI:2):
Bryta, född 1712.12.13 (s.7). Far: Christopher Ratskie. Mor: Maria.
Christopher, född 1715.06.16 (s.36). Far: Christian Ratskie. Mor: NN. Dopvittne, bl.a., Jacob Ratskie.
Det är kanske troligt att Christopher är en variant på Christian från prästens sida; med tanke på att hustrun heter Maria. Men säker kan man inte vara. (Det ger sig nog vid fortsatt forskning.)
Om så emellertid är fallet, kan ju den Christopher som föddes 1715 vara en mycket sannolikare kandidat till den Christian Rattke som fanns i Malmö 1745.
Det hade känts mycket bättre om en Anna Catharina och en Johanna också hittats till samma föräldrar!
_________________
I övrigt har jag i Gävle de aktuella åren stött på en borgmästare Gabriel Menschäfer.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-07-12 17:28)
60
« skrivet: 2013-07-11, 21:21 »
Magnus,
Jag har nu tittat igenom de dopnotiser från Gävle som du hänvisar till, utan att ha stött på något namn som jag känner igen - förutom Petrus (Peter/Petter) Berg. Men detta namn var så pass vanligt att jag inte betraktar det som anmärkningsvärt att ha stött på det i denna dopnotis från Gävle. (Jag minns dessutom inte var jag råkat på det tidigare.) Det innebär inte att dina funderingar inte kan leda rätt ändå! Det skulle vara intressant att veta vad Christian Ratskie i Gävle var mästare i. Den Christian Rattke som nämns i Malmö 1745 var bagarmästare.
Jag låter dig i lugn och ro forska vidare i detta. Jag meddelar om jag stöter på något ytterligare i ämnet. Under mitt sökande efter Hans Jörgen Kiebba råkar jag då och då på en och annan sak som jag anser vara av allmänt Hagelbeckforskarintresse. Jag vill bara delge er andra dem.
Vill någon förresten ha vänligheten att återge de två dopnotiser från Köpenhamn som anger dopen av Lars Hagelbecks barn. (Jag har problem med att ladda ner programmen som krävs för att läsa de danska böckerna.) Jag är nyfiken på dopvittnena som nämns i dessa.
Edit (som man säger): Jag såg nu att det närvarade en Lorentz Berg på dopet i Malmö 1745.
Det behöver inte betyda någonting.
Edit 2: Jag ser nu också att Christian Ratskie i Gävle fick söner som hette Pettrus och Jacob. Anna Catharina Rattkes son i Malmö 1745 gavs namnet Petter Jacob.
Detta behöver fortfarande inte betyda någonting.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-07-12 12:08)
61
« skrivet: 2013-07-10, 17:35 »
Detta och ett flertal inlägg nedan har flyttats hit från Släktnamn - H: Hagelbeck. Mvh Anders Berg / moderator En fortsättning i anslutning till inlägget ovan: I Malmö S:t Petri fick timmermannen Matthias Eriksson följande barn: Med hustrun Karna Persdotter: Anna Dorothea, född 1726.01.11 (Madame Lorents bar barnet. Jag tycker mig läsa att en Anna Franke var ett av dopvittnena.) Lars , född 1728.03.26 Abraham, född 1728.03.26 Isac , född 1728.03.26 Erick, född 1732.12.01 Med hustrun Anna Catharina Rattke: Petter Jacob, född 1745.12.22 (Dopvittnen, bl.a.: Christian Rattke, Lorentz Berg, Christina Brandt, Cecilia Brandt, Johanna Rattke) Som ni alla vet hette Lars Hagelbecks hustru Maria Christina Ratzchke (med en uppsjö stavningsvarianter av namnet). En son till Lars och Maria hette Lorentz Matthias, en annan Christian. (Meddelandet ändrat av mouchette 2013-07-10 18:13)
62
« skrivet: 2013-07-03, 22:22 »
(Det här får bära eller brista! Ibland måste man våga för att komma någon vart!)
Det är förvånansvärt, egentligen, hur lite vi vet om Lars Hagelbeck före födelsen av dottern Sophia Amalia i Köpenhamn 1751. Var uppehöll sig karln? Enligt egen utsago till kungen 1771 befann han sig under 38 år på tysk botten - vilket vi vet är lögn! Enligt en obekräftad uppgift från 1955 hette hans första hustru Anna Christina Kohrtz. Om uppgiften stämmer: Var gifte de sig? Fick de några barn? När och var dog Anna Christina?
I Harlösa födelsebok nämns under september 1722 Ryttmästaren Khortz som fadder till ett barn. Vid tidpunkten måste han ha varit nyanländ från Björskog (U), där han bott mellan ca 1712-1721. Han uppehöll sig annars i Hällestad (M). Jag vet inte om Anna Christina var dotter till denne Petter Kohrtz?
En notering som kan gälla Lars Hagelbeck (fastän jag betraktar det som mer osannolikt än sannolikt) är det faktum att det i mars 1742 föddes ett oäkta barn i Harlösa vid namn Anders. Modern var quinfolket Hanna Andersdotter, fadern lagvejen Lars Smidt på Lillö. (Jag tror att detta är efternamnet. Jag läste Lars Smeds först. Därav intresset.)
Jag vet inte vilket Lillö som avses; om halvön Lillö i Ringsjön (Bosjökloster), eller Lillö i Norra Åsums socken. Och en lakej - har jag kollat upp i detta forum - är en livréklädd tjänare, i synnerhet hos furstlig eller annan högtstående person.
Så jag slog på Lars Smidt i DDSS - och upp kom en ryttare vid namn Matthias Lorentz Smitt, som i Helsingborg 1725.12.21 fick dottern Anna Dorothea. (Vem modern är anges ej.)
Dessförinnan föddes i Helsingborg sonen Lorents 1721.06.14 (dopvittne till detta barn är bl.a. en Jöns Bengtsson) och dottern Catharina Margareta 1723.12.28.
Och med tanke på vad - du - Paul skrev om att Mattis Bengtsson under perioden 1709-1723 kommer att bo på olika hus under Skarhults gård, och då jag i övrigt inte vet om vi vet var han bor omedelbart efter det, eller om han periodvis bor på annan ort, så är temporära förflyttningar till Helsingborg inte osannolika, om han som ryttare låg i garnison där. (Med undantag av ett tillfälle i anslutning till dopet av första barnet, så förekommer inte Matthias Smidt som dopvittne i Helsingborg mellan åren 1720-1726.)
Därutöver får ju faktiskt Mattis, trots att han bor på olika hus i Skarhult, oss veterligt inga fler barn i denna socken. Likväl måste åtminstone Kajsa ha blivit född under denna tid. Var alltså? Dvs. det faktum att Mattis bor i Skarhult fram till 1723, innebär likväl att han får barn som föds utanför socknen (tyder f.ö. inte detta på att han var värvad soldat?). Så varför inte i Helsingborg?
Betänk vidare:
att Dorothea Hagelbeck beräknas ha blivit född omkring 1725 (se Inger Glans inlägg den 2 mars 2013);
att Lars Hagelbecks i Sverige - vad vi vet - förstfödde son gavs namnet Lorentz Mattias (Gårdstånga 1756.07.07).
Härvidlag erinrade jag mig att det närvarade en ryttmästare Lorentz Frank vid dopet av Lorentz Mattias i Gårdstånga 1756. Vid dopet av Lorentz Franks eget barnbarn i Södra Sandby 1756.07.18 närvarade i sin tur inspektorskan Schmidt (Greta Elisabeth Hallberg); hustru till inspektor Daniel Schmidt på Skatteberga. Lorentz Frank var Lars Hagelbecks överordnade på Flyinge Kungsgård, när han tjänstgjorde där strax efter hemkomsten från Köpenhamn 1754. Vilken relation de i övrigt hade vet vi inte.
Avslutningsvis var jag nyfiken på vad som skrivits i denna Hagelbeck-tråd om namnet Smidt. Så jag skrev in Hagelbeck Smidt i sökrutan och fick upp Ingers inlägg av den 28 mars 2013; där hon (du) återger en förteckning över Asser Ohlssons och Gertrud Mattisdotters barn; och där man gällande dopet i Härslöv av dottern Dorothea kan läsa: Susc. Jägaren (Johan) Blombergs hustru Elsse Marg. Smidt äfwän häraf byen. Dvs. att Else Margareta Smidt var gudmor till dopföremålet i fråga. Vid dopet av nästföljande barn, Nils, är Else Margareta Smidts egen dotter Dorothea gudmor.
Måhända utgör allt detta bara en av slumpen generöst bistådd associationskedja, som kan punkteras genom en eller två slagningar i kyrkoböckerna eller militärrullorna. (Kanske är de enda intressanta frågorna vem Elsa Margareta Smidt var och vilken möjlig relation annan än den yrkesmässiga som Lars Hagelbeck hade till Lorentz Frank.) Men varför frångå ett invant beteende att yttra sig utan att ha tillräckligt på fötterna?
_________________
Ovanstående text skrev jag för några veckor sedan. Men jag har dragit mig för att posta den, eftersom jag egentligen inte trott på vissa antydningar som nämns däri (kanske gör jag det fortfarande inte). När jag emellertid nyss skulle kolla en helt annan sak i den mantalslängd av år 1742 över Kristianstad stadsförsamling som jag tidigare publicerat i denna tråd (18 mars 2013), och vilken visar att Jöns Hansson Lund och förmodligen också Johan Hagelbeck detta år bodde i samma hus som visitören Nils Rosbecks änka - såg jag att en besökare Johan Smitt gjorde detsamma.
Enligt en bouppteckning från Kristianstad från 1705, hade denne Johan Smitt (vars far hade samma namn och yrke) en fem år äldre bror som hette Jöran.
Kan verkligen allt detta vara reslutatet av en slump?
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-07-04 00:16)
63
« skrivet: 2013-07-02, 10:58 »
Jag frestades att slå på några namn i Dansk Demografisk Database, och tror mig ha funnit den skytt på Svenstorp, Jörgen Hansson Krok Krog, som jag tidigare nämnt, som bodde i Igelösa mellan 1735-1740, som gifte sig där med en Annika Hansdotter, och som mellan 1742 och 1744 var soldat i Hamiltons regemente. Han förefaller ha återvänt till Danmark 1744, för tjänstgöring som skytt och skogsfogde i Kolding amt.  Igelösa/Svenstorp 1735  Kolding amt, Danmark 1744 Detta är förmodligen bara av intresse för mig. Men det visar att det förmodligen finns mycket intressant information att hitta i de danska böckerna!
64
« skrivet: 2013-06-30, 22:48 »
Se Magnus inlägg av den 9 juni.
Därtill föddes i Jönköping Sofia två barn till hantlangaren Sven Hag[el]beck (ena gången kan man tycka sig ana antydningen till ett l; andra gången inte): Sven 1729.07.27 och Andreas 1735.09.12.
Förmodligen soldaten från Malmö som du nämnde tidigare.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-06-30 22:59)
65
« skrivet: 2013-06-25, 18:52 »
Jag hittade en intressant notering i bouppteckningen efter Abraham Hagelbeck. Där nämner Lars Hagelbeck under sina fordringar för utlägg i samband med Abrahams begravning att brodern dessutom blivit honom skyldig 71 riksdaler och 3 silvermynt tår han låg under fältskiäraren Blesserat och stucken. Om denna notering gäller vad som tilldragit sig alldeles före Abrahams död - dvs. om han dog av att ha blivit knivstucken - eller om Lars ovanpå begravningsutläggen också ville nämna en tidigare skuld, blir jag inte klok på.   I vilket fall bekräftar det bilden av en ganska yvig och vildsint livsföring hos Abraham. Meddelandet ändrat av mouchette 2013-06-26 09:22
66
« skrivet: 2013-06-23, 12:59 »
Ja, kanske! Man undrar ju hur hon då, 1955, kom över en uppgift som ingen av oss nu - med de flesta dokument tillgängliga online - funnit! Jag vet inte ens om kyrkoböckerna börjat mikrofilmas 1955.
Såvida hon nu inte funnit uppgiften på Stads- eller Riksarkivet i Stockholm; eller i någon av Stockholmförsamlingarnas egna kyrkoböcker...
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-06-23 13:38)
67
« skrivet: 2013-06-23, 09:22 »
Ja, jag ser att detta nämns i ett inlägg den 27 september 2012. Uppgiften kommer från en utredning gjord av en fröken Helga Cederborg i Saltsjöbaden, daterad 1955!
Det är förmodligen för sent att fråga Helga var hon hittade denna uppgift!
Tack!
68
« skrivet: 2013-06-22, 19:02 »
Förmodligen har jag hängt dåligt med: Men vet någon var uppgiften att Lars Hagelbecks första hustru hette Anna Christina Khortz kommer ifrån? Finns den bekräftad i något dokument? Eller är det bara hörsägen?
Christian
69
« skrivet: 2013-06-21, 09:59 »
Som att informationen du presenterat pekar mot att tullaren Tyke Orups föräldrar är Per Tuvesson och Ingar Tykesdotter i Harlösa; men att vi inte utan klara dokument därpå kan vara helt säkra.
Man jag tycker att vi utgår från att så är fallet! Det där med syskonpargiftet i Getinge krog är intressant! Att Tykesdöttrarna kände Jöns och Apollonia i Getinge får man förutsätta!
Hur Tyke Orup kände Bengt Lustig och Johan Hindrich Hagelbeck är en annan sak. Liksom varför Bengt gav en son namnet Tyke. Det skulle vara intressant att veta mer om denne Bengt Larsson Lustig från Högseröd!
Glad midsommar!
Christian
70
« skrivet: 2013-06-20, 20:43 »
Och hur vill du alltså själv sammanfatta informationen i dessa fem bilder? Att skogvaktaren Anders Eriksson har hustrun Christina Orup i Jönstorpshus; att de flyttar till Bosjökloster 1745, och att Christina dör där 1747, 40 år gammal?
Ja, och så då mot bakgrund av att Per Tuvesson Orup, gammal och [ut]fattig änkling, bodde där på 1720-talet (enligt Anders Bergs läsning).
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-06-20 21:01)
71
« skrivet: 2013-06-19, 19:42 »
Och du ska vara moderator!
72
« skrivet: 2013-06-19, 19:17 »
Jag blir inte klok på årtalet; men i Vomb får den 30 juli, sannolikt 1699 (sid. 97 i AD; Vomb CI:1), en Per Tuvesson dottern Ellina.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-06-19 19:33)
73
« skrivet: 2013-06-19, 18:54 »
Och du har rätt i ditt antagande, Markus. För 1703 ser det ut så här: 
74
« skrivet: 2013-06-19, 18:43 »
Hej Markus! Hon står angiven som Carl Klockares hustru alltsom oftast i Vombs tidigaste födelsebok, fr.o.m. just 1698.  Vomb födde 1701 Han får f.ö. ett barn 1698.09.28. (Jag tror att årtalet är detta. Det är dåligt angivet.) Det var en intressant historia du berättade! Om än obehaglig för stackars Dorothea! Christian (Meddelandet ändrat av mouchette 2013-06-19 19:23)
75
« skrivet: 2013-06-19, 16:04 »
Från det ena till det tredje, så förekommer en Catharina Carlsdotter Lind som mor i Harlösa födelsebok (hittills funnen under november 1733, januari 1736, juli 1738). Jag menar beträffande de förmodade syskonen Anna Stina och Jacob Lind, som Abraham Hagelbeck föreföll ha en relaion till, då han stod fadder till den senares barn i Hörby 1740. Jag vet inte om Anna Stina och Jacob Lind är syskon till Catharina i Harlösa. Dock fanns en klockare Carl Lind i Vomb kring sekelskiftet 1700. Hans hustru hette Dorothea. Catharina Linds 1736 födda barn gavs namnet Dorothea. Det är inte omöjligt att det finns ett släktskap. Vad jag vidare kan utläsa, så var Catharina Carlsdotter Lind hushållerska på Umlaröd. Vilket möjligtvis är liktydigt med Humlarödshus; som ligger i närheten av Vomb.
Den andra iakttagelsen är att den Catharina Hargh som Carl Hagelbeck gifte sig med i Simonstorp 1714, har ett efternamn snarlikt det hos den hattmakare Petter Horg i Kristianstad som var närmast anhörig i staden när Jöns Hansson Lunds hustru Catharina Glaser dog 1746.
Ett par noteringar bara. Den förra måhända mer relevant än den senare.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-06-19 16:07)
76
« skrivet: 2013-06-18, 16:47 »
Så med hänvisning till din egen utsago, Paul, om att det är meningslöst att köpa en utsago rakt av: Hur vet du att Per Tuvesson och Ingar Tykesdotter i Harlösa är Tyke Orups föräldrar? Kan de inte lika gärna vara föräldrarna till den Tyke Persson som vid samma tid florerar i Harlösa?
Du brukar ha koll på dina uppgifter. Men det skulle vara intressant att svart på vitt ha beviset på att Tyke Orup är son till nämnda personer. Eller en hänvisning till ett dokument där det står Tyke Persson Orup. Det skulle underlätta fortsatt forskning.
77
« skrivet: 2013-06-18, 10:58 »
För att röra till det ytterligare verkar det finnas två Tyke Persson i Harlösa vid samma tid. Den ena benämnd Orup, den andra Persson (Harlösa födde nov. 1724).
En annan intressant upptäckt är att Bengt Larsson Lustigs i Gårdstånga 1720 döpta barn ges namnet... Tyke.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-06-18 11:06)
78
« skrivet: 2013-06-18, 00:25 »
Nej, kanske inte. Jag tog fasta på vad du sa om att du kanske funnit ett syskon till tullaren Tyke Orup (Persson) i Harlösa. Jag läste namnet Åke Orup i Bosjökloster dödbok som du hänvisade till. En Åke Persson och en Tuve Persson nämnda i Harlösa dopbok kunde kanske ur den aspekten vara av intresse.... Eller?
79
« skrivet: 2013-06-17, 23:54 »
Då är inte Åke Persson i Lillaröd i Harlösa födde i juni 1725 intressant för ditt vidkommande? (Jag tror att det åsyftade Lillaröd ligger i Hammarlunda socken.)
Efterföljande år (1727, 1729, 1732) nämns i Harlösa födde även en Tufve Persson i Lillaröd.
Tyke Orup nämns som dopvittne i Harlösa i november 1724 och oktober 1726, innan han flyttar till Ängelholm.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-06-18 00:16)
80
« skrivet: 2013-06-17, 21:55 »
En snabb undran, Paul (utan att ännu ha tittat på stället i Gudmundtorps mantalslängd som du hänvisat till): Är det också din uppfattning att det i nämnda notis i Bosjökloster dödbok står Åke Orups hustru? Och om så: menar du då att denne Åke Orup var bror till tullaren Tyke?
Christian
81
« skrivet: 2013-06-16, 18:12 »
Haj Lasse och Ann-Mari!
Oavsett om det är samma person eller ej (vilket det nog ändå är), så är det ett faktum att fotografen Lina Bothner (det kan inte ha funnits alltför många sådana!), 32 år, utvandrade till Wisconsin, USA, 1877. Och då kan jag själv räkna ut att det fotografi som jag sänt dig, Ann-Mari, är yngre (taget då 1875-1877) än vad jag trodde. Du får gärna maila mig din bedömning ändå. Jag är fortfarande nyfiken på vad du har att säga!
Ett stort tack till er båda för hjälpen!
Christan
82
« skrivet: 2013-06-16, 11:29 »
Hej Ann-Mari!
Tack för att du vill hjälpa mig! Jag har skickat bilden till din mailadress.
Christian
83
« skrivet: 2013-06-15, 12:19 »
Är det någon som vet när fotografen Lina Bothner i Eslöv var verksam. Jag tror att hennes ateljé hette Lina Bothners fotografiske atelier.
Christian
84
« skrivet: 2013-06-13, 09:48 »
Då ska jag titta på stället du hänvisar till när jag händelsevis aktiverar ett 3-timmars abonnemang på SVAR. Det händer då och då.
Det enda jag - med namnet Orup i åtanke - kan tycka mig läsa i Bosjökloster dödbok under 1747 är Åke Orups hustru. Om denna tolkning överensstämmer med din egen, samt med vad du tycker dig ha läst i anslutning till Jönstorpshus, vet jag inte.
85
« skrivet: 2013-06-13, 00:53 »
Jag menade borgenär i den allmänna betydelsen att ha en fordran mot någon. Abraham var var helt enkelt skyldig nämnde Orup pengar.
Dessvärre har jag inte tillgång till uppgifterna beträffande Jönstorpshus som du hänvisar till. Nämnda dödbok gav mig inte heller mycket information. Så du får nog klämma fram med det...
86
« skrivet: 2013-06-13, 00:07 »
Hjärtligt tack för det klargörendet! Det var mycket att ta in på en gång. När jag får tid ska jag försöka pussla ihop all information om Orup så gott jag kan. Det skulle fortfarande vara högeligen intressant med namn på några syskon till tullaren Tyke Orup. Men det kanske klarnar i den frågan också vad det lider.
Och beträffande borgenären Orup så är det nog möjligt, ja, att det är Axel som avses. Jag bara grep Nils ur luften. Jag fick för mig att han hette det.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-06-13 00:18)
87
« skrivet: 2013-06-12, 23:08 »
En snabb korrigering bara! Den inspektor Tyke Orup som är dopvittne i Halmstad till Johan Hindrich Hagelbecks dotter Gunilla Catharina 1750.04.13, är tullaren Tyke Orup och inte hans namne, inspektorn i Skummeslöv. Jag har nämligen funnit honom som inspectoren vid landtullen, då han i Halmstad 1750.12.08 döper sitt barn Anna Magdalena. Hustrun är densamma som i Helsingborg.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-06-13 21:13)
88
« skrivet: 2013-06-12, 21:46 »
Då var det gjort, Anders! Jag lovar och svär att under denna rubrik aldrig mer diskutera Orup utan att anknyta till Hagelbeck!
Christian
89
« skrivet: 2013-06-12, 21:39 »
Hej!
Till alla Orupforskare kan meddelas att vi i den digra och som det känns allt ogenomträngligare Hagelbeckforskningen flertalet gånger stött på namnet Orup. Närmare bestämt i anslutning till dopen av:
1/ Kajsa Mattisdotters (syster till bröderna och smederna Abraham och Lars Hagelbeck i Hurva och Gårdstånga) son Nils i Sireköpinge 1752; där bl.a. en inspektor Michael Orup (död 1764.06.18 i Reslöv) nämns. --- Denne Michael finns inte med i Anneli Hagmans sammanställning ovan från den 3/6 2003.
2/ tre av handelsmannen Johan Hindrich Hagelbecks barn i Halmstad; där inspektorn (vid landtullen) Tyke Orup nämns i anslutning till dopet av dottern Gunilla Catharina 1750.04.13, jungfru Cecilia Orup anges vara vittne till dopet av sonen Hans Jöran 1757.03.09, och jungfru Stina Elisabeth Orup står fadder till sonen Augustus 1764.03.28. --- Vem dessa båda jungfrur är döttrar till vet jag inte. Om till tullarna Tyke eller Magnus Orup.
3/ soldaten och adelsryttaren Bengt Lustigs barn Friedrich i Helsingborg 1734.02.27; där tullskrivaren Tyke Orup står fadder. Bengt Lustigs hustru Pernilla Jönsdotter i Igelösa var med största sannolikhet syster till smeden i Hörby Johan Hagelbecks mor, Cecilia Jönsdotter, som en tid även var inhyst hos makarna Lustig/Jönsdotter i Igelösa. --- Det är visserligen inte bekräftat att Bengt Lustig i Igelösa och Helsingborg är samma person. Men sannolikheten att det förhåller sig så är stor. Därtill är kombinationen av namnen Orup och Lustig så pass intressant att jag låter den utgöra en punkt.
Avslutningsvis fanns en inspektor och gästgivare Orup [Nils?] i Hurva med som inropare av några av Abraham Hagelbecks lösören efter dennes död i Hurva 1763. Han var även borgenär till Abraham.
Min fråga är nu om det finns någon av er Orupforskare som har information om företrädelsevis tullaren från Harlösa Tyke Orup och dennes familj (Tyke var tullare i Ängelholm, Helsingborg, Mariestad och Halmstad); samt om ni i övrigt stött på namnet Orup i anslutning till namnet Hagelbeck.
Christan
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-06-12 23:23)
90
« skrivet: 2013-06-12, 13:41 »
Jag tror dig. Men i vissa fall handlar det om hela familjegrenar som vi svävar i okunnighet om. Närmare bestämt Tyke Orups gren i Harlösa. Det enda vi vet är att Tyke Orups far hette Per Tuvesson (även om jag inte tror att detta är riktigt fastalaget). Men var kom Per ifrån (föräldrar, syskon)? Vad hette hustrun? Hur många syskon hade Tyke? Vad hette dessa? Fanns det någon av dem som tog sig ett annat namn än Orup? Vilket eller vilka namn i så fall? Även Tyke ger en dotter namnet Hedvig. Närmare bestämt Hedvig Ingri i Helsingborg 1741.08.06. Sonen som föddes 1739.11.14 ges namnet Carl Magnus.
Osv.
Nu ska vi inte prata för mycket om släkten Orup här. Då flyttar moderatorn inläggen!
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-06-12 13:44)
91
« skrivet: 2013-06-12, 00:49 »
Ja, jag tror också att svaret på stora delar av gåtan ligger i kompletteringar av de data om släkten Orup som Annelie Hagman ställt samman i sitt inlägg om denna släkt den 3/6 2003. De enda revideringar hon själv gjort är att tullaren Tyke Orup föddes år 1700 i Harlösa av en Per Tuvesson och att tullaren Magnus Orup antas vara son till Nils Tuvesson Orup i Gudmundtorp. Som sagt: det finns fler personer som väntar på att bli tillagda i syskonskarorna. Företrädelsevis kvinnor, skulle jag tro. Fast vi har även Mikalel Orup, som är dopvittne till Kajsa Mattisdotters barn i Sireköpinge... Vem de jungfrur som är dopvittne till Johan Hindrich Hagelbecks barn i Halmstad är döttrar till, vet jag inte. Om till Tyke eller Magnus Orup.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-06-12 23:02)
92
« skrivet: 2013-06-11, 22:50 »
Jag hittade en fil med generalmönsterrullor som jag genomsökte för många år sedan. Följande noteringar om Hagelbeck gjorde jag:
Svea livgarde 1704 och 1709: Anders Svensson Hagelbeck, östgöte, Bengt Eriksson Hagelbeck, västgöte
Tyska livregementet till fot 1698-1699: Johan Hagelbeck, västmanlänning (förlagd, tror jag, i Landskrona garnison)
Drottningens livregemente till fot 1694: Gustaff (?) Hagelbeck från Hagelberg
Pommerska dragonerna 1703 och 1707: Hinrich Hagelbeck från Mecklenburg
Malmö garnisonsregemente 1703: Gustaff (?) Hagelbeck från Hagelberg, Anders Hagelbeck, skåning, förflyttad till Kungl. Majt:s garde
Östra skånska regementet till fot 1713: Lars Jöransson Hagelbeck och Per Larsson Hagelbeck från Hammenhög
(OBS! Med reservation för felläsningar!)
Lägg därtill den uppsjö med soldater och ryttare Hagelbeck som fanns i de indelta regementena Västmanlands regemente och Livregementet till häst.
93
« skrivet: 2013-06-09, 21:00 »
Det här börjar bli lite intressant igen, tycker jag! Och utan att spekulera alltför vilt, så kan man ju undra om det är en tillfällighet att handelsmannen Johan Hindrich Hagelbeck i Halmstad (ofta bara benämnd Johan) och Johan Hagelbeck i Hörby döper vad som verkar vara sina första söner till Carl. För i Hörby mantalslängd 1788 står ju klart och tydligt att den reservryttare Carl som vid tiden bor hos Johan är dennes son. Och med tanke på att alla andra kända barn till Johan (åtminstone t.o.m. Elsa Cecilia) har en tydlig namnmässig anknytning till Johans familj, så kan man ju undra vem den Carl är som fått ge namn åt sin namne...
Det ska bli spännande att forksa lite i detta! Som vanligt blir väl resultatet skralt. Men det är spännande under tiden!
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-06-10 00:52)
94
« skrivet: 2013-06-09, 18:40 »
Bannemej! Nu när du säger det, Magnus, så minns jag att vi talade om detta för vad som känns som eoner av tid sedan! Att jag kunde glömma det! Detta tål att luskas lite i (särskilt ur tre aspekter: vapensmideriet, geografin och anknytningen till namnet Orup). Så gamla anteckningar har jag dock inte tillgång till. Har du noterat om de får fler barn, och var de tar vägen geografiskt?
95
« skrivet: 2013-06-08, 12:49 »
Annars var det handelsmannen i Halmstad Johan Hindrich Hagelbeck jag skulle kolla upp, enligt Björn Stockmans uppgifter alldeles i början av denna tråd. Jag fann några intressanta namn och dopvittnen.
Gift i Halmstad 1740.04.25 med Helena Catharina Biugg (d. 1747.07.29)
Barn:
1741.04.02 - Carl
1744.01.17 - Bengt
1747.01.05 - dödfött
Gift 2:a gången i Halmstad 1748.04.22 med Petronella Tillqvist
Barn:
1749.03.17 - Gunilla Helena
1750.04.13 - Gunilla Catharina (dopvittne: inspektor Tyke Orup)
1754.07.05 - Anna Maria
1757.03.09 - Hans Jöran (dopvittne: jungfru Cecilia Orup)
1764.03.28 - Augustus (dopvittne: jungfru Stina Elisabeth Orup)
Död:
1773.12.20, 62 år gammal
Därtill fann jag en Madame Helena Chatarina Hagelbeck som dopvittne i Halmstad 1740.06.04, och en Madame Helena Christina Hagelbeck som dopvittne en månad senare: 1740.07.13.
96
« skrivet: 2013-06-08, 11:37 »
Maria och Helena Tranberg var systrar.  Halmstad 1721.07.08
97
« skrivet: 2013-05-26, 23:37 »
Ett par intressanta detaljer i allt detta är:
1/ Abraham Hagelbeck tillhör 1742 Landskrona garnison i sin tjänstgöring i Hamiltons regemente. 1744 tillhör han Kapten Stobås kompani i och omkring Barsebäck. Efter att Per Mattissons son Bengt blivit född i Barsebäck 1742, flyttar familjen till Landskrona. Per och Abraham gör alltså vid samma tidpunkt motsatt flytt: Per från Barsebäck till Landskrona; Abraham från Landskrona till Barsebäck. Och inte bara det: vid tidpunkten för när Per Mattisson omkring 1750 återvänder till Barsebäck, lämnar Abraham Hagelbeck socknen, för att - sannolikt - flytta till Hurva. Sista gången Abraham förekommer som dopvittne i Barsebäck är 1750.01.03.
2/ Dopvittnena vid dopet 1751 av Pers dotter Giertrud är bl.a. Nils Trana och Petter Berg (?) I Gårdstånga finns omkring sekelskiftet 1700 en Jöns Trana, vars barn smeden i Getinge Jöns Persson är dopvittne till. Syskonen Rosbecks halvbror heter Hans Berg.
3/ Vid dopet av Per Mattissons barn i Landskrona närvarar Borgaren Herman Brant. Vid dopet av Nils Rosbecks son Carl Niclas Fredrik i Kristianstad 1727.01.17 närvarar en Jungfru Brandt. --- Hustrun till rådmannen i Kristianstad, Anders Norgren, som närvarar vid dopet av Jöns Hansson Lunds dotter Ingeborg i Kristianstad 1736, och förmodligen också vid dopet av Johan Hagelbecks dotter Elsa Cecilia i Bosjökloster 1763 - heter Ingri Brant.
4/ Jöns Hansson Lund och Johan Hagelbeck bor under 1740-talet i samma hus i Kristianstad som Nils Rosbecks änka.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-05-27 09:53)
98
« skrivet: 2013-05-26, 21:49 »
Beträffande båtsmän, så kan jag fylla ut bilden av den där båtsmannen i Barsebäck, Per Mattisson, som jag stötte på för några år sedan; men som jag inte kunde följa efter det att han omkring 1742 försvann från församlingen. Jag har med all sannolikhet funnit honom under namnet Per Rosbeck, då han omkring 1750 återvände till Barsebäck efter några år i Landskrona. Följer man nämligen informationen i denna dödsnotis från Barsebäcks dödbok 1750.03.09...  ...så finner man i födelseboken för Landskrona stadsförsamling denna dopnotis från 1748.02.04:  Tidgare har vi vetat att unge karlen Per Mathisson gifte sig i Barsebäck 1737.02.02 med pigan Karna Bengtsdotter, och att de före flytten till Landskrona fick följande barn: Giertrud - 1738.08.23 Bengt - 1741.04.01 död 16 dagar senare Bengt - 1742.07.25 I Landskrona - där Per blivit båtsman - får paret ytterligare två barn: Christina - 1745.03.03 David - 1748.02.04 Därefter måste Karna Bengtsdotter ha dött; för efter återkomsten till Barsebäck - där Per sadlar om från båtsman till soldat och antar namnet Rosbeck - heter hustrun Anna Margareta Davidsdotter. De får följande barn: Jöran - 1751.04.29 Giertrud - 1753.10.01 död 1756.04.01 Giertrud - 1756.06.04 Eventuella slutsatser får ni själva dra. Men visst kan det vara av intresse att en Per Mattisson i Barsebäck tar sig soldatnamnet Rosbeck. Christian Meddelandet ändrat av mouchette 2013-05-26 22:03
99
« skrivet: 2013-05-24, 20:59 »
En snabb erinran bara: Beträffande de där stämningslistorna från Frosta häradsrätt 1752, gällande Johan och Abraham Hagelbeck i Hurva, så borde det väl i redogörelsen av målet åtminstone en gång stå angivet vilken relation dessa båda herrar hade. Eller?
Christian
100
« skrivet: 2013-05-24, 13:45 »
(Hej Magnus!)
Ja, det finns en del oklarheter här, det är tydligt!
I övrigt kom jag att tänka på att det i Igelösa fanns en båtsman Abraham Hansson Friman (från Kristianstad), som 1729 gifte sig med en Anna Christina Nilsdotter; och som åren 1731 och 1733 fick barnen Karna och Isac. Denne Abraham övergav som bekant hustrun 1734 (se Magnus Lindskogs inlägg den 15 december 2012). Var han tog vägen är okänt. Han verkar åtminstone inte ha varit död 1740. Närvarar vid dopen av hans barn gör bl.a. klädvävaren Jon Larsson (som också närvarar vid dopet av Johan Hagelbeck 1724), smeden Per Jönsson samt en Ingeborg L?tterberg.
1730 är Abraham Hansson Friman inhyst hos linvävaren Per Nilsson; som i februari 1733 gifter om sig med Anna Maria Lundgreen. Åren 1732-33 inhyser han själv Ingeborg L?tterberg. 1734 är båda dessa familjer försvunna från Igelösa. Abraham, liksom linävaren och hans hustru återvänder aldrig.
Jag menar: en i Igelösa boende Abraham Hansson Friman från Kristianstad måste, i ljuset av Jöns Hansson Lund från Kristianstad, bekräftad halvbror på mödernet till Johan Hagelbeck, betraktas som hyggligt intressant till dess uppgifter om motsatsen presenteras.
Därtill döpte Jöns Hansson Lund sitt första barn till Ingeborg.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-05-24 13:57)
101
« skrivet: 2013-05-23, 21:35 »
Visst! Det kan vara det första barnet som är det oäkta. Så långt tänkte jag inte. Denna teori är kanske den mest troliga. Tittar man nämligen på vilka dopvittnen som nämns vid det första respektive de efterföljande barnens dop, så är kontrasten ganska tydlig: Vid dopet av den första Abraham 1709 nämns bara klockarens hustru (som nämns i anslutning till så gott som vartannat dop i Skarhult och Östra Strö under en tid) och Håkan Suänson i Trulstorp. Vid dopen av de efterföljande barnen namnges mestadels högreståndspersoner.
Intressant iakttagelse, Anna!
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-05-23 21:37)
102
« skrivet: 2013-05-23, 20:34 »
Jag har ju redan gjort bort mig ett antal gånger tidigare, så jag kan väl försöka ytterligare en gång.
Min fråga i mars/april om vem som egentligen ansågs vederhäftig vid intygande om frihet från annat äktenskapslöfte, i anslutning till Abraham Hagelbecks intygande för Johans vidkommande, gällde egentligen (fastän jag då inte vågade ge uttryck för det) om inte denne Abraham Hagelbeck och Johan på något sätt är halvbröder. Detta skulle förklara varför Karna Persdotter i tidigare redovisade tingmål kunde kalla Abraham Hagelbeck för sin kusin.
Inte heller jag fann nämligen den Abraham Mattisson som föddes 1709 som död före födelsen av den som föddes 1711.
Kan det alltså vara så att en av två Abraham Hagelbeck är oäkta son till Mattis Bengtsson och Cecilia Jönsdotter? Allt faller på plats om det förhåller sig på det sättet.
Cecilias make Hans Hansson dog i Skarhult 1710.04.29.
Den andre Abraham föddes i Skarhult 1711.09.26. Det står inte noterat vem modern är.
Detta resonemang kan vara helt uppåt väggarna. Men i så fall delar jag förlägenheten med dig, Anna!
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-05-23 20:47)
103
« skrivet: 2013-05-22, 22:36 »
Jag håller med om att detta mycket väl kan vara Abraham Hagelbeck. Vet du vad Magnus Lindqvists hustru heter i efternamn? Anna Catharina är ett i sammanhanget ganska intressant namn, tycker jag.
104
« skrivet: 2013-05-17, 22:49 »
Hej!
Visst är det intressant med nya namn! Den där Thore Hagelbeck var en ny bekantskap för mig. Och även om alla med namnet Hagelbeck inte är släkt med varandra, så kan det inte vara en tillfällighet att hantlangarna vid kapten Häggs kompani Thore Hagelbeck och Jacob Linn gifter sig i Malmö garnisonsförsamling med några månaders mellanrum, samtidigt som Abraham Hagelbeck följande år är dopvittne till Jacob Linns barn i Hörby. Släkt eller ej: dessa båda herrar, Thore och Abraham, måste minst ha känt varandra.
Lite rörande finner jag bilden av hur förfäderna, smeden Jöns Persson och hustrun Apollonia - förmodligen under betydande nervositet - inför prästen läste ur katekesen på danska 1703.
I går gick mitt förlängda abonnemang på AD återigen ut. Jag står för närvarande i valet och kvalet beträffande hurvida jag ska förnya det en andra gång eller ej. Jag tror nämligen att om jag, med ständigt nytillrunnen information från andra församlingar i bakhuvudet, läser kyrkoböckerna för Ängelholm och Kristianstad fram och åter en gång till, och över decennierna noterar specifika namn och relationer, så kommer ett betydande klargörande att ske. Jag kan ta grundligt fel. Men i nuläget förefaller mig dessa båda församlingar synnerligen intressanta.
Alldeles innan abonnemanget gick ut gick jag exempelvis igenom dopvittnena till de barn som rådmannen Anders Norgren fick i Kristianstad, och stötte bl.a. på en tygmakare Norgren. Rådmannen själv var därtill fadder åt en Påhl linvävares barn, osv. Hela tiden sker nya uppslag. Alla är säkert inte värdefulla på det sätt jag hoppas; men ett eller två borde väl i rimlighetens namn leda någon vart.
Likadant förhåller det sig med Ängelholm.
Jag får tänka på det där med förnyat abonnemang en stund till.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-05-18 09:37)
105
« skrivet: 2013-05-09, 18:57 »
I mitt sökande I Hörby kyrkobok efter nyuppkomna namn, har jag på vägen hittills snubblat över dessa dopnotiser: Hörby födde 1736  Står det inte att kutskan Mats på Ousbyholm är dopvittne till detta barn? Om så är fallet, och om detta avser Mattis Bengtsson, är närvaron av jungfru Trägård ännu mer intressant; mot bakgrund av vad jag ovan skrivit om namnet Trägård i anslutning till namnet Runström och Ängelholm. Därutöver har vi, vad jag vet, inte funnit Mattis nämnd i någon kyrkobok efter dottern Gertruds födelse i Östra Strö 1718. Hörby födde 1740  Detta är den tidigaste notis jag känner till där namnet Hagelbeck för vårt vidkommande nämns i kyrkoböckerna det nämns tidigare i domböckerna. Abraham är dopvittne till artellerihantlangaren Jacob Linns och Anna Christina Holms son Nicolaus. Namnet Holm dyker upp alltsom oftast, tycker jag. Och vem var Jacob Linn? Har namnet något att göra med Lönn? Hörby födde 1740  Här är Jacob Linn dopvittne till barnet till en förmodad syster, Anna Stina Linn. Det var bara det. Christian Meddelandet ändrat av mouchette 2013-05-09 19:04
106
« skrivet: 2013-05-01, 13:28 »
Ännu ett sammanträffande: I Helsingborg döps den 24 augusti 1712 ett barn till soldaten Bengt Lustig. Bland faddrarna finns en Fredrik Runström.  Bland dopvittnena till de övriga tre barn till Bengt Lustig som döps i Helsingborg mellan 1730-1734 (enligt ddss), finns namnen Pripp (notarie), Trolle och Orup (tullskrivaren Tyke). 1729 finns adelsryttaren Bengt (Larsson) Lustig i Igelösa. Mellan 1730-1733 är hans och hustrun Pernilla Jönsdotters plats i nattvardslängden ersatt av skomakaren Anders Jönsson Kock; som 1730 inhyser Hans Jörgen Kiebba och Cecilia Jönsdotter. 1733 återfinns Bengt Lustig som kusk på Svenstorp. 1734 står han inte noterad; men gör det återigen från 1735 och framåt. 1737 är Cecilia Jönsdotter inhyst hos Bengt Lustig och Pernilla Jönsdotter. Detta kan inte vara en tillfällighet! TROTS att det första barnet i Helsingborg har modern Bohl Mårtensdotter (de gifter sig i Helsingborg 1711). Hon borde i så fall ha dött innan Bengt Lustig gifter sig med Pernilla Jönsdotter i Igelösa 1713.10.18. Och TROTS att de två barn med fader Bengt Lustig som enligt ddss föds i Malmö garnisonsförsamling 1724 och 1726 har en annan hustru (åtminstone det andra), och förmodligen/förhoppningsvis åsyftar en annan soldat Bengt Lustig. Det är troligt att så är fallet, eftersom Bengt och Pernilla under hela denna tid står noterade i Igelösa nattvardslängd. Och bara för att mot bättre vetande låta fantasin skena iväg en aning, kan jag nämna att Bengt Lustig och Pernilla Jönsdotter får dottern Botilla i Igelösa 1723; samt att en Botilla Runström med maken stadsmusikanten Jacob Orre 1745 och 1747 får barnen Cecilia Margareta och Johannes i Kristianstad. 1744 är jungfrun Botilla Runström och Jöns Hansson Lund dopvittne vid samma dop. Christian
107
« skrivet: 2013-04-30, 23:42 »
Ju mer man kollar upp nya namn desto mer oöverstiglig känns hela uppgiften! Jag rekapitulerade bara som hastigast vilka dopvittnen som dyker upp på dopen av Johan och Jöns Hagelbecks barn i Hörby och Bosjökloster, och kände genast igen två efternamn!
Det första namnet gäller dopvittnet Anders Norgren, som närvarar vid dopet av Johans dotter Elsa Cecilia i Bosjökloster 1763. Och fastän det låter otroligt, så kan det faktiskt röra sig om rådmannen i Kristianstad, Anders Norgren; mot bakgrund av att han de facto bevittnar dopet av Johans halvbror Jöns Hansson Lunds dotter Ingeborg i Kristianstad 1736. (Ett nytt namn, Ingeborg, jag vet. Jag glömde foga det till de andra.) Vilken kopplingen i så fall skulle vara har jag ingen aning om. Jag har i vanlig ordning inte kollat upp om det i Bosjökloster fanns en Anders Norgren parallellt med den i Kristianstad.
Det andra namnet gäller den Ola Ryberg som bevittnar dopet av Jöns Hagelbecks dotter Elna i Bosjökloster 1781. I Ängelholm gifter sig 1731 en visitör Christian Ryberg med Maria Augustinsdotter Ditlauf. Följande år får de i Helsingborg 10/5 sonen Elouf. Och vare sig Elouf står för Elof eller Olof, så kan det inte bestridas att tullskrivaren Tyke Orup står som dopvittne. (Det står en smedmästare angiven i samma dopnotis, vars namn jag inte kan tyda; men vars hustru bar barnet)
Osv, osv.
En sak till: Beträffande efternamnet på den Hans Jörgen som dör i Skarhult 1753, och som i forumet givits den möjliga stavningen Chewe, kan det påpekas att det i Karlskrona levde en tysk handelsman Johan Hinrich Schewe från 1719 och minst 20 år framåt.
Christian
108
« skrivet: 2013-04-28, 19:48 »
I Fulltofta får linvävaren Hans Jörgen Hoppe och Christina Persdotter följande barn:
1708.04.03 - Maria (död strax efteråt)
1709.02.11 - Anna Christina
1712.06.22 - Anna Maria
1713.11.16 - Johannes
Jag finner dem inte i Fulltofta före eller efter dessa datum.
1733 gifter sig en Anna Maria Lundgreen i Igelösa med linvävaren Per Nilsson
I Ängelholm vigs 1741 visitören Johan Hopp med Helena Christiansdotter Ljung. De får bl.a. sonen Hans Jörgen 1747. När en dotter döps 1754 är en J Lundgren dopvittne.
En violinmakare Johan Jörgen Måhte gifter sig i Ängelholm 1723. Sonen Jörgens och Johan Hopps familjer närvarar frekvent vid dopen av varandras barn. Jörgen är Johan Jörgen Måhtes första barn. Det andra barnet ges namnet Påhl. Det tredje Anna Maria.
Mellan 1727-1728 nämns en Hans Jörgen Runström flera gånger i Ängelholm, i egenskap av dopvittne.
1743 närvarar musikanten Runströms son Johannes vid dopet av Jöns Hansson Lunds barn i Kristianstad. (Denne Johannes dör strax efteråt.) Det finns två stadsmusikanter, Jacob och Petter Runström, i Kristianstad vid samma tid.
En handelsman Petter Runström från Helsingborg gifter sig 1707 i Ängelholm med en Anna Elisabeth Trägård, vars far Hans (Jörgen) Trägård är tullare. Efter en kort period i Helsingborg framlever de sina liv i Ängelholm.
Mellan omkring 1728-1740 nämns i Ängelholms födelsebok frekvent och i anslutning till varandra namnen Orup (Tyke, visitör och tullskrivare), Pripp (handelsman, Albrecht och jungfru Cajsa), Schog (Ebbe, tullare), liksom mera sällan namnen Rönbeck (mag. och Benedichta; den senare gift med tullaren Ebbe Schog) och Broome. Dvs. de namn som tidigare och senare nämns i anslutning till Mattis, Lars och Abraham i Skarhult, Östra Strö, Hurva och Gårdstånga.
Detta är rena fakta. Eventuella sammanlänkningar utöver dem som ligger i själva presentationen får ni själva stå för. Jag gör inga.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-04-28 23:35)
109
« skrivet: 2013-04-14, 11:27 »
Är det någon som stött på namnet Schwelz? Joigen/Giörgen Schwelz?
Fast kanske ännu hellre linvävaren Hans Jörgen Hoppe.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-04-14 14:27)
110
« skrivet: 2013-04-10, 14:10 »
Tack för det, Inger! Nu vet jag att ett h kan se ut så! Övning ger färdighet! Detta med att tolka gamla handstilar är min klart sämsta gren! (Även om jag själv tycker att jag blivit bättre på det...) Jag förutsätter dock att Wählb. frun Margareta på Ellinga och just Anders Holm är rätt-tolkade. På sista raden får jag det till: Johanna h. Nils i Hardabergh.
Uppgiften om att prästen i Borlunda fanns med på Per Mattissons barndop i Östra Strö, är intressant!
Christian
111
« skrivet: 2013-04-09, 21:26 »
Ett lustigt sammanträffande är emellertid, att den person i Odarslöv, Ingar Sörensdotter, som sammanlänkar Odarslöv med Önnestad, enligt mitt inlägg den 2 april, fick sitt oäkta barn tillsammans med ryttaren Oluff Liung af Önnestad!
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-04-09 21:32)
112
« skrivet: 2013-04-09, 20:51 »
Hej Martin!
Tack för dina synpunkter! De flesta av dem anammar jag rakt av. I synnerhet den sista: Visst avser exemplen från Önnestad namnet Ljung! Särskilt i bilden från 1719 syns det ju tydligt - nu när du påpekat det! Det är ju just det... Vad gäller Giörgen i Östra Strö kan jag också tycka att det står detta. Men det talades tidigare i tråden om Giöingen; vilket satte fantasin i arbete, när jag såg de andra för mig otydliga exemplen. Du vet hur det är: man vill så gärna komma framåt! (Ibland täljer man omedvetet på pusselbitarna för att de ska passa ihop.) Om det verkligen står Giörgen är detta emellertid lika intressant för mitt vidkommande, eftersom det då faktiskt kan gälla den person jag letar efter. Även Jung-fru Broberg köper jag. Naturligtvis! Det gick för fort i går. Jag borde ha utelämnat det exemplet. Jag såg det för sent. Men jag ville ha med det i argumentationen och granskade det inte tillräckligt noga (i likhet med flertalet av de andra exemplen, för övrigt!). Hade namnet varit sammansatt och stått på samma rad hade jag själv också sett att det stod jungfru. Nu gjorde det oturligt nog inte det. Vad avslutningsvis den kalligrafiska aspekten av det första exemplet beträffar, är det inte omöjligt att du har rätt där också; även om jag i nuläget inte är lika säker. Jag håller med om att om man sätter ihop själva bokstäverna så är det samma namn. Men det är det där med accenterna och utelämnandet av strecken över ö:et... Å andra sidan behöver inte den kalligrafiska identiteten hos kyrkoherden i fråga vara hundraprocentig. Och är det förmodligen inte heller! Sannolikheten för att det står Jörgen är dessutom större än att det står Joing. Nåväl. Det gör varken till eller från i sökandet efter det rätta namnet på den rätta platsen. Det är ju i slutändan det det kommer an på. Man måste blotta sin brisfälliga förmåga offentligt ibland för att själv bli förvissad om att man har fel. Det här med tydandet av gamla handstilar är inte lätt! Hjärtligt tack, återigen, för dina synpunkter! Lite överraskad blev jag över att fler följer detta smala intresseområde!
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-04-10 09:43)
113
« skrivet: 2013-04-08, 21:48 »
Jag satt och tittade på stället i Igelösa nattvardslängd 1723 där Hans Jörgen Kiebba noteras första gången; och tänkte efter en stund att inte står där Jörgen! Står det inte istället Joi[n]g en? Prickarna anger dels en accentmarkering över o:et; dels pricken över i:et.  För att åskådliggöra skillnaden mot ett riktigt Jörgen kommer här samma ställe i Igelösa nattvardslängd för 1724.  Kyrkoherden i Igelösa använder accentmarkeringar mycket frekvent. Notera att han även i det undre Jörgen anger en accent över ö:et. Skulle han inte också över det första namnet placerat de tydliga, markerade streck över ä:na och ö:na, som han annars alltid använder, om han verkligen skrivit Jörgen. Det lustiga är att jag på föregående sida i Igelösa kyrkobok fann samma stavning - och accentmarkeringar - på ett namn som det högst upp: gällande dopet av den från rysk fångenskap nyligen hemkomne ryttaren Måns Månsson Lyckas barn; till vilket en Joing fru Broberg på Svenstorp är fadder i juni 1722.  Jag säger i nuläget inte att det är samma person. Men håll med om att likheten är slående! För att visa de andra ställen, i kyrkoböckerna för Östra Strö och Önnestad, där mer eller mindre samma stavning dyker upp, bifogar jag dessa här: Östra Strö 1718 dopet av Gertrud Mattisdotter  Önnestad 1707  Önnestad 1719  Önnestad januari 1722  Liksom tidigare säger jag inte att någon av personerna i Östra Strö och Önnestad är samma person som den som nämns i den översta bilden. Jag frågar bara om det inte är samma namn. Därmed frågar jag egentligen också om det inte är troligt att Hans Jörgen Kiebba också hette Hans Joing Käbba. Christian Meddelandet ändrat av mouchette 2013-04-09 00:37
114
« skrivet: 2013-04-06, 14:23 »
Jag är nog för snabb här. Men tålmodighet har aldrig varit min sak. Fantasin löper nu ganska ohejdat. Ni får dra ifrån det som låter tokigt.
Men: om det såsom hänvisande till ett av dopvittnena, under Margareta på Ellinge står Bändts s: Anders Holm; och om detta betyder Bengts son Anders Holm - så vill jag erinra om den Herr Andreas i Bårlunda som nämns vid dopet av Mattis Bengtssons son Per i Östra Strö 1716; och som kan vara liktydig med den Anders Bengtsson som får ett barn, Hans, i Borlunda 1714.
Borlunda är ju den socken som ligger närmast Ellinge. Och i Borlunda dopbok nämns namnet Walkendorff flera gånger.
Vidare finns en kvartermästare Andreas Holm i Norra Mellby, som på denna ort får ett barn, Nils, 1712.01.28.
Enligt dopboken var Andreas Holm kvartermästare vid Öfverste Binets Regemente
Maglö gård i Norra Mällby ägdes vid tidpunkten av familjen Walkendorff. Och även i Norra Mellbys dopbok nämns namnet Walkendorff ofta.
Det var på Maglö gård som Dorothea Hagelbecks make, trädgårdsmästaren Anders HOLMgren var anställd under en period omkring 1750; och där dottern Catharina (enligt Paul) föddes 1752.
Dessförinnan hade de bott i Håkanryd i Ivetofta socken, där barnen Nicklas och Catharina föddes 1749 resp. 1751. Faddrarna till Nicklas var Inspector Lungren på Håkanry och Lars Hollmgren i Sillwitsborg.
Avslutningsvis - och för att knyta ihop det hela - heter den person vars barn Hans Jöing är fadder till i Önnestad 1722, Petter Holm: ryttaren under Hr. Generalmajor Benets Regemente.
Friherre Wilhelm Bennet övertog Ellinge slott 1724.
Jo, en sak till: Anders nämnde något om en besökareänka Holmgren i Önnestad...
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-04-07 12:44)
115
« skrivet: 2013-04-06, 00:10 »
Man kan förvisso undra vad Wählb. frun Margareta på Ellinga gjorde på Nicolaus Bergs barndop i Lyby 1695. Om det står så, måste det väl röra sig om Margareta Barnekow, hustrun till dåvarande ägaren till Ellinge slott, Hans Walkendorff. Eller? 
116
« skrivet: 2013-04-03, 21:07 »
Ja, visst... Tack för påminnelsen! Som jag sagt tidigare, så är det i det närmaste omöjligt att hålla i huvudet allt som yttrats om Hagelbeck i detta forum. Och eftersom jag inte heller antecknar...
Catharina heter alltså Niclasdotter i efternamn. Hennes första barn (Hans) med länsmannen i Lyby föds 1693. Vi kan väl utgå ifrån att de gifte sig en inte alltför lång tid dessförinnan. Men enligt Niklas Kants uppgift under släkten Rosenbeck var Catharina född 1663; således 30 år när Hans föddes. Det är alltså inte omöjligt att hon varit gift ännu en gång.
Med en tullskrivare eller besökare? Vid namn Lundgren? Exempelvis
Nicolaus Berg var tullskrivare, Nils Rosenbeck besökare och Johan Rosenbeck visitör.
Varför?
Betänk att detta är barn till TVÅ olika makar, som var länsmän i det mittersta av Skåne!
Och om denna gemensamma nämnare i tullyrket inte sammanhör med en ännu tidigare make, vad hette i så fall Catharinas far?
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-04-03 21:17)
117
« skrivet: 2013-04-03, 14:06 »
Några kompletteringar:
Jag behöver inte säga att det är av stort intresse att veta vad Nicolaus Bergs och syskonen Rosbecks mor Catharina hette i efternamn; var hon kom ifrån och vem hon var gift med före äktenskapet med Nils Hansson i Hurva. Det är inte omöjligt att hon härstammar från trakterna av Önnestad. Då kan, jag säger kan hon vara syster till Hans Jörgen Kiebba. Eller så kan hennes tidigare make, Nicolaus Bergs far, vara det.
Minns att den son som bor hos henne i Gårdstånga vid tidpunkten för Johannes Hagelbecks födelse, heter Johannes.
Den Hanna Bengt Möllnars som är dopvittne till kvinnan från Göinge, Ingar Sörendsotters barn, avser hustrun till mjölnaren i Odarslöv/Igelösa, Bengt Sörensson. När deras eget barn Kirstin döps den 22 april 1724, är Cicilia Hans Jörgens fadder.
Avslutningsvis - och återigen - finns smedgesällen Jöns Lundgreen i Kristianstad i april 1725.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-04-03 14:12)
118
« skrivet: 2013-04-02, 23:25 »
Ett sista långskott innan abonnemanget på AD går ut i slutet på veckan. I mitt sökande i de lokala socknarna (Gårdstånga, Odarslöv m.fl) fann jag plötsligt många trådar som ledde till Önnestad. Så jag tittade igenom Önnestad födelsebok mellan åren 1695-1730, och fann bl.a detta:  Jsg tycker mig åtminstone i denna bild från 1702 läsa Kiäbb-Anders dotter Inger. Annars är det många noteringar om Kiälla: Kiällstorp, Kiällagården, osv.  Kiälla Jörgens dotter Elina, m.m. (1703)  Kvinnonamnet Kiälla nämns ofta. Om det fanns en (manlig?) smeknamnsvariant i Kiäbba vet jag inte. Det kan faktiskt hända att det står Kiäll-Anders i bilden högst upp. Vidare fann jag namnet Hans Jöing 1719 och 1722 (dopvittne till en ryttare vid Bennets regemente), och Ryttar Hans Jöing 1707. Och även om jag kanske inte tror att det avser vår Hans Jörgen, så visar det att uttrycket användes i Önnestad omkring 1720. Jag menar med tanke på Giöingens hustru i Lillaryhuset i dopnotisen 1718 i Östra Strö, gällande Gertrud Mattisdotter. Önnestad ligger som bekant i Göinge härad. Avslutningsvis föder i mars 1723 Lösa Qvinfolket Ingar Sörensdotter, född i Norra Sandby, Göinge härad, ett oäkta barn i Odarslöv; där fadern anges vara Ryttaren af Ständiga Södra Cavallerie Regamentet Oluff Liung af Önnestad. Detta tilldrar sig exakt vid tidpunkten för Hans Jörgen Kiebbas ankomst till Igelösa/Odarslöv/Svenstorp. Han gifter sig med Cecilia månaden efter. Men det mest intressanta i denna sista historia är, att det i nämnda dopnotis berättas att Ingar Sörensdotter warit i tingatt hoos H:r Kyrkio Inspectoren Feuk i Önnestad. Och vad hittar jag i Önnestads vigselbok under den 4 oktober 1721, om inte en notis om att tullskrivaren i Helsingborg, Nicolaus Berg, gift sig med jungfrun Gunilla Margareta Feuk i Önnestad!  Nicolaus Berg är alltså syskonen Rosenbecks halvbror. Dvs. styvson till mantalskommissarien och kronolänsmannen i Hurva, Nils Hansson; och följaktligen äkta son till dennes hustru Catharina i hennes första äktenskap. Hustrun till Nicolaus Bergs halvbror, Nils Rosenbeck, bodde i samma hus i Kristianstad som Johan Hagelbeck och Jöns Hansson Lund. Och halvsystern Maria Rosenbeck gifte sig med inspektorn Nils Orup, som ropade hem föremål på auktionen efter Abraham Hagelbeck. Detta är nog min sista ansträngning på en bra stund i sökandet efter Hans Jörgen Kiebba. Men vad vet ni om Önnestad!? Christian (Meddelandet ändrat av mouchette 2013-04-03 01:09)
119
« skrivet: 2013-04-01, 19:15 »
Det är ju så: att ju mer kunskap man har, desto mer kan man foga samman. Tillslut kan man foga ihop vad som helst. Informationen som följer betyder ingenting, utan ska betraktas som kuriosa. Men beträffande Markus bifogade Hofverberg-länk och Hofverbergsläktens ursprung i Jämtland, Lit socken m.fl., och soldatnamnet Hagelbecks florerande i sydöstra Skåne 1713, kan jag tillägga att trumpetaren vid Livregementet till häst, Jämtlands kavallerikompani, Casper Hagelbeck fick ett oäkta barn på Österlen (jag vill minnas att det var i Ravlunda socken, men är inte säker), några år innan han som en av 3000 soldater i Armfeltds norska fälttåg 1719 frös ihjäl i de norska fjällen. Jag känner igen de jämtländska socknarna Lit, Berg, Raglunda m.fl. Vad Casper Hagelbeck gjorde på Österlen vet jag inte. Förmodligen var kompaniet tillfälligt förlagt där av någon anledning. Som sagt: detta är bara kuriosa. http://www.mälarnetcity.se/pages/KornettenPeterKulfeldtIJamtlandsKompani Christian (Meddelandet ändrat av mouchette 2013-04-02 14:00)
120
« skrivet: 2013-04-01, 01:17 »
Tack! Ja, möjligheten finns ju att de är kusiner via Cecilia Jönsdotter (Per Jönssons dotter Karna och Abraham är ju uttryckligen angivna som kusiner); även om vi inte lyckats luska ut hur. Jag försökte försiktigt nysta lite i det...
121
« skrivet: 2013-04-01, 00:56 »
Tack för svaret, Anders!
Nej, jag tror inte att någon med säkerhet vet att Maria och Helena är systrar. Därför skrev jag förmodade syster (andra gången ). Att Maria gifte sig i Hofterup 1748 och Helena 1751 behöver ju inte alls betyda detta. Dessutom finns Helena inte med i bouppteckningen efter Ambjörn Tranberg 1763. Där anges istället att en Johanna Tranberg är make till rusthållaren Jonas Lindgren. Antingen hette Helena Johanna Helena, eller så gifte Jonas Lindgren om sig med en tredje syster efter att Helena dött före 1763...
Men vad tror du gällande min fråga om Abrahams intygande om att Johan är fri från annat äktenskapslöfte? Du har säkert sett en och annan notis om detta. Är det enligt din mening troligt att vem som helst fick ge ett sådant intyg?
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-04-01 01:02)
122
« skrivet: 2013-03-31, 23:29 »
Beträffande det plötsligt aktuella sydöstra hörnet av Skåne, kom jag just att tänka på att jag för länge sedan i 1713 års generalmönsterrulla över Östra skånska regementet till fot, fann två soldater vid namn Lars Jöransson Hagelbeck och Pär Larsson Hagelbeck, från Hammenhög.
Jag smygtittade lite på diskussionen om Hofverberg, Markus. Den ser intressant ut. Så intressant att jag låter den vara... (Åtminstone för tillfället.) Jag har nämligen flera gånger stött på namnet Hofverberg i kyrkoböckerna. Men liksom fallet är med namnet Menschewer kan jag - förutom Barsebäck - inte säga var.
Jag uppdaterade mig f.ö. lite om Barsebäck: om Hamiltons regemente, Abraham, Johan, systrarna Tranberg m.m. Det finns en del kvar att utforska där, tycker jag. Vem var exempelvis Maria Tranbergs förmodade syster Helena gift med innan hon som änka gifte om sig med ladufogden på Barsebäck, Jonas Lindgren? Vad gjorde de i Barsebäck över huvud taget? Och var kommer namnet Hedvig ifrån i Abraham Hagelbecks i Barsebäck döda sexåriga dotters namn?
En sak till: Kunde vem som helst ge intyg om att en person var fri från annat äktenskapslöfte; eller var det bara präster, ståndspersoner och familjemedlemmar som ansågs vederhäftiga? Jag tänker på Abrahams intygande inför Johans giftermål.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-03-31 23:41)
123
« skrivet: 2013-03-31, 14:46 »
Jag kan tänka mig att Magnus finner denna information mycket intressant! Den överensstämmer nämligen ganska exakt med hans egna uppgifter i inlägget den 6 oktober 2010, om trädgårdsmästaren Mårten Hagelbeck, född omkring 1743; med modern Anna Catharina (Hagelbeck), född 1714 i Vemmerlöv!
Christian
124
« skrivet: 2013-03-29, 23:25 »
Vid närmare eftertanke är det inte otroligt att Cecilia jobbade som piga på Svenstorp. Jag menar med tanke på att hon får ett oäkta barn med stalldrängen på Svenstorp i december 1722, och gifter sig med kusken på Svenstorp i april 1723. De båda sistnämnda måste ju haft nästan daglig kontakt.
Det måste hur som helst ha varit ganska kaotiskt under den tid då Lucia koncipieras av Matthis och Cecilia i mars 1722, Matthis gifter sig med en annan kvinna i juni samma år, Matthis och Cecilia står kyrkoplikt (kanske inför Odarslövs församlade kyrkobesökare; Matthis inför sin nya hustru, Cecilia inför sin blivande make) i mars 1723, och Cecilia och Hans Jörgen gifter sig i april 1723.
Minst sagt!
Dvs. OM det är vår Cecilia. Men jag har svårt att se att det kan vara någon annan.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-03-29 23:50)
125
« skrivet: 2013-03-29, 18:52 »
Det verkar som om Cecilia Jönsdotter flera gånger råkar i olycka efter första makens frånfälle 1710. Utöver ovan redovisade oäkta barn i Gårdstånga 1714, har jag hittat ett till i Odarslöv Lucia, fött den 19 december 1722. Fadern var denna gång stalldrängen på Svenstorp, Matthis Trulsson; som gift sig den 17 juni samma år.  För sitt gemensamt begångna lönskaläge får Matthis stå kyrkoplikt den 3 och Cecilia den 10 mars 1723. Om den var enskild eller offentlig anges ej.  Om det rör sig om vår Cecilia Jönsdotter, verkar Hans Jörgen Kiebba rädda henne ur hennes mångåriga olycka, då han gifter sig med henne den 17 april 1723. Ganska rörande om så är fallet. Detta kan förklara varför jag bara hittar Cecilia som dopvittne omkring åren för hennes giftermål och Johans födelse varigenom hon åter blivit upptagen i gemenskapen. Man ville kanske inte att en person med ett rykte av den arten skulle stå fadder till ens nyfödda barn. Jag vet inte. Det låter som stor tragik för personen i fråga om det förhöll sig på det viset. Men jag är alltså inte säker på om det är vår Cecilia det handlar om. Mycket tyder emellertid på det. Christian Meddelandet ändrat av mouchette 2013-03-29 23:00
126
« skrivet: 2013-03-27, 22:09 »
Från Odarslövs nattvardslängd för året 1710. Jag tror jag nämnde det för länge sedan. Men med tanke på det ymniga informationsflöde som existerar i detta forum, är det förståeligt om det slank igenom utan ha noterats.  Christian
127
« skrivet: 2013-03-27, 21:22 »
Några intressanta bilder från Gårdstånga kyrkobok: Gårdstånga dödbok 1712. Smedmästaren Jörgens dotter Lisabet ? Malena i Getinge begrovs 10 år gammal.  Gårdstånga födelsebok 1714. Kvinfolket Sissala Jönsdotter blev mor till ett oäkta barn. Dopvittne var en Marna. Minns att Marna Jönsdotter 1714 är inhyst hos Cecilias bror Per Jönsson i Igelösa. Minns också att Cecilias första make, smeden Hans Hansson, dog 1710.  Gårdstånga födelsebok 1717. En man vid namn Påhl Ebbasson är vittne till dopet av ett barn 1717. Kusken på Svenstorp 1717 hette Påhl något efternamn anges aldrig. Dennes tjänst skulle Hans Jörgen Kiebba överta 1723. Jag säger inte att det är samma Påhl. Jag nämner det bara.  Gårdstånga födelsebok 1719. Jöran Smed fast här är jag osäker: Det kan stå Jöran Sund också är vittne till ett barndop. Den Pernilla Ryttarens som nämns är med stor sannolikhet Cecilia Jönsdotters syster, gift med adelsryttaren Bengt Larsson Lustig; som på 1730-talet övertar kuskposten på Svenstorp.  Gårdstånga dödbok 1721. Apelona dör på Hospitalet, 78 år gammal. Således född 1643. Det råder väl föga tvivel om att detta är Jöns Smeds hustru, Cecilias mor och Johan Hagelbecks mormor, Apollonia Persdotter. Maken Jöns var född 1644.  Meddelandet ändrat av mouchette 2013-03-27 21:25
128
« skrivet: 2013-03-25, 20:10 »
Tack för svaren, Paul och Inger! Jag visste bara det jag läste i ditt tidigare inlägg, Inger! Mitt antagande grundade sig följaktligen på obefintlig kunskap.
Vad gäller det andra släktskapet, så kan jag, mot bakgrund av nyfunna åldersuppgifter i dödboken, fastslå att Jeppa Jönsson i Getinge inte är far till de aktuella Jepsönerna och -döttrarna.
Troligare är att han är son till Jöns och Apollonia, eftersom Jöns Smeds dotter i Getinge Boel bar Jeppas son Jöns då han döptes 1703.
Hur - och om - Jöns och Apollonia är släkt med de andra nämnda, vet jag inte.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-03-26 10:06)
129
« skrivet: 2013-03-24, 21:34 »
Det verkar som om Kajsa Mattisdotters make Asser Ohlsson är barnbarn till smeden Joen Jepsson i Getinge; gift i Gårdstånga 1700.06.17 med Hanna Olasdotter. Mellan 1701-1707 får de fyra barn. Inga av dessa döps till Ola. Därefter är det som bekant en lucka i kyrkoboken mellan åren 1708-1712. Det är inte omöjligt att Ola föddes 1708, med tanke på att hans son Asser föddes 1725. Även om det känns lite snävt... Dock hittar jag mellan åren 1704-1705 inga barn till Joen och Hanna i Gårdstånga. Möjligheten finns därför att Ola blivit född på annan ort.
Jöns Smed (Persson) är dopvittne till ett eller flera av Joens barn.
Vid samma tidpunkt lever en Jeppa Jönsson i Getinge, till vars barn både Jöns och Joen är dopvittnen. (Ha i minnet att Jöns var född 1644.) Ett av barnen ges namnet Gertrud.
Det är något mysko här. Jag misstänker nämligen att Joen är barnbarn till Jöns och Appolonia. Det finns en uppsjö Jepsöner och -döttrar i anslutning till dem. Elna Ebbasdotters make heter exempelvis Nils Jepsson. Och Lars Mikalssons hustru heter Else Jepsdotter.
Möjligheten finns också att Jepsönerna och -döttrarna är barn till en obekant Jeppa Persson; bror till Jöns. Eller Apollonia.
I allt kan jag som vanligt ha fel.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-03-24 22:35)
130
« skrivet: 2013-03-22, 14:06 »
Hej! Så länge jag kan minnas - eller så länge jag använde Genline - var alltid den tidigaste kyrkoboken för Gårdstånga en ren mardröm att läsa. När jag sent i går kväll tittade på den igen - nu på ArkivDigital - var känslan nästan den av en uppenbarelse: Allt gick att läsa! Hur klart och tydligt som helst! Följaktligen fann jag också en uppsjö med ny information som för mig tidigare varit omöjlig att ta del av. T.ex. förekomsten av Jöns Smed och hustrun Apollonia (Cecilia Jönsdötters föräldrar; Johan Hagelbecks morföräldrar) vid åtskilliga dop; samt i en i sammanhanget mängd nya och intressanta namn. Däribland systrarna Elna och Kirsten Ebbasdotter i Getinge respektive Roslöv! Samt en Lars Mikalsson från Getinge som dopvittne vid flera dop av Elnas barn. Lars Mikalsson förekommer ofta i sällskap med Hans och Jörgen Mikalsson. På dopen närvarar också en Jöns Trana, som jag nästan misstänker är barn till Jöns Smed och Apollonia. Osv. Jag har än så länge skummat igenom födelseboken mellan 1689 och 1701.  Gårdstånga födde 1693  Gårdstånga födde 1695  Gårdstånga födde 1695  Gårdstånga födde 1697  Gårdstånga födde 1700 För mig känns åtminstone namnet Ebbasdotter i sammanhanget av Jöns och Apollonia, Getinge och Roslöv mycket intressant! Och vem är Lars Mikalsson i Getinge? Och Jörgen Mikalsson i Lengelsås? Christian (Meddelandet ändrat av mouchette 2013-03-22 14:08) (Meddelandet ändrat av mouchette 2013-03-22 20:00)
131
« skrivet: 2013-03-22, 01:07 »
Här står Elna Ebbasdotter. Ett ganska ovanligt namn. Lite intressant är det redan. Riktigt hur intressant vet jag inte än. Fortsättning följer. 
132
« skrivet: 2013-03-21, 13:58 »
Jag tackar för svaret. Skönt att veta ibland, att du verkar kunna denna region på dina fem fingrar! Icke desto mindre skulle det vara intressant att någon gång bli upplyst i frågan.
Christian
133
« skrivet: 2013-03-20, 21:01 »
Är det någon som har en susning om vem den Giörgen i Lillaryhset är som nämns i dopnotisen 1718 gällande Mattis dotter Gertrud?
(Det finns en Jornsdotter i Östra Strö med ett för mig otydbart förnamn (Bryta?) som får ett oäkta barn med en ryttare 1716.)
Christian
134
« skrivet: 2013-03-19, 21:10 »
Jag har inte kollat upp smeden Jöns Persson. Han är hur som helst bekräftad kusin till Johan Hagelbeck. Han figurarar därutöver som dopvittne till ett eller flera av Lars Hagelebcks barn i Gårdstånga. Det är inte omöjligt att de arbetar i samma smedja (faderns och farfaderns smedja i Getinge?). Både han och Kajsa är närvarande vid auktionen efter Abraham 1763.
Det är också inspectoren och gästgifwaren Orup i Hurfva; som Abraham var skyldig 55 riksdaler, och som även ropade hem några av Abrahams lösören.
Jag tycker fortfarande att detta namn är högeligen intressent!
Men en sak i taget! Jag läser fortfarande metodiskt igenom Skarhults och Östra Strös kyrkoböcker. Det tar tid, eftersom tiden för detta är knapp.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-03-19 21:13)
135
« skrivet: 2013-03-18, 22:27 »
Nej, jag tror nog inte heller att smeden Hans Hansson och mantalskommissarien Nils Hansson är bröder. Enligt Niklas Kants inlägg under släkten Rosenbeck, är Nils Hansson född 1665; medan Hans Hansson var 31 år gammal vid sin död 1710, och följaktligen född 1679.
Men kan det inte vara dags att försöka få in Hans Jörgen Kiebba i diskussionen igen? Han är ju trots allt styvfar till Jöns efter giftermålet med Cecilia Jönsdotter 1723. Han var väl inte helt utan kontakter vid 58 års ålder!
Det är sannolikt att Jöns Hansson Lund är den smedgesäll Jöns Lundgreen som står vittne till ett dop i Kristianstad i april 1725.
Var befinner sig Hans Jörgen och Cecilia mellan åren 1725 och 1730? I Hurva? Gårdstånga? Kristianstad?
I Gårdstånga - ett stenkast från Igelösa - befinner sig (enligt Niklas Kant i ovan refererade inlägg; i sin tur refererande till mantalslängden) Nils Hanssons änka Catharina och sonen Johannes vid tidpunkten för Johan(nes) Hagelbecks födelse.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-03-18 22:34)
136
« skrivet: 2013-03-18, 21:04 »
Jo: i mantalslängderna för Kristianstad stadsförsamling gällande åren 1742, 1744, 1745, 1747 och 1748 (tidigare än 1742 finns de inte tillgängliga på AD) bor grovsmedsmästaren Jöns Hansson Lund i samma hus (nr. 114) på Stora Östra gatan som Nils Rosenbecks änka (tullbesökaren Nils/Niklas/Nicolaus Rosenbeck dog i Kristianstad 1733). I Jöns Hansson Lunds hushåll finns bl.a.: 1742 lärgossarna Anders, Johan och Erik; 1744 lärgossarna Johan, Anders och Erik; 1745 lärgossarna Johan och Erik; 1747 gesällen Johan, lärgossarna Johan och Andreas; 1748 gesällen Petter, lärgossarna Johan och Andreas. Är det inte troligt att lärgossen och/eller gesällen Johan i hushållet avser halvbrodern Johan Hagelbeck? Betänk att gesällen Johan har försvunnit i mantalslängden för 1748. Smeden Johan Hagelbeck gifter sig i Hofterup 1748. Att Johan är fri från annat äktenskapslöfte har bl.a. intygats av grofsmeden uti Christanstad Jöns Lund. Jag menar: det faktum att Jöns Hansson Lund inte lämnat Kristianstad under tiden före Johans bröllop, kan inte betyda annat än att Johan bott hos honom under en längre eller kortare tid. Annars skulle han inte ha kunnat göra nämnda intygande. Vad sedan Jöns' existens i samma hus som Nils Rosenbecks änka beträffar, kan man göra många iakttagelser: Nils Rosenbecks syster är gift med inspektorn i Frosta härad och Gudmuntorps socken, Nils Orup (se det namnmässiga sambandet med Kajsa Mattisdotter ovan). Hans far, Nils Hansson, är kronolänsman och mantalskommissarie i Hurva omkring tidpunkten för när Mattis Bengtsson verkar bosätta sig där; liksom sedermera Abraham och Johan. Den som förefaller vara Nils Rosenbecks yngsta bror, heter Johannes. Men hur mer exakt kommer det sig att Jöns Hansson Lund bor i samma hus i Kristianstad som Nils Rosenbecks änka? Vilken var Nils Rosenbecks och Jöns Hansson Lunds relation före Nils' död 1733? Osv.  Ur Kristianstad stadsförsdamlings mantalslängd för 1742
137
« skrivet: 2013-03-18, 14:11 »
Mycket intressant, Inger!
Jag kan nämligen koppla inspektorn i Frosta härad och Gudmundtorps socken, Nils Orups hustru Maria Rosenbeck (gifta i Gårdstånga 1723.07.21), dotter till kronolänsman Nils Hansson i Hurva, med Jöns Hansson Lund, och sannolikt också med Johan Hagelbeck.
Jag har lunchrast för tillfället. Men jag återkommer med dessa uppgifter i kväll.
Christian
138
« skrivet: 2013-03-17, 22:53 »
Ja, jag läste hans inlägg; men uppfattade inte bakgrunden till namnet Rosenbeck. Men då förstår jag. Jag återkommer (förmodligen i morgon) med anledningen till att jag frågar.
Tack för svaret
(Det hade varit spännande om någon efter dessa inlägg sa att de stött på länsmannen i Hurva eller namnet Rosenbeck i sin Hagelbeckforskning!)
Christian
139
« skrivet: 2013-03-17, 21:57 »
Anders! (Eller någon annan.)
Vad vet du (ni) om kronolänsmannen/mantalskommissarien/frälseinspektorn/gästgivaren i Hurva, Nils Hansson, död i Gårdstånga 1721.11.23?
Vilka barn hade han med hustrun Catharina? Var kom hon ifrån? Och hette hon Rosenbeck i efternamn?
Christian
140
« skrivet: 2013-03-17, 17:22 »
En intressant ny uppgift: I födelseboken för Östra Strö står en Gärtrud Matthis uthi Strö fadder till två barn, den 31 mars och 27 april 1701.   Meddelandet ändrat av mouchette 2013-03-17 18:47
141
« skrivet: 2013-03-16, 13:10 »
Jag tror att du har rätt beträffande Ivar, Paul! Dock förefaller det som att han dör i februari 1706. I kyrkoboken för det året heter det: 9 febr. begrofs smedens son i Bältinge. Det betyder att endast Catharina och Jöns var vid vuxen ålder levande barn till Hans och Cecilia; och att Jöran Hansson Krok i Igelösa och Hamiltons regemente, är son till några andra.
Vad beträffar de personer vars barn Bengt Ladufogde är dopvittne till, finns en Hans Skötte. Minns att det till ett av Mattis barn står en Joen Skötte som fadder.
Ska ge mig i kast med kyrkoboken för Östra Strö när jag får tillfälle.
Christian
142
« skrivet: 2013-03-16, 12:23 »
Hej!
Efter att någerlunda noggrant ha läst igenom de fem ställen i Skarhults födelsebok som jag uppfattar gäller barn till Adolf Lönn (död 1702) och Elisabeth Ulf, finner jag varken Maria Larsdotter eller någon annan i Hagelbeckforskningen omnämnd person. Det betyder inte att hon inte var närvarande; eller att hon inte var syster till Adolf Lönn.
I samma dopvittneskrets som makarna Lönn/Ulf har jag emellertid funnit en Bengt Ladufogde.
Om Adolf Lönn var arrendator på Skarhult, är det väl rimligt att anta att Bengt Ladufogde var den som hade ansvar för delar av verksamheten, och därvid stod i daglig kontakt med arrendatorn.
Då är det väl också rimligt att anta att arrendatorns syster - ifall han hade en syster på Skarhult - och ladufogdens son också träffades dagligen...
Jag vet inte vem denna Bengt Ladufogde är. Men innan ladufogden nämns som sådan i kyrkoboken, nämns en Bengt Jönsson (Bengt Ladufogde och Bengt Jönsson överlappar aldrig varandra) i Skarhult, både som dopvittne och far. Som far sista gången 1689, åt en dotter som dog innan hon hann döpas. Dessförinnan 1686, åt en son, Mikael (?). Hustrun hette Kristina.
Som sagt: jag vet inte om dessa båda Bengt är samma person. Kanske är Bengt Ladufogde för tillfället mest intressant. Om över huvud taget...
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-03-16 12:25)
143
« skrivet: 2013-03-14, 20:52 »
144
« skrivet: 2013-03-14, 09:52 »
Jag hann inte kolla upp dessa eventuella barn, eftersom jag nästan omedelbart sprang på informationen ovan. Jag kan göra det senare. Jag ska strax gå till jobbet. Vad gäller postandet av bilderna, så har jag ingen aning om hur man gör. Jag har blivit ledsagad tidigare, men då handlade det om Genline. Jag tror kanske att någon kan tolka namnen innan kvällen. (Jag är nästan säker på att det första namnet inte är Jöran.)
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-03-14 09:55)
145
« skrivet: 2013-03-14, 01:22 »
Mot min vilja tecknade jag ett enmånadsabonnemang på Arkivdigital och satt och spånade i Skarhults kyrkobok. Jag fann följande:
Vigda 1705.06.24 - smeden Hans Hansson och Cicilia Jönsdotter
Född 1705.10.10 (döpt 15 okt) - Hans Smeds son i Bältinge ? (Jöran?). Faddrar: Jungfru Catharina Soph. Gädda, som barnet bahr, och Bengta Jöns Måns i Bältinge
Född 1706.?.12 (döpt den 21) - Mr Hans Smeds dotter Catharina, faddrar woro fru Elisabeth Ulf, som barnet bahr, samt ett eller två ytterligare dopvittnen som jag inte kan tyda
Född 1709.02.23 (döpt den 28) - Hans Smeds son i Bältinge (Jöns?). Faddrar: Beata Catharina Halling, som barnet bahr
Död 1710.04.29 - Hans Smed, 31 åhr
Det är sannolikt att detta är maken till Johan Hagelbecks mor, Cecilia Jönsdotter, i ett första gifte; och att åtminstone två personer, Catharina och Jöns, Hansdotter och Hansson, som finns i anslutning till henne och Johan i Igelösa och Kristianstad, och av vilka Catharina i en nattvadslängd uttryckligen står angiven som dotter, är hennes barn i detta första äktenskap; och följaktligen Johans halvsyskon.
Minns att Catharina Hansdotters ålder i Igelösas nattvardslängd i stort överensstämmer med en födelse i slutet av 1706; att Cecilia tidvis är inhyst hos henne; samt att smeden Jöns Hansson Lund i Kristianstad angavs vara 45 år gammal när han dog i november 1754; således född 1709.
Den andra personen med efternamnet Hansson i Igelösa, sedermera soldaten i Hamiltons regemente, Jöran Hansson Krok, kanske med fördel kan antas vara son till Hans Jörgen Kiebba, med tanke på att han i generalmönsterrullan står angiven som härrörande från Danmark. Såvida det nu inte står Jöran i födelsenotisen 1705. (Jöran Hansson Kroks angivna ålder i generalmönsterrullan 1744 är 40 år.)
Hjälp mig gärna med läsningen av namnen!
Vad tror ni?
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-03-14 01:27)
146
« skrivet: 2013-03-11, 23:16 »
Från det ena till det andra: är det omöjligt att läsa efternamnet på den Hans Jörgen som dog 1753 i Skarhult (bild under den 25 oktober 2010 i detta forum) som Chewe? (Både Anders och Paul har tolkat namnet som Chere i senare inlägg.)
Christian
147
« skrivet: 2013-03-10, 23:02 »
Jo! Såvida det inte fanns vid tiden närliggande släktmässiga relationer med en högre samhällsklass, som vi ännu inte känner till. Det känns som om Lars Hagelbeck var den som utnyttjade dessa förmodade förbindelser bäst. Så fick exempelvis sonen Carl Abraham möjligheten att läsa på universitetet. Och sonen Laurent blev slottssmed på Drottningholm. Men du har rätt: utifrån den information vi har idag, verkar relationerna du anger ganska märkliga; för att inte säga osannolika.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-03-10 23:11)
148
« skrivet: 2013-03-10, 18:33 »
Hej Hans!
Det är nog möjligt att den Adolf Menschewer i Uppsala som du nämner är far till här omnämnda Sofia Adolfsdotter Manschewer. För i diskussionen om släkten Weinheim nämner Calle Lindström i ett inlägg den 9 september 2003 att Sofia och Lars Larsson Lönn gifter sig i Stockholm 1647.
Christian
149
« skrivet: 2013-03-10, 16:29 »
Anna!
Det där med ölsorterna slog mig inte förrän du nämnde det!
En sak som irriterar mig är att jag vet att jag för länge sedan stötte på namnet Menschewer i anslutning till forskningen om Hagelbeck, utan att minnas var. Namnet föreföll mig i sammanhanget så intressant att jag undersökte det närmare i detta forum. Jag vill minnas att stavningen var Mentshever. Men jag kan alltså inte för mitt liv dra mig till minnes vid vilken notis i kyrkoböckerna jag fann namnet. Det var inte en dödsnotis, eftersom jag inte hade anledning att haja till inför ett namn jag inte hade någon relation till. Mycket frustrerande!
En sak till, beträffande namnet Faxe: I Markus inlägg den 11 oktober 2010 återger han en bouppteckning från 1772 över Gunneld Hagelbecks make, rådmannen i Ystad, Rasmus Feltner. I likhet med Markus blir jag inte klok på vad som avses i de sista raderna. Kanske tillhör Hr Pastor Faxe fru en av arvingarna; jag vet inte. Icke desto mindre nämns här namnen Faxe och Hagelbeck i samma notis. Staden Karlshamn nämns också.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2013-03-10 16:34)
150
« skrivet: 2013-03-10, 12:25 »
Hej Anders!
Nej, jag vill minnas att uppgiften grundar sig på ett antagande, mot bakrund av att Bengt Hagelbecks på dagen exakta ålder anges i Hörby dödbok, och att denna just på dagen överensstämmer med födelsedatumet för den med fader okända Bengt som föds i Hörby 1798.11.06. Att Carl Abraham Hagelbeck därutöver bodde i Hörby vid tidpunkten för Bengts födelse, och att han på grund av att han vid tillfället var gift sannolikt undanbad sig att bli angiven som fadern, kan vara omständigheter som styrker att han också verkligen var fadern. Men riktigt säkra kan vi inte vara enbart mot bakgrund av dessa omständigheter. De utgör som bäst starka indicier för att Carl Abraham är fadern.
Christian
151
« skrivet: 2013-03-09, 17:32 »
Hej Inger!
Med utgångspunkt i dina intressanta - och med tanke på källmaterialets erbarmliga utseende imponerande - namntolkningar, liksom i hänvisningen till bl.a. Anders Bergs inlägg om släkten Weinheim, har jag gjort följande sammanställning av detta bitvis obekräftade material:
Abraham, 1711, Skarhult, fru Elisabeth Ulf, landsfiskal Anders Schening
Lars, 1713, Skarhult, jungfru Ebba Maja Lönn
Kajsa, 1715, Skarhult, jungfru Beata Lönn
Jacob Abrahamsson Ulf (befallningsman på Lillö, Norra Åsum, Gärds härad?), gift med Catarina Arvidsdotter (Weinheim)
Barn:
* Tullöverinspektör Jacob Jacobsson Ulf (död 1748), Halmstad
Catharina Kling
Abraham Ulf (student 1688)
Isac Jacobi Ulf Scanus (Lunds universitets matrikel), död 1706 i Skarhult
Elisabeth Ulf, gift med Adolf Lönn, son till Lars Larsson Lönn, kronobefallningsman i Visby, och Sofia Adolfsdotter Menschewer, begravd i Skarhult 1700
* Barn till Jacob Jacobsson Ulf:
Catharina Elisabeth Ulf (född 1704 i Visby), gift med tullinspektör Carl Bennersten (d. 1736 i Malmö), gudmor 1733 till kyrkoherde Cornelius Faxes barn i Ausås (sedermera kyrkoherde i Kristianstad)
Cornelius Faxes hustru var Beata Elisabeth Lönn, dotter till fältproviantmästare Adolf Lönn.
Rådmannen i Visby Jacob Gedda och hustrun Juliana Rosina Lönn var föräldrar till Jacob Jacobsson Ulfs hustru, Elisabeth Rosina Gedda (gifta 1704 i Visby), syster till Catharina Sofia Gedda, gift 1706 i Skarhult med Jonas Modéer, rådman i Simrishamn, son till Ingigerd Arvidsdotter (Weinheim), syster till Catharina Arvidsdotter (Weinheim).
Katarina Margareta Lönn: dotter till Adolf Lönn och Elisabeth Ulf, gift 1723 med major Nils Psilander, en andra gång med Anders Thoresson Schening.
____________
När smeden Per Jönsson och Johanna Persdotter gifter sig i Odarslöv 1708, står hon angiven som Stiernbladhs piga [...] född uthi Blekinge. När Mattis Bengtsson och Maria Larsdotter får sitt första barn i Östra Strö 1709, står han nedtecknad som Stiernblads kusk.
Josua Stiernblad: överinspektör över tullarna och acciserna i Skåne och Blekinge, över(krigs)kommissarie, gift 1706.04.15 i Malmö med Maria Hegart (mor: Margareta Faxe); död på Svenstorp 1717.
Maria Hegart var första gången gift (1702.01.03 i Malmö) med handlanden i Karlshamn, Hack Persson Tholijn, död i Karlshamn 1704.03.22. En son i Karlshamn, Hakvin.
____________
Den enda möjliga släktförbindelse till Mattis och Maria som jag vid ett ytligt påseende kan se i uppgifterna ovan, är den att Maria Larsdotter är syster till Adolf Lönn och dotter till kronobefallningsmannen i Visby, Lars Larsson Lönn och Sofia Adolfsdotter Menschewer (död i Skarhult 1700). Detta skulle förklara varför Adolf Lönns hustru Elisabeth Ulf är dopvittne 1711, liksom döttrarna Ebba Maja och Beata vid dopen 1713 respektive 1715. Det tyder hur som helst på en stark släktförbindelse med denna familj.
Om det förhåller sig på det sättet, finns Maria Larsdotter i trakten av Skarhult och Östra Strö redan kring sekelskiftet 1700. En hypotes är då att Mattis och Johanna Persdotter (född i Blekinge), båda anställda hos Josua Stiernblad, kommit till dessa trakter vid mitten av 1706, då Stiernblad efter giftermålet med Maria Hegart flyttar till Svenstorp. Kanske var de anställda hos honom redan i hans förmodade existens i Blekinge (Karlshamn?).
Vidare finns det en koppling mellan Jacob Jacobsson Ulf och Josua Stiernblad: båda var tullöverinspektörer.
Avslutningsvis existerar en förflyttning från Visby till Skarhult, dels för Sofia Adolfsdotter Menschewer och hennes son, Adolf Lönn; dels för Catharina Sofia Gedda (mor: Juliana Rosina Lönn), gift i Skarhult 1706. (Systern, Elisabeth Rosina, gifte sig två år tidigare i Visby, med Jacob Jacobsson Ulf.)
Trots ambitionen att vara klargörande, blev det i slutändan mycket omständligt! Jag hoppas att du blev något klokare i alla fall.
Jag har inte kollat upp släkterna Faxe och Pripp.
Christian
152
« skrivet: 2010-12-10, 00:09 »
Hej!
Ja, härvidlag beror det på vilket år i Igelösas nattvardslängd som man tittar: i nattvadslängderna gällande åren 1750, 1752 och 1756 anges hon vara respektive 42, 45 och 52 år gammal (hon står noterad under nummer 20). Med andra ord torde hon utifrån dessa i sig själva opålitliga uppgifter vara född någon gång mellan åren 1704-1708.
Christian
153
« skrivet: 2010-12-09, 21:28 »
Tack för hjälpen, Magnus och Torsten! Jag visste uppenbarligen inte vad signum innebar. Det jag skrev (men nu raderat) var nog Genlines egen id-beteckning... Ni får ha överseende med att jag inte är lika bevandrad i denna värld som ni övriga verkar vara
Christian
154
« skrivet: 2010-12-09, 13:53 »
Hej Anders!
Det är inte lätt att minnas all information som nämns i denna diskussion... I mitt inlägg den 2 november listar jag vad jag då ansåg vara av intresse i Igelösas och Odarslövs kyrkoböcker. Där står informationen om dottern Catharina.
Jag lägger gärna in en bild, men vet inte hur man klipper ut bildsnitt från Genline. Jag vet inte om det ens är möjligt. Kanske någon kan förklara...
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-12-09 20:54)
155
« skrivet: 2010-12-09, 12:45 »
Då rättar jag dig nu, Anders:
I Odarslövs kommunionslista för 1724, gällande Svenstorp, står dottern Catharina angiven under Hans Jörgen och Cecilia (Genline 25600).
I Igelösas kommunionslista för 1735 är Cecilia Jönsdotter tillsammans med dottern Catharina inhysta hos Jeppa Persson (Genline 39700).
1736.01.12 vigs skräddaren Knuth Lundqvist och Catharina Hansdotter Lundgreen i Igelösa (Genline 39900).
1736.09.16 föds Hans Knutsson. Mor: Catharina Hansdotter Lundgreen. Fadder: Per Jönsson (Genline 39900).
Åren 1738, 1739, 1744 och 1745 är Cecilia Jönsdotter inhyst hos Catharina Hansdotter/Lundgreen.
Christian
156
« skrivet: 2010-12-08, 21:58 »
Hej!
Jo, såhär är det: grovsmedsgesällen Jöns Lundgreen står fadder till ett barn i Kristianstad i april 1725 (Genline 50900). Han är då 16 år gammal. Tyder det på att Hans Jörgen och Cecilia också befinner sig i Kristianstad vid denna tidpunkt; eller bor Jöns hos släktingar? Går man igenom födelseboken för Kristianstad Stadsförsamling mellan ca 1721-1731, upptäcker man en mängd inressanta namn - företrädelsevis i anslutning till dopen av slaktaren Gottfrid Påhls barn (vars namn du nämnt tidigare, Paul; och vars första barn, Hans Jörgen, döps 1722). Med härledning av dessa dopnotiser får man ganska snart en intressant kärna av hantverkare med tyska efternamn (ganska ofta smeder): Kipper, Lütter, osv, vilka ofta nämns tillsammans. Bagaren Olof Jacobsson Lundgreen nämns också. M.fl.
Men istället för att jag redovisar allt jag funnit, hänvisar jag till egenstudier av nämnda födelsebok. Jag känner att den som vill veta mer, företrädelsevis bör bilda sig en egen uppfattning i frågan. Därefter kan ett eventuellt informationsutbyte vidta.
Kan vi nu åtminstone anta att Catharina och Anna Maria Lundgreen i Igelösa verkligen är Hans Jörgen Kiebbas barn; liksom att Hans Jörgen själv burit namnet Lundgreen (parallellt med namnet Kiebba?). Kanske har Lundgreen varit ett soldatnamn... I vilket fall har jag ännu inte funnit namnet Kiebba i Kristianstad Stadsförsamlings födelsebok. Ej heller har jag funnit Hans Jörgen själv. Ändå är jag övertygad om att han en gång befunnit sig i eller i anslutning till staden. Det finns åtminstone två personer ur nämnda persongalleri (slaktaren Gottfrid Påhl och kopparslagaren Michel Kipper) som ger sina barn namnet Hans Jörgen.
Namnet Friman nämns också i denna krets (50200; bl.a.); liksom senare namnet Schönfelt. Även en hantverkare Glaser nämns i nämnda dopnotiser (minns att Jöns första hustru hette Catharina Glaser).
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-12-08 23:36)
157
« skrivet: 2010-12-06, 21:40 »
Hej!
Jag fick just informationen från Landsrkivet i Lund att Jöns Hansson Lunds ansökan om burskap ingår i burskapshandlingar från Kristianstads rådhusrätts och magistrats arkiv (som du sa, Markus); vilka i sin tur ingår i serien Inneliggande handlingar (F I a). Enligt Landsarkivet är volymen för 1737 omfattande, och uppskattas ta minst en timme att söka igenom. I beaktande av att taxan för vaje påbörjad kvart är 125 kronor, finner jag det inte tillräckligt angeläget att till den kostnaden be dem söka upp handlingen. Jag får göra det själv när jag händelsevis är i Lund (vilket inte händer ofta).
Dock betraktar jag möjligheterna att på egen hand finna nya uppgifter om Jöns som mera gynnsamma, efter ett fynd i går. Jag kommer att redovisa denna uppgift efter att jag i en vidare mening undersökt sammanhangen. Det blir nog inte förrän i slutet på veckan.
Christian
158
« skrivet: 2010-12-02, 22:23 »
Hej Paul!
Ja, det finns säkert en del intressanta uppgifter att finna i de volymer du nämner! Samtidigt kvarstår möjligheten att Hans Jönsson Lunds ansökan om burskap i Kristianstad 1737 anger såväl hans födelseort som hans föräldrar (enligt Markus tips av den 28 oktober). Denna ansökan ska finnas på Landsarkivet i Lund. Jag har mailat två gånger till deras huvudmailadress och frågat vad det skulle kosta om jag bad dem leta fram denna text och skicka den till mig. Jag har ännu inte fått något svar. Kanske utför de inte sådana tjänster; eller så vill de att man fyller i formulären och gör en officiell ansökan. Men jag vill gärna ha reda på priset först.
Christian
PS. Har du noterat att kuskposten gällande Svenstorp inte nedtecknats i Odarslövs nattvardslistor mellan åren 1725-30? Kusken Påhl anges i nattvadslistan för år 1722 (liksom för åren dessförinnan) och Hans Jörgen för åren 1723-24. Därefter dröjer det till 1731 innan kusken Ernst nämns. Vad tyder detta på? Att det inte fanns någon kusk på Svenstorp mellan dessa år, eftersom Axel Gyllenkrok och Maria Hegart inte bodde där, utan i Göteborg, där den förre var landshövding fram till sin död 1730 (samma år som Hans Jörgen och Cecilia för första gången efter Johans födelse 1724 nämns som inhysta i Igelösa, hos skomakaren Anders Jönsson Kock)? Är det inte rimligt att anta att man tog sin egen kusk med sig när man flyttade, av de skäl du angett tidigare? Om kusken i detta fall hette Hans Jörgen Kiebba, må vara osagt...
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-12-02 22:30)
159
« skrivet: 2010-11-30, 22:43 »
Hej!
I ett försök att blåsa liv i diskussions- och forskarglöden gällande Hagelbeck: är det någon som reflekterat över i vilken mån stockmakaren från Östra Kärrstorp (död därstädes 1769) Anders Hagenbeck kan vara släkt med våra Hagelbeck? Jag vill erinra om att denne Anders i 1758 års mantalslängd benämns stockmakaren Anders Hagelbeck (med l alltså).
Är det någon som beaktat det faktum att Dorothea Hagelbeck och den på Bjärsjölagård anställde maken, trädgårdsmästaren Anders Holmgren, en tid bodde i Östra Kärrstorp (jag minns inte exakt när)? Är det en tillfällighet att det samtidigt i samma socken bodde en Anders Hagenbeck?
Minns härvidlag att den i Smedstorp gifte Mårten Hagelbeck (vars födelsedatum, födelseort och föräldrar vi inte känner) var just trädgårdsmästare.
Vidare bodde Abrahams hustru, Helena Walkendorff, bevisligen i grannsocknen till Östra Kärrstorp, Brandstad, så sent som i december 1743, då hon på orten stod fadder till ett barn. Träffades hon och Abraham i Brandstad eller i Barsebäck? Vilket är mest sannolikt, mot bakgrund av att de gifte sig i Barsebäck i januari 1745? Hade Helena släktingar i Barsebäck, är det nog mest sannolikt att de träffades där efter att hon flyttat dit efter december 1743. Hade hon det inte, är kanske det mest troliga att de träffades i Brandstad. Var låg kompaniet som Abraham vid tidpunkten tillhörde förlagt under denna period?
Ett annat faktum att ha i minnet är att dödsboet efter Abraham hade fordringar från en pastor Brommé i Skånes-Tranås, beläget i samma sydostskånska region som vi nu rör oss i...
Avslutningsvis vill jag ge dig, Magnus, ett förslag till dopnotis gällande en möjlig Mårten Hagelbeck: i Vollsjö födelsebok år 1740 (Genline 101500). I Vollsjö föddes den 17 januari detta år en Mårten Samuelsson; med fadern Samuel Andersson och modern ? Olsdotter.
Beakta att Mårtens förstfödde son gavs namnet Hans Samuel.
Om det är rätt Mårten, innebär det att den i Vemmerlöv 1714 födda Anna Catharina Hagelbeck inte är Mårtens mor, eftersom kvinnan i dopnotisen från Vollsjö i alla fall inte heter detta. (Jag kan inte tyda hennes namn.) Jag har inte kollat upp denne Samuel än. Jag stötte precis på honom. Det är säkert inget. I nuläget tror jag nog mer på att Anna Catharina Hagelbeck är Mårtens mor.
Jag är medveten om att informationen ovan är löst sammanhållen vad gäller en tydlig argumentation för något egentligen. Jag vill därmed bara undersöka vad ni rent allmänt tror om relationen Hagelbeck-Hagenbeck i Sydostskåne.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-11-30 23:32)
160
« skrivet: 2010-11-25, 14:11 »
Hej alla!
Jag har dåligt hållit koll på Mattisdöttrarnas giftermål och barn, så jag vet inte om det upptäckts några barn till Gertrud Mattisdotter än. Sannolikheten att jag funnit ett är i vilket fall betydande: nämligen i Sireköpinge i december 1747 (Genline 90500). Maken heter då inte Nils Högstedt, utan Nils Trulsson. Det är möjligt, eller kanske rent av troligt, att det är samma man. Barnet ges i alla fall namnet Bengta. Cajsa Mattisdotter bar henne.
Går man tillbaka till dopnotisen för Cajsas dotter Maria tidigare samma år, kan man läsa att Nils Trulssons hustru Gertrud bar henne.
Vad säger ni? (Jag har för närvarande inte tid att leta mer. Jag bara snubblade över denna dopnotis.)
Christian
De barn till Nils och Gertrud som jag funnit i Sireköpinge, är:
Truls - 1743.10.25 (89700)
Bengt - 1745.11.03 (90100)
Bengta - 1747.12.?? (90500)
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-11-25 23:49)
161
« skrivet: 2010-11-24, 23:31 »
Hej!
Det levde två Josias Hegart vid denna tidpunkt, upptäckte jag! Den Josias jag sett förekomma i S:t Petri och Caroli församlingar de aktuella åren var sannolikt i samtliga fall handelsmannen och senare borgmästaren Josias. Så kan det vara...
Christian
162
« skrivet: 2010-11-24, 13:56 »
Hej Paul!
Efter en titt i kyrkoboken för S:t Petri församling i Malmö, har jag kunnat konstatera att Josua Hegart med all sannolikhet bor i staden mellan åtminstone 1719.10.05 - 1720.12.13; eftersom han därstädes närvarar vid fem dop mellan dessa tidpunkter (Genline 50800, 51600, 51800 x2, 52200).
Min fråga är därför hur du vet att Josua Hegart omkring 1722 (hustrun Catharina Andersdotter begravs i Igelösa 1722.04.17) anländer till Svenstorp från Slesvig.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-11-24 13:58)
163
« skrivet: 2010-11-17, 23:51 »
Hej!
Det verkar som om luften aningen gått ur spårandet av Kiebba...
Själv söker jag då och då lite förutsättningslöst när lusten faller på; utan att egentligen förvänta mig att finna något bindande; eller ens av intresse...
Sålunda har jag exempelvis hittet en engelsk missionär vid namn Veronika Marie Kiebba; ett holländskt efternamn, Kiebaum; en Jacob Kiämpa som stod fadder till ryttaren Jörgen Balcks barn i Kropp 1705 (det fanns en Anna Catharina Balck i Igelösa som strax efter 1730 gifte sig med inspektorn på Svenstorp, löjtnanten Lars Stridbeck, och som dessförinnan stod fadder till Anders Jönsson Kocks barn); en i Åbenrå sogn, Rise herred, Åbenrå amt 1702.11.21 född Jürgnn, med fadern Jürgnn (kan inte helt tyda efternamnet: Ko?h. Koch?); samt en i samma socken 1705.01 född Jürgnn, med fadern Jürgnn Jrgsson...
Men som sagt inget av direkt hårresande intresse...
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-11-18 12:14)
164
« skrivet: 2010-11-13, 21:17 »
Hej Paul!
Vad roligt att du i alla fall fann något av värde i mina uppgifter!... Jag fann ytterligare en son till denne linvävare i mina anteckningar: Sören. Jag skrev in honom nyss.
Vi behöver ju inte träta om vilken information som är angelägen eller inte. I det aktuella fallet intar vi olika ståndpunkter; vilket är helt i sin ordning.
Jag skulle bara vilja nämna ännu ett namn ur Igelösa kyrkobok, som har anknytning till flera personer i det persongalleri som jag gjort mig omaket att teckna upp; nämligen änkan Ingeborg L?tterberg. Hon är först inhyst hos Abraham Hansson Friman 1732, och står fadder till dennes barn. Därefter står hon fadder till Anders Jönsson Kocks barn. 1736 är hon inhyst hos Jörgen Hansson Krok. 1737 återfinns hon på Svenstorp. 1738 vigs hon med bryggaren från Malmö, Hans Nilsson Möller, och försvinner från församlingen. 1747 är hon tillbaka och står fadder till Catharina Hansdotters barn... Namnet L?tterberg låter i mina öron tyskt. Kanske rent av dansktyskt...
Du behöver inte kommentera denna information JAG finner den åtminstone intressant. Lika intressant som att den i Riga födde Johan Fredrik Schönfelt 1739 är inhyst tillsammans med Cecilia Jönsdotter hos Catharina Hansdotter, och vad jag kan minnas är den enda person, förutom Cecilia, som är inhyst hos Catharina och hennes make...
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-11-13 22:05)
165
« skrivet: 2010-11-13, 16:30 »
Paul:
Jag förstår hur du RESONERAR. Men enligt min uppfattning förkastar du i nuläget en rimligt underbyggd kausalkedja med hjälp av lösa antaganden (särskilt vad gäller Cecilia. Möjligheten att Johan tagit namnet Hagelbeck efter Abraham har jag angett tidigare i denna diskussion).
Vad gäller ditt resonemang om Hans Jörgen, så är det JUST DETTA som jag antyder i förrförra inlägget: i.e. en möjlig militär koppling till Danmark.
Det förhållande att det inte verkar födas någon Jöran/Jörgen över huvud taget i Karise socken omkring 1704, innebär sannolikt att uppgifterna i generalmänsterrullan för Hamiltons regemente saknar full tillförlitlighet.
Född i Odarslöv 1711.10.15 - Hans Jörgen. Far: vävaren Hans Jörgen. Mor Sissilia
Kommunionslista för Odarslöv 1712: inh. Hans Jörgen. Hustru Sissela Eriksdotter
1712.03.22 - dog vävaren Hans Jörgen, 31 år gammal
Kommunionslista för Igelösa 1713: vävaren Jacob Sörensson. Hustrun Ida Johansdotter
Född i Igelösa:
1713.11.10 - Christian. Far: vävaren Jacob Sörensson. Mor: Ida Johansdotter
1715.08.04 - Anna. Far: vävaren Jacob Sörensson. Mor: Ida Johansdotter
1716.11.01 - Karna. Far: vävaren Jacob Sörensson. Mor: Ida Johansdotter. Fadder: Per Jönsson
1719.02.23 - Johan. Far: vävaren Jacob Sörensson. Mor: Ida Johansdotter
1720.08.17 - Catharina. Far: vävaren Jacob Sörensson. Mor: Ida Johansdotter. Fadder: Per Jönsson; Susanna Kock
1722.09.29 - Sören. Far vävaren Jacob Sörensson. Mor: Ida Johansdotter. Fadder: smedhustrun Johanna
1725.04.25 - Anna. Far: vävaren Jacob Sörensson. Mor: Ida Johansdotter. Fadder: smedhustrun Johanna
1727 försvinner vävaren Jacob Sörensson med familj från Igelösa
Kommunionslista för Igelösa 1718: Cecilia Jönsdotter inhyst hos vävaren Jacob Sörensson
Vigda i Igelösa 1733.02.04: linvävaren Per Nilsson och pigan Anna Maria Lundgreen
Född i Igelösa 1737.03.29: Ingri Margaretha. Far: linvävaren Christian Jacobsson. Faddrar: Per Jönsson, Catharina Lundgren och Marna Jöns Smeds (hustrun till Per Jönssons son)
1741.02.17: smeden Jöns Perssons hustru, Birgitta, står fadder till Johan Fredriks Schönfelts son
1742.06.22: Johan Fredrik Schönfelts hustru, Stina, står fadder till smeden Jöns Perssons barn
1744.11.23: Johan Fredrik Schönfelts hustru, Stina, står fadder till smeden Jöns Perssons barn
Att det därtill är sannolikt att det oberoende av varandra existerar en uppsättning Jörgen Krok och Johan Fredrik Schönfelt i omedelbar anslutning till Cecilia och Hans Jörgen, och en uppsättning Jöran Krok och Fredrik Schönfelt i Hamiltons regemente (samtidigt som Jörgen försvunnit från Igelösa och Johan Fredriks hustru står angiven som soldathustru), i samma kompani som Abraham Hagelbeck, tror åtminstone inte jag.
Sammantaget representerar informationen ovan faktiska indicier omkring MÖJLIGA familjerelationer. Jag påstår inte att de är fastnaglade axiom. De behöver inte till fullo stämma i slutändan. Men de är uppgifter att förhålla sig till i sökandet efter den slutgiltiga sanningen...
Christian
PS. Jag beställde flera av domböckerna du angav ovan. Dock kunde jag, som väntat, inte tyda ett ord. Så jag skickar tillbaka dem.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-11-13 20:43)
166
« skrivet: 2010-11-12, 23:03 »
Hej Paul!
Tack återigen för din åsikt! Det förvånar mig att du läser min text på det sätt du gör, för det är ju just uppfattningen att det sannolikt INTE finns något blodsband mellan Abraham och Johan, som jag tycker mig ha förmedlat i föregående inlägg! Just var läser du att jag menar det du anser mig mena?
Christian
167
« skrivet: 2010-11-12, 03:09 »
Hej!
I ett senkommet infall att läsa igenom de första generalmönsterrullorna för Hamiltons regemente, i sökandet efter den Johan Fredrik Schönfelt som försvann från Igelösa samma år som regementet sattes upp, fann jag inte bara vad jag sökte, utan förhoppningsvis också Hans Jörgens Kiebbas hemort i Danmark, liksom den sammanbindande länken mellan Abraham och Johan.
Följande information fann jag nämligen i generalmönsterrullorna för Överste Gustav David Hamiltons värvade infanteriregemente, vol. 1742-1744 (SVAR ref. 1185):
1742
Landskarona garnison
Soldat no. 99, Abraham Hagelbeck, 31 år, smed (anteckning i marginalen) (s. 96)
Kapten Stobås kompani (Landskrona)
Soldat no. 52, Jöran Krok, 38 år, Dannamark (kan ej tyda vilken socken) (s.216)
Soldat no. 66. Olof Tranberg, 39 år, skåning (kan ej tyda vilken socken) (s.219)
1744
Kapten Stobås kompani
Soldat no. 49, Abraham Hagelbeck, Skåne, 32 år, smed, ogift (s. 522)
Soldat no. 51, Jöran Krok, Dannamark (?), 40 år, gift (s. 522)
Soldat no. 66, Olof Tranberg, Skåne, 41 år, gift (s. 526)
Soldat no. 88, Fredrich Siönfelt, Riga (?), 32 år, (för mig otydbart) gift (s. 531)
Härvidlag måste jag kanske erinra om den på Svenstorp anställde Jöran Hansson Krok som jag fann i Igelösa kyrkobok (se ovan); vars barns faddrar bl.a. var Catharina Hansdotters make och Per Jönsson; som själv stod fadder till ett av Catharinas barn, och som tillsammans med Catharina förefaller vara barn till Hans Jörgen Kiebba.
I generalmönsterrullan tycker jag mig kunna läsa att Jöran Krok var född i Danmark. Dock är det omöjligt för mig att tyda vilken socken han kom ifrån... Så om någon känner att det är värt att teckna ett 3-timmars abonnemang för 50 kr hos SVAR för att få reda på namnet på denna socken...
Nämnde Fredrik Schönfelt, kan mycket väl vara den Johan Fredrik Schönfelt som 1740, tillsammans med Cecilia Jönsdotter, är inhyst hos Catharina Hansdotter i Igelösa; som senare gifter sig med Abraham Hansson Frimans hustru, och som 1742 försvinner från församlingen, samma år som Hamiltons regemente sattes upp. (Hustrun Stina står 1744 angiven som soldthustru.) Att han anges vara född i Riga (efter vad jag tycker mig läsa), kan möjligtvis leda oss till den geografi som Hans Jörgen Kiebba tidigare rört sig i... (Är han rent av ännu en son till Hans Jörgen? Vad som kan tala för detta är att han ger sin i Igelösa förstfödde son namnet Jacob - precis som Jöns Hansson Lund i Kristianstad ger sin förstfödde son namnet Hans Jacob...)
Den aktuella teorin är hur som helst att Johan kom i kontakt med Abraham och namnet Hagelbeck via halvbrodern Jöran - liksom måhända med Maria Tranberg genom Olof och Jöran - inom ramen för Hamiltons regemente... (Har Johan också varit enrollerad i detta regemente?)
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-11-12 14:11)
168
« skrivet: 2010-11-04, 14:20 »
Hej!
Vilka är de personer, Annika Israelsdotter Friman och smedgesällen Lars Mattisson, som i december 1714 gifter sig i Igelösa, och som sedan ej längre återfinns i församlingen? Namnen är intressanta var för sig; men är kanske ännu mer så när de står tillsammans...
Vem är den Christian Jacobsson, som för ett par år dyker upp i Igelösa, och vars dotter Ingri Margaretha föds i församlingen 1737.03.29? Han tilldrar sig min uppmärksamhet genom att såväl Per Jönsson, Catharina Lundgren och Marna Jöns Smeds plötsligt står som faddrar till hans dotter, och på ett släktrelaterat sätt verkar bekanta med vederbörande. Och vad står det före hans namn i dopnotisen?
Det är något med namnet Jacob... (Jag syftar inte på dopnotisen.)
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-11-04 20:52)
169
« skrivet: 2010-11-03, 22:05 »
Hej Paul!
För att möjligen stödja vad du säger om förtroende- och tillitsaspekten i kusktjänsten, vill jag erinra om att adelsryttaren Bengt Lustig, maken till en av Cecilias förmodade systrar, Pernilla Jönsdotter, en längre tid står angiven som kusk på Svenstorp, efter det att Hans Jörgen innehaft tjänsten. Några ytterligare åsikter har jag inte i frågan.
I ett försök att krympa sökfältet gällande Mattis och Hans Jörgen:
Eftersom det är osannolikt att Josua Stiernblad i sin befattning som överkommissarie uppehöll sig i Östra Strö och Skarhult mellan åren 1709-1718, måste Mattis ha varit Stiernblads kusk före 1709. Josua Stiernblad gifte sig i Malmö 1706. Är det här vi ska söka efter Mattis före 1709?
Var befann sig Maria Hegart före giftermålet med Axel Gyllenkrok 1723? Efter Stiernblads död 1717 stod hon utöver innehavet av Svenstorp också som ägare till Stora Markie, nordost om Trelleborg (Anderslöv). Var träffades hon och Axel, efter dennes återkomst till Sverige? Mellanlandade han på Stora Markie, finns möjligheten att det var här som Hans Jörgen arbetade - i så fall åt Maria Hegart. Om inte, måste han på något sätt ha arbetat åt Gyllenkrok. Eller så kan det ha slumpat sig så att han - som du ser som en möjlighet - tillsammans med Marias bror anlände till Svenstorp ungefär samtidigt som Gyllenkrok.
Vet du vad Josua Hegart haft för ärende i Slesvig före hemresan?
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-11-03 22:14)
170
« skrivet: 2010-11-03, 14:14 »
Hej Paul!
Ja, i ljuset av uppgifterna i Igelösa kyrkobok, blir jag själv alltmer tveksamt inställd till mitt tidigare resonemang om att Hans Jörgen var smed. Att sonen Jöns Hansson Lund var smed, kan ju förklaras av att han lärdes upp som sådan av Cecilias bror.
Vad gäller din nyss presenterade teori, har jag egentligen ingen relevant åsikt i denna stund. Jag ber dig bara beakta att den person som med all sannolikhet förefaller vara Hans Jörgens dotter, Catharina Hansdotter, utöver sitt patronymikon bär efternamnet Lundgren; vilket är synnerligen svenskt.
Det SKULLE kunna innebära att Kiebba, eller Käbba, är ett militärnamn. Googlar man namnet Käbba, så ser man att det är i högsta grad levande använt i denna dag (måhända dialektalt); och att dess betydelse, liksom på Hans Jörgens tid, är ungefär: att smågnata; att oupphörligt och småaktigt gräla; eller att gräla om obetydligheter (Svenskt dialektlexikon resp. Svenska Akademiens ordbok).
Med detta säger jag inte att din teori i nuläget inte är lika angelägen, eftersom det bevisligen fanns personer med detta namn såväl i det område du anger, som i Estland...
Det är hur som helst en ganska spännande fråga att söka svaret på...
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-11-03 20:32)
171
« skrivet: 2010-11-02, 14:08 »
Tack för hjälpen, Anders!
Jo, enligt min summariska undersökning av Igelösa nattvardslista och kyrkobok mellan åren 1730-1750, fann jag att Cecilia Jönsdotter aldrig verkar lämna orten före 1746, då hon ej längre anges i kommunionslistorna (jag hittar henne inte som död). Hon flyttar runt som inhysing mellan olika familjer mellan 1730-1745. Samtidigt är Hans Jörgen Kiebba endast vid två årtal inhyst tillsammans med hustrun (inte heller honom hittar jag som död). Allt enligt noteringarna nedan. Dessa är gjorda för min egen skull, och behöver inte ange något objektivt sammanhang. De har tillkommit som en följd av vad som för stunden tilldrog sig mitt intresse när jag läste i kyrkoboken. (De har inte dubbelkollats.) Att det finns familjerelationer mellan flera av personerna nedan, finner åtminstone jag tydligt. Liksom att det hos dessa personer finns familjära och yrkesmässiga kopplingar till Svenstorp. Ni får göra er egen bedömning av följande uppgifter:
1723
1723.04.17 vigs kusken Hans Jörgen Kiebba och Cicilia Jönsdotter.
Kusken Jörgen Käbba anställd på Svenstorp (enligt Odarslövs kommunionslista).
1724
1724.08.27 föds Johannes Hansson. Far: Hans Järgen Kiäbba. Mor: Cicilia Jönsdotter.
Kusken Hans Jörgen, hustrun Cicilia och dottern Catharina bor på Svenstorp (enligt Odarslövs kommunionslista)
Mellan åren 1725-1730 går varken Hans Jörgen eller Cicilia att finna i Igelösa.
1729.10.28 vigs båtsmannen från Kristianstad Abraham Hansson Friman med Anna Christina Nilsdotter.
1730
Hans Georg Kiebba och Cicilia Jönsdotter inhysta hos skomakaren Anders Jönsson Kock och hustrun Susanna Jonasdotter.
1731
Cicilia Jönsdotter inhyst hos Jeppa Persson och Elna Olofsdotter.
1731.01.16 föds Karna Abrahamsdotter. Fader: båtsmannen Abraham Friman.
1732
Cicilia Jönsdotter inhyst hos Jeppa Persson och Elna Olofsdotter.
1733
Hans Giörgen Kieba och Cicilia Jönsdotter inhysta hos Jeppa Persson och Elna Olofsdotter.
1733.02.27 föds Isac Abrahamsson. Fader: båtsmannen Abraham Friman. Fadder: smeden Per Jönsson
1734
Cicilia Jönsdotter inhyst hos Jeppa Persson och Elna Olofsdotter
Abraham Hansson Friman försvinner från Igelösa och återkommer aldrig. Hustrun finns kvar.
1735
Cicilia Jönsdotter och dotter Catharina inhysta hos Jeppa Persson och Elna Olofsdotter.
1735.10.19 vigs Jörgen Hansson Krok och Annika Hansdotter. Jörgen Krog är anställd på Svenstorp (kan inte tolka hans titel).
1736
Cicilia Jönsdotter inhyst hos Jeppa Persson och Elna Olofsdotter.
1736.01.12 vigs skräddaren Knuth Lundqvist och Catharina Hansdotter Lundgreen.
1736.09.16 föds Hans Knutsson. Mor: Catharina Hansdotter Lundgren. Fadder Per Jönsson
1736.12.05 föds Elisabet Jörgensdotter. Far: Jörgen Krok. Madam Anna Maria Lange (Jönssons) på Svenstorp bar barnet. Faddrar: Per Jönsson och Knut Lundqvist
1737
Cicilia Jönsdotter inhyst hos Pernilla Jönsdotter (maken, adelsryttaren Bengt Lustig, arbetar som kusk på Svenstorp, och står i nattvardslängden noterad under Svenstorp)
1738
Cicilia Jönsdotter inhyst hos Knuth Lundqvist och Catharina Hansdotter.
1738.08.30 föds Ture (?) Knutsdotter. Mor: Catharina Hansdotter. Madam Anna Maria Jönssons bar barnet. Faddrar: Per Jönsson och Jörgen Hansson Krok.
1739
Cicilia Jönsdotter inhyst hos Knuth Lundqvist och Catharina Hansdotter. Inhyst är också en Johan Fredrik Schönfeldt.
1740
Cecilia gå ej att finna detta år. Inte heller Jörgen Hansson. Den senare försvinner från församlingen detta år.
Johan Schönfeldt inhyst hos Christina Nilsdotter (Abraham Frimans hustru).
1740.02.04 föds Maria Knutsson. Mor: Catharina Hansson Lundgreen.
1741
Cicilia Jönsdotter inhyst hos Jeppa Persson och Elna Olofsdotter.
1741.01.18 vigs skomakargesällen Johan Fredrick Schoenfeldt och Christina Nilsdotter (tidigare gift med Abraham Hansson Friman).
1741.02.17 föds Jacob Johansson. Far: skomakargesällen Johan Fredrick Schoenfeldt. Fadder: Per Jönsson.
Bodel Jönsdotter är inhyst hos Johan och Christina (Stina).
1742
Cicilia Jönsdotter inhyst hos Jeppa Persson och Elna Olofsdotter.
1742.10.24 föds tvillingarna Ivar och ?: Mor Catharina Lundgren. Fadder: Anders Jönsson Kock.
1743
Cicilia Jönsdotter inhyst hos Jeppa Persson och Elna Olofsdotter.
Johan Schönfeldt försvinner från nattvardslistorna. Hustrun Stina är ensam.
1744
Sissela Jönsdotter inhyst hos Knut Lundqvist och Catharina Hansdotter.
Johans hustru, Stina Nilsdotter, står angiven som soldathustru.
1745
Cicilia Jönsdotter inhyst hos Knut Lundqvist och Catharina Lundgren
1746
1747
1747.09.30 föddes Elna Knutsdotter. Mor: Catharina Hansdotter.
Stina Nilsdotter försvinner från nattvardslistorna.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-11-02 14:13)
172
« skrivet: 2010-10-31, 23:51 »
Paul:
Jag menar bl.a. att en av faddrarna till hans barn är Cecilias bror... Det finns fler besynnerligheter: Det finns en skomakargesäll och senare soldat Johan Schoenfeldt, som några år senare gifter sig med denne Abrahams hustru, utan att hon står angiven som änka. Förmodligen har Abraham avlidit i tjänsten, för han anges inte som död i kyrkoboken. Efter några år försvinner också Johan. Närmare bestämt 1743...
Men i ovan nämnda dopnotis i Skarhults kyrkobok: står det inte kusken [...] Kiebba?
Christian
173
« skrivet: 2010-10-31, 23:11 »
Tack för din åsikt, Paul!
Jag tror inte att jag skrev att jag vet att Hans Jörgen Kiebba var smed, utan ställde frågan, utifrån den presenterade indiciekedjan (inkluderat antagandet att Hans Smed är Hans Kiebba) om det inte är SANNOLIKT att så är fallet.
Det finns enligt Google en Käbbagård i Västra Götaland (Götene) och en gård på Gotland vares ägare hetat Kiebba. Jag håller med om att namnet inte är vanligt; men icke desto mindre...
Jag förstår inte riktigt din fråga angående intygandet om giftermål. Den eventulla Jöns Hansson Lund som föddes i Skarhult 1709, kan ju aldrig ha varit Cecilia Jönsdotters son, eftersom Hans Jörgen och Cecilia gifte sig 1723. Det måste i så fall handla om en halvbror till Johan, som är 15 år äldre än han. Jag förstår inte varför inte en halvbror kan intyga frihet att ingå äktenskap lika väl som en morbror (Per Jönsson) eller nästkusin (i så fall; Abraham)...
Ja, jag tror mig ha hittat en Jörgen Hansson Krok och en Catharina Hansdotter på samma ställe som båtsmannen från Kristianstad Abraham Hansson Friman, men jag har ännu inte sammanställt den informationen. Förmodligen blir det inte av förrän i morgon. Härvidlag erinrar jag mig just i detta ögonblick att hon i vigselnotisen står angiven som Catharina Hansdotter LUNDgreen... Detta komplicerar ju saken ännu mer... Eller inte...
Vi får se. Jag ska skynda mig att sammanställa uppgifterna. Men du vet hur det är: man vill ha källorna och sammanhangen tämligen klara för sig, och så fylliga som möjligt, innan man publicerar dem... (Jag förilar mig ändå alltid!)
Avslutningsvis är ju faktiskt syftet med dessa DISKUSSIONER, att i ljuset av flera personers bedömning kassera de antaganden och resonemang som inte håller. Därför uppskattar jag ärliga och självständiga ståndpunkter! Det är bara med hjälp av dessa vi kommer framåt!
Christian
PS. Ser du hypotetiskt sett inget besynnerligt i att Abraham Hansson Friman, i det fall han är Hans Jörgen Kiebbas son, heter just Abraham?
PPS. Kan du inte i alla fall ge dig i kast med dopnotisen i Skarhults födelsebok på Genline-sidan 42800, på vänster sida, om barnet Påhl...
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-31 23:31)
174
« skrivet: 2010-10-31, 21:47 »
Hej alla!
Jo, har det aldrig slagit er att Mattis Bengtsson och Hans Jörgen Kiebba är bröder (och Lars/Abraham och Johan kusiner)? Tanken slog mig i går, när jag i anslutning till Hans Jörgen och Cecilia fann en båtsman Abraham Hansson Friman från Kristianstad.
Då slog det mig också att den person i Skarhults födelsebok för året 1709 som fick sonen Jöns (Genline 38500), och vars namn jag tolkade som Hans Lund och (du) Paul som Hans Smid, väl måste stå angiven som Hans Smed - på samma sätt som smeden Jöns Perssons namngavs i dennes dödsruna 1706...
Och i beaktande av det faktum att grovsmeden Jöns Hansson Lund i Kristianstad uppges ha varit 45 år när han dog i november 1754, och följaktligen föddes 1709 - är det inte rimligt att anta att det (i det fall det verkligen står Hans Smed i Skarhults födelsebok) faktiskt är denne Jöns Hansson som avses i nämnda dopnotis?
Omständigheter som styrker detta antagande, liksom antagandet att Hans Jörgen och Mattis är bröder, är:
- att Mattis får sex barn i Skarhult och Östra Strö mellan åren 1709-1718.
- att Mattis och Hans Jörgen båda står angivna som kuskar vid något tillfälle
- att Mattis och Hans Jörgens söner arbetar som smeder, och heter Hagelbeck i efternamn
- att båda ger sina barn bibliska namn eller namn tillhörande den kristna traditionen: Abraham (x2?), Gertrud, Dorothea, Johannes, Jörgen (Georg), Catharina (jag tror mig ha funnit två barn till Hans Jörgen Kiebba som heter Jörgen och Catharina. Jag återkommer till detta i senare inlägg)
- att härvidlag en Beata Catharina Halling, hustru till kyrkoherden i Skarhult och Östra Strö, Olaus Halling (deras eget barn hette Johannes), står angiven i dopnotiserna gällande såväl Hans' som ett av Mattis barn (Gertrud år 1718); och att vi här kan stå vid den klerikala och högreståndsmässiga källa vars inverkan vi tycker oss ana i familjegrenens namnval och umgängeskrets (det finns många intressanta namn i dopnotiserna gällande Mattis barn, som jag inte lyckats tolka!)
- att Mattis i 1709 års dopnotis står angiven som Stiernblads kusk. Vilket rimligen bör gälla överkommissarien Josua Stiernblad; gift i Malmö 1706 med Maria Hegardt; som då redan ägde Svenstorp; dit Hans Jörgen Kiebba såsom anställd kusk anlände samma år (1723) som generalkvartermästaren Axel Gyllenkrok återvände till Sverige efter 13 år (1709-1722) i rysk fångenskap, för att på Svenstorp gifta sig med nämnda Maria Hegardt (då änka); vilket de gjorde några månader efter det att Hans Jörgen gifte sig med Cecilia
Är det med härledning av nyss presenterade indiciekedja inte rimligt att anta att Hans Jörgen och Mattis var bröder; tillika kuskar och smeder båda; liksom att vi söker efter en far till dem, Bengt, som mycket väl kan ha varit soldat; och som kanske hette Hagelbeck?...
Christian
PS. Det finns ytterligare två namn som jag skulle vilja nämnda i detta sammanhang (ni kan säkert räkna ut vilka). Men jag avhåller mig från denna frestelse tills jag tagit del av er reaktion på resonemanget ovan...
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-31 21:53)
175
« skrivet: 2010-10-31, 00:12 »
Hej Paul!
Glöm de där namntolkningarna! Vi kan ta dem vid ett senare tillfälle. De är inte angelägna längre. Jag blir alltmer tveksam till om Hans Jörgen och Cecilia någonsin bodde i Skarhult. Jag återkommer med annan information om ett par dagar.
Christian
176
« skrivet: 2010-10-30, 03:28 »
Hej alla!
Till att börja med har jag några nya uppgifter som aningen vidgar bilden av Hans Jörgen Kiebbas och Cecilia Jönsdotters existens i Igelösa åren 1723 och 1724. Ehuru de gifte sig och fick barnet Johannes i Igelösa församling de nämnda åren, verkar Hans Jörgen ha bott i Odarslöv, på Svenstorp, båda åren, och där arbetat som kusk; medan Cecilia åtminstone bodde på Svenstorp 1724 - allt enligt kommunionslistorna för Odarslövs församling (Genline 25400 resp. 25600). Hans Jörgens efternamn stavas Käbba i den första nattvardslistan. I den andra nämns de båda tillsammans; liksom en tredje person, Catharina. Jag vet inte om hon anges vara dotter... Henne har vi hur som helst inte stött på tidigare. Efter 1724 försvinner de från Odarslövs församling. De nämns, som bekant, inte heller i Igelösa efter denna tidpunkt. Förmodligen flyttar de till Skarhult (som du tror, Paul. Mer om det strax).
Vidare kan man i Odarslövs kommunionslistor för åren 1709-1712 se Apollonia stå antecknad efter sonen Pär Jönsson och hustrun Johanna Pärsdotter. Gällande året 1710 (Genline 22000) tycker jag mig läsa: Moderen Apelona Pärsdotter. Har jag läst rätt, så vet vi nu också hennes efternamn. När Pär och Johanna flyttar till Igelösa åren 1713-1714, försvinner Apollonias namn från nattvardslistorna, och ersätts med en Marna Jönsdotter. Åren 1715-1716 är de tillbaka i Odarslöv (tillsammans med Marna. Apollonia nämns aldrig mer); för att därefter, som det verkar, permanent bosätta sig i Igelösa. Var Apollonia tar vägen vet vi inte.
Avslutningsvis har jag läst lite i Skarhults handstilsmässigt vidriga kyrkobok, för att finna uppgifter som styrker antagandet att de notiser om Apollonia och Hans Jörgen som (du) Paul funnit, verkligen avser de personer vi letar efter. Mellan åren 1725-1740 är de enda två ställen jag dröjde vid de som gäller dopnotiserna för datumen 1733.12.09 (Genline 42600) och 1735.07.26 (Genline 42800). Tycker ni att jag hade anledning att stanna upp just där?...
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-30 03:30)
177
« skrivet: 2010-10-28, 14:07 »
Tack för den informationen, Markus!
Det är många nya begrepp man lär sig helt plötsligt: geburtzbrief och burskap...
Smeden i Getinge, Jöns Persson (min farfars farfars morfars farfars morfar), föddes f.ö. samma år (1644) som drottning Kristina blev myndig. Det är några år sedan...
Christian
178
« skrivet: 2010-10-28, 02:25 »
Hej alla!
Står det inte Jöns smed i gietinge döda d 5 april og begrofs d 12 dito [...] 61 åhr, i Gårdstånga dödbok för året 1705 (Genline 32200)?
Kan jag läsa så fel?
Christian
179
« skrivet: 2010-10-27, 21:40 »
Hej!
Vad synd! Då slapp jag i alla fall lägga ner pengar på att beställa hem just det utdraget. Jag gjorde nämligen en förfrågan till Landsarkivet i Lund i eftermiddags beträffande vad det skulle kosta.
Är det möjligt, tror du, att det i Landsarkivet finns bouppteckningar efter Hans Jörgen Kiebba (Kevre) i Skarhult och Jöns Persson i Getinge?
Christian
180
« skrivet: 2010-10-26, 22:49 »
Då stryker vi henne också ur handlingarna! (Det hade jag förvisso gjort förut...)
Den okända Apollonia som dog 1730 i Beltinge, ser jag uppges ha varit 72 år när hon dog; vilket ju styrker antagandet att det är rätt Apollonia.
Skarhults kyrkobok är åtminstone för mig svårläst (Gårdstånga är en mardröm! Om alla kyrkoböcker ändå vore som Igelösa och Barsebäck!); men om man ger sig tid så finns det nog mycket intressant kvar att hitta i den. Jag skulle tro att det förhåller sig på samma sätt med Gårdstånga. Man måste bara ha något att leta efter... Nya namn exempelvis.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-26 22:50)
181
« skrivet: 2010-10-26, 21:25 »
Hej!
Det finns faktiskt en Apollonia Christiansdotter som florerar under en längre period i Igelösa (jag minns nu inte hur länge). Hon vigdes i Igelösa 1710.09.18 med en Nils ?. Jag är osäker på om det står att hon var änka vid detta tillfälle; men det borde hon ha varit, eftersom hon vid sin död i Igelösa 1740.02.15 (då definitivt änka) anges ha varit 75 år gammal. Hon föddes alltså 1665.
Om detta är Cecilias mor vet jag inte. Jag undersökte för ett tag sedan Igelösa och Odarslövs kyrkoböcker, och stötte alltså i Igelösa då och då på denna Apollonia. Anledningen till att jag inte nämnde det, var att hon inte stod fadder till de barn som, om hon var vår Aplollonia, borde ha varit hennes barnbarn (Per Jönssons och Cecilia Jönsdotters, m.fl., barn).
Å andra sidan kan de olika tidsuppgifterna bekräfta din teori, Paul, om att maken Jöns Persson dog någon gång mellan 1708-1711; liksom hennes existens som inneboende hos sonen Per i Odarslöv 1713. Denna sista uppgift förutsätter emellertid att maken som hon 1710 gifte sig med dog före 1713.
Vad som å andra sidan talar emot är att det är vår Apollonia, är att det sannolikt står en Apollonia fadder i Igelösa 1707.12.25, angiven som hustru till en Ohla ?
Fast det kan ju hända att Jöns dog före 1707. Detta vet vi inte, vad jag vet...
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-26 21:42)
182
« skrivet: 2010-10-26, 13:44 »
Paul:
Vad synd att dokumenten ännu ej verkar vara publicerade! Men nu vet vi i alla fall att de finns! (Det kommer dock - och dessvärre - inte att vara i brådrasket som jag reser till Lund.)
Genom dina nya uppgifter kan man försiktigtvis dra en och annan slutsats, som man tidigare haft på känn:
- att namnet Hagelbeck florerar i Hurva före 1742
- att Abraham och Johan förefaller ha haft en väldigt nära relation
Sedan är det ju en herrans otur att allt intressant ska ske i Hurva - vars kyrkobok ju, tillsammans med de i Gudmundtorp och Högseröd, för alltid är förvandlade till aska...
Det är därtill inte alls otroligt att det är just till Hurva som Hans Jörgen och Cecilia flyttar efter 1724.
Christian
183
« skrivet: 2010-10-26, 00:26 »
Tack! Jag fick plötsligt för mig att det stod Hans Lunds son Jöns... Jag blir allt bättre på att tyda de gamla handstilarna, men har uppenbarligen en bit kvar innan jag kan kalla denna process för färdighet...
I övrigt är det onekligen spännande saker du hittat, Paul! Finns dessa domböcker att tillgå på SVAR?
Christian
184
« skrivet: 2010-10-25, 23:27 »
Hej Paul!
Ja, vad står det efter Hans Jörgen? Jag kan inte tyda det. Om det är vår Hans Jörgen, innebär det att han var född 1665; liksom därmed att han var 59 år när Johan föddes.
Men du: vad står det egentligen i födelsenotisen 1709.02.28 (Genline 38500) i Skarhults kyrkobok?
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-25 23:39)
185
« skrivet: 2010-10-25, 21:44 »
Hej alla!
Detta är vad jag funnit om Jöns Hansson Lund i Kristianstad Stadsförsamling:
Vigd 1736.01.28 med Catharina Glaser.
Barn med första hustrun:
1737.11.18 - Hans Jacob
1739.01.07 - Hans J?rgen
1741.01.23 - Jacob
1743.04.27 - Ingar Maria
Catharina Glaser begravs 1746.08.10.
Vigd 1747.01.09 med Anna Catharina Ekstedt.
Barn med andra hustrun:
1748.02.14 - Christian
1749.01.18 - Catharina
Jöns dör 1754.11.25, 45 år gammal, av långvarig lungsot.
Han bör alltså ha varit född 1709.
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-26 01:45)
186
« skrivet: 2010-10-25, 00:19 »
Hör ni, jag undrar om jag inte redan kan fastslå att Johan Hagelbeck och Jöns Lund är bröder!
Jag började efter förra inlägget att söka i Kristianstad Stadsförsamling efter barn till Jöns Lund och Catharina Glaser. Jag har hittills funnit ett barn som föddes 1737.11.12 (Genline 56100) och ett annat som föddes 1739.01.07 (Genline 57500). Detta andra barn är jag nästan säker på döptes till Hans Jörgen!!
Korrigera mig gärna!
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-25 00:22)
187
« skrivet: 2010-10-24, 23:20 »
Hej Paul!
Tack för uppgifterna!
Ja, det är fortfarande en hel del som förbryllar:
1/ Var tar Johan och Maria vägen efter 1747 (och Hans Jörgen och Cecilia efter 1724)? Jag delar din uppfattning om att vi nog snart ordentligt får söka i nordvästskåne; för i centrala och västra Skåne verkar de inte finnas!
2/ Varför tar sig grovsmeden Jöns Lund den då mycket ansenliga vägen från Kristianstad till Hofterup för att närvara vid Johans vigsel, om han inte har synnerliga känslomässiga skäl därtill? Och hur gammal är han? När jag läste att han hette Jöns Hansson Lund, slog det mig först att han kan ha varit en äldre bror till Johan; dvs. en son till Hans Jörgen Kiebba från ett tidigare äktenskap. Men jag vet inte... NÅGOT är det med denne Jöns Lund, som vi ännu inte kommit underfund med... Vem är det egentligen Johan namnger sin son Jöns efter? Är det Jöns Lund eller en bror till modern? Det finns ju en smed Jöns i Igelösa, som närvarar vid dopet av ett av Lars Hagelbecks barn i Gårdstånga. Vem är han?
3/ Varför bär systrarna Gertrud och Dorothea namnet Hagelbeck, när inte fadern gör det? Att Lars och Abraham heter det därför att de en tid var militärer, är begripligt; men att även systrarna gör det förbryllar åtminstone mig. Har man hört talats om att systrar tog bröders efternamn? Det var därför som jag var nyfiken på om Abraham i någon mantalslängd stod angiven som Hagelbeck INNAN han var volontär i Hamiltons regemente 1742; för att se om namnet måhända florerar i eller omkring Hurva före denna tidpunkt. För det är väl alldeles säkert att Mattis aldrig var soldat...
4/ Varför heter Johan Hagelbeck och inte Kiebba eller Hansson? Det kan väl betraktas som ganska uppenbart att Johan i geografisk mening åtminstone tidvis följde Abraham. Men i vilken egenskap? Dog Johans föräldrar tidigt, skulle detta vara en förklaring. Och i det fall Johan inte också en tid var militär, skulle bara en mycket nära relation till nästkusinen Abraham förklara varför han tog samma efternamn som denne, och inte sin egen fars.
5/ Finns det för oss okända till Johan, Lars och Abraham närstående personer som upprätthåller den släktmässiga kontinuitet som - åtminstone vid ett ytligt betraktande - verkar finnas i smedjan i Getinge? Eller är det en slump att Lars 70 år efter det att Johans morfar, Jöns Persson, arbetar i denna smedja, gör detsamma...
Osv. Man kan resonera i det oändliga. (Jag försöker att tygla mitt fabulerande sinnelag i det här ämnet. Med blandat resultat...) I slutändan är det tidsödande sökande i dokumenten som det kommer an på...
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-24 23:44)
188
« skrivet: 2010-10-24, 17:44 »
Paul:
Jag har några frågor till dig:
1/ Var fick du tag i informationen om att grovsmeden Jöns Lund 1736 gifte sig med änkan Catharina Glaser? Var skedde detta? Och står det i denna förmodade vigselnotis att han hette Jöns Hansson Lund? Eller har du funnit honom på fler ställen?
2/ Kan du påminna dig ha sett Abraham Hagelbecks namn i mantalslängden för Hurva gällande 1737? När har du annars tidigast sett Abraham nämnas i Hurva?
3/ Du skriver tidigare i denna diskussion, att Mattis Bengtsson omkring 1720 dyker upp på det onumrerade hus i Hurva som Abraham senare kommer att bebo. Hur ser Mattis existens i Hurva ut efter det? Har du följt den? Försvinner han under någon period från orten? Jag tänker närmast på den 38-åriga Tysklandsvistelse som Lars enligt egen utsago ska ha företagit... Ty även om han förafaller att ordentligt ha kryddat sin meritförteckning, så måste väl ändå någon ha följt honom till Tyskland; såvitt han inte tog sig dit på egen hand; fast då betydligt senare.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-24 18:42)
189
« skrivet: 2010-10-22, 14:00 »
1748.10.01 dör i Barsebäck Per Mathissons son David, 8 månader och 8 dagar gammal. Han är vad jag kan se varken född i Barsebäck, Hofterup eller Löddeköpinge. Faderns titel tycker jag mig utläsa till kronobåtsman.
Christian
190
« skrivet: 2010-10-22, 02:45 »
Hej alla!
Vad tror ni om det här?
I Barsebäck gifter sig 1737.02.02 unge karlen Per Mathisson med pigan Karna Bengtsdotter.
De får i Barsebäck följande barn:
1738.08.23 - Gertrud
1741.04.01 - Bengt (dör 16 dagar senare)
1742.07.25 - Bengt
Därefter försvinner de från församlingen. Jag har inte heller funnit dem i Hofterup.
Kan detta vara den Per Mathisson, bror till Lars och Abraham, som vi ännu ej stött på?
Omständigheter som kan tala för att så är fallet, är:
- att han finns i Barsebäck strax före det att Abrahams namn för första gången nämns på orten i samband med dotterns död 1744
- att han väl passar in under benämningen unge karlen, om han vid giftermålet antas vara 21 år gammal
- att han döper sitt första barn till Gertrud (efter den förmodade systern. Sonen är sannolikt döpt efter hustruns far)
- att han tycks försvinna från församlingen ungefär samtidigt som Abraham gör sitt inträde i densamma (deras existens i
Barsebäck överlappar inte varandra; åtminstone inte i kyrkoboken. Kan Abraham exempelvis ha övertagit den tjänst som Per inehadde?)
Och hör ni: kan det till och med vara så att den volontär Hagelbeck som inom Hamiltons regemente står fadder till ett barn den 12 december 1742, och vars förnamn inte står utskrivet, i själva verket är denne Per?...
Vad som något kan så tvivel i antagandet ovan, är frågan hurvida Pers barn, om de existerat, borde ha nämnts vid arvsskiftet efter Abraham 1763, om vi antar att Per själv var död vid denna tidpunkt, och därför inte nämns i bouppteckningen.
Vad säger ni? Är jag alldeles ute och cyklar?
Christian
191
« skrivet: 2010-10-12, 00:46 »
Paul:
Det är nog inte osannolikt att du har rätt. Din argumentation förefaller mig rimlig - möjligtvis med undantag för det där med att hon kallas skräddareänka, trots att maken vid sin död var skomakare... Hur som helst måste det väl vara Marias mor som avses. Var vi inte - åtminstone tills vidare - överens om att Johans mor heter Cecilia Jönsdotter?
Christian
192
« skrivet: 2010-10-11, 13:41 »
Hej!
Jag lägger för stunden ner Erik-teorin. Du har nog rätt, Paul! Efter att ha lusläst Bara födelsebok mellan åren 1719-1730, inser jag att det inte längre finns tillräcklig grund för att fortsätta på detta spår. Det finns fortfarande en obetydlig möjlighet att teorin kan stämma (Sissa Jönsdotter går efter nämnda närvaro vid dopet 1723 nämligen inte vidare att finna i Bara kyrkobok), men den är i nuläget inte värd att lägga ner någon möda på. Tanken var visserligen kittlande (det är alltid kittlande tankar som är de intressantaste, och som man - okritiskt - faller lättast för); men är i nuläget alltför otrolig. Särskilt i beaktande av de andra uppgifter, som jag nämnde, och som jag nu ska försöka ordna. (Tro det eller ej, men de är faktiskt intressanta på ett sannolikt sätt!)
Jag kan väl avsluta senaste tidens ordflöde med att fråga dig, Anders, var volontären i Hamiltons regemente, Abraham Hagelbeck, stod fadder till ett barn 1742? Enligt min korrespondens med Magnus för många år sedan ska du veta det. Denna information kan faktiskt åtskilligt underlätta såväl finnandet av Johan, som namnet på Abrahams första hustru, vilken han borde ha gift sig med vid denna tidpunkt, utifrån uppgiften att hans i Barsebäck 1744 döda barn vid dödstillfället skall ha varit 6 år gammal.
Jag undrar f.ö. om inte Hamiltons regemente kan vara källan till en hel del. Enligt nämnda korrespondens med dig, Magnus, anger du nämligen att det i GMR 1753 för Hamiltons regemente finns inskriven en Petter Tranberg, soldat no. 89 vid majorens kompani. Detta är ju inte alldeles ointressant, med tanke på att Maria Tranbergs bror, enligt bouppteckningen efter fadern, hette Peter Tranberg, och var soldat (då fänrik). Möjligheten finns, med andra ord, att Johan träffade Maria i sammanhanget av Hamiltons regemente. Johans Abraham och Marias Peter (om han nu är densamme som Petter) var uppenbarligen enrollerade i regementet 1753. Kanske kan ursprunget till namnet Hagelbeck för vårt vidkommande också sökas där...
Tack för att du tog dig tid med tolkningen av namnen, Markus!
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-11 13:49)
193
« skrivet: 2010-10-10, 23:41 »
Paul:
Nej, att alla med namnet Hagelbeck inte var släkt med varandra ens på denna tid, vet jag, genom tidigare forskning. Inte minst framgår detta när man genomsökt otalet generalmönsterrullor! En sak blir man emellertid vid just denna forskning snabbt på det klara med, och det är att alla som vid denna tidpunkt bar namnet, endera var militätrer, eller hade militär anknytning. Att namnet omkring 1670 togs som soldatnamn är ganska entydigt. Att det därefter spridit sig över tider och regementen, som just ett soldatnamn, till personer som eljest inte är släkt med varandra, är därför ganska naturligt.
Dock tycker jag att underlåtandet att undersöka sammanträffandet att det på dopet av Erik Hagelbecks son Johannes florerar en Jöns Persson och en Cecilia Jönsdotter, med samma namn som vår förmodade Johannes Hagelbecks mor och morfar, vore ganska oklokt. Kan teorin sedan vederläggas, så har den ju därmed ändå prövats...
Vad gäller frågan i vilket regemente Erik tjänstgjorde, så genomsökte jag för några år sedan en hel del generalmönsterrullor, utan att komma svaret mycket närmare. Tillslut tröttnade jag...
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-10 23:47)
194
« skrivet: 2010-10-10, 20:27 »
Hej!
Ännu har jag inte förlorat intresset för den här gången! Tvärtom tror jag mig ha funnit en del intressanta uppgifter, som jag avser presentera när de blivit mer överblickbara. Det tar ännu en stund att sålla bort och sammanföra.
Dock skulle jag redan nu vilja ha hjälp med att tolka de i Bara födelsebok fyra dopnotiser vilka avser barnen till Erik Hagelbeck och Pernilla Troedsdotter. Det rör sig om åren 1720 (Genline 33800; högst upp till höger), 1723 (Genline 34600), 1725 (Genline 35300) och 1730 (Genline 36200).
Vad gäller åren 1723 och 1725, så tycker åtminstone jag mig tydligt läsa att Jöns Persson bar barnet; samt därtill få det till att en Sissa (Cecilia) Jönsdotter var ett av dopvittnena vid dopet 1723.
Mot bakgrund av din starka bevisföring, Paul, för att Hans Jörgen Kiebba och Cecilia Jönsdotter är föräldrarna till vår i Igelösa 1724 födde Johan Hagelbeck, och därmed att smeden i Gårdstånga, Jöns Persson, är Cecilias far, så är ju uttydandet av dessa samma namn på dopnotisen gällande Erik Hagelbecks barn, ganska intressant...
Det SKULLE kunna innebära, att Erik Hagelbeck är Johans morbror, och att han tagit namnet efter honom.
En omständighet som bekräftar denna tes, är att Erik 1720 och 1725 döper sina barn till Johan (detta barn dör) respektive Johannes, samtidigt som Cecilia 1724 döper sin egen son till Johannes...
Om det är på detta sätt, infinner sig emellertid den något komplicerade möjligheten, att det finns två Johan Hagelbeck...
Men det kan också vara så, att Eriks son togs om hand av syster Cecilia efter faderns död 1730. När Erik omnämns i Bara häradsrätts domböcker, anges bl.a. att han var mycket fattig. Pernillas möjligheter att försörja sina barn blev troligtvis inte större efter makens död. Att då skicka iväg ett eller flera av barnen till släktingar, för att öka möjligheterna för dem att överleva, var nog inte ovanligt.
Kanske var det t.o.m. så, att Cecilias far eller bror, båda smeder, i ett senare skede tog sig an honom när det gällde yrkesutbildningen...
I så fall kan smeden Johan Hagelbeck vara Eriks son; medan Cecilias son Johan bar sin fars namn, Kiebba.
Men först alltså: kan någon hjälpa mig att tolka nämnda dopnotiser. (I likhet med dig, Magnus, är jag inte särskilt driven i denna disciplin. Dock tycker jag mig ha noterat att några av er andra är det!) Det står t.ex. något för mig otydbart (en titel?) framför namnet Jöns i dopnotisen gällande året 1725.
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-10 22:38)
195
« skrivet: 2010-10-08, 14:00 »
Vad som talar för att din teori stämmer, Paul, är det faktum att det i dopböckerna i Igelösa, vid skomakaren Anders Jönssons dop av sin dotter 1724.04.08, närvarar en Dorothea Farenhusen, mor till Helena Farenhusen, kyrkoherden Petrus Hulténs hustru, som också är vittne när andra barn till Anders Jönsson döps (jag har ögnat igenom årtalen 1720-1730). Denna Helena Farenhusen förekommer också när en Bodel Bengtsdotter döper sitt barn i Igelösa 1726.10.11. (Ett av kyrkoherdens egena barn döps f.ö. 1720 till Dorothea Margareta.)
Att Anders Jönsson är Cecilias och Pers bror, är troligt, eftersom Cecilia bl.a. närvarar vid dopet av Anders barn månaderna innan hon själv gifter sig.
Ett annat namn som florerar i Igelösa, förutom Anders, Per och Cecilia, är Pernilla Jönsdotter, gift med ryttaren Bengt Lustig.
Hans Jörgen Kiebba och Cecila Jönsdotter verkar försvinna ur församlingen efter Johans dop.
Misstanken att de namn som Mattis ger sina barn har anknytning till kyrkoherden i Igelösa och hans hustru och svärmor, är inte orimlig.
Christian
196
« skrivet: 2010-10-08, 00:00 »
Namnet Kiebba finns f.ö. knappt med svensk anknytning, då man googlar det. Endast i en redogörelse från 1417! Anges det någon titel till denne Kiebba i någon av vigsel-/födelsenotiserna?
Christian
197
« skrivet: 2010-10-07, 22:36 »
Det skulle innebära att Mattis far med betydande sannolikhet heter Bengt Persson, och är bror till Jöns; kanske smed liksom han; vidare att Mattis och Cecilia är kusiner, och Johan och Abraham/Lars nästkusiner...
Resonerar jag rätt?
Mycket inressanta uppgifter, Paul!
Christian
198
« skrivet: 2010-10-06, 22:34 »
Paul:
Nu var det inte jag som upptäckte Anders Holmgren i Ivetofta, utan Magnus (se hans inlägg i går 14.49). Jag bara påminde honom om vad han berättat för mig. Men att du kan bekräfta att det är rätt Anders Holmgren, är ju roligt! Uppgifterna du gör det med är därtill intressanta, såtillvida att Anders Holmgren, om det är som du misstänker, skulle ha varit trädgårdsmästare på Maglö gård, som ju ägdes av familjen Walkendorff (mellan 1663-1785)!
Det var ju där som en av soldaterna Christoffer Walkendorff vid Malmö garnisonsregemente, och senare vid Upplands femmänningsregemente till häst, föddes (enligt 1704 resp. 1715 års generalmönsterrullor. Se mitt inlägg ovan)!
Du sitter hela tiden inne med en massa intressanta uppgifter, som du bara presenterar sådär oförhappandes!...
F.ö. tror jag inte heller på Mattis Bengtsson i Ivetofta. Men du vet hur det är när man finner ett, om än hur osnnolikt, sammanträffande: man måste åtminstine notera det. Men härmed avfärdar vi honom alltså!
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-06 22:44)
199
« skrivet: 2010-10-06, 14:19 »
Alltså, jag hittar inget i den oändliga röra av papper och svårtydbara anteckningar som jag släpat fram! (Jag var ju färdig med allt det här!...) Jag hittar inte ens en antavla bland mina gamla plastdisketter! Följaktligen vet jag i nuläget inte mer än ni om Trued. Jag måste uppdatera mig i grundkällan till den information jag haft, vilket inte kan ske förrän på lördag. Jag kan inte ge närmare besked i frågan om Trued (och kanske också om Johans ålder) förrän då.
Jag roade mig med att knappa in Mattis Bengtsson i död- och begravningsregistret på ddss.nu. Upp kom en Mats Bengtsson som 1740-05-10 dog 70 år gammal (dvs. född 1670) i Ivetofta försmling... Samma församling som trädgårdsmästaren Anders Holmgren 1749 och 1751 fick två barn i (om det nu är vår Anders Holmgren).
Jag vet att du, Paul, tror dig minnas att Mattis blev gammal och nämns i Hurva fram till omkring 1760. Men vi fick inte detta bekräftat.
Det är säkert ingenting, men kanske värt att kolla upp ändå.
Christian
200
« skrivet: 2010-10-05, 23:19 »
Hej alla!
Jag noterar att släkten Walkendorff nämns med jämna mellanrum i diskussionerna ovan. Måhända är det fler än jag som misstänker att denna släkt på ett mera framträdande sätt än vi hittills uppdagat hade beröringspunkter med släkten Hagelbeck, mellan säg slutet på 1600-talet, t.o.m. giftermålet mellan Helena Walkendorff och Abraham Hagelbeck i Barsebäck 1745.
Hur kan det, t.ex., komma sig att en adelsdam som Helena gifter sig med en smed som Abraham? Det måste finnas en militär anknytning längre bak i tiden som förklarar detta giftermål. Det är nog inte alltför vågat att anta att Abraham, i likhet med brodern Lars, var militär - kanske hästburen sådan - innan han sadlade om till smed (han rymde ju 1753 från Hamiltons regemente). Möjligheten finns, således, att Abraham i denna egenskap gjort bekantskap med en soldat Walkendorff: förträdelsevis bror till Helena.
Möjligheten finns emellertid också att bindningen mellan de båda släkterna går att finna ännu längre tillbaka i tiden - kanske redan i Mattis och Eriks generation... För enligt sgf.m.se fanns det i generalmönsterrullan år 1704 över Malmö garnisonsregemente två Christopher Walkendorff enrollerade: en korpral i Modes kompani, en annan (utan grad angiven) tjänstgörande i Kapten von der Ostens kompani. På samma sajt kan man läsa att en av dessa Christoffer Walkendorff 1713 antogs till Upplands femmänningsregemente till häst. Om denne Christoffer står att han var född i Skåne, Göinge härad, Maglö gård (liggande mellan Höör och Hässleholm, och en tid i familjen Walkendorffs ägo).
En annan Walkendorff, Christian, född 1675, dog 1743 i Köpenhamn. Denne Christian var sannolikt bror till åtminstone en av nämnda Christoffer. På skeel.info står det att läsa att Christians bror Henning Christoffer, föddes 1680, och dog 1756, i Klamby. Detta är samme Christoffer som nämns i samband med Pantell, vid Bara häradsrätt. (Den andra brodern, Göran Christoffer, levde mellan 1682-1739.)
Erik Hagelbeck var jämnårig med dessa Walkendorff. Han var vidare korpral, åtminstone från 1720 boende i Bara, utanför Malmö.
Det finns många beröringspunkter i informationen ovan: militär, Köpenhamn, Bara, Malmö...
Kanske går det att förena Erik med de övriga via släkten Walkendorff...
Vi måste under alla omständigheter ha i baktanken att Hagelbeck var ett soldatnamn! Någon i släkten måste ha varit först med att ta sig detta namn. Det var uppenbarligen inte Mattis. När och av vem togs detta namn???
För att sammanfatta i två frågor: är det någon som har en tydlig överblick över familjen Walkendorffs existens i Skåne under den tid vi talar om? Och är det någon som vet vilka Helena Walkendorffs föräldrar och syskon var?
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-05 23:38)
201
« skrivet: 2010-10-05, 13:54 »
Anders:
Jag ger mig vad gäller dödsnotisen! Jag vet inte var jag fått denna uppgift om Johans ålder ifrån. Jag får söka bland mina oläsbara anteckningar... Egentligen hoppas jag att jag inte finner informationen som bekräftar min minnesbild; det blir mer spännande så...
Tack för presentationen av ovedersägligt vederläggande av mina uppgifter!
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-05 13:55)
202
« skrivet: 2010-10-05, 13:17 »
Anders:
Visst står det skrivet i den ganska utförliga redogörelsen i Lyby dödbok för året 1797, att Johan Hagelbeck dog i en ålder av 77-78 år; liksom att han vid sin död hade fem levande barn samt vid sin död var för tredje gången gift? Vad utläser du av texten? Jag har dessvärre inte Genline, och kan hela tiden bara återkalla data ur minnet; men i det här fallet tycker jag mig kunna se notisen framför mig. Att prästen svävar på målet beträffande hans ålder (om det nu är så som jag minns det) kan ju bekräfta antagandet att han faktiskt inte visste hur gammal Johan var; liksom kanske ej heller hans anhöriga, om han dessförinnan tillfrågat dessa. Detta kan stärka tesen om Erik som Johans far...
Magnus:
Vid vår senaste kontakt för ett par år sedan nämnde du att du funnit uppgifter om att trädgårdsmästaren Anders Holmgren fick två barn, 1749 och 1751, i Ivetofta församling (Bromölla). Bromölla ligger ju nordost om Kristianstad. Kan det vara en tillfällighet att grovsmeden Jöns Lund från Kristianstad inför Johans giftermål 1748 intygade att Johan var fri att ingå äktenskap? Jag menar, det var en ganska ansenlig väg att tillryggalägga från Kristianstad till Hofterup på den tiden. Det måste ha varit angeläget för denna långväga gäst att närvara. Därtill måste Johan rimligtvis ha haft ett så nära förhållande till denne Jöns, att han kan stå som vittne i denna fråga. Min tanke är alltså: är det inte rimligt att anta att Johan befann sig i trakterna av Kristianstad och Bromölla innan han gifte sig. Anders Holmgren och Gertrud Hagelbeck gjorde det uppenbarligen.
En annan sak, Paul:
Det finns ju faktiskt en Per JÖNSSON från Igelösa, som på samma sätt som Abraham och Jöns, intygar att Johan är fri att ingå äktenskap. (Där har du din Jönsson!) Ett sådant vittne torde, återigen, stå brudgummen nära...
Vi postade våra senaste inlägg nästan samtidigt Paul, så jag uppdaterar och kommenterar ditt här: Att Ambjörn Tranbergs hustru heter Elsa är ju inte lite spännande, med tanke på att Johan Hagelbeck och Maria Tranberg i Fogdarp ger sin där 1763-06-16 födda dotter namnet Elsa...
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-05 13:30)
203
« skrivet: 2010-10-05, 01:12 »
Hej Paul!
Vad trevligt att det åtminstone finns ytterligare en nattuggla vaken i den hagelbeckska släktforskarvärlden!
Jag delar din uppfattning att Erik med största sannolikhet inte är far till Johan. Det är lite som att försöka trycka ner fyrkantiga klossar i trekantiga hål! Men du vet hur det är: då vi till dags dato endast funnit en Johan Hagelbeck i de skånska födelselängderna, VILL man så gärna att det ska vara han...
Men jag delar de geografiskt och namnmässigt grundade dubier som du farmlägger.
En omständighet som KAN tyda på att Eriks far hette Bangt, är det faktum att han döpte sin i Bara förstfödda dotter till Bengta (1723-05-14). Å andra sidan var det redan vid denna tid många Erik som hade en far som hette Bengt... Därtill döpte han f.ö. sin dessförinnan förstfödde son till Johan; så...
Christian
204
« skrivet: 2010-10-05, 00:14 »
Hm. Jag hade bestämt mig för att inte göra om misstaget att fördjupa mig i denna forskning igen, eftersom mitt engagemang härvidlag tenderar uppta tid som jag finner nödvändig att ägna åt annat; men efter den veritabla kavalkad av nya uppgifter som rullades upp under gårdagskvällen, så måste jag åtminstone uttrycka min beundran för den effektivitet och drivna forskarteknik som ni Magnus, Markus och Paul uppvisat i ämnet!
Vem kunde ana att det var i Köpenhamn som Lars befann sig före flytten till Gårdstånga! Denna möjlighet fanns inte ens i min fantasi! I svenska regementen förlagda i de tyska provinserna har jag sökt (främst efter Erik, dock; och något tidigare), men inte i danska garnisoner!
Att min ana, Johan (och Erik?), i sammanhanhet ännu inte fått någon ytterligare belysning, vad avser hans släktskap med Abraham och Lars, liksom beträffande var han är född, må i nuläget vara av underordnad betydelse. Jag är säker på att information härvidlag är betydligt lättare att leta fram med härledning av gårdagens informationsbomb. Om det exempelvis finns en Erik som fadder eller dopvittne vid Abrahams, Lars eller Gertruds dop i Östra Strö, så är det med största sannolikhet bekräftat att Johan är kusin till Abraham och Lars (vilket vi förvisso med betydande säkerhet kan anta redan nu, med härledning av Abrahams intygande inför Johans giftermål, liksom av den omständighet att Johan inhandlade verktyg på auktionen efter Abraham). Om det i övrigt finns en Erik Bengtsson i Östra Strö, Skarhult eller i grannsocknarna vid denna tid, skulle detta kunna leda till samma slutsats. (Erik, som är född 1670, torde f.ö. tillhöra samma generation som Mattis.) Mitt antagande är dock att så inte är fallet, då jag dels misstänker att Erik benämndes Hagelbeck vid denna tid, dels tjänstgjorde som soldat en god tid efter 1711 (tiden för Abrahams födelse).
Emellertid är det lätt att anta att Johan, efter den förmodade faderns (Erik) frånfälle 1730, och då han torde ha varit 5 år gammal, uppfostrades av Mattis och/eller Abraham, under vars beskydd han senare invigdes i smedyrket.
En omständighet som något strör tvivel i antagandet att Erik skulle vara Johans far, är det faktum att den ålder som det i Lyby dödbok står angivet att Johan dog vid, innebär att han var fem år (om jag minns rätt) äldre än han skulle ha varit om han var den Johan(nes) Hagelbeck som föddes i Bara 1725-10-25. Det är möjligt att prästen i Lyby var felinfomerad. Men faktum kvarstår...
Som sagt: jag har i nuläget inte för avsikt att lägga ner någon ytterligare möda i detta ämne, då jag väljer att prioritera min tid åt annat; men ett stort tack, återigen, för all den information som presenterades under gårdagskvällen, ska ni ha! Jag följer med spänning den fortsatta utvecklingen!
Christian
(Meddelandet ändrat av mouchette 2010-10-05 00:47)
205
« skrivet: 2006-01-27, 18:25 »
Hej,
Jag söker Dig som någon gång träffat på personerna Johan, Lars eller Abraham Hagelbeck i någon födelselängd - företrädelsevis i Skåne.
Jag vet att det levde en Abraham Hagelbeck i Skaraborgs län, men honom är jag inte intresserad av (såvida han inte är släkt med ovan nämnda personer). Ej heller avses Carl Abraham Hagelbeck (med undantag av samma släktskäl).
Dessa personer, Johan (d. 1797), Lars (d.1787) och Abraham (d. 1763) var verksamma smeder i respektive Lyby, Gårdstånga och Hurva församlingar.
Så om Du någon gång stött på dessa namn i någon födelselängd - snälla hör av Dig!
Med vänlig hälsning
Christian Hallbeck
206
« skrivet: 2006-01-26, 20:39 »
Hej,
Jag söker Dig som någon gång stött på personerna Johan, Lars eller Abraham Hagelbeck i någon födelselängd från omkring sekelskiftet 1700 och några decennier därefter - företrädelsevis i Skåne. Jag vet att det vid denna tid fanns en Abraham Hagelbeck i Skaraborgs län, men honom är jag inte intresserad av.
Dessa tre Johan, Lars och Abraham verkade alla som smeder: Johan (d. 1797) i Hörby och Lyby, Lars (d. 1787) i Gårdstånga och Abraham (d. 1763) i Hurva.
Om Du någon gång träffat på dessa namn i födelselängderna, snälla hör av Dig!
Namn av intresse är också: Lena, Caisa, Dorothea och Gertrud Hagelbeck - samtliga vid omkring 1750 levande i Hurvatrakten.
Tack på förhand.
Christian Hallbeck
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy