Alma

[Stefan Zylberstein]

Jag testar Svars gratisprov på Befolkningsregistret 1900.
 
En person jag söker heter Alma (Egnell från Lidköping) född på 1860-talet.
 
Och vad finner jag? Det är knappt någon Alma innan ca 1860! Först efter 1860 blir det namnet hyfsat vanligt.
Det tidigaste jag ser är 1845, och personen är född i Polen.
Förvisso, jag hittade också någon född 1846, osv. Men iaf.
Det är slående att det rätt vanliga, vardagliga, självklara namnet kommer de facto in först efter mitten på 1800-talet.
 
Nå, för att vara alldeles rättvis måste jag medge att Alma döptes så sannolikt till åminnelse av någon anmoder:  hennes kusin som föds ungefär samtidigt får även hon namnet Alma som ett av sina namn.
 
Namnlistan uppger att namnet finns i svenskan sedan 1720, men det måste alltså vara en sanning med modifikation: namnet förekom, men var ovanligt.

[Olle Elm]

Om man studerar namnlitteraturen anger Otterbjörk fynd från 1724. Ursprungligen ett spanskt namn...
Också smekform för Amalia vilket förekomer från 1646.
Vänligen,
Olle Elm

[Elisabeth Thorsell]

Alma på spanska betyder väl själ, och de har ju gärna den sortens namn.  
 
Min farmor född 1867 i Bergslagen var den första i sin socken med detta namn, och var hennes föräldrar fick det från vet inte jag.

[Solvig Nilsson]

Alma är latin och betyder den milda eller den hulda.
Vi har ju Alma mater, hulda moder, ett gammalt latinskt uttryck för universitet.
Mvh
Solvig