Giftermål ca 1711 med styvfars bror. Lagligt?

[Andreas Fondell]

Hej!


Om min forskning stämmer så ser det ut som att en av mina anor gifter sig med sin styvfars bror. Det är ju inga blodsband men var det lagligt i början av 1700-talet?


MVH


Andreas

[Ingemar Skarpås]

Hej!


Har tittat i 1734 års lag, som var en omarbetning av Kalmarunionskungen Kristoffers lag (1442-KL) och som gällde parallellt med Magnus "Ladulås" Erikssons  landslag (ca 1350-MEL) fram till dess man fastslog 1608 att det var Kristoffers lag som gällde - fram då till 1734) samtidigt så användes de äldre landslagarna om tingen inte ansågs sig kunna finna svar om hur de skulle döma, om det fanns ledning i de gamla landslagarna.


Det är svårt att hitta exakt var saker står i de äldre lagarna eftersom de hade mer eller mindre helt andra indelningar. Det finns transkirbieringar av de äldre KL och MEL men de är svårlästa, och har anra ordvändningar, som gör det svårt att veta vad som avsågs.


För att då till sist ge ett troligt rätt svar så står det i 1734-års lag, Giftemåls Balk. Cap. 2. som handlar "Om them, som ächtenskap med varannan ej bygga måge."
Först kommer 7 paragrafer om hvilka som inte får gifta sig, och i 8:de paragrafen om  vad som bryter de första paragraferna:
"8. §.  Svågerskap räknas emellan mannen och
   hustruns slächt, och emellan hustrun och mannens
   släckt; men ej mellan begges theras slächt inbördes.
   Och ty måge två bröder taga två systrar, och fa-
   der taga moder, tå son tager dottern. Men ej må
   son taga modern, tå fader hans lefver och hafver
   dottern, att vördnadenemellan föräldrar och barn ej
   spillas må."

Ur Gidlunds facsimileupplaga 1980 av 1734-års lag med förord av Ivar Lo Johansson.


Hälsningar


Ingemar Skarpås   

[Ulf Berggren]

Det är tveksamt om det troligen är rätt svar, eftersom 1734 års lag ju var en mildring av t ex hårda saker om äktenskap o dyl enligt Mose lag/Kristoffers lag.

[Jörgen Tollesson]

Jag har sett ett fall från de första åren på 1700-talet (alltså före 1734) när en man gick till sängs med sin styvdotter, och båda avrättades för blodskam (incest).

Man hade ju den hokuspokusidén att blodsband uppstod mellan makarna genom äktenskapet, och därmed också mellan en av makarna och den andres släkt, t.ex syskon och barn från ett tidigare äktenskap. En enka eller enkling kunde därför inte gifta om sig med sin svåger respektive svägerska.

Och då kan det alltså rimligen inte ha varit lagligt att gifta sig med sin styvfars bror.

[Ingemar Skarpås]

Hej igen Andreas Fondell!


I samband med att jag börjat transkribera 10% av nästan 900 sidor slumpmässigt utvalda sidor i innehållet i den lag som då gällde 1711 så hade jag med nära sidor till Kapitel 4 i Giftamåla-Balken.
Den lag som då gällde var den som Kalmar-unionkungen Christoffer av Bayerns lag, från 1442. Den gällde parallellt med Magnus Erikssons landslag fram till 1608, där sedan Christoffers lag blev allenarådande fram till 1734, och den lag som jag då nämnde i mitt första inlägg tillkom. Ja egentligen så kunde tingen t o m använda de ännu äldre landskapslagarna om inte de nyare gav tillräcklig ledning i ett ärende i tinget. Men efter 1608 enbart då Christoffers lag.


Eftersom Christoffers lag byggde på de gamla landskapslagarna gick jag tillbaka till en av de fyra landskapslagar där endast Södermannalagen var den som hade med Kyrkolagen och i Kapitel "XV. Om hjonelag och skyldskapsbrott". Den innehåller samma regler men bara på några rader, om skyldskap eller svågerskap inom (led 1 t o m) tredje led och ett bötesbelopp och det som sker inom 4 led ett annat belopp.


Förutom Christoffers lag gällde även parallellt den nya Kyrkolag som tillkom 1548 (i Strängnäs?) o samband med reformationen - efter övergången till prostetantism.


Precis som jag hade förväntat mig så har det pågått en glidande förändring av hur man hanterar skyldskaps- och svågerskapsbrott, och det är noterat i när och hur och varför i den tryckta lagboken från 1726 som just innehåller Chistoffers landslag. Men allt det är "utbroderat" med kommentarer på drygt 4 sidor.


Att notera är att man faktiskt skiljer på skyldskap (d v s släktskap genom födsel) och svågerskap (genom ingifte). Att båda ofta nämns efter varandra och med samma straffsatser ibland skall inte tas som intäkt för att man ansåg att det var samma sak.


På en rad står det att det var förbjudet med äcktenskap mellan Styvfar och styvdotter, och på andra ställen om liknande konstallationer och att de inte skall få ske om det skulle uppstå problem med "wyrdnad"   


Här nedan en del av dokumentet: (som dock inte är genomläst av annan inför att bli okejat för att bli Ground Truth för maskininlärning av annan text i den lagboken)
"Men utaf blott
Trolofning / der icke kiötzlig beblandelse tilkommi / härrörer intet Swågerlag.
Så är intet Swågerskap emellan Mannens Släckt och Hustruns Släckt / utan de funna med hwar annan ingå äcktenskap / med mindre så är / at der i-
genom någon confusion förorsakas uti den wyrdnad / som bör wara emellan Föräldrar
och Barn / eller dem / som äre i Föräldrars och Barns ställe / såsom då / när Fadren ta-
git Dottern till äckta / wille Sonen ingå äcktenskap med hennes Moder. Giftermål uti
Fadderskap / eller som det kallas Gudzsinnelag / har under Påfwedömet warit förbudit /
som ses a c.15.§.2. Kyrck.b.L.L. men sedemera blifwit stadgat / efter som Fad-
derskap är en blott menniskio Stadga / utanGudz ord / och befallning / och utan någon
skiälig grund / at det skal intet hinder göra i äcktenskapet / undantagandes casum Scan-
 
dali Kyrko.Ord. 1571.[size=78%]"[/size]

Det är en otrolig progressiv ökning av antalet undantag och/eller förtydlignaden från alla reglerna som är uppställda över 3,5 sida, där det förekommer skrivelser från kungen, från Rikets Råd (regeringen) till Biskopssätenas Consistorier, till Landshövdingar, och svar direkt till personer som då skrivs som N.N, och till svvenska domstolar både Sverige och i t ex Tyskland och Baltikum.

Exemplet ovan mellan gudfar och det barn han var gudfar för visar också på skillnaden mellan släktskap (blodsband) å ena sidan och svågerskap och fadderskap å den andra.

Under 1711 förekom det ett antal resolutioner/beslut av bl a av kungen (Adol Fredrik) om t ex "dispension"/dispens.   

Så utan att ha sett allting i 3-4 led av släktskap och olika eventuellt andra ingiften kan man inte säga något säkert. Med 1711 som utgångspunkt, och vilken socken/stift eller inom vilket härad/hovrätt kan man eventuellt hitta om t ex något i lagens kommentarer finns för den tiden och någondera av dessa institutioner (hittar inget bättre ord).

Med vänlig hälsning

Ingemar Skarpås