Cecilia,
Du har nog läst fel - det finns ingen uppgift i släktartikeln Siösteen på webbsidan adelsvapen.com (
http://www.adelsvapen.com/genealogi/Si%C3%B6steen) som uppger att någon medlem av denna släkt Siösteen skulle ha adlats, och släkten förekommer inte bland de adelsätter som upptas i Gustaf Elgenstiernas genealogiska bokverk Den introducerade svenska adelns ättartavlor (1925-36).
Att personen som sammanställt och publicerat släktartiklen på webben bl.a. anger Elgenstiernas verk som en av källorna han använt beror på att data hämtats från detta bokverk beträffande flera av släktmedlemmarna eftersom de ingått adliga giften eller gift sig med personer som senare adlats - dessa Siösteenar förekommer alltså i verket för att de är ingifta i div. adliga släkter.
Angående din fundering om släktmedlemmarnas adliga giften och officersbefattningar m.m., så beror säkert de adliga giftena på att flera Siösteenar var underofficerare och därför rörde sig i adelstäta miljöer eftersom det fanns gott om adelsmän i officerskåren. Det är riktigt att adeln i Sverige under vissa tidsperioder haft företräde till högre ämbeten och även högre officersbefattningar. Men ofrälse personer kunde förvisso tjänstgöra som häradshövdingar - i fallet med Siösteen rör det sig dock om titeln vice häradshövding som inte innebar någon domarbefattning utan endast var en titel som alla jurister som gjort tingstjänstgöring kunde förvärva under 1700- och 1800-talet. Underofficerare, som löjtnant och fanjunkare vilket det finns flera stycken av i släkten Siösteen, var ofta inte adliga, men karriärofficerare blev på 1600- och 1700-talet (men inte längre på 1800-talet) vanligen adlade per automatik när de nådde de högre officersgraderna som major, ryttmästare och däröver. Den enda karriärofficer som förekommer i släktartikeln Siösteen, sedermera översten Fredrik Siösteen (1782-1861), gjorde dock sin officerskarriär lite för sent för att per automatik bli adlad när han nådde de högre graderna...