Stadens slut

[Rasmus Axelsson]

Vad ligger bakom begreppet stadens slut i kyrkböckerna egentligen? Finns det flera betydelser?

[Gunnar Håkansson]

Jag antar, att det är samma begrepp, som på landet går under beteckningen socknens slut. Denna ersattes senare med på socknen skrivna, och den finns kvar än. Där hamnar alltså sådana, som inte har någon känd adress, men förut haft det inom socknen. Senare tillkom även sådana, som visserligen stadigvarande vistades utom socknen (exempelvis på ett landstingsägt vårdhem på annan ort), men inte enligt då gällande regler skulle vara skriven där. Det handlar alltså om sådana, som man inte hade riktig koll på. Visste man, att de flyttat bort, men inte vart, hamnade de i stället under rubriken obefintliga (senare en särskild bok).

[Rasmus Axelsson]

Tack för det!
 
När du skriver om sådana som vistades utom socknen, men fortfarande formellt tillhörde socknen, som tillhörande gruppen stadens/socknens slut, undrar jag om du vet ungefär när i tid de lades till stadens/socknens slut. Exempelvis rallare borde tillhöra den kategorin.

[Gunnar Håkansson]

Rallare bokfördes normalt i sin hemsocken, och då på den gård, där de senast bott. Det var väl oftast hos föräldrarna. Om dessa flyttade eller om rallaren givit sig av från en gård, där han varit dräng endast en kortare tid, kan han mycket väl ha flyttats till socknens/stadens slut. Ofta finns anteckning om förhållandet, när mannen ger sig av.
 
Ibland hittar man liknande förhållanden hos andra yrken, där arbetsplatsen kunde skifta med kort varsel, exempelvis stenhuggare. Hade en sådan hustru, som inte flyttade med hit och dit, var det rent av föreskrivet, att han skulle vara skriven hos hustrun. Om hon då råkade avlida och mannen i sin bedrövelse inte tänkte på att berätta var han för tillfället var, hamnade han rätt snart på socknens/stadens slut.