Hej igen Andreas Fondell!
I samband med att jag börjat transkribera 10% av nästan 900 sidor slumpmässigt utvalda sidor i innehållet i den lag som då gällde 1711 så hade jag med nära sidor till Kapitel 4 i Giftamåla-Balken.
Den lag som då gällde var den som Kalmar-unionkungen Christoffer av Bayerns lag, från 1442. Den gällde parallellt med Magnus Erikssons landslag fram till 1608, där sedan Christoffers lag blev allenarådande fram till 1734, och den lag som jag då nämnde i mitt första inlägg tillkom. Ja egentligen så kunde tingen t o m använda de ännu äldre landskapslagarna om inte de nyare gav tillräcklig ledning i ett ärende i tinget. Men efter 1608 enbart då Christoffers lag.
Eftersom Christoffers lag byggde på de gamla landskapslagarna gick jag tillbaka till en av de fyra landskapslagar där endast Södermannalagen var den som hade med Kyrkolagen och i Kapitel "XV. Om hjonelag och skyldskapsbrott". Den innehåller samma regler men bara på några rader, om skyldskap eller svågerskap inom (led 1 t o m) tredje led och ett bötesbelopp och det som sker inom 4 led ett annat belopp.
Förutom Christoffers lag gällde även parallellt den nya Kyrkolag som tillkom 1548 (i Strängnäs?) o samband med reformationen - efter övergången till prostetantism.
Precis som jag hade förväntat mig så har det pågått en glidande förändring av hur man hanterar skyldskaps- och svågerskapsbrott, och det är noterat i när och hur och varför i den tryckta lagboken från 1726 som just innehåller Chistoffers landslag. Men allt det är "utbroderat" med kommentarer på drygt 4 sidor.
Att notera är att man faktiskt skiljer på skyldskap (d v s släktskap genom födsel) och svågerskap (genom ingifte). Att båda ofta nämns efter varandra och med samma straffsatser ibland skall inte tas som intäkt för att man ansåg att det var samma sak.
På en rad står det att det var förbjudet med äcktenskap mellan Styvfar och styvdotter, och på andra ställen om liknande konstallationer och att de inte skall få ske om det skulle uppstå problem med "wyrdnad"
Här nedan en del av dokumentet: (som dock inte är genomläst av annan inför att bli okejat för att bli Ground Truth för maskininlärning av annan text i den lagboken)
"Men utaf blott
Trolofning / der icke kiötzlig beblandelse tilkommi / härrörer intet Swågerlag.
Så är intet Swågerskap emellan Mannens Släckt och Hustruns Släckt / utan de funna med hwar annan ingå äcktenskap / med mindre så är / at der i-
genom någon confusion förorsakas uti den wyrdnad / som bör wara emellan Föräldrar
och Barn / eller dem / som äre i Föräldrars och Barns ställe / såsom då / när Fadren ta-
git Dottern till äckta / wille Sonen ingå äcktenskap med hennes Moder. Giftermål uti
Fadderskap / eller som det kallas Gudzsinnelag / har under Påfwedömet warit förbudit /
som ses a c.15.§.2. Kyrck.b.L.L. men sedemera blifwit stadgat / efter som Fad-
derskap är en blott menniskio Stadga / utanGudz ord / och befallning / och utan någon
skiälig grund / at det skal intet hinder göra i äcktenskapet / undantagandes casum Scan-
dali Kyrko.Ord. 1571.[size=78%]"[/size]
Det är en otrolig progressiv ökning av antalet undantag och/eller förtydlignaden från alla reglerna som är uppställda över 3,5 sida, där det förekommer skrivelser från kungen, från Rikets Råd (regeringen) till Biskopssätenas Consistorier, till Landshövdingar, och svar direkt till personer som då skrivs som N.N, och till svvenska domstolar både Sverige och i t ex Tyskland och Baltikum.
Exemplet ovan mellan gudfar och det barn han var gudfar för visar också på skillnaden mellan släktskap (blodsband) å ena sidan och svågerskap och fadderskap å den andra.
Under 1711 förekom det ett antal resolutioner/beslut av bl a av kungen (Adol Fredrik) om t ex "dispension"/dispens.
Så utan att ha sett allting i 3-4 led av släktskap och olika eventuellt andra ingiften kan man inte säga något säkert. Med 1711 som utgångspunkt, och vilken socken/stift eller inom vilket härad/hovrätt kan man eventuellt hitta om t ex något i lagens kommentarer finns för den tiden och någondera av dessa institutioner (hittar inget bättre ord).
Med vänlig hälsning
Ingemar Skarpås