Görslöv födde 1738

[Stig Johansson]

På denna bild (otrolig vackert skrivet) kan jag läsa altt utom det som står efter faddern Nils Jöransson.
Att prästen hette Nils Krutmejer kan jag också se. Ngn som vill hjälpa

Görslöv CI:1 (1688-1809) Bild 39 / sid 34 (AID: v109632.b39.s34, NAD: SE/LLA/13135)
Tackar
Stig

[Mats Pettersson]

.. och Karna Kristensd.
Föreslås

[Stig Johansson]

Hej igen
Ännu en bild där jag inte kan läsa allt. Att den 22 octobris begravs Klockaren Sven Langs  
lilla sohn,
går bra, men resten. Någon som vill hjälpa mig. Tackar Stig

Görslöv CI:1 (1688-1809) Bild 88 / sid 90 (AID: v109632.b88.s90, NAD: SE/LLA/13135)

[Marita Persson]

Hej Stig!
 
abraham kallat, hwilken lefwat 7? weckors
tijd. ämbetet? förättade N.Kr.....?
 
 
Namnet på slutet kanske någon med lokalkännedom lösa.
 
Med vänlig hälsning  
Marita

[Stig Johansson]

Tack Marita.
Jo, namnet på prästen som förrättade vet jag. Han hette Krutmejer.
Nu kommer det en bild till och det retar mig att jag inte kan tyda
det är så vackeret och prydligt skrivet. Men lite för snirkligt för mig.
Nog tycker jag mig förstå att änkian Kirstina Lang gift om sig?

Görslöv CI:1 (1688-1809) Bild 120 / sid 136 (AID: v109632.b120.s136, NAD: SE/LLA/13135)
Tackar för hjälp gör
Stig

[Markus Gunshaga]

Hej Stig!
 
Jag tyder notisen såhär:
Aprilis
In Dom: 3a post Paschatos, ell:r d 24
hujus, afkunnades ächtenskapet första
gång, mellan drängen här uti församl:n
och Nordano By, i tiänst hos sin Broder Per
Ohlsson, ärlige och beskedel Anders Ohlsson be-
nämbd, med änckian uti Nordano By ärliga
och Gudfrucktige Kirstinna Sl Langhz.
Afwittring mellan änckian och hennes barn,
upwistes, fast[?] lagliga hållen ock slutat, d 28
Julij 1742. Uti caution för dessa personer
hafwer Per Ohlsson uti Nordano, gådt.
Chartæ Sigillatæ pgr äro betalte 16 ör.
Mvh, Markus

[Stig Johansson]

Tack Marcus, som jag sagt tidigare Du är en klippa.
Kan denna änkia var efter klockaren Lang? Stavas ju inte lika,
och jag tror hon isf är gift ytterligare en gång. Kanske en  
eftertraktad kvinna, ämbete?
 
Ha de
Stig

[Markus Gunshaga]

Hej Stig!
 
Du har helt rätt, detta är klockaren Langs änka, och hon var inte bara gift ytterligare en utan hela tre gånger, och blev mor till sammanlagt tretton barn (tredje maken Hans Nilsson från Bjällerup var dessutom bror till en av mina förfäder).  
 
Jag har forskat en hel del på denna familj, och eftersom det är mycket information som kan vara av intresse för Görslövs-forskare, så postar jag mitt svar under .
 
Mvh, Markus

[Stig Johansson]

Än en gång TACk Marcus.
På bif. kan jag dock icke tyda vad änkan Kersti dog av.  
 
Görslöv CI:1 (1688-1809) Bild 108 / sid 117 (AID: v109632.b108.s117, NAD: SE/LLA/13135)
Tackar gör  
Stig

[Markus Gunshaga]

Hej igen Stig!
 
Jag får det till fistel kräftan. Kräftan är ju den äldre benämningen på cancer, och fistel beskrivs i Svenska Akademiens Ordbok som rörformig sårkanal som från en inre, vanligen inflammatorisk härd leder ut till huden (i synnerhet om dylik gång från inflammerad benvävnad) eller som med båda sina öppningar mynnar ut i huden; sårgång, pipsår; förr ofta betraktad såsom en specifik sjukdom. Det verkar alltså röra sig om cancer som på något sätt har brutit igenom huden, på det sätt som beskrivs i SAOB?
 
Mvh, Markus

[Mats Pettersson]

Hej Markus!
Här kommer lite Langiana, som kanske passar bättre under Lang-fliken, men som moderator avgör Du sådant? J. M. Lang var son till kronolänsmannen Johan Peter Lang (i sin tur son till vice pastorn i Kyrkheddinge Niklas Lang) och hustrun Cecilia Böös. Dansmästaren Lang hade två ”musikersvågrar” av Tengvall-släkten samt i Kristianstad en brorson, boktryckaren Herman Lang. Min fråga. Var dessa i nära släktskap med klockaren i Görslöv?    
Utdrag ur:
Dansmästarna vid universiteten i Uppsala och Lund Ett nytt bildningsideal formas Eva Helen Ulvros.
Johan Lang, den siste dansmästaren vid Lunds universitet, i tjänst 1817-1855, finns nämnd i ett inventarieprotokoll från den 14 maj 1822, under rub riken Inventarium öfver Dans Scholans Tillhörigheter. Dansmästaren hade hävdat att när han tillträdde befattningen fem år tidigare, fanns inga ”till academien hörande mobilier” i danssalen. Lang framförde sina klagomål inför förrättningsmännen. Enligt Langs beskrivning förefaller inte förhållandena ha förbättrats för dansmästarna. Ännu hade de ingen offentlig undervisningslokal, lönen betalades inte ut som den skulle, och de fick dessutom själva bekosta bänkar till sina elever. Vi får inte veta något om undervisningen, men upplysningen om att Lang önskade stänger till rummet tyder på att det är de klassiska positionerna och övningarna från den franska skolan som tränades, helt enkelt det vi kallar balettundervisning (Räntekammaren och kontoret. Serie E VI a, Inventarium öfver Academiens Mobilier 1764-1846. Inventarium öfver Academiens Mobilier 1822-1839, LUA). När Johan Lang gick ur tjänst 1853 och avled två år senare, ersattes han inte.
Utdrag ur mina skriverier:
Under 1840-talet gav dansmästaren vid Lunds universitet Johan Magnus Lang årligen ”dansinformation” i Kristianstad. Den 14 maj 1842 annonserar direktör Lang i Skånska Posten: I början af instundande höst ämnar undertecknad i Christianstad öppna en dansskola, der undervisning mot vanliga villkor kommer att meddelas och i slutet av augusti - lagom till dansmästarens avresa till akademin - hölls slutövning i form av en assemblé: fredagen den 26 dennes blir å Frimuraresalen slutöfning med mina härvarande elever, hvarvid af dem komma att utföras: Pas de Trois efter Herr Bochsas musik till Bajadären, Francaise och Kadrilj med nya tourer och Galopp-Kadrilj ...
 
Professor C. F. Fallén, ofta boende på Kiviks Äsperöd, skriver 1821 om sin ”kollega” professor Sinius, som var prost och pastor i närliggande Ravlunda: . sedan enda sonen avlidit och mycket blivit begråten, återstå tre snart vuxna döttrar, som i sällskap med mina, fick af Direct. Lang undervisning i dans för tre år sedan.
Hälsar Mats

[Markus Gunshaga]

Hej Mats!
 
Jag har forskat en hel del kring de olika Lang-släkterna i Skåne under 1700-talet, och vad jag lyckats utröna finns inget släktskap mellan klockaren Sven Lang i Görslöv och i vice pastorn Niklas Lang. Sven Lang anges ju i dödsnotisen i Görslövs dödbok 1742 vara »Barnfödt [...] uti Nordano By», alltså i Görslövs socken, medan vice pastorns far var född i Lund, som son till en glasmästare av tyskt ursprung.  
 
När det gäller klockaren Sven Lang bör han vara identisk med ryttaren Bengt Långs son Sven i Nordanå, Görslöv (född 1700 17/4), modern bör vara den kvinna som avled 1718 i Görslöv: Jordat Ryttare hustrun Britta Langz Dominica 10 post Trin. 60 år gl. födder i Westergiötland (i Görslövs katekismilängd 1705 återfinner man nämligen att  »Britta Bengt Långz» kunde 5 parter samt läste i bok).
 
Att jag undersökt Lang-släkterna beror på att en av dem (dansmästarens släkt) på olika sätt gifter in sig i min egen släkt; bl.a. så var dansmästarens bror Nils' Langs svärmor Anna Christina Lannerus avlägset släkt med mig, samt änka efter min förfaders kusin, kronolänsmannen Albrecht Hobro (1740-1781).
 
Mvh, Markus

[Mats Pettersson]

Hej!
Jaha, där är tjockt med klockaresläkt. Albrecht var ju klockareson och gift med en klockaredotter. Dans och musik hänger ihop!
Mats

[Markus Gunshaga]

Det stämmer, i denna släktkrets dyker det upp en hel del esteter i form av klockare etc.; Albrecht Hobros far Mathias Hobro (1696-1771) var klockare i Villie, brodern Stephan Hobro (ca 1738-1804) var klockare i Villie efter fadern, farfadern Stephan Mattsson (ca 1666-1731) var klockare i Snårestad och morfadern Nils Persson (ca 1666-1729) var klockaredräng vid Lunds domkyrka.  
 
Även Albrecht Hobros hustru Anna Christina Lannerus (1750-1833) hade klockare i släkten, hennes far Andreas Lannerus (1710-1781) var klockare i Hörby och morfadern Lars Carlsson Giers (levde ännu 1751) var klockare i Fjelie, och i andra äktenskapet blev Anna Christina mormor till klockaren i Allerum, musikdirektören Lars Magnus Béen (1820-1905).
 
Om jag inte minns helt fel är dessutom violinisten Anna Lang (1859-1917), sedermera gift Wolseley i Storbritannien, en dottersons dotter till Maria Christina Lannerus, genom hennes dotter Laurentia Hagelbecks äktenskap med kronolänsmannen Nils Lang (1787-1852).