Hej igen!
På Wikipedia kan man läsa att:
Hustavlan kallas ett kort avsnitt i Luthers lilla katekes som med bibelcitat som grund delar upp världen i olika delar och förklarar hur de ska styras. Den huvudsakliga uppdelningen är mellan de tre stånden, det andliga, det världsliga och hushållet, men sedan är även varje stånd uppdelat i överhet och undersåtar. [...] Hustavlans värld innebär en samhällssyn som beskriver varje persons plats i tillvaron där;
* varje person har en roll inom varje stånd,
* varje roll innefattar vissa ansvar
* och samma person kan tillhöra överheten i ett stånd och undersåtarna i ett annat.
På en annan hemsida (
http://generaldepoten.bravepages.com/ftm/node45.html) hittar jag följande:
Lärostoffets omfattning är även preciserat i kyrkolagen. Den första elementära undervisningen skall bestå i att »enfaldeligen« läsa »sina kristendomsstycken«. De mera försigkomna skall kunna Luthers förklaringar till buden, tron, Fader vår, döpelsen och Herrens nattvard. De längst komna skulle »fatta och förstå spörsmål och hustavlan och därhos lära skriftens språk på vilka vår tro sig grundar«. Det inskärpes, att det inte får vara enbart fråga om utanläsning, utan åhörarna skall med »egna och enfaldiga ord« kunna säga, »huru de förstå« den rätta meningen.
Det verkar alltså stämma med tanke på att det inte är alltför många (vid sidan av Anna Isebella 1695) som kunde spörsmålen i den aktuella katekismilängden, eftersom det var de längst komna som kunde dessa. Nu blev jag dock osäker på om spörsmålen verkligen behandlade hustavlan, eller om spörsmålen var allmänna inom kristendomskunskap, eller kanske båda? Detta var spännande, katekesen, hustavlan etc. är ju sånt som uppenbarligen präglat våra förfäders liv i grunden, men som inte stöter på så ofta numera.
Mvh/Markus
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy