Mantalslängd vad heter personerna?

[Birgitta Ohlsson]

Hej
 
Skulle vilja ha hjälp med att tyda vad personerna heter som tillhörde Bärg på bilderna?
 

 

 
Mvh
 
Birgitta

[Leif Gson Nygård]

Hej Birgitta!
 
Min tolkning blir denna:
 
Bild 1/ P. (pigan) Ingeborg
Nils Andherson
H. (hustru) Kirstinn
Bild 2/ Enk. H. Segredh
Nils Jonson
 
mvh Leif

[Mikael Edberg]

Under Nils Jonsson finns ytterligare en person i samma hushåll (se 2:an till höger).
Ser ut att vara hans hustru, men vad är hennes namn?
 
mvh/
Mikael

[Bengt-Göran Nilsson]

Mareta.

[Birgitta Ohlsson]

Hej
 
Tack för tolkningshjälpen. Var det vanligt att man skrev pigornas namn först i ett hushåll? Tänker då på den första bilden. När det gäller mantalslängder, var det bara de vuxna som  antecknades där? Jag tror mig ha förstått att siffran längst till höger i tabellerna avser antalet personer i hushållet, eller? En fråga till, när familjer försvinner från en ort eller socken antecknades det på något särskilt sätt i mantalslängderna eller bara försvinner de? Tänker då på en familj bland mina anor där båda föräldrarna dog inom ett år och efterlämnade flera små barn. Om det inte står i mantalslängderna vart kan man då söka i för att försöka hitta spår efter dessa barn och vem som tog hand om dem?
 
Mvh
 
Birgitta

[Niclas Rosenbalck]

Hej Birgitta!
Läser Nils Jonsons hustrus namn till Maret (dvs en av alla dessa otaliga stavningar av Märta/Marta).
Står det inte i första bilden:
P. Ingeborg
Nils [....? svårt att få det till Andherson]
P. Kirstinn [ej hustru således!]
 
Piga var förr i tiden förts och främst en beteckning på ogift kvinna. De flesta ogifta kvinnor tjänade innan giftermålet i olika hushåll och beteckningen kom alltmer att även glida över till att stå för tjänstepiga, speciellt är detta vad nutida människor tänker på då de hör ordet piga.
Om personer flyttade i äldre tider kunde prästen göra notering i s.k. bilängder till mantalslängden. Dessa har jag sett under 1600-talet men ej senare. Det viktiga var inte att hålla reda på folket utan att få in pengarna.
Om omyndiga barns öden bör du söka i domböckerna. Under 1700-talet börjar det föras en speciell serie kallad Förmynderskapsprotokoll.  Där kan nämnas om vilka som utsågs till förmyndare och hur avvittringen av föräldraboet kom att bli.  
 
Magnus Perlestam har skrivit en bra bok om mantalslängdernas uppgifter om brukare som heter: Den rotfaste bonden - myt eller verklighet? :  
brukaransvar i Ramkvilla socken 1620-1820 (Lund , 1998; ISBN: 9162828819).

[Leif Gson Nygård]

Birgitta,
 
Upptäcker att det är samma person bakom pennan som har skrivit mantalslängderna i andra socknar i Örebro län, bl a Fellingsbo, Götlunda och Ramsberg. Dessa har jag studerat intensivt under några år. Har bla skrivit av mantalslängderna för Ramsbergs sn 1642-1690.
 
När jag nu får vänja ögat vid skrivstilen igen måste jag därför korrigera mig:
 
Ingen av kvinnorna under Berg bär titeln piga. De är alla hustru. (Se hur p-et i pig. skrivs före Ingeborg, tredje namnet ovanför Enk. H. Segredh i bild 1! Om jag inte missminner mig, skrivs piga just så; pig. med 'p' som gemen. Tycker det sedan är ett 'r' efter H-et, Hr (med ev. kolontecken under r-et?). Under Jonn Nilson - näst sista namnet på bild 1 - syns tydligt just r-et i 'Hr' före Elinn.
 
Erinrar mig att mantalslängderna i Ramsberg var mer utförliga från 1600-talets mitt och några decennium framåt. Där annoterades utförligt alla personnamn, inkl. drängar och pigor. Mot slutet av århundradet utformades längderna med kolumner för varje kategori av människor hushållet. Bara i huvudsak husbondens namn anges. Övriga familjemedlemmar blir bara en siffra eller streck i kolumnen. Det viktiga var, som Niclas skriver, hushållets betalningsförmåga (skattebas, skulle man väl säga idag) och inte enskilda individer.
 
Mvh / Leif

[Birgitta Ohlsson]

Hej Nicklas
 
Tack för ditt svar med förklaringar till mina frågor. Jag tänkte nog på tjänstepiga när jag frågade om det var vanligt att de stod först i en mantalslängd. I detta fallet kanske det var en dotter i familjen då? Gäller samma sak för dräng, alltså att det vid denna tid var en ogift ung man = son i familjen? Vid vilken ålder började man betala mantalspengar? En annan fråga: Jag har hittat gården mina anor bodde på men genom åren står endast mannen antecknad i mantalslängden varför står inte hustrun nämnd vid namn när pigorna gjorde det? Bilängder? Hur får man tag i dessa? Mina anor dog 1676 och 1677 så det är ju för tidigt för att det skall stå med i något Förmynderskapsprotokoll, skall undersöka om det finns några domböcker för denna tid. Jag skall försöka får tag i boken av Magnus Perlestam för det är ju kul att läsa lite om varför man förde mantalslänger osv.
 
Mvh
 
Birgitta

[Niclas Rosenbalck]

Precis som Leif nämner ovan så är det hustru som anges framför kvinnorna. Det står h:u och inte p framför kvinnorna. Ursäkta att jag förledde mig själv igår.
 
Om det står p framför en kvinna kan det mycket troligt vara en dotter i familjen som står som brukare. Det kan likväl vara så att det är en tjänstepiga som listas. Vi vet alltså inte säkert. Det får oftast bli slutsatser utifrån jämförelse med flera längder och annat material.  Det intressanta var antalet personer som betalade, alla vuxna över 15 år (åldern har varierat; om mantalsåldrar se Gösta Lexts Mantalsskrivningen i Sverige före 1860). Denna regel följdes dock inte. Det fanns bevisligen fler personer på gårdarna (speciellt barn) som inte tas upp av någon anledning  - skattefusk skulle jag faktiskt tippa på.
 
Problemet med mantalslängderna är att vi inte kan vara säkra på att den bonde som anges i längden ska kopplas till efterföljande kvinna med titeln hustru. I egna studier då jag gjort gårdshistorik utifrån bl a mantalslängder har jag konstaterat att det stundvis står en son som ansvarig brukare (ibland titulerad med ett b för bonde) och därefter hans mor (vilket framkommit av andra handingar ss kyrkbok, dombok) som titulerats med h, för hustru. Slutsatsen om man enbart utgår ifrån gängse föreställningar om mtl skulle bli att det var en man med hustru som nämns, vilket inte alltid är fallet. Likaså kan en brukarkvinna anges men inte hennes make, som antingen var överårig (63+) eller befriad av andra orsaker (knekt,salpetersjudare etc).  Det är alltså väldigt riskfyllt att dra för stora slutsatser utifrån mantalslängdernas knappa uppgifter som dessutom stundom har rena felskrivningar.
 
Bilängder finns efter de ordinarie mantalslängderna. De är inte alltid filmade eftersom Recolid valde att oftast bara filma längden i sig, inte hela handlingen mantalslängden finns i. Det finns kvittenser och räkenskaper i samma verifikationsband. I början på den flmade mantalslängden brukar det framgå på registerkort vilka sidor som filmats av handlingen - då inser man också hur mycket som ligger ofilmat!  
 
Om mantalslängder kan ni läsa även i Släkthistoriskt forum 2/89 som var ett temanummer om dessa.

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej!
Tillägger, att andra namnet i första bilden är
Nils Andsonn

[Birgitta Ohlsson]

Hej Leif och Nicklas
 
Nu hann jag lägga in ett inlägg innan jag hade läst Leif där du svarar på varför inte hustruns namn nämns. Efter detta gick min uppkoppling mot nätet ner så jag kunde inte lägga in något nytt inlägg. Nu har ju dessutom Nicklas svarat på de frågor jag hade tänkt ställa vilket jag får tacka för. Texterna är hämtade från Sköllersta socken och åren jag tittat på är från 1658 - 1677 för att kolla när mina anor hamnade på Berg. Jag kollade lite snabbt på 1658 och 1659 för att sedan gå bakåt från 1677. 1669 som jag precis hittat står det (om jag läst rätt) löjtnantens hustru Ingrid sedan är det en etta i kolumen hustru? Nu vet jag att hon verkligen hette Ingrid så i detta fall stämmer uppgiften. Eftersom det är hustrun som står nämnd för gården just det året antar jag att hennes man var befriad från att betala mantalspengar då. Lägger in en ny bild från 1677 där jag inte kan tyda vad som står. Jag hoppas att jag hittat rätt socken för det är lite otydligt på sidan. Det konstigaste är att jag hittade ett Berg på sidan 9 och ett annat på sidan 32, båda på den högra av sidorna. Finns det någon som har möjlighet att kolla på nätet vilket Berg som är det rätta?
 
Mvh
 
Birgitta
 
 

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Bästa Birgitta!
Vad skall man läsa här???
Bergh Ryttmästaren

[Birgitta Ohlsson]

Johan
 
Var det så lätt, nu skäms jag. Fast Ryttmästaren var död vid det här laget så lite konstigt är det att det står så.
 
Mvh
 
Birgitta

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Bästa Birgitta!
Ojdå, nej! ...jag menade nog egentligen om det var mera som skulle läsas (trodde något ditåt).
 
Har Du kollat, när mantalslängden ifråga skrevs? Det brukar vara i slutet av året före det år, som mtl:n skrevs för (men: jag vet ju inte när din ryttmästare dog).  
Du skall inte alls skämmas! Svårt kan det vara!  
Mvh. Johan

[Birgitta Ohlsson]

Hej Johan
 
Det är helt ok, ryttmästaren var det jag inte kunde se förrän du talade om det för mig, jag tyckte att R:et såg så konstigt ut. min ryttmästare dog 1676-12-04 så då kanske de inte hunnit få med den uppgiften. Tackar för att du inte tycker att jag skall skämmas men ibland är det så svårt att se själv vad som står men när någon annan hjälper till så ser man det med en gång. Jag antar att det är träning och åter träning som gäller.
 
Mvh
 
Birgitta

[Birgitta Ohlsson]

Jag har två frågor som jag hoppas någon kan svara på: Om en dam som var adlig gifte sig med en man som inte var adlig fick hon också börja betala mantalspengar då? En knekt fick väl ett speciellt tillnamn som båtsmän ungefär men använde hans barn också detta namn efter patronymikon också i officiella sammanhang? Detta gäller då i mitten av 1600-talet.
 
Mvh
 
Birgitta

[Birgitta Ohlsson]

Lägger in ett nytt inlägg under en gammal rubrik för att slippa öppna en ny när det ändå gäller samma ställe och till viss del samma personer. Skulle vilja ha en synpunkt på vad personen vid krysset heter? Jag tycker själv att det står d. Sara S men är osäker. Kan annars konstatera att samma personer, Nils Jonsson, Maret osv nämns under två olika arbetsgivare (om man nu kan kalla dem för det). Detta var antagligen vanligt att så skedde eller?
 
Mvh
 
Birgitta
 

[Leif Gson Nygård]

Hej Birgitta!
 
Den här personen är dr. (= dräng) och heter Hans.
 
Tror inte det var vanligt - om ens lagligt? - att de tjänade två olika arbetsgivare  
samtidigt. I alla fall är det inget jag stött på under mina excerpter av Ramsbergs mtl.
De var nog snarare tvungna att tjäna en hemmans-/bruksägare åt gången.
 
Mvh Leif

[Birgitta Ohlsson]

Tack för hjälpen. Oj, oj där bytte jag till och med kön på stackarn;-) men det var väligt glest mellan bokstäverna får jag säga. Jag menar inte att de tjänade olika arbetsgivare samtidigt utan att de stannade kvar på gården när det kom dit nya hemmans-/bruksägare, alltså att Nils Jonsson och Maret fanns på Berg under olika hemmansägare/bruksägare. Uttryckte mig en aning luddigt.  
 
Mvh
 
Birgitta

[Leif Gson Nygård]

Birgitta,
 
Det finns ett uttryck som lyder gammal i gården.
 
Kanske det härrör från tiden med ofta stort tjänstefolk på herrskapsgårdarna?
 
Med det vill jag säga att tjänstefolket inte avhystes bara för det kom nya hemmansägare och herremän till gården/godset. De äldre var viktiga för att driften skulle kunna fortskrida så störningsfritt som möjligt.
 
God natt!
 
Hälsar Leif

[Birgitta Ohlsson]

Hej Leif
 
Då hade jag förstått rätt. Tackar för hjälpen.
 
Mvh
 
Birgitta