Stina Olofsdotter: April den 24 klockan 11 förmiddagen dödde enkan Stina Olofsdotter Rikvide efter ½ års sjukdom, som sluteligen ändades med kallbrand uti ena foten. Hännes ålder war 57 år 1 månad 2 veckor. Hon begrovs den (tomt) maj
Den 28 tilldrog sig följande olyckshändelse. Kyrkovärdaren husbonden Mattias Snosarve, dess son drängen Marcus, husbonden Pauel Rikvide, skreddare gesällen XXX voro alla i dag på siöisen utgångne att fånga säl. Efter berättelse af husbonden Per Thomsson Snosarve, hade desse karlar kl 8 f.m. gådt från sitt häm, då han ej var hämstadder. Kl 9 eller 10 begav Per Thomsson sig ifrån sitt häm i tanke äfven att i de öfrigas sällskap söka sälfångst. Kl 11 hann han ett stycke till sjöss på isen. Han blef då varse de öfrige, som efter hans tycke voro 1 mil och deröfver ifrån gångne(?) ute på isen. Hans tanke var att hinna dem. Kölden var stark. Alldeles stilt. Klart solsken, (kladd kladd) ostlig
. Men sedan han kommit en fjärdingsväg eller mera till sjöss, blir han varse att den yttre isen redan till en alns bredd skiljt sig ifrån den landfasta hafisen. Han vände om och kom lykligen i land kl 2. Nu började i hafs blåsa storm af ostlig vind, som förde en yttre isen till sjöss. Den öfriga låg till 1/4 dels mil lika fullt fast vid landet till 5 à 6 om qvällen då stormen blef häftig, som continuerade sedan hela dagen, då vinden mot qvällen blef väst norrväst. Vid stränderna söktes af husbönderna, men man blef ej varse desse olycklige hvarken som lefvande eller döde ehuru isen återkom för landet och låg orörlig i 14 dar, utan hafva de ankommit ibland isband och hafsvågorna. Gud, afvände alla olyckliga händelser!!!