Norrbärke EI:1 (1734-1812) AD-bild 24

[Anders Nyman]

Vad står det om Samuel Janson Östling innanför klammern till vänster före Bergsmansdr.? ,  
Tacksam för hjälp /AN

[Torsten Berglund]

Norrbärke EI:1, vigde 1753, nr 36
 
Vng. Bergzm:sdr. [=unge bergsmansdräng] Sam:l Jansson Östling ifr. Österbo p. 168
och Bergzm:sdott:r Christina Ersdotter ifr. Backeby,  
 
Charta Sig:ta 2 [daler] 8 [öre]  
 
Lysningzdagen: d. 9 Dec:r el. 2 Advent
Vixeldagen: d. 23 Dec:r
 
 
 
PS. Ange alltid aktuellt år och datum för händelsen som du vill ha hjälp med att läsa, så kan även de som inte har tillgång till den mediabundna indexeringen i Arkiv Digital eller Genline etc vara behjälpliga med texttolkningen. Dessutom underlättar det för andra som i framtiden ev. söker information om de efterfrågade personerna.

[Birgitta Lindborg]

Torsten!
Tacksam för svaret till Anders då jag var mycket konfunderad över detta. Min åsikt var att det det stod Vng. men eftersom vigselåret var 1753 (vilket jag listat ut) och Samuel Jansson Östling föddes 1715 var han ju inte purung vid tillfället ifråga. Jag kände heller inte till någon Sam. Jansson Östling d.ä. varför jag inte trodde det fanns fog för att kalla honom ung. Eller..?
 
Mvh Birgitta

[Anders Nyman]

Ursäkta brist på år och datum. Ska bättra mig.
Torsten och Birgitta! Tack för era mycket intressanta bidrag.  
Nog har epitetet ung farit genom min hjärna men att krumeluren skulle vara ett V, så långt räckte inte min fantasi!
Precis som du Birgitta säger finns ingen äldre Östling. Samuel Jansson är son till Johan Johansson Lang i Österbo och den förste som i den familjen tar sig namnet Östling (bl a Hfl AI:4 sid 168 och sid 169). (Halvbrodern Anders f 1736 tar också namnet Östling.)  
 
Och inte är han ung heller när han gifter sig med sin 14 år yngre Kristina Ersdotter, 38 år.
 
Men han är Johan Johanssons äldsta levande barn. Och möjligen ende vuxne hemmavarande sonen (sid 168). Kan det vara anledningen till unge Bergsmansdrängen?

[Torsten Berglund]

Jag tror inte att epitet 'ung' i det här sammanhanget ska sättas i förhållande till om det fanns någon äldre Samuel Jansson i grannskapet eller inte (vilket det i alla fall inte gjorde i Österbo vid tiden för vigseln och inte heller i föregående hfl). Det av Samuel antagna efternamnet Östling fyller ju i så fall denna särskiljande funktion. Snarare syftar 'unge' nog på hans ställning i förhållande till föreståndaren för det hushåll i vilket han står upptagen i husförhörslängden vid tidpunkten för vigseln (AI:4, s 168), d v s hans far bergsmannen Johan Johansson Lang (död 1757), vilket Anders även är inne på. 'Unge bergsmansdrängen', som Samuel kallas i vigselboken, bör i så fall uttolkas som unge bergsmanssonen i förhållande till fadern, den gamle bergsmannen.  
 
Den skrivare som tar vid från slutet av den aktuella sidan i vigselboken 1753 använder epitet V. (d v s unge) ganska frekvent framför titeln på flera av brudgummarna, t ex posten innan (nr 33) V. Bergzm. Anders Johansson Haegerman, och följande sidor (nr 4 1754 V. Bergzm:sd:r Lars Andersson; se även nr 8, 9, 17 1754 osv.)
 
(Meddelandet ändrat av tbd 2010-01-04 00:33)

[Björn Engström]

Det förekommer att man använder ung som beteckning på ogift. Det är stor variation på titlerande av tidigare ogifta och ibland använder enskilda präster lite udda beteckningar.

[Vincent Eldefors]

Normalt sett brukar ung som Björn säger betyda ungkarl. Att man jämför åldrar på det viset som Torsten beskriver har jag aldrig stött på, annat än om det fanns två personer med samma namn i samma by då det är vanligt med den yngre och den äldre.
 
(Meddelandet ändrat av vineld 2010-01-04 08:49)

[Björn Engström]

Det är inte ens säkert att den Unge är yngre än den Gamle. Man använder oftast gerenationsäldst resp. yngst. Då en farbror och brorsbarnet bor i samma by med samma namn kallas farbrodern Gamle och brorsbarnet Unge. Jag har hittat några fall då de är ungefär jämngammal och ett fall när den Gamle är något år yngre än den Unge.

[Anders Nyman]

Björn, Vincent, Torsten!
Vilken intressant diskussion om detta lilla ord unge! Spontant hade jag väl tänkt att det skulle betyda den yngre d.y. av flera personer i samma hushåll med samma namn men så är ju inte fallet här. Och inte kan det ha en konsekvent betydelse av tidigare ogift för då skulle det vara oftare förekommande, eller hur?
Den här vigselboken med flödande information är ju en fröjd att läsa och man får tacka och ta emot!

[Torsten Berglund]

Vincent - var har jag jämfört åldrar?  Kanske uttryckte jag mig inte tillräckligt stringent, men mitt inlägg avsåg just precis att det inte behöver handla om den faktiska åldern, utan snarare om mannens ställning vid vigsel, i detta fall en hemmavarande ogift bergsmansson, med hänsyn tagen till att hans far bergsmannen (=hushållsföreståndaren i detta fall) ännu var i livet vid vigseln. Det var poängen med mitt inlägg. Min erfarenhet är att 'unge' i förhållande till 'gamle' kan markera just generationstillhörigheten inom ett visst bonde- eller bergsmanshushåll, snarare än relation till eventuella namnar i grannskapet, även om sådana exempel givetvis även förekommer om två bönder och grannar råkar heta samma sak.  
 
Det är tydligt, om man går igenom Norrbärkes vigsellängd vid den aktuell tiden, att 'ung' som enbart en beteckning på ungkarl/ogift person, inte ger en helt och fullt tillfredställande förklaring eftersom epitetet endast förekommer i vissa fall trots att flertalet av brudarna och brudgummarna inte var änkor/änklingar när de gifte sig och alltså borde ha fått epitetet 'ung'. I 1753 års vigsellängd finns dessutom den unga änkan Catharina Larsdotter från Björsjö, vilket visar att teorin om att 'ung' enbart som en beteckning på ungkarl/ungmö inte ger en heltäckande förklaring till när och varför epitetet används i denna vigsellängd.
 
Av 1753 års 36 vigslar har 12 av männen och 5 av kvinnorna fått epitetet ung/unga inskrivet före sin titel. Av kvinnorna rör det sig om en änka och 4 pigor och av männen rör det sig om 5 av 6 förekommande bergsmansdrängar, 5/21 drängar och två bergsmän. I 1754 års längd som omfattar 26 vigslar förekommer epitetet endast i 4/26 fall, en bergsmansdräng och 3 bergsmän. Genomläsning av ytterligare ett antal år i denna längd ger intrycket att epitetet används ganska sparsamt och företrädesvis för bergsmän, bergsmanssöner och ibland bergsmansdöttrar. En handelsman har också fått epitetet ung men inte män som tillhör det egendomslösa skiktet i samhället som soldater, tjänstedrängar, smedsdrängar, skräddare, brukssmeder eller arbetskarlar m.fl. så långt jag kunnat finna.  
 
Min slutsats är att de som i denna längd företrädesvis skrivs med epitetet 'ung' är personer som inte står i ett tjänsteförhållande till en arbetsgivare, vanligen bergsmän och deras barn. I det fall en bergsman betecknas som ung och inte enbart som bergsman verkar det i allmänhet som den äldre generationen ännu fanns kvar på gården, men att gårdsbruket hade överlåtits till nästa generation. Detta förefaller i alla fall kunna gälla för de tre 'unga bergsmän' som gifte sig 1754 (Nils Larsson på Vanhäll - fadern Lars Larsson dog 1763; Anders Danielsson i Övre Starbo - fadern Daniel Andersson dog 1760; Anders Andersson i Bommarsbo - fadern död men modern levde till 1766).

[Vincent Eldefors]

Nu går vi relativt OT men det får väl flyttas om någon moderator har lust  Ber om ursäkt för om jag missuppfattade dig. För det mesta torde det betyda ungkarl men det är verkar inte helt osannolikt att du har rätt i det här fallet. Just när det gäller änkan så torde det dock inte betyda något annat än just ung, hon var förmodligen ung för att vara änka? Det verkar onekligen som att prästen är lite godtycklig och inkonsekvent i sitt användande av ordet och att det har mer än en innebörd här?