Hej Siv,
Drog mig till minnes att jag sett detta i Carl Larsson i Bys böcker En Dalasockens historia. Och mycket riktigt finns där i Del 1 sid 237 följande text under rubriken En självspilling:
Anno 1750 oct.14 lopp en hammarsmed (i Horndal) Henric Goude medan folket var på hemvägen ifrån kyrkan stadde af samvetsångest och Sinnesängslan uth ifrån sin obetänksamma hustru och vackt till sjön Råssen, derest han sparkade af sig skorna, kastade af sig skjortan, hvilken hustrun om Söndagsmorgonen klädt på honom, och sprang ett långt stycke, så långt isen bar och dränkte sig så i öppningen. Denne mannen har varit hjärtängslig all sedan medio i junij forleden, men tycktes ha anammat tröst till sig af guds hel. ord, då han ock flitigt bevistat den allmänna gudstjensten uthi guds heliga huus. Det tycktes gå öfver med honom som han ock begick den hel. nattvarden i kyrckan den 29 sept., sedan han med de andra blifvit skreftad och avlöster. Den 2 oct. började han ånyo blifva ängslig deröfver, som skulle han varit en ovärdig nattvardsgäst. De 3 besöktes han ånyo af Comministro som tillförene den 29 sept. under pastoris och preposito Siukdom Skreftat honom i kyrkan, men anammade ingen tröst till sig. Den 4 kom han till Probsten i följe af sin hustru och grannar, betygade i gemen sig hafva syndat emot alla X budorden och efter -----eget bepröfvande om sin christendoms grund blef av Probsten absolverad och tröstad. Natten mellan den 5-6 påkom honom en ovanlig ängslan (så) att han i följe af 4 vacktekarlar till Probsten och bekände samma, men probsten måste till följd af 4 § VII Cap. Kungl. Kyrkoordningen dröja vid så fatta omständigheter med aflösningen, uppmuntrandes honom att bekänna inför domaren.
Den 8 besöktes han af predikoembetet och lofvade bekänna inför inför domaren, lofvade alltid att icke skada sitt lif, fick 3-4 vacktkarlar dag och natt, med de 3 som han hade hoos sig den 14 sept. (oct.?) vore obekymrade och liutade på den skrymttacktiges löfte, att han så omkom. På tinget resolverades, att kroppen, som av vattnet blifvit uppdragen och afsides lagder, skulle af Skarprättaren nedgräfvas.
Carl Larssson i By tillägger: Enligt muntlig tradition skulle Goude vid nattvarden ha smusslat till sig en oblat, som han sedan lagt i smedjehärden och skjutit på, detta för att få bättre lycka med sina smältor. När han avlossade skottet, såg han Frälsaren stå i lågorna från härden, och skotte hade träffat mitt i bröstet.
---
Detta är en ren avskrift ur Carl Larssons bok. By sockens dödbok är onekligen intressant på sina ställen. Hoppas detta kan vara till hjälp för dig.
Med vänlig hälsning
/Paul Neptune
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy