I del 2 av C. R. A. Fredbergs Det gamla Göteborg (från 1919-23) finns det ett kapitel om Lilla Berget (sid 419-421).
Fredberg ger en föga smickrande bild av Lilla Berget, som inte var en krog, utan ett kvarter med en mängd krogar.
Kapitlet inleds på följande sätt:
Bland andra karakteristiska nordstadspartier som försvunnit för den nyare tidens gedignare byggnadsväsen äro Lilla bergets alla forna rucklen, hökarbodar och krognästen i hörnet av Smedje- och Köpmansgatorna att ihågkomma. Berggrunden kringgärdas nu av moderna stenhus och bildar såsom säten för tre dagliga tidningar ett verkligt tidningskvarter.
Lite längre ned:
I hörnet av Tyggårdsgatan och Köpmansgatan låg muraregesällernas forna härbärge, prytt med en järnskylt över ingången. Emblem och inskription - en slev, vinkel, hammare och årtalet 1773 - upplyste om, att detta var Murareämbetets härbärge för vandrande gesäller. Huset nedrevs i början av 1870-talet och lämnade plats för Handelstidningens officin.
Kapitlets avslutning:
Det var först den nya tiden som gjorde rent hus, jämnade kullen med jorden och gav platsen en annan fysionomi.
Detta rör sig alltså om Västra Nordstaden, närmare bestämt området mellan Ostindiska Kompaniets byggnad (nuvarande Stadsmuseet), Kristine kyrka och Kronhuset. Enligt dåtidens roteindelning lär det vara delvis 6:e och delvis 7:e roten.