Folkärna, Dalarnas dombok 1602-1642.

[Christina Carlsson]

Barnmisshandel!
 
Detta hände 1604, och det var en liten vallpiga som råkade ut för
en arg skomakare. Men vad slog han barnet med?
 
 

[Christina Carlsson]

En spette? Det heter ju ett spett, neutrum.
en karta? ksrda?
Ingen nappar visst på detta.

[Heikki Särkkä]

Instämmer med ditt förslag. Klart står det karsta. Finskans karsta 'karda' verkar vara ett lånord. Taggarna på en karda låter dock ganska små som tillhyggen.

[Christina Carlsson]

Intressant, jag visste faktiskt inte om att ordet hette karsta på finska.Jag skrev bara fel. Men visst tycker jag att det står ett s före t:et. Det fanns också en hel del finnar i socknen på denna tid. Jag känner mig ändå osäker, för som du säger är taggarna små på kardan...Ordet spetta skulle kunna vara detsamma som spita, vilket kan betyda olika saker, t ex liten trästicka/en vass stör, som man trär upp säden på vid torkning/en stör på en rågång. (Allt enligt digitala SAOB.)Skulle det kunna vara handtaget på kardan? Även det verkar alltför klent, se http://www.planteco.lu.se/horjel/Bilder/ullkardor.jpg
Skomakaren dödade nämligen flickstackarn med det okända tillhygget. Och det står klart att de var utomhus, för flickan råkade komma in på skomakarens äng när hon vallade korna.Det bästa vore om man kunde få det till kratta, krattskaft, men då måste man räkna med en felstavning enligt min mening.

[Christina Carlsson]

 
Vilken lyx att hitta ett jämförelsematerial av exakt samma text! Men det hjälpta mig
inte mycket.SPETA kan man tänka sig nu, men t:et är inte självklart.  Att det skulle
stå ett S framför KARTA/KRATA är uteslutet här.
Knepigt! Och ingen annan verkar ha någon åsikt heller.
 
 
Christina

[Kjell Gärme]

Jag gissar att flickan blev slagen med en speta av en kart[björk]. Jämför med Karta i SAOB.
 
- KARTA , v., l. (i bet. 2) KARTAS, v. dep.  
[KARTA.avl 1]
1) (?) till 1 a; i pass., om trädstam: be- klädas med skrovlig bark; anträffat bl. i bild. LOHMAN Vitt. 384 (c. 1735).  
[KARTA.avl 2]
2) (numera bl. tillf.) till 2; dep., om fruktämne: utvecklas till kart; äv. bildl. RÅLAMB 14: 20 (1690). STRINDBERG Dikt. 166 (1883; bildl.). - KARTIG, adj.¹  
[KARTA.avl 1]
1) (?) till 1 a; om björkbark: ojämn, skrovlig. BotN 1844, s. 168. 2) till 2; om frukt: omogen; som liknar l. påminner om kart; äv. bildl. SCHENBERG (1739). HbTrädg. 1: 17 (1872). Karl .. /.. får sitt äpple, surt och kartigt. TAVASTSTJERNA NVers 171 (1885). Här skrivas långa artiklar .. om de kartigaste fun- deringar. SvD(A) 1931 nr 268, s. 10.  
 
Vänligen
Kjell på Rickardsgården

[Christina Carlsson]

Ja, det går åt rätt håll tycker jag. Varken SPETA eller KARTA är ord som jag hört förut, möjligen sms KART-.
En SPÝTA på isländska är en pinne eller en brädbit. Använder du Kjell ordet SPETA? Och hur tycker du
man ska föreställa sig detta, en smal stör gjord av kartbjörk, (kanske använd i rågång?) eller en  
naturlig del av en kartbjörk, som den aggressive skomakaren hittar i naturen?
Tack för svar, för övrigt!
 
Christina

[Kjell Gärme]

Idag används nog inte ordet SPETA särskilt ofta här. Uttrycket Mager som e speta hör man fortfarande ibland. SPETA föreställer jag mej som ett långsmalt trästycke.
 
Kjell på Rickardsgården

[Christina Carlsson]

(10 månader senare
När jag tittar på detta tio månader senare läser jag helt annorlunda.Det gäller variant två:
Jag tycker nu det står en fjala av en kareta.
Inget av orden finns i SAOB.
FJÖL skulle kunna vara bräda. (FJALA på isländska betyder detsamma.)
En KARETA verkar vara ett slags vagn eller KÄRRA.
Skomakaren tar en bräda från en kärra och slår barnet.

[Leif G. Olofsson]

Christina.
Nu kommer jag med min tolkning av ovanstående. Jag är ganska säker på att det står en spiela aff en kattsa, alltså en spjäla av en sorts mjärde. Ordet spjäla är nog fullt klart här, och katsa, kattsa är ett finskt låneord. Det var ett fiskeredskap tillverkat av inflätade grenar eller träspjälor enligt ordboken. Kommer vi inte närmast en logisk tolkning här?
Hälsningar
Leif

[Leif Gson Nygård]

Heikki Särkkä har svarat Karsta på det andra ordet i första exemplet. Och han menar att det är ett låneord från finskan och betyder Karda. Det tror jag också. Sedan tycker jag det står Spolle, dvs spole. De kan då vara själva handtaget på kardan. Och storleken på kardorna torde variera, liksom handtaget.

[Heikki Särkkä]

Instämmer med Leif vad meningen angår, men skulle hellre läsa katesta, vilket kommer ganska nära ryskans katitsa 'katsa', som i sin tur lånats till finska och fått formen katiska i modern finska.

[Leif G. Olofsson]

Det är olika handstilar i de båda versionerna som Christina har kopierat, men de är inte mer olika än att bådas ordval är klar. Någon spole och karda är det definitivt inte fråga om. Man kan för det första aldrig ta ut ett enskilt ord ur sitt sammanhang och försöka tyda det, för det andra måste man jämföra hur skrivaren har präntat ned de olika bokstäverna i andra ord.  
Leif

[Christina Carlsson]

Många förslag har vuxit fram:
 
en speta af en kart(björk)
en spole av en karda
en bräda från en kärra
en spjäla av en kattsa
 
jag letar efter en bild på en kattsa , men hittar ingen. Det är rätt att man måste se ord en i sammanhanget.
Här är (den förskräckliga) storyn:
 
 
 

[Leif G. Olofsson]

Christina.  
Synd att hela texten inte finns med. Men visst var det en gräslig historia, en av flera från den här tiden. Those were the days, nej knappast.
Jag hittar inte heller någon bild på en katsa, men några bra beskrivningar i länkarna nedan. SAOB har t.o.m. ordet katse-spjäla.
 
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/117/137.html#KATS-GOLV
http://www.dykarna.nu/lexicon/katsa_877.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/Katsa
Hälsningar
Leif som därmed sätter punkt för sin del i denna diskussion.

[Christina Carlsson]

Detta fattades:
 
Då ransakades här om och i sanning bewistes att Pestilensia war och i same Sonebodh
och där war några hion war? dödhe sama wecka, der före kunde ingen döma Oluff  
til dessa dråp,
 
Jag har tittat på några mjärdar som verkar vara konstruerade på ungefär samma sätt och tycker att det verkar stämma  
att skomakaren kunde ta en spjäla därifrån. Förmodligen skedde dråpet vid Sonnboviken, en grund sjö i förbindelse
med Dalälven, så visst passar katsan in i sammanhanget.
 
Tack, Leif O och ni andra som deltagit i denna diskussion.
Och tack Leif G:son lagt domböckerna på CD, så att jag kan sitta vid min dator och hitta sådana här texter från
min hembygd!
 
Christina C

[Leif Gson Nygård]

Leif: Du har förvisso rätt; att man inte ska ta ord ur sitt sammanhang. Men nu var det väl just enskilda ord  frågan handlar om i detta fall? Och jag utgick bara från den första bilden. Och där kan man mycket väl tolka det till en spole och en karda. Tror dock att både du och Christina är inne på rätt tolkning.
 
Tack Christina! Roligt att du har glädje av skivan. Nu håller jag på att digitalisera rättsprotokollen för Öster- och Västerbergslagen 1653-1722 [RA, Bergskollegium, Advokatfiskalkontorets arkiv, E II f, 1-3]. Dessa är inte mikrofilmade, än mindre digitaliserade. Klart under hösten.  
 
/Leif G:son

[Leif G. Olofsson]

Hej Leif.
Visst har du rätt i sak du också på sätt och vis. Toppen att du håller på med ett nytt projekt! Du meddelar väl när det är klart för försäljning?
Hälsningar
Leif O

[Björn Engström]

Några ord som nämns i diskussionen och den betydelse de har för mig i ord som jag fortfarande använder, samt några andra tänkbara tillhyggen.  
Katsa är ett fast fiskedon med störar nerslagen på grunda ställen i sjöar och vattendrag och sannolikt ett gammalt svenskt ord. Jag vet av resterna av dessa på några ställen och de är sannolikt från medeltiden. Möjligen har det också varit namnet på större flyttbara mjärdar.
Kratsa = kraftigare harka för nyodling bland annat, oftast med kraftiga träpinnar ev. järnskodda.
Spjäla = tunn flat ribba
Speta = tunn ribba eller sticka
Spao = träspak

[Christina Carlsson]

 
Ja, här är slutresultatet av vår läsning, sex olika personer som har tolkat två olika skrivare.
Jag skulle nog helst vilja att betydelsen vore krattskaft, för det känns som om det ligger  
närmast till hands, men det finns inte riktigt fog för det
 
tycker
Christina C

[Heikki Särkkä]

Något man skulle vilja veta. Kallas den flata delen av en karda verkligen spjälan i landskapet i fråga? Vad jag har sett kardor, är föremålet högst olösbart. Åtminstone borde kardan ha varit söndrig här. För det andra, det är troligare att träffa en kattsa utomhus än en karda. Jag tror alltså på Leif Olofssons tolkning av läget.