Folkärna, Dalarnas Dombok 1549

[Christina Carlsson]

 
Hej! Här är det några ord som jag fastnat på - de är färgmarkerade. Det tycks i alla fall
handla om någon affärsuppgörelse mellan bönder/bergsmän i Folkerna och Hedemora.
Någon som nappar på detta?
 
Christina C

[Carl Szabad]

Det är bättre om du skriver in allt du kunnat tyda och sen punktmarkerar de ej tydda orden. Då går det snabbare att se sammanhanget, än om man måste tolka hela brevet först. Dessutom är markeringarna inte så tydliga.
 
Ett par ord är dock enkla att se med en gång. Rad 1: Scredder. Rad 5: wegna(r). Rad 9 penninger.

[Christina Carlsson]

OK då. Då skriver jag osäkra ord med VERSALER:

[Christina Carlsson]

Komo fför retta LANGE Påål, Oloff Rodzkarll, Nijls Scredder/och PED OLS i Bondzarff og witnade huru de kallade/ wåro ÖFFVER ett köp som Lasse Rodzkarll (och) i Torp i Folker/
na Sockn boend giort hade MEDT Påål ÅRWER??? och Pedher myndug giordi åt HEMORA dit FORO/SOM? på Lassa wegna/och witnadhi huru Lasse upbot THALDI? och FESTADI Påål ÅRWER/  
? enn Brorssdel i HAKONSBODHA? och ME enn LITEN?  kalvehaghe liggiand nest utan PRESTGARS kalvehaghe/ for 70/60  ?? pen. huilka PEN? SEN HANS redeliga upBOT?/ HAFFIE  ?? till  
fullo nöije. Affhendi så sigh/sama ÄGHOR och/ sinom Arvoom DET Påål och hans Aruoom til everdeliga?/ägho medt allom TESS ÅHR?? och äro for ne? äghor/lagbundna och LAGSTÅNDNA.
 
Viktigt för mig att veta är bl. a. om Lasse Rodzkarll i Folkerna ägt jord i Bomsarvet/Bondarvet.
En liten lustig detalj är de tunna högerlutande streck som finns i stor mängd i texten, ibland inne i själva orden som t.ex.i början Komo fför / retta
Och vad var en RODZKARL, ibland skrivet ROSSKAR?
 
Tack.
Christina C
 
(Meddelandet ändrat av Eva_johnsdotter 2011-09-04 10:49)
 
(Meddelandet ändrat av Eva_johnsdotter 2011-09-04 10:49)

[Carl Szabad]

Jag skulle skriva på nedanstående sätt med abbreviaturerna (förkortningarna) upplösta och kursiverade:
 
Kommo fför retta Lange Påål, Oloff Rodzkarll, Nijls Scredder[e]
och Peder Olsson i Bondzarff og witnade huru de kallade
wåro öffuer ett kööp som Lasse Rodzkarll (och) j Torp i Folker-
na sokn boendes giort hadhe medt Påål Åruoerskärere(?) och
ssedhan mynduge giorde adt hemmola(?) det honom på Lassa wegna
och witnadhe huru Lasse uploot ssalde och fastade Påål Åruer-
skärere enn brodersdel j Hakonsbodha och medt enn lithen
kalwehagha liggendes nest utan prestherrens kalwehagha for
60 Marc peninger huilka peninger han kendes redeliga upburidt
haffuer sigh till fullo nöije. Affhende så sigh samma äghor och
sinom arwom, vnder Påål och hans arwom til ewerdeliga
ägho medt allom tess ålderoghom tilåghom och äre fornemndne äghor
lagbundna och lagståndna. Etc.
 
De flesta frågetecknen är väl i alla fall uträtade. De streck du undrar över är helt enkelt ett sätt att skriva r.

[Christina Carlsson]

Tack Carl!
 
 
Två andra tolkningar föll mig in när jag läste Carls text:
hemul och öfwerskärare. Det sisnämnda var visst en särskild yrkesgrupp.
Lange Påål,Oloff Rodzkarll och Påål Öfwerskärare är alla medlemmar i Nämnden,
alltså Tolvmän.
Så kommer den svårare frågan med tolkningen:
Hade alltså Lasse Rodzkarl en brodersdel i Hakonsbodha, som han sålde?
Jag kan inte tolka det annorlunda.
Och vad sjutton var en RODZKARL? BJÖRNKARL och DIURKARL har jag i socknen också.
Trodde först det var en RODD-KARL eller en HÄSTKARL men lutar nu åt att det kommer av RÅD.
Men då skulle det kanske heta RAD?
Har det med skatter att göra, AFRADSKARL?
 
Tack
Christina C
 
(Meddelandet ändrat av Eva_johnsdotter 2011-09-04 14:57)

[Carl Szabad]

Jo, att hemmola har med hemul att göra tänkte jag också, men ville transkribera som jag uppfattade att det stod.
 
Det är också möjligt att det ska avse överskärare, men jag tolkar det som en orvskärare, alltså en snickare som snidar till lieorv. Sådana fanns det också behov av. Men har man tillgång till annat samtida källmaterial kanske det är lättare att tolka vad det ska betyda.
 
Lasse sålde alltså en lott i Hakonsboda till brodern Pål orv-/överskärare. Frågan är då var Hakonsboda låg. Jag har inte hittat något i Dalarna, såvida det inte är en nu försvunnen plats. Var hölls tinget, vad heter volymen och var hittar man den?
 
En rådman fanns till att börja med inte på landsbygden utan var en borgare som satt i rådet i en stad. Stavningen på den tiden borde bli ungefär raadzman, vilket är väl långt från. Jag skulle gissa på roddare.

[Christina Carlsson]

 
Jag kan nog gå med på orvskärare, när jag ser stället lite uppförstorat.
Tinget hölls i Hedemora 1549 (Hela Dalarnas dombok 1544-1621, DSC00441)
Hakonsboda har funnits, det anges vara en vret och sorteras under naturnamn 1555.
http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s1wx001/413216a1.htm
Så finns naturligtvis också Håkansboda by i Järnboås socken,Örebro län,
men det stavades med å även på 1500-talet.
Lasse Rodzkarl var en förhållandevis rik man som bodde helt nära Brunnbäcks färja i Folkärna.
 
Christina C

[Carl Szabad]

Rodzkarl kan också betyda roskarl eller rospigg, dvs en från Roslagen. Åtminstone enligt SAOB.

[Christina Carlsson]

Har sett det, men då skulle ju brorsan också kunna heta det.Det finns en Oloff Rodzkarll
i sammanhanget också, så jag tror mera på en yrkesbenämning.

[Carl Szabad]

Nej, även om båda kommer från Roslagen behöver de inte bära samma ursprungsnamn. Pål kan ha profilerat sig som en skicklig yrkesman och benämns då i den egenskapen, medan Olof och Lasse är vanliga bönder.

[Christina Carlsson]

Oloff Roddskarll var en av tolvmännen i nämnden för Hedemora.Ordet stavas ibland ROSSKAR. Om inte det besvärliga d:et funnes där - RODZKARL - skulle det ju kunna vara en som
hade med hästar att göra i något sammanhang.. I det militära t.e x. Hemmanet skrivs på hans son och betalar skatt till
Westmanlands regemente.
 
(Meddelandet ändrat av Eva_johnsdotter 2011-09-04 21:29)

[Christina Carlsson]

Påål Åruerskärere  bödh op en wret kallas gamble hemmora? och en brodersdel i hakonsbodha treddie gången ?
en lithen kalwehaga liggiandhe wit ? prestens kalwehaga.
 


 
 
Vad heter vreten?
När Påål bjöd upp wreten och brodersdelen, innebär det då att han köpt detta?
Påål är en av tolvmännen vid Hedemora ting, och eftersom hans kalvhage ligger
nära prästens bor han kanske nära stadskärnan??
Tänker jag fel?

[Heikki Särkkä]

Namnet ovan verkar vara Påål Åwerskärere (inte Årw-)liksom också på första bilden.

[Christina Carlsson]

Inte Åruerskerere då? Skulle kanske ha ett tecken över u?
Vad skulle Åwerskärere betyda?
 
(Meddelandet ändrat av Eva_johnsdotter 2011-09-05 15:40)

[Leif G. Olofsson]

Christina.
Du ska tyda det tveksamma ordet som överskärare. Se noten:
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96versk%C3%A4rning
Det är ingen tvekan om att det står Åwerskäriri.
Att vreten kallades gamble hemora är också klart, men det är ett intressant namn, som inte nödvändigtvis behöver syfta på Hedemora, även om staden dialektalt kallas just hemmora. Men det kan nog ha funnits andra sumpiga skogsområden på hedområdet i södra Dalarna. Slutligen, en rodskarl var en man från Roslagen, gammalsvenska roden, samma ord som finns i finska Ruotsi, deras namn på Sverige.
Var hittar du Jöns Perssons dombok på nätet? Eller varifrån får du textutrdagen från domboken?
Hälsningar
Leif O

[Carl Szabad]

Som Heikki konstaterar är det alltså Överskärare som är hans korrekta tillnamn. Det behövdes fler belägg för att säkra det. Över skrevs i äldre tider ibland åffuer. Och transkriptionen av det senaste belägget är Åwerskärere, alltså inte med något i.
 
Vretens namn är Gamble Henemora. Pål hade vid det tillfället köpt och betalat vreten, men för att få fasta (lagfart) på marken måste köpet bjudas upp tre gånger på tinget, eftersom nära släktingar till säljaren alltid har förköpsrätt.
 
Frågan är om en lithen kalwehagha liggendes nest vtan prestens kalwehagha ingår i köpet. Det känns konstigt att den nämns efter texten om tredje uppbudet i stället för före. Eller också är det så enkelt att skrivaren för sent kom på att kalvhagen också skulle ingå.
 
Vad gäller rospiggarna är de belagda med stavningen rodskarl enligt SAOB, så det är inte så konstigt med d-et.
 
(Meddelandet ändrat av carl 2011-09-05 13:44)

[Christina Carlsson]

1.Då glömmer jag att gården Torp, där Lasse Rosskar bodde, ligger bara en halv kilometer från Brunnbäcks färja och tror på rospiggen.
 
2. Leif: Texterna är från Leif G:son Nygårds cd Hela Dalarnas dombok 1544-1621.
 
3. Genom svar.ra.se kommer jag åt Älvsborgs lösen 1571. Skulle gärna också studera Älvsborgs andra lösen, men den finns inte på nätet. Vet någon av er om man kommer åt den utan att åka till Stockholm?
 
 
Tack för alla goda tolkningsförslag!
 
Christina C
 
http://miljobarometern.kristianstad.se/custom/images/MM/10_2_1.png
 
(Meddelandet ändrat av Eva_johnsdotter 2011-09-05 16:13)

[Carl Szabad]

3. Tyvärr, ÄL II är inte ens filmad. Jag talade dock med SVAR om just de längderna för bara några dagar sen och de hade som plan att serien skulle skannas. Fast när det kunde ske hade man inte något besked om. Som vanligt en resursfråga.

[Martin Andersson]

ÄL 1613 finns på mikrokort som man kan beställa från Svar. Det gjorde jag i fjol.
 
MVH Martin

[Per Sundin]

Men rannsakningslängderna från Älvsborgs lösen är väl filmad? Jag har i alla fall en sådan med beteckningen Sweden Roll N:o CD 24 omfattande Hälsingland, Ångermanland, Medelpad och Norrbotten.

[Christina Carlsson]

Per: Vad innehåller rannsakningslängderna?

[Carl Szabad]

Lustigt! Då har man tydligen på SVAR ingen koll på vad som finns. När jag söker på SVAR-sajten får jag endast upp ÄL I 1571, som skannade bilder. Sökning i Arkivsök på alla ger visserligen även träff i Arkis-registret för ÄL II 1613, men ingen markering på någon volym att de finns som mikrokort. Och rullfilmen finns kanske registrerad någonstans, men den hittar jag inte i en hast.
 
Christina! Var finns Dalarnas dombok arkiverad? För den är väl inte i privat ägo?

[Martin Andersson]

Carl, om du söker på Kammararkivet så får du en träff med filmat material. Där under finner du sedan Älvsborgs lösen 1613, med möjlighet att beställa mikrokort. Söker man däremot på Älvsborgs lösen 1613 får man inte den träffen.
 
Domboken finns på ULA har jag för mig. Den har bland annat använts av Maria Sjöberg (2005) i Kvinnors jord, manlig rätt, en bok som jag kan rekommendera för den som är intresserad av jordhandeln under 1500-talet.

[Carl Szabad]

Tack Martin! Olika ingångar ger olika resultat för samma arkiv. Och det verkar rimligt att domboken finns på ULA eftersom den omfattar tiden innan Svea hovrätt bildades. Jag var bara nyfiken på ett arkivlittera.

[Christina Carlsson]

Carl: Domboken kan du köpa på CD av Leif G:son Nygård.

[Carl Szabad]

Jo jag förstår det av ditt tidigare inlägg från igår eftermiddag, men nu gällde det volymens placering i arkivet.

[Torsten Berglund]

Carl, en fullständig referens för nämnda domboksvolym är:  
Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, Serie I, volym AI:1, Hela Dalarnas dombok (jämte Gamla Norberg) 1544-55 o 1557-59, Uppsala landsarkiv.  
 
Eller enklare uttryckt: Dalarnas domböcker I:AI:1, 1544-59 (ULA), även kallad Jöns Perssons dombok, efter häradshövdingen Jöns Persson i Risholn, som adlades 1561, och blev svärfar till Daniel Torkelsson i Främby, adliga ätten Svinhufvuds i Westergötland stamfar.
 
Om denna dombok, se B Lindén, Dalarnas äldsta domböcker, Västmanlands-Dala nations skriftserie IV, 1933, s. 19-43.

[Carl Szabad]

Tack, Torsten! Jag tyckte det lät märkligt om en volym skulle omfatta 77 år! Men tydligen har inte ULA lagt in den i Arkis/NAD för där hittar jag inget under de rubrikerna.

[Torsten Berglund]

Nej, någon 77-årsvolym finns förstås inte. Leif Nygårds utmärkta CD med digitalfotograferade domböcker omfattar hela serie 1 av Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, som totalt innehåller 12 volymer. Förutom den äldsta domboken från 1540- och 1550-talet, så ingår domböcker för hela Dalarna från 1591 till 1621 (med vissa årtalsluckor), förda av häradshövdingen Albrekt Hansson (Svinhuvud) i Aspeboda. På CD:n saknas dock volymen I:AI:12 1620-21 som är i eländigt och fragmentariskt skick och inte konserverad, varför den inte är tillgänglig för forskare och tyvärr aldrig har blivit filmad. Däremot innehåller Leifs CD den tidigare ofilmade volymen I:AI:3 1593-1604, som blev konserverad på 1980-talet - dock utan att bindas in och utan att uppordning av de lösa sidorna gjordes som nu delvis ligger i oordning.

[Torsten Berglund]

Christina, du vill gärna ha läshjälp men är inte särskilt hjälpsam tillbaka mot oss andra...  
Skämt å sido, du- och vi andra - vinner mycket på att göra användbara källhänvisningar (d v s arkivbildare, typ av handling, volymsignum, sida och var handlingen finns idag) särskilt om de som vill hjälpa till med textläsningen vill kunna gå in i domboken och se hela kontexten - inte bara ett utsnitt ur domboken. De personer som omtalas i just den här notisen förekommer även i andra notiser under samma ting, och ofta går det lättare att tolka ev. svårtydda ord om man har mer text från samma skrivare att jämföra med. Dessutom kan ju fler personer som forskar om dessa personer eller platser genom en sökning på Internet hamna i den här diskussionstråden, och då blir de säkert glada om det framgår vilken källan är.  
 
Det är också lite tråkigt för Leif Nygård, som trots allt har copyrighten på sitt fotografiska material, att du inte direkt under bilden anger att det är hans fotografier från hans DVD-produkt som du mångfaldigar här i forumet (med vederbörligt tillstånd?). Nu är Leif en vänlig själ så han har nog inget emot att du lägger ut enstaka bilder från hans DVD för att få hjälp med texläsning, om du anger att de kommer från hans DVD, skulle jag tro.  
 
Alltså: ange alltid varifrån du fått bilden som du lägger ut på Anbytarforum, och ange också en så exakt källhänvisning till själva originalhandlingen som du kan, så att den som så vill lättare kan hitta det aktuella tinget i domboken. De flesta här på Anbytarforum har inte tillgång till Leifs DVD, men en hel del har säkert tillgång till dessa domböcker på rullfilm, mikrokort eller egenhändiga eller andras avskrifter från domböckerna.  
 
Det här aktuella exemplet kommer från Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, Dalarnas domböcker I:AI:1 (1544-1559), s. 152r, Hedemora ting 1549 17/5 (ULA). (Digitalfoto från Leif G:son Nygårds DVD-utgåva (2010): Hela Dalarnas dombok, Serie 1 volym AI:1 bild DSC00441).

[Christina Carlsson]

Torsten: Du har rätt. Jag ska naturligtvis försöka bättra mig.