Lane-ryr mantalslängd 1761

[Gullvi Uthberg]

 
Vad står det på raden efter Börta (och före namnet)? Jag tror hon är mamma till Olof på raden ovanför.  
 
Detta är från SVAR:  
Mantalslängder 1642-1820
Göteborgs och Bohus län, SE/RA/55203/55203.14/65 (1761), bildid: A0005789_00066, bild 66
 
Mantalslängd Lane-Ryr, 1761, Sörbo.
 
Gullvi

[Heikki Särkkä]

Före namnet: E(nka)n  
Efter namnet:
fr bruket g(amma)l och under des Son Olof näst förut

[Gullvi Uthberg]

Tack!  
Man tänker att man ska förstå sammanhanget bara man kan läsa vad det står.  
Ibland blir man bara mer förvirrad. Vad betyder ovanstående?
I längden före (1760) dyker Börta upp när Olofs far dör. I längderna före 1760 står fadern som ensam man, inget streck för en hustru.
Första gången som jag hittar henne är 1742 (det saknas ett par längder).  
Bodde hon hos något barn? Det står om måg ibland.
Om det är hon som dör 1774, så bor hon på Sörbo. Men hon syns inte.  
 
Ja, det är bara att grotta på.  
 
Gullvi

[Britt Börjesson]

Finns det en ålder angiven i dödsnotisen? I så fall kan du räkna ut när hon nådde skattebefriad ålder. Staplarna betydde mantalspengar som skulle in, inte egentligen hur många som bodde i hushållet. Utan att riktigt förstå betydelsen av de första tecknen i kommentaren tänker jag att gl dvs gammal syftar på henne, hon är för gammal för skatt, och stället brukas under son Olof näst förut och detta är förklaringen till att det inte blir någon stapel för pengar till staten just där?

[Heikki Särkkä]

Jag har inte sett fr i detta sammanhang tidigare. Kanske finns hela ordet någonstans i närheten, helst emot början på dokumentet.

[Kenneth Bengtsson]

Utskrivet så blir det så här.
från bruket gammal och under dess son Olof näst förut.
 
fr = från, används frekvent i Bohusläns mantalslängder.

[Heikki Särkkä]

Skulle inte ifr. vara mera sannolik i sammanhanget? Hur skulle det vara med f(örestå)r ?

[Kenneth Bengtsson]

Har aldrig reflekterat över f(örestå)r. Men detta är ju mer
sannolikt med tanke på att f är första bokstaven och r den sista.
Fr är som jag skrev väldigt förekommande under 1700-talet och
utan att reflektera har jag ansett att det menas fr(ån). Men
nu är jag benägen att hålla med dig.
 
Kanske kan en titt i lagfarterna kunna göra klarhet.

[Irene Johansson]

Halkar in här lite...
 
Då jag inte har SVAR kikade jag lite i ADOnLine
i mtl 1764 för Lane Härad Uddewalla och Ryr sochn
(Göteborgs och Bohus läns landskontor EIIIa:2 1764)
och på t ex sid 179, kan man se noterat både
f:n bruket och från bruket. Förkortningen torde
således utläsas som ett n på slutet; inte r.
 
Hälsningar
Irene

[Heikki Särkkä]

Två rader senare har vi uppenbarligen samma bokstav efter m och före abs: som ovan efter f.
Vad betyder då mn, om vi har fn ovanpå?
 
Frågar
 
Heikki

[Irene Johansson]

mannen, förmodar jag. Vad anser du?
 
Får också göra en rättelse: sidan jag hänvisade till
i mitt förra inlägg ska vara 109 (inte 179).
 
Vänliga hälsningar
Irene

[Kenneth Bengtsson]

Irene
 
Jag är böjd att hålla med dig. På sidan 109 framgår det ju tydligt.
 
f(rå)n och M(anne)n, samt även P(iga)n
 
Sorry

[Gullvi Uthberg]

Oj, vilken diskussion detta blev.  
Jag är nöjd med de svar jag har fått och tackar än en gång för all hjälp.
 
Gullvi

[Heikki Särkkä]

En fråga återstår. 'Från bruket' syftar väl till gården, men 'gl' til änkan och resten åter till gården. Är vi ense om detta?

[Irene Johansson]

Hej Hekki!
 
Det är vi överens om.
 
I Undenäs församling i nordöstra Västergötland
uttrycker man samma sak i mantalslängderna på
följande sätt: Änkan kvitterat bruket resp
Han utgammal och kvitterat bruket
 
Hälsningar
Irene

[Heikki Särkkä]

Tack för svaret
 
Heikki

[Heikki Särkkä]

Kan inte låta bli att komma tillbaka till sista raden. Jag tycker det står 'dr(än)g håka, m(ode)r abs:
On man tolkar m(anne)n abs: vill man naturligt veta vems. Kan någon förklara? Det kan inte vara fråga om änkan Börtas avlidne man.

[Irene Johansson]

Hej igen Heikki!
 
De noteringar du nämner tillhör Lars Olßons hushåll; inte änkan Börtas.  
 
Hälsningar
Irene

[Heikki Särkkä]

Jag vet, tog upp detta bara därför att argumenteringen ang. r/n baserar sig delvis på formen av bokstaven framför abs: på nedersta raden. Om tolkningen 'mannen' inte är vettig, följer det att det är fråga om mr, inte mn.

[Irene Johansson]

Lösningen på det hela är naturligtvis att gå in
i originalboken hos SVAR, där det lär framgå hur
skrivaren förkortar.
 
Hälsningar
Irene

[Kenneth Bengtsson]

Heikki
 
Varför är det inte vettigt att mannen (Lars Olsson) är frånvarande?

[Heikki Särkkä]

Tack för frågan, Kenneth. En motfråga: varför borde nedersta raden och näst föregående hänga samman? Jag skulle tro att klamret till höger på föregående rad betyder, att personerna på sista fulla raden inte har att göra med änkan Börta, annars skulle ju klamret ta med också nedersta raden. Om jag har rätt, syns förkortningen m(ode)r mera sannolik än förkortningen m(anne)n.

[Kenneth Bengtsson]

Nu är jag inte säker på att jag hänger med vad du menar.
Men gör ett försök med att visa hur jag tolkar bilden.
 

[Heikki Särkkä]

Jag delar din tolkning annars, men tror inte att m* abs har något att göra med änkan. En frånvarande eller avliden man brukar inte förekomma i mantalslängden.

[Kenneth Bengtsson]

Men det har inget med änkan att göra, det är Lars Olsson som är frånvarande.