#68110 - Pojkars kolt

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Små pojkar bar ju kolt upp till en viss ålder. Ibland kan det vara svårt att se om det är en flicka eller pojke. Flickorna kunde också bära någon koltliknande klänning, men kjoldelen, var då mer utsvängd.
 
Här är ett tydligt exempel på två pojkar, en med kolt och en som blivit stor nog att bära mer pojkaktiga kläder.
 
Gossarna var troligtvis födda 1917 och 1915 enligt Sveriges dödbok.
gossar
 
Ann-Mari

[Ingela Martenius]

Hos allmogen bar både flickor och pojkar kolt tills de var fem-sju år gamla. Då fick de enklare varianter av de vuxnas kläder. Kravet var att de skulle kunna knäppa knappar - i koltarna fanns inga knappar, men det fanns det i de vuxnas kläder. Och ingen hade naturligtvis tid att hjälpa till med knappknäppning, så kravet var egentligen att de kunde ta på sig sina vuxnare kläder helt själva.
 
Hos allmogen var inte flickornas koltar annorlunda i vidden; det var framförallt förklädena som skiljde pojkar och flickor. Pojkarnas förkläden hade bröstlapp medan flickornas knöts om livet. Dessutom hade pojkarna naturligtvis en pojkmössa (en mössa gjord av kilar) och flickorna en flickmössa (två sidor med ett ganska brett mittparti); båda mössorna knöts under hakan.
 
Sina första riktiga vuxenkläder fick barnen vid konfirmationen. Övergången var väl mest märkbar för flickorna eftersom de då fick sin första bindmössa (eller motsvarande vuxen mössa om det inte var ett bindmösseområde); dessa första mössor var oftast ljusa, kulörta och mönstrade. Ljusblått var t.ex. en mycket populär färg för en sådan här konfirmationsbindmössa.
 
Borgerliga pojkar fick kolten ersatt av kortbyxor långt tidigare än allmogens söner; långbyxor fick de när de konfirmerades. För flicornas del var ju inte övergången från kolt till flickklänning (som var ganska kort, särskilt de första åren) särdeles dramatisk; långa kjolar fick de vid konfirmationen.
 
På det här kortet tycker jag dock att pojken i kolt har väldigt kort hår - på ett motsvarande foto av min far (född 1917) så har han långa fina korkskruvslockar (och mer spetsar och rysch och pysch på kolten).
 
Ingela

[Helene Jorsell]

Jag har ett foto av min farmor född 1904 där hon sitter med sin bror född 1905 (taget hos fotografen). Hon är bara ett år äldre än sin bror och de ser båda ut att vara flickor Han bär samma typ av kolt dessutom är hans hår långt.  
 
Under vilken tidsperiod bar pojkarna dessa koltar?
 
Helene

[Ann-Mari Bäckman]

Hej flickor!
 
Trevligt det ni berättar om kolten och barns klädsel.
 
Kanske kolten gjorde det mer bekvämt att hantera blöjorna.
 
Jag tänkte fråga Ingela detsamma. Du nämner bindmössa, visst måste det ha varit tidigare än 1800-talets slut?

[Ingela Martenius]

Javisst, koltarna var för att underlätta blöjbyten. Så snart borgerliga pojkar växt ur blöjorna - och man kunde lita på dem, dvs. inga små olyckor - så blev det kortbyxor. Våra svenska pojkar hade åtminstone långa strumpor under sina korta byxor - engelsmännen som ju tror att de bor i ett mera medelhavsliknande klimat hade bara knästrumpor.
Pojkar bar kortbyxor fram till andra världskriget.
 
Ja, allt jag skrivit om allmogens kläder rör sig fram till ca 1870-80. Allmogekvinnorna bar bindmössa till vanliga klänningar som började slå igenom från 1860-talet på landet. Dessa nyrokoko-klänningar ses som det absolut sista stadiet i allmogekläder: kvinnorna hade förutom bindmössa (i t.ex. Skåne oftare klut) förkläde och halskläde. Just heltäckande mössa, halskläde och förkläde är utmärkande för allmogens krav på kläder, det är vad som gör en kvinna anständig.
De sista årtiondena blev bindmössorna allt mindre, och dessutom ofta enfärgade, utan broderier. På slutet ser de mest ut som dockhattar. Istället blev ju stycket (huvudlinet) under mössan desto större.
Men just huvudbonaderna brukar vara det sista som ändras i en klädedräkt.
 
Själva idéerna om stadierna fram till vuxen - spädbarn, koltbarn, barn och sedan vuxen vid ca 15 år - och därmed sammanhängande kläder levde kvar mycket länge. Ja, i viss mån lever det kvar än: barnledigheten på ett år täcker precis spädbarn, sedan börjar barnet gå och blir koltbarn - i vår tid dagisbarn. Därefter blev ungen barn, i vår tid skolbarn där man faktiskt har ungefär samma krav: barnet skall kunna knäppa knappar, knyta skosnören, äta själv, utföra enklare uppgifter enligt direktiv. Vid ca 15 ansågs man klar för yrkeslivet - idag är det slut på skolplikten och man får själv disponera den inkomst man förtjänar.
 
Jag vet inte riktigt hur länge man höll på med koltar på småbarn. Men jag kan inte påminna mig ha sett bilder på koltklädda småbarn från 1930-talet. Skedde det inte ganska stora förändringar när det gäller vård av spädbarn/småbarn under mitten/slutet av 1920-talet? Dammodet förändrades ju så drastiskt, med tonvikt på enkelt/hygieniskt - det måste ha spillt över på barn och barnmode.
Jag kollar upp lite runt koltar och återkommer!
 
Ingela
PS Skickar med en bild på tre kvinnor i olika stadier; runt 1865 kunde man se dessa tre kvinnor i en och samma by (t.h. kvinna i folkdräkt (Vingåker), i mitten kvinna i klänning av modernt snitt (men utan krinolin) men fortfarande med bondkvinnans typiska bindmössa och förkläde, t.v. kvinna i djärvt modern bahytt och krinolin)

[Eivor Andersson (Ema)]

Här har jag ett exempel på en gosse i kolt.
Det är från 1920 och alla typiska attiraljer finns med.

Dina 3 damer, Ingela M. - påminner om tanterna Grön, Brun och Gredelin.
Stämmer det med tiden för Elsa Beskows bok?
 
Hälsningar Eivor- och önskar också en Glad Påsk

[Ingela Martenius]

Tja, böckerna om de flerfärgade tanterna kom ut med början 1918, men Beskow tecknade dem ju med väldiga krinoliner vilket betyder tiden innan 1870 - så det skulle väl passa väldigt bra med dateringen för mina damer... Det är dock bara damen längst t.v. som är så stadsaktigt modernt klädd att hon kan ta över för någon av tanterna, som ju i högsta grad var stadsbor.
 
Ingela

[Allan Hansson]

Kolt förekom tydligen i de bästa familjer. Bifogade bild är hämtad från en biografi över Marcus Wallenberg (Att förvalta sitt pund av Ulf Olsson), och visar hans första hustru Doie och sönerna Marc och Peter sommaren 1927, då Marc var tre år och Peter ett år. Det är förmodligen en vardagsbild, och pojkarna är nog inte uppklädda.  
 

[Ann-Mari Bäckman]

Kom inte Doie från England? Jag tycker att pojkarnas klädsel, åtminstone den äldres, verkar lite omodern för den tiden, alltså 1927. Kan det ha varit det engelska barn klädmodet, som visas upp här?

[Ingela Martenius]

Nu har jag kollat upp koltar. Koltar förekom faktiskt flitigt ända in på 1950-talet; gissningsvis hade det att göra med förbättrade blöjor som kom vid den tiden.
 
1927 var det nog så att engelska barn låg långt före de svenska ifråga om vad de hade på sig. Det var inte förrän efter andra världskriget vi körde om.
 
Ingela

[Ann-Mari Bäckman]

Ingela!
 
Ja, det är ju lite underligt uttalande av mig att påstå att England var efter oss i avseendet klädmodet, men jag har inte sett något foto av en svensk pojke i den åldern bära ett sådant  särkliknande plagg. Modet kunde ju skilja sig länderna åt. Därför var min fråga om inte detta är ett typiskt engelskt mode? Engelska barn har ju skoluniformer också, vilket inte vi har, om man borträknar de uniformer som fanns i de få svenska privatskolorna.

[Anna-Carin Betzén]

Ann-Mari,  
 
Här är min farfar i kolt. Han var 2,5 år gammal när fotot togs 1923. Han växte upp i en fiskarfamilj på en liten ö i Tjörns kommun, de var svenskar och jag vet inte om de var helt up-to-date modemässigt.

[Ann-Mari Bäckman]

Nej, jag vet inte heller vad som var det vanliga sättet att klä små pojkar. Din farfar ser absolut ut som ett koltbarn (även om det kunde räcka till sju-års åldern!!). Däremot ser den äldre pojken Wallenberg, för stor ut för att bära kolt. Jag har inte sett något foto tidigare på en så stor pojke, som bär ett sådant särkliknande plagg. Därför undrar jag om det i den engelska överklassen? var vanligt att tre-fyra åringar bar sådana kläder? Nu vet jag ju inte om Doie var engelska. Hon kanske inte kom från överklassen heller.

[Göran Löfstedt]

Hej
 
Marcus Wallenbergs första fru hette Dorothy Helen Mackay, född 1900 i Skottland. De var gifta mellan 1923 och 1934.
 
Källa:Christian Fredrik von Sydows Ättlingar av Johan von Sydow 1996 ISBN 91-630-477-2.
 
Jag har ett foto av min far från 1923 där han har finkolten i mörk sammet på sig. Han var då tre år.  
 
Mvh Göran

[Ingela Martenius]

Hmm. Det kanske inte är en svensk kolt Marc har på sig. Det kanske är en brittisk smock! En sorts överdragsplagg som t.ex. bönder bar och som i början av 1900-talet spred sig som mode till barn. Överklassbritter har länge ansett att barn skall kunna röra sig; så t.ex. införde drottning Victoria sjömansplagg som robusta lekplagg för sina barn eftersom hon ansåg att de inte kunde röra sig ordentligt i den tidens barnplagg, miniatyrkopior av de vuxnas kläder (se t.ex.  Vel?zquez' Las Meninas för den verkliga horrören när det gällde barnkläder för femåringar, visserligen från 1600-talet men ändå).
 
Faktiskt tycker jag Marcs kolt ser mer ut som en smock ju mer jag tittar på den! Den är mycket mer blusande och vidare än vad en vanlig svensk kolt är. Kolla på den här  smocken t.ex. - visst är Marcs smock lik mannens till höger??
Jag får allt ge Ann-Mari rätt i att det nog är brittiskt mode!!
 
Men svenska koltar förekom alltså trots allt in på 1950-talet, men troligen inte efter 2-årsåldern.
Är det någon som vet om det skedde någon remarkabel utveckling beträffande blöjor just efter andra världskriget? Hur var det med cellstoff? Hade man inte en sorts plastbyxa runt den?
 
Ingela

[Allan Hansson]

Marcus Wallenbergs första hustru Dorothy Mackay - Doie var hennes smeknamn - var skotska. Ulf Olsson skriver i Att förvalta sitt pund att Hon var dotter till Alexander Mackay of Glencruitten och hans hustru Edith Helen. Familjen hörde hemma i Oban, en liten kuststad 15 mil nordväst om Glasgow. Strax utanför staden högst uppe på berget låg familjegodset, omgivet av en vidsträckt park som varken saknade tennisbana, golfbana eller en liten sjö, Loch Mackay. Pappan var delägare i en firma av ?chartred accountants? och hade som affärsman intressen i Shellgruppens affärsverksamhet, apelsinodlingar i Florida, boskapsskötsel och kopparutvinning, bakom vilket allt uppenbarligen låg lyckosamma markspekulationer.
 
Så frågan om hom tillhörde överklassen torde besvaras med ja. Men det är väl inte så säkert att pojkarna var klädda enligt engelskt mode. Snarare skotskt, om det nu var skillnad.

[Ann-Mari Bäckman]

Även den skotska överklassen var säkert influerad av klädmodet, som kom från det engelska kungahuset, misstänker jag.
 
Hur var det då med blöjor? När det blev modernt med cellstoff, så var det säkert en plasticbyxa över, som gällde. Innan, så var det väl tygtrasor, som fick fungera som blöjor, utan något skydd utanpå, därav det praktiska med kolt.  
 
Jag älskade att gå upp på mormors vind och insupa den speciella atmosfären, som var där. Jag minns att på tidigt 50-tal låg en hög fyrkantiga ark cellstoff där. Säkert en rest från min yngre systers blöjbyten tre-fyra år tidigare (slutet av 40-talet). När färdigpaketerade blöjor kom vet jag inte.

[kristina Åhlfeldt]

Hej!
 
Min mamma har berättat för mig att när min bror föddes hade det precis kommit färdiga blöjor(han är född 1964. Innan fick man vika blöjorna från stora ark själv och till det hade man plast snibbar och det fanns fortfarande kvar på 70-talet! Färdiga blöjor kom nog på 80-talet i större utsträckning.
 
Kristina

[Ann-Mari Bäckman]

Min son är född 1970 och då var det färdiga blöjor, som gällde. Jag minns inte att det förekom något annat.

[Anna-Carin Betzén]

Ingela,  
 
Det står lite grann om efterkrigstidens blöjor i Svenskt husmoderslexikon (Med?ns Förlags AB, Stockholm 1952).  
 
I modern klädutrustning ingick för den nyfödde 8-12 knytblöjor av tjockare material, t.ex. frotte, eller 2 blöjbyxor med inlägg av cellstoff. Dessutom 12 stjärtlappar (kan uteslutas). Blöjbyxan tillverkas av oljat siden eller plast. I byxan lägges ett tjockt lager cellstoff [...] Det vore önskvärt att våtstark cellstoff framställdes. Den som nu (1949) kan erhållas skräpar rätt mycket därför att den smulas sönder, när den blir våt. Stjärtlappen används mellan hud och cellstoff om barnet har särskilt ömtålig hud, eller annars för att minska cellstoffens skräpning. Knytblöjan är 70x70 cm och försedd med tygband som håller den stängd. Det enda som står om blöjorna i övrigt är att blöjbyxförrådet sedan behöver förnyas i takt med tillväxten. Ett modernt påfund som nämns är f.ö. torrbädd; barnet hade en tunn blöja av dubbel gasväv och låg på ett urinabsorberande underlag av torv eller specialbehandlad pappersmassa. Den nedfuktade delen av massan byttes vid skötningarna.
 
Koltar nämns inte överhuvudtaget, men man beskriver den s.k. gamla utstyrseln för spädbarn, bestående av skjorta, tröja, blöja, mantel och gördel.  
 
Boken förespråkar för övrigt hygieniska, trivsamma, klädsamma, oömma och lättvättade plagg som lämnar barnen en ohämmad rörelsefrihet. Trevliga bomullstyger för gångkläder och bomullstrikå för underkläder.

[Allan Hansson]

Ingela Martenius? förslag att det är en smock-frock som Marc Wallenberg bär är onekligen bestickande. Se bara på de långa ärmarna och vidden hos dräkten. Jag gjorde ytterligare lite efterforskningar för att se hur svenska överklasspojkar med brittiska mödrar kunde vara klädda vid den tiden. Och då hamnade jag i kungafamiljen, eller rättare kronprinsfamiljen. I kronprinsessan Margaretas bok Vår trädgård på Sofiero(återutgiven 1995) finns denna bild på två av barnen, Ingrid och förmodligen Bertil:

Den kolten ser ju inte ut som Wallenbergdräkten, utan snarare som övriga koltar på bild i denna tråd. Årtalet finns dessvärre inte angivet, men det torde vara ca 1915, dvs ett drygt decennium tidigare.

[Allan Hansson]

Vid närmare betraktande, är det inte något skumt med prinsens klädsel också? Har han inte kortbyxor till kolten? Är det i så fall en kolt?

[Ann-Mari Bäckman]

Ja, det verkar som, att det var inte ovanligt med kortbyxor under kolten på de äldre barnen. Samernas kolt kombineras ju också med byxor och kallas ändå kolt.:-)

[Eivor Andersson (Ema)]

Man kan ju undra varför det kallas kolt när pojkarna har denna utstyrsel.
 
Jag tycker att det ser ut som vanliga klänningar.
 
Skottarna kiltar är ju också kjolar.
 
Eivor

[Allan Hansson]

Enligt Hellquists etymologiska ordbok så är kolt en avljudsform till det fornsvenska kilta, som var ett uppskörtat plagg. Och jovisst, det skotska kilt är ett nordiskt låneord enligt samma källa.

[Ann Little]

I min ordbok  Reader's Digest Universal Dictionary står fÖljande om ordet 'kilt':
 
 A knee-length skirt with deep pleats, usually of a tartan wool, worn especially as part of formal dress for men in Scotland. ~tr.v. kilted, kilting, kilts. To tuck up around the body [ From dialectal verb kilt, to fasten up, tuck up, Middle English (northern dialect) kilten, from Scandinavian, akin to Danish kilte, to tuck up, Old Norse kjalta, shirt]- kilted adj.
 
Mvh
Ann

[Ann-Mari Bäckman]

I Gösta Bergmans Ord med historia, står det om KJOL, bl a Allra tidigast bör kjortel syftat på ett kort plagg, som lapparnas kolt, skottarnas kilt och grekernas fustanella. Stammen i fornsvenska kiurtil, fornengelska cyrtel, liksom nyengelskans kirtle, ålderdomligt ord för klänning, är nämligen adjektivet kort.
 
Det verkar ju inte vara samma ursprung som ordet kolt, men ändå avse detsamma, ett kort klädesplagg.

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Är det en pojke och en flicka eller två pojkar?
 
koltbarn
 
Ann-Mari

[Helene Jorsell]

Jag säger två pojkar, dvs två bröder.
 
Nu skiljer sig snittet på koltarna åt men om man tittar på den äldre pojkens kolt så ter det sig att den är något för liten (ärmarna är för korta) medans den yngre pojkens ter sig något för stor. Gissar på att lillebror har fåt ärva storebrors utväxta kolt  
 
Helene

[Ann-Mari Bäckman]

Ja, det är nog två pojkar, för nog borde väl, om det var en tös, flickan i så fall fått en klänning istället?

[Emma B]

Hej
Ang blöjor mm. Har flera yngre syskon födda på 50-talet och jag minns att dom använde cellstoff
och byxor i plast som hade knappar i sidorna.

[Lennart Snabb]

Vi hade s.k. tygblöjor på våra barn så sent som 1992, vilka knöts fast med en plastsnibb.
LSN

[fridur petersdottir]

Hej jag kommer frän island och där använde vi enbart tygblöjor året 76 som man sydde själv efter vissa almänna mått ,78 började ad komma blöjor som man kunde använda med plastsnip

[Ann-Mari Bäckman]

Visst är barnet i mitten en pojke?
 
pojke
 
Ann-Mari

[Ann-Mari Bäckman]

Här är en liten pojke, som inte har kolt. Året är 1921.
 
kortbyxor
 
Ann-Mari