ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: #36873, samedräkt?  (läst 4163 gånger)

2007-03-16, 23:17
läst 4163 gånger

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej!
 
Fotot verkar vara taget alldeles i slutet av 1890-talet. Är det en samedräkt mannen i mitten bär? Det verkar vara ett kors i mitten på bröstet.
foto
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-03-16, 23:26
Svar #1

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Här är en samedräkt till? Är den äkta eller är den påhittad för att det ska se exotiskt ut?
same
Ann-Mari Bäckman

2007-03-17, 08:39
Svar #2

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Det är ju samma fotograf, men vid olika tider. Kan det varit fotografens rekvisita?
Ann-Mari Bäckman

2007-03-17, 17:25
Svar #3

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej!
 
Ja, visst är det någon form av samedräkt, men dräkten känns fel på något sätt; t.ex. känns mössan (som i och för sig liknar de sju vindarnas mössa) en aning märklig. Skorna ser inte heller ut att vara ihopsnörda på rätt sätt.
 
Korset sitter på ett barmkläde, en dräktdetalj som förekommer från Lule lappmark och nedåt. Kanske är det någon sorts sydsamisk dräkt? Från Torne lappmark kommer den i alla fall inte.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2007-03-18, 03:04
Svar #4

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Erik!
 
Tack för ditt svar!
 
Ann-Mari
Ann-Mari Bäckman

2007-03-18, 15:06
Svar #5

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Det heter förresten de fyra vindarnas mössa, inte de sju vindarnas mössa, som jag i hastigheten råkade skriva igår.
 
E.K.

2007-03-18, 17:21
Svar #6

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Är det inte den mössan Carl von Linn? är avportätterad i?
Ann-Mari Bäckman

2007-03-18, 21:47
Svar #7

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Linn? bär på det välkända porträttet av honom i samedräkt en mössa som närmast kan beskrivas som en barett, röd om jag inte minns fel. Enligt vissa källor skall detta vara en äldre sydsamisk kvinnomössa, enligt andra en holländsk doktorshatt... Jag vet inte om någon av dessa förklaringar är riktig.
 
De fyra vindarnas mössa ser ut ungefär som på bilden, men har oftast andra dimensioner. För ett exempel som är ungefär samtida med bilderna med samedräkten, se:  
 
http://www.ub.uib.no/avdeling/billed/tromholt/tromholt3.htm
 
Dessutom är de fyra vindarnas mössa, om jag har förstått saken rätt, ovanlig utanför Norge och Torne lappmark. Barmkläden är å andra sidan mycket ovanliga i Torne lappmark. Kanske är det kombinationen av mössan och barmklädet som gör att dräkten känns fel?

2007-03-19, 17:03
Svar #8

Erik Holmlund

Känner mig hyfsat säker på att den där mössan är typisk för skoltsamer, dvs östsamer, som bl.a.  finns i norra Finland.

2007-03-19, 23:01
Svar #9

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Så här avporträtterar fotografen Borg Mesch två samer eller åtminstone två män i samedräkter.
samer
Ann-Mari Bäckman

2007-03-20, 07:15
Svar #10

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Dessa dräkter ser betydligt mer samiska ut, åtminstone delvis -- den stående mannen har vanliga kostymsbyxor och putsade läderskor!
 
Så det är säkert även i detta fall fråga om exotisk rekvisita, om också mer trovärdig sådan.

2007-03-20, 07:57
Svar #11

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Erik!
 
Så då kan man anta att det är icke äkta samer, som fotograferats? Man ville kanske ha en exotisk bild att skicka omkring av sig själv.
Ann-Mari Bäckman

2007-03-20, 13:18
Svar #12

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Det var ett stort nöje att avfotograferas i olika folkdräkter runt sekelskiftet 1900; om de var svenska eller något annat spelade mindre roll. Huvudsaken var att de upplevdes som exotiska.
 
Min C-uppsats i etnologi var en analys av hur folkdräkter avbildats från slutet av 1700-talet, och det visade sig att i slutet av 1800-talet var det stora intresset för folkliv (exemplifierat av Nordiska museet och Skansen) inte så mycket nationalistiskt motiverat som exotiskt. Och såväl Skåne-bönder som Rättvikskullor och samer ansågs oerhört exotiska (och pittoreska). Den mest framgångsrike målaren vid denna tid var ju Anders Zorn; idag förknippar vi honom mest med nakna och halvnakna dalkullor, men i själva verket var han lika glad i att måla av folkliv i Transsylvanien, Spanien, Tunisien och andra ställen.
 
Ingela

2007-03-21, 08:51
Svar #13

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
ja, det verkar, som det var populärt detta att fotograferas, som i detta fallet i samedräkter. Då kan det också vara intressant att veta om det var en äkta samedräkt eller bara ett ihopplock av olika samebyars dräkter.
 
Visst är det så också med folkdräkter att där finns också oäkta folkdräkter, som folk, vuxna, som barn, låtit sig fotografera sig i?
Ann-Mari Bäckman

2007-03-21, 12:01
Svar #14

Eva Rönn

Begreppet Folkdräktär väl en sorts efterkonstruktion som inte är helt tillämlig för olika samegruppers traditionella klädsel, som ju varierat i olika områden. Färger, mönster, huvudbonader mm.

2007-03-21, 14:48
Svar #15

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Hej Eva!
 
Jag vet inte om jag fattar dig rätt, men jag kallar inte en samedräkt för en folkdräkt. Rätta mig om jag har fel, men en folkdräkt är väl en sådan dräkt som är lite speciell för varje socken i hela Sverige. Samedräkterna varierar väl i olika samebyar. Alltså två olika saker.
Ann-Mari Bäckman

2007-03-21, 15:14
Svar #16

Eva Rönn


2007-03-21, 15:20
Svar #17

Eva Rönn

Ovanstående, Linn? i 30-årsåldern iförd samisk dräkt efter sin Lapplandsresa. Målning 1737 av Hoffman.

2007-03-21, 15:26
Svar #18

Eva Rönn

Ja, just vad jag också menar Ann-Mari.

2007-03-21, 15:31
Svar #19

Eva Rönn

Sedan är det ju det med vardags- och arbetskläder till skillnad från finkäder. Och sommar och vinter osv.

2007-03-21, 20:25
Svar #20

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
De enda svenska folkdräkterna vi har idag är samedräkterna.
 
Definitionen på folkdräkt är att det är en lokalt särpräglad dräkt som bärs av en överväldigande majoritet av denna lokala befolkning och som skiljer sig från det rådande modet.
Samedräkterna bärs av samer som visst är nomadiserande, men inom ett begränsat område - alla samer är inte överallt; samebyarna har vissa bestämda områden som de rör sig mellan. Och samedräkterna skiljer sig distriktsmässigt åt. I den stora dräktinventering som gjordes 1995 redovisas följande samedräkter: Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi-Gällivare, Karesuando, Malå, Tärna, Vilhelmina (samtliga i Lappland) samt Jämtland.
 
En folkdräkt skall - för att få kallas för folkdräkt - aktivt bäras av större delen av den lokala befolkningen, såväl vardag som helgdag.
Folkdräkter som en gång bars på detta sätt men som numera bara bärs vid särskilda, mer eller mindre högtidliga eller speciella tillfällen, kallas bygdedräkter. Detta även om det inte är en nygjord kopia utan en gammal dräkt man ärvt av morfarsmormor som faktiskt var skånsk bondmora och dagligen gick klädd i sin dräkt. Det spelar heller ingen roll om bygdedräkten är en kopia av en gammal dräkt eller helt nykomponerad. Man delar dock vanligen in bygdedräkterna i tre kategorier (norrmännen delar in dem i fem kategorier, men det har vi - i alla fall hittills - funnit onödigt i Sverige):
1. Dokumenterade.
   Dräkter som går tillbaka helt och hållet på kompletta dräkter; dräkterna finns bevarade, de har på sin tid avbildats, de finns i beskrivningar från tiden samt i bouppteckningar.
2. Rekonstruerade.
   Dräkter som har originalplagg att gå tillbaka på - men det finns inga kompletta dräkter; t.ex. har man funnit ett livstycke på en plats och en kjol på en annan plats (inom samma socken eller härad), det är då inte säkert att plaggen någonsin burits tillsammans. Ibland saknas också vissa plagg, så t.ex. finns det inga kjolar bevarade i hela Bohuslän, och man får då låna en förlaga från ett angränsande område där man kan se att dräkterna varit mycket lika. Sådana här dräkter kan finnas avbildade och/eller beskrivna, men det är inte säkert; däremot finns de i bouppteckningar (en av de källor man begagnar flitigt vid rekonstruktioner).
3. Komponerade.
   En lokal förening eller kommitté har tagit fram - ritat - en dräkt från början, kanske utgående från ett bevarat tyg eller någon särskild, lokal textil tradition.
 
Det är också en myt att varje socken i Sverige hade en särskild folkdräkt. Större delen av den svenska allmogen hade överhuvudtaget inte folkdräkt; de gick klädda i folkligt mode. Det folkliga modet följde de besuttnas mode, men i långsammare takt och naturligtvis inte i så dyrbara tyger. Det som framförallt skiljer det folkliga modet från folkdräkterna är dock att det saknar lokal särprägel: det var ingen skillnad på kläder burna i Norrbotten eller i Västergötland. Det folkliga modet bars inte bara på landet utan också av den enklare stadsbefolkningen.
I de delar av Sverige som hade folkdräkt var det inte heller så att dräkterna nödvändigtvis skiljde sig mellan socknarna. Det mest kända exemplet är Skåne, där man istället delar in dräkterna efter häraden -  och det är egentligen också lite överdrivet; forskning har visat att man egentligen bara kan urskilja fyra distinkta dräktområden i hela Skåne.
 
När det gällde att fotografera sig iförd folkdräkt runt sekelskiftet 1900, var det nog mera regel än undantag att de på olika sätt var falska. Det berodde dels på okunskap, dels på att man gärna förbättrade dräkterna för att ge dem ett ännu mer exotiskt utseende. Men den rena okunskapen var ganska förbluffande: 1905 publicerade Allers en mycket spridd plansch med några av våra mest kända dräkter där t.ex. Vingåkersdräkten bärs fram-och-bak och en mössa från Gagnef bärs upp-och-ner.
 
Folkdräkt är en efterkonstruktion i så måtto att de som bar den inte kallade den folkdräkt. Men de var oerhört medvetna om att de bar en speciell dräkt, med just kännetecknen att den bars av en majoritet av befolkningen, var lokalt särpräglad (där dock lokalt alltså kunde ha olika innebörd) samt skiljde sig från det rådande modet. I bystämmoprotokoll efter bystämmoprotokoll värnade man om vad man ofta kallade den gamla dräkten. Den lokala särprägeln användes också av bärarna i reklamsyfte: även efter det bruket av folkdräkt blivit ovanligt i Dalarna satte dalfolket på sig folkdräkt när de begav sig att arbeta i Stockholm - dalfolket hade nämligen ett grundmurat gott rykte som arbetsfolk i Stockholm, och då fungerade folkdräkten närmast som en hallstämpel.
 
I sammanhanget kanske det också kan vara värt att nämna att den s.k. Sverigedräkten varken kan kallas folkdräkt eller bygdedräkt. Dräkten skapades runt sekelskiftet 1900 som en del av en garderob av reformkläder, dvs. kvinnokläder som inte krävde korsett och andra kroppsomformande kläder och som medgav större rörelsefrihet. Kreatören inspirerades av bl.a. Vingåkersdräkten och av Carl Larsson. Reformkläderna var framförallt avsedda för borgerliga kvinnor, eftersom det var de som var mest utsatta för det fullkomligt opraktiska modet.
Själv tycker jag bara att det är att beklaga att de kungliga damerna så ofta föredrar den här borgerliga dräkten framför alla de vackra bygdedräkter som finns. Kanske det finns någon idé om att inte favorisera bakom, men då är det så att för det första representerar varje dräkt alla de andra dräkterna och för det andra är det inget som besvärar de kungliga damerna vare sig i Danmark eller Norge. F.ö. bör de kungliga damerna favorisera sina egna landskap, varför är de annars hertiginnor av dem?! Så fram för att se drottningen i en dräkt från Jämtland, kronprinsessan i en dräkt från Västergötland och prinsessan Madeleine i en dräkt från ex vis Gästrikland nästa nationaldag!
 
Ingela

2007-03-21, 21:42
Svar #21

Eva Rönn

Tack Ingela för klargörande.
Det är väl också så att termer ändrar innebörd. De bygdedräkter som finns i många trakter kallas nog allmänt för just folkdräkt.  
Jag såg bilder på samiska dräkter från inventering i olika orter i Norrbottens län, de du nämner. (Norrbottens läns museum). Koltar och mössor mm. Det vore roligt om inventeringsområdet hade kunnat utökas att omfatta hela den samiska kulturens utbredning.

2007-03-21, 22:16
Svar #22

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Ingela, du skriver att En folkdräkt skall - för att få kallas för folkdräkt - aktivt bäras av större delen av den lokala befolkningen, såväl vardag som helgdag. Men uppfyller verkligen samedräkterna den definitionen idag? Jag förstår att de har använts längre fram i tiden än folkdräkter i andra delar av landet, men när jag t.ex har sett sentida TV-dokumentärer om samer så har de haft täckjackor och andra moderna kläder i vardagslag, och traditionell klädsel enbart vid t.ex. renskiljning inför publik och på sametinget. Och i så fall har väl även samedräkterna övergått till att vara bygdedräkter?
 
Fascinerande men sorgligt att inte en enda kjol bevarats i ett helt landskap. Men enligt hembygdsmuseet på Tjörn har i alla fall en folkdräktskjol påträffats i form av att dess tyg återanvänts i ett sticktäcke. Ett livstycke från samma väv (!) finns också bevarat, och man vet vem som har vävt dem. Hon levde 1785-1870.

2007-03-22, 00:13
Svar #23

Erik Holmlund

Mycket förenklingar i den här diskussionen. Inte ens om ni tog en tidsmaskin tillbaks till 1800-talet så skulle ni se en same på renskiljningen i sin högtidsdräkt, i den pråliga finkolten. Skilj på tingen. Vardagskläder, helgdagskläder. Att prata om någon slags samedräkt som det vore en dräkt som bars såväl till vardags, i ur och skur som vid högtider är väldigt fel. Dock är ju huvudplagget i formen av en kolt, oavsett högtid eller vardag.
 
Vidare finns en annan regel, ju längre norrut, desto kortare kolt, och vice versa. Sen fanns ju självklart sociala skiktningar även inom den samiska folkgruppen och att det även yttrade sig i hur man klädde sig kan man väl ta för givet. Det finns väl nästan lika många parametrar gällande samiska kläder som hos t.ex. svenskarna. Vidare så syddes ju högtidskoltarna oftast av vadmal(men kanske inte lika säkert vadmal nuförtiden), vilket man kom över via icke-samiska handelsmän. Så olika varianter av exempelvis blått vadmal, som man ser i många högtidskoltar, bör vara en sensamisk dräkttradition, och nånting som framförallt de mer välbeställda samerna var först att lägga sig an med. Så man kan se en mod?förändring även över tid, bland samerna. En kolt av skinn eller päls, är vardagsplagget om man ser historiskt, och tillika urformen för det traditionella ursprungsplagget. Och nog kan man se skinnkoltar bäras bland samer även till vardags.
 
Anna-Carin> Du borde ge dig ut i lappland lite mer ;). Men visst, högtidskoltarna ser man nästan bara vid speciella tillfällen, men absolut inte bara inför publik & sameting. Även vid festligheter, som bröllop eller om det så bara är dags för den lokala marknaden när man vill vara lite fin. Vid min morbrors begravning i höstas hade några samiska grannar klätt upp sig i högtidskolten. Vackert. Nästan så att jag blev sugen på att skaffa mig en själv, även om jag bara är kvartssame.

2007-03-22, 03:05
Svar #24

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Erik,
 
Det är inte meningen att folkdräkt skall uppfattas bara som den dräkt vi ser till högtider idag. Det är allt hela garderoben jag talar om - där finplaggen naturligtvis utgjorde sin del. Men det är som jag skriver vardag som helgdag det gäller.
Man skulle ju knappast se en Skånemora i högtidsklut mocka ut i lagården heller.  
 
Man måste också vara helt på det klara med att det knappast finns någon folkdräkt som inte har en hel del köpematerial i sig. Kläde, siden, Vadstena-spetsar och de flitigt använda yllekvalit?erna rask och kalmink var inte något man kunde göra själv. Inte ens den prosaiska, vardagliga vadmalen kunde de flesta göra själva (det krävs en vadmalsstamp för det).
Inte heller tillverkade folk sina dräkter själva. I hemmen syddes alla linneplagg och stickades strumpor etc., men ylleplagg (med möjligt undantag för enklare kjolar) syddes av sockenskräddaren, pälsar av skinnare (ofta från Malung, de turnerade), bindmössorna broderades av särskilda brodöser och monterades (efter inköp t.ex. på marknaden) av den lokala mössmakerskan - och skorna gjorde naturligtvis sockenskomakaren.
 
Självklart förändras alla folkdräkter över tid, påverkade av andra moden. Men de förändras inte i takt med rådande mode, och de tar oftast bara upp någon eller några enstaka detaljer åt gången. Den största, plötsligaste förändringen skedde i de svenska herrdräkterna - med få undantag ändrades nämligen dessa under slutet av 1600-talet/början av 1700-talet till att likna soldaternas uniformer; kanske en något oväntad konsekvens av det yngre indelningsverket!
 
 
Anna-Carin,
 
Jag har faktiskt själv den uppfattningen att samedräkterna hänger på gär'sgår'n - de används dagligdags ännu, men i mindre omfattning. Det ser i många fall ut som det gjorde i resten av Sverige runt 1870: man blandar vanliga klädesplagg med dräktplagg, och fullständiga dräkter ses mest vid speciella tillfällen. Sedan är naturligtvis frågan om man kan säga att det är upptagande av en modedetalj att t.ex. bära jeans till kolt i vardagsslag - alltså ett tecken på en levande dräkt! Och än har den ju inte drabbats av det ultimata förfallet där den bara är en högtidsdräkt som stereotypiseras och utsätts för dräpo (dräktpolisen) som pekande med hela handen talar om vad som är rätt och fel...
Officiellt anses i alla fall samedräkterna fortfarande vara folkdräkter.
 
Beträffande kjoltyg i Bohuslän så finns det dels på Röhsska i Göteborg en längd av ett blåbottnat krabbasnårstyg som man tror - kanske - kan ha varit en del av en kjol, dels på Tjörn ett täcke med mittspegel av blommerad kalmink med bård av blåbottnat krabbasnårstyg, men detta har jag inte hört att man så säkert skulle ha identifierat som en kjol och tillhörande ett livstycke.
Det finns däremot en teckning av en kvinna i bohuslänsk folkdräkt från tiden. En enkel pennteckning, men den visar en svart tröja och en blå kjol - precis så som många av oss bär dräkten idag.
 
 
Eva,
 
Ja, i folkmun kallas bygdedräkterna oftast för folkdräkter (eller sockendräkter, allmogedräkter, häradsdräkter - kärt barn har många namn). Men inom forskningen skiljer man från 1996 på folkdräkter och bygdedräkter, enligt den definition jag redovisat.
De flesta av oss undviker problematiken genom att bara tala om dräkt - tar du dräkt till middagen på lördag?, hon vill inte ha dräkt på midsommar, den blir så smutsig etc.
 
Inventeringen 1995 handlade om folkdräkter och bygdedräkter i Sverige. 834 bygdedräkter (dvs. ej inkluderat de samiska folkdräkterna) fanns det då, nu har några tillkommit. Norrmän och finnar har nog bra koll på sina samiska dräkter, men hur det är i Ryssland har jag ingen aning om.
I Jämtland och Tröndelag har man haft ett gränsöverskridande, gemensamt projekt om hur kläderna påverkats av den traditionella handelsvägen dem emellan (utställningen Klädedräktens magi invigs på Jamtli/Östersund 01 april och pågår til 03 juni då den går tillbaka till Norge) - och ett liknande sådant projekt, fast med fyra länder då, vore ju fint om man kunnat få till för samernas dräkter.
 
Ingela

2007-03-22, 09:25
Svar #25

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Roligt att två ganska ordinära ateljefoton från förra sekelskiftet kan orsaka en så initerad och intressant diskussion.
 
Jag kan hålla med om att folkdräkterna, i synnerhet i Tornedalen, ofta är totalt frånkopplade från den folkliga dräkten. Men däremot är följande passage (Ingela Martenius - onsdag den 21 mars 2007 kl. 20.25) inte riktigt överensstämmande med de faktiska föhållandena:
 
Det som framförallt skiljer det folkliga modet från folkdräkterna är dock att det saknar lokal särprägel: det var ingen skillnad på kläder burna i Norrbotten eller i Västergötland.
 
Troligen hade en Tornedaling, som på 1700- eller första halvan av 1800-talet, dök upp i Västergötland iklädd sin vanliga dräkt setts som extremt exotisk. Se t.ex. Walde Lorens Wanhainens välkända fotografi från av Isak Ruokovaara-Tano i Mattila från 1920-talet (återgivet bland annat i Tornedalica Nr. 10, 1970, s. 41):
 
Isak Tano i Mattila, som alltså var tornedaling och inte same, är iklädd en dräkt som redan på 20-talet var föråldrad, men som 50-60 år tidigare var vardagsdräkt: Relativt snäv långkolt med pösiga ärmar, låg ståndkrage och två tummar breda kantband i bröstlinningen, hårlösa näbbstövlar (på vintern bar man lappskor), samt en mössa med handshögt pälsbräm och krönt av en rund, tät, garnboll. Denna dräkt är, med undantag för mössan, i princip den samma som förekommer på träsnitten i Olaus Magnus Historia och Charta marina.
 
Så det är en överförenkling att tala om ETT folkligt mode, även om t.ex. en Östgöte och en Västgöte, till skillnad från en Tornedaling och en Västerbottning eller Lulebo, nog klädde sig ganska lika.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2007-03-22, 10:08
Svar #26

Utloggad Anna-Carin Betzén

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1112
  • Senast inloggad: 2019-10-28, 20:07
    • Visa profil
    • www.btz.se
Ingela,
 
OK, då förstår jag läget med samedräkterna bättre - tack!  
 
Eftersom bohuslänska kjolar egentligen faller utanför ramen för den här tråden skickar jag dig ett mail med det jag läst om kjolen från Tjörn. Jag hör ju att du är mycket väl insatt i källäget, och det är definitivt inte jag. Det är mycket möjligt att informationen jag har är felaktig eller föråldrad, och i så fall kanske det ändå är intressant för dig att veta vilken desinformation som är på drift.
 
 
Erik,
 
Kanske borde jag det.  Just de dokumentärer jag har sett behöver ju inte ha varit visat exakt genomsnittliga samer, utan det råkade kanske vara familjer som valt en mer moderniserad/försvenskad klädsel. Jag minns inte att jag såg någon där i kolt till vardags, möjligtvis en samisk mössa till täckjacka och vanliga byxor. Hur som helst så gläder det mig om högtidskolt fortfarande är självskriven som finklädsel även om vardagsklädseln (som alltid) håller på att förändras!

2007-03-22, 10:29
Svar #27

Jan Lilliesköld

Hej!
 
Vill bara nämna att det under en annan tråd Jämtland-Folkdräkt ? finns en närliggande diskussion.
Även här kunde man ju misstänka att det hellre var ett mode med att ha samedräktsliknande kläder, än att det var orginal.
Men det kanske finns även äkta bilder ?
 
/Jan L

2007-03-22, 11:12
Svar #28

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Jan!
 
Kan inte de två sista bilderna i den diskussion du länkar till visa en äkta sameflicka?
 
Vissa fotografier, som kan dyka upp med man eller kvinna med samedräkter, känns mer äkta än andra. Då med äkta menar jag, att det faktiskt är samer som blir fotograferade, inte en vanlig svensson, som lånade rekvisita av fotografen. Av någon anledning så känns bilden mer äkta ju enklare dräkten är. Kanske feltolkat av mig.
Ann-Mari Bäckman

2007-03-22, 11:38
Svar #29

Eva Rönn

Att samekolt är levande dräkttradition (sedan fordom), visas väl bl a av det faktum att koltar numera finns med ficka för mobiltelefon.  
Också har jag sett gamla foto av koltbärare med skjorta under t ex, (inte från fotoatelj?). Så man har nog mixat lite även förr. Men till fint är det ju gärna från topp till tå, med smycken inte att förglömma.

2007-03-22, 11:59
Svar #30

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Erik,
 
Den dräkt Du beskriver för en tornedaling verkar ha stora likheter med vad som är registrerat som dokumenterade och rekonstruerade folkdräkter för Norrbotten. Och då är det ju en folkdräkt, inte folkligt mode.
Men det finns alltså gott om bevis för att folk i hela landet från äldsta tider varit ungefär likadant klädda - eller lika mycket likadant klädda som vi är idag, för visst kan man finna skillnader t.ex. beroende på klimat (jag har idag i Göteborg sällan användning för de extrema vinterkläder jag använde i Luleå). Man får ju också skilja på hur individer varit klädda och det allmänna klädskicket.
 
 
Ann-Carin,
 
Ja, det vore intressant att höra mer om kjoltyget. Jag skall upp till Tjörn om några veckor (min äldsta dräkt skall införlivas med samlingarna, och vi skall mäta upp och fotografera några plagg eftersom vi tror att de förra mätningarna inte blivit riktigt rätt gjorda, i ljuset av senare rön), och då vore det ju intressant att kunna diskutera saken!
 
 
Ann-Mari,
 
Jag tycker som Du: ju enklare rekvisita desto troligare att fotot verkligen avbildar äkta förhållanden. Det var ju exotismen förfalskarna var ute efter.
En detalj man kan hålla utkik efter är hur mycket hår damerna visar; landsbygdens gifta kvinnor ansåg ofta långt in på det sena 1800-talet att det var oanständigt att visa håret. Så där huvudbonaden är placerad som en liten accessoar mitt i en svällande och komplicerad håruppsättning så kan man snabbt dra slutsatsen att där är folkdräkten rekvisita.
 
Ingela

2007-03-22, 12:26
Svar #31

Jan Lilliesköld

Ann-Mari !
 
Jo, jag kan tänka mig att åtminstone den nedersta bilden kan vara mer äkta.
... det var därför jag antydde att det ändå kanske finns bilder på en eller annan same (även) bland alla studioprodukter ...
Att märka är alltså att bägge dessa bilder fanns i samma album.

2007-03-22, 22:33
Svar #32

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Ingela:
 
Nej, dräkten har inte stora likheter med folkdräkterna (alltså de skansenkitschiga sådana) från Norrbotten och det är inte en folkdräkt i den moderna meningen, snarare kan man misstänka att Isak Tano iklädde sig sin gamla jaktdräkt (han har  på fotografiet ett björnspjut i handen).  
 
Dräktskicket i (i synnerhet övre) Tornedalen och Torne lappmark skilde sig fram till 1800-talets mitt markant från det i Sverige. Däremot var dräktskicket ganska likt det som var gängse i Österbotten under 1700-talet samt det äldre samiska dräktskicket (De samer som begravdes under Jukkasjärvi kyrka på 1700-talet bär kolt av ungefär samma typ som den tornedalska långkolten. Dessa samer var alltså Tornesamer, så den korta kolten i Torne lappmark av idag är ett relativt ungt fenomen). Detta är naturligtvis inte så konstigt. Det vore betydligt konstigare om man i Tornedalen hade klätt sig som svenskar.
 
Nu kan det hända att vi talar förbi varandra, men om du hävdar att en Skåning och en Enontekisbo klädde sig på ungefär samma sätt under liknande temperaturer, har du faktiskt fel. Gott om bevis är inget argument, om man inte har specifika bevis.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2007-03-23, 08:04
Svar #33

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Erik, Du har just beskrivit en folkdräkt: lokalt särpräglade kläder burna av en majoritet av befolkningen och ur takt med rådande mode. Om dräkten sedan inte ser ut som den bild Du har av en folkdräkt kan jag inte hjälpa det.
 
Jag skulle heller inte säga att en skåning såg ut som någon annan - just i Skåne hade folkdräkter en mycket stark ställning, långt in på 1800-talet.
 
Faktum kvarstår dock: utom där man bar folkdräkt (enligt definitionen) har man över hela Sverige funnit kläder som är lika lika varandra som de kläder vi har idag. Men vi klär oss inte exakt lika i hela Sverige än idag heller, det vet varje inköpare på de stora rikstäckande butikskedjorna.
Vilka bevis Du godtar vet jag ju inte, men museerna har massor av dessa kläder, och mycket har skrivits i ämnet. I äldre tid (30-70 år sedan) av t.ex. Sigfrid Svensson och Anna Maja Nylén, i nutid (de senaste ca 10 åren) av Ulla Centergran och Håkan Liby (Svensson, Nylén och Centergran har doktorerat i etnologi med just folkdräkter som ämne, Liby är chef för Upplands museum och specialiserad på främst folkligt mode).
 
Ingela

2007-03-23, 09:15
Svar #34

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej!
 
Ja, jag tror att vi talade förbi varandra. Enligt din definition av folkdräkt, som säkerligen är den vetenskapligt korrekta, är det en folkdräkt. Vad jag menade var följande:
 
1. Dagens folkdräkter i Tornedalen har mycket litet att göra med historisk dräkt i denna avkrok av världen.
 
2. Tornedalens och Torne lappmarks gängse histroiska dräktskick, för såväl samer som finnar skiljer sig från det svenska, samt är förvånansvärt konstant för perioden 1550-1850, med undantag för Torneås borgerskap (som enligt uppgifter gärna klädde sig i svenska dräkten när den var aktuell), samt i området bosatta svenskar, vilka åtminstone från 1830-talet enligt bouppteckningar, klädde sig på svenskt sätt.
 
Kvinnodräkten bestod redan på 1700-talet ofta av utifrån köpta kläder. Från och med 1800-talets mitt (i nedre Tornedalen kanske tidigare) klädde sig även männen i till snittet ofta ganska moderna, kläder av typen kavajkostym och överrock, dock med lokalt producerade skor och traditionel vinterpäls, kallad peski.
 
Ytterst få svenska etnologer har behandlat Tornedalen specifikt (när jag läste etnologi i Göteborg för ett par år sedan var jag tvungen att förklara allt från A till Ö om den tornedalska kulturen för dem -- vi talar då om universtitetslärare i entologi, inte mannen på gatan), men om de etnologer du anför har gjort det vet jag inte.  
 
Man bör, avslutningsvis, hålla i minnet att man inte kan dra hela Norrland eller ens Norrbotten över en kam, något som Iso-ruotsalaiset (svenskar med kolonialistisk och nedlåtande syn på oss tornedalsfinnar), även bildade sådana, har en tendens att göra.  
 
Därmed nog sagt.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna