#36298 - Har hästen hatt?

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Bär hästen hatt! Vad är det för ras?
 
häst
 
Ann-Mari

[Ulrika Lövgren]

Tycker det ser ut som om pannluggen är väldigt fyllig! Ras? Svårt att säga.

[Ann-Mari Bäckman]

Det är möjligt att det är pannluggen. Den ser fläckig ut som en ko.

[Eva Dalin]

Jag tycker det ser ut som om hästen har hatt.
I Limhamn fanns på 1910-talet en hästdragen spårvagn  
som fraktade sommargäster mellan järnvägsstationen och badhuset.
Under solig dagar hade hästen en vit stråhatt på huvudet för att
skydda ögonen.

[Birgit Hirsch]

vad jag kan se så är det en hatt Tror till och med att det är en Ponny

[Lasse Waldemarsson]

Har svårt att hålla med om att det är en hatt.
Har förstorat bilden och i mina ögeon har den lilla hästen bara stor pannlugg  
däremot tycker jag det ser ut som det hänger en havrepåse eller dyl på hästen och det förvränger huvudformen en del.
 
Lasse

[Britt Börjesson]

Det är en islandshäst. Sådana importerades som ett billigt och lättfött alternativ för småbrukare. Islandshästen placerar också bilden något lite senare i tid: de första importerna kom åren efter sekelskiftet 1900. I dag är hästar med den färgen, hållningen och mankvalitén riktigt dyra. Hästen på bilden har fått manen stubbad, säkert mer praktiskt när den skall ha sele men ändå ett helgerån. Sådan man skall inte ens borstas, bara reda ut försiktigt med fingrarna till bäst.  
 
(Meddelandet ändrat av brittb 2010-10-27 10:07)

[Ann-Mari Bäckman]

Det var intressant att läsa, för en okunnig, vad det gäller hästar.
 
Ann-Mari

[Jan Flyrin]

Det var ett självsäkert svar att det är en Islandshäst. Jag tycker inte huvudet påminner om det. Det har funnits många korsningar av hästar i Sverige genom tiderna. Sverige var känt i hela Europa på medeltiden för sina hårda och sunda hästar.

[Ann-Mari Bäckman]

En förstoring av hästen:
 

 
Enligt Bernhard Johansons Fotografregister, så var den här typen av fotografi-ram vanlig kring 1870-1881 och texten med banderoll vanlig kring 1874-1881.
 Fotografen dog i Skara år 1893.
Så tiden kan vara kring och några år före 1880.

[Therese Andersson]

De första islandshästimporterna kom till Sverige på hösten 1910, så då kan man utesluta att det är en islandshäst, om fotografen dog 1893. Troligen är det någon form av lantras/korsning. Vid den tiden fanns i Sverige inga andra klart definierade ponnyraser än gotlandsruss.

[Jennika Smedberg]

Med ena benet i hästvärlden tog jag mig friheten att lägga ut diskussionen bland mina hästvänner på Facebook. Ska bli spännande att se om det kommer några synpunkter därifrån. Själv är jag inne lite på Thereses resonemang med tillägget att Fjordhästar var vanliga torparhästar i de västra landskapen under ervinnerliga tider. Fjordhästen har och hade ponnystorlek och hade förr många färger, men nästan alltid klippt ståndman. Hästen ser liten ut i en vagn avsedd för större hästar. Skaklarna är alldels för långa och det har man kompenserat genom att fästa seldonen längre bak på skakeln.

[Britt Börjesson]

Det här blev en intressant diskussion, skall bli kul att följa vad som kan komma in från fb också. Om fotografen dog 1893 så måste ju bilden vara tagen tidigare än så. Så tidigt fanns nog inte islänningar i Sverige. Å andra sidan kom de inte så sent som 1910 heller; hemma någonstans har jag kopior på någon artikel och någon annons om islandshästar till salu i Sverige som jag inte minns exakt år på, men de är några år äldre. Rörelseoskärpan gör det svårt att se nosen riktigt, men nog tycker jag att det är ett ädlare huvud än fjordingar brukar ha. Ståndmanen förvillar halsen, men precis uppe vid öronen där hästen inte är vit, och punkten där skaklarna ligger an tycker jag tyder på en mindre kraftig hals än fjordingens. Storleken är ju också svår att avgöra, men om kärran är någorlunda normal för en större häst så tänker jag att ett russ borde sett ännu mindre ut.
Vi kommer aldrig att veta säkert, men det är roligt att spekulera.

[Ann-Mari Bäckman]

Observera att fotot är taget minst 10 år tidigare än 1893, om det har någon betydelse.

[Therese Andersson]

Britt Börjesson:
 
Det lät intressant! (Alltså att de första kom redan på 1800-talet). Du har inte möjlighet att scanna in annonsen?
 
I de böcker jag har där islandshästens historia i Sverige beskrivs (Hästen i Sverige från 1939, Islandshästen av Birgitta Jakobsson, 1989, Ölands hästar, av Hella Schulze, 2004) nämns endast importen kring 1910 (1909-1913 står det i Ölands hästar). Det bör kanske inte varit så många som kom då i slutet av 1800, just eftersom det inte tas upp?  
 
När jag bläddrade i Ölands hästar slog det mig också att Ölandshästen fortfarande existerade under den tiden, men de var väl i allmänhet lite mindre och smäckrare än hästen på bilden och jag vet inte riktigt om de spred sig så långt bort i landet som till Västergötland?

[Therese Andersson]

Jag hittade bilden i Västergötlands museums bilddatabas där den finns i bättre upplösning:
http://212.214.31.130:8080/cgipict-img?Table=050&IMGID=1M16_B145048_1310&Imgnr=1
 
Bildtexten lyder Anna Maria Linder som mejerska på Tubbetorp körde mjölk.

[Britt Börjesson]

Vet någon mer om O W Malmströms fotografiska atelier? Kan företaget ha fortsatt under samma namn, eller lades den ner med grundaren? Hittade just en bild i Västegötlands museums webplats, där en bild från ateljén dateras i så vida slängar som 1869-1948? http://www9.vgregion.se/vastarvet/va/resultat_enpost.asp?nr=VGM_B145109_55_2 .

[Britt Börjesson]

När jag letar i minnet efter sammanhanget i vilket jag hittade hästannonsen och -artikeln, så är det inte så tidigt som 1800-tal (jag var visst otydlig i syftningarna ovan) men inte heller så sent som hösten 1910. Det är någon gång mellan 1907 och tidigt 1909.  
Just nu sitter jag och hoppas att någon som sitter bättre till än jag (tåg) letar rätt på Anna Maria Linder på Tubbetorp...

[Britt Börjesson]

På bilden med bättre upplösning kan man ana halslinjen, även om hästen är klippt i kvarnhjul. Här är den intill en bild av en nutida, otvivelaktig  islänning (om än med svag man) - jag tycker linjerna är lika.

[Therese Andersson]

Britt:
 
Jo, det ser onekligen ut som en islandhäst, det håller jag med dig om. Men det är ju lite underligt om det nu är så att det inte fanns islandshästar i Sverige då.
 
Jag kan scanna in lite äldre bilder på islandshästar (de som kom i importen från ca 1910). Återkommer om en stund!

[Eivor Andersson]

Är det hästens stamtavla som söks?
 
Hästar med hattar fanns i städerna för att skydda mot sol.
 
Eivor

[Lotta Nordin]

Mejerskan Anna Maria Linder, f. 1841-09-13 i Händene, flyttar ifrån Tubbetorp, Stenum 1880-10-22 (Stenum AI:10 sid 135). Hon flyttar till sina föräldrar på Åkedal, Händene (Händene AI:10 sid 200). 1883-10-01 flyttar hon till Lövängen (Skattegården), Händene (Händene AI:10 sid 155) och står då som 1/8 ägare till Lövängen.
 
Om kortet är från hennes tid som mejerska i Tubbetorp så måste det alltså vara taget före oktober 1880.

[Ann-Mari Bäckman]

Britt!
 
Beträffande fotografen, så tror jag man kan gå efter kartongens utseende och det som Bernhard Johansson har forskat fram. Då skulle det passa bra med 1880 och ev före, som Lotta nämner om Anna Marias vistelse i Tubbetorp.

[Therese Andersson]

Skäckstoet Isa, tillhörig Karl Nyström, Karlstad
 
 
 
A.H. Danielsson på sin islandhäst 1913 på Ljungby boställe vid Kalmar
 
 
 
Ragnar Olsson (senare Ygdén) och islandshästen Gullan på gården i Södra Runsten på 1920-talet.

[Lotta Nordin]

Anna Maria Linder var mejerska i Tubbetorp mellan 1872 och 1880.
Stenum AI:9 sid 133 och Stenum AI:10 sid 135.

[Therese Andersson]

Och så lite kuriosabilder angående hästar med hatt:
 

 
 
 
Dessa hästhattar fotograferade jag för några år sedan i Tjolöholms vagnshäststall. Väldigt snarlika hatten på bilden från Göteborg, ser jag nu.

[Britt Börjesson]

Bilden är således daterad till 1872-1880, hattfrågan utredd, rasfrågan kvarstår och dessutom har jag blivit så nyfiken på när de första isländska hästarna kom till Sverige. Det kanske visst fanns sådana här redan på 1800-talet? Det borde kunna finnas tullkällor, importstatistik e d man kan leta i?

[Ann-Mari Bäckman]

Jag har skrivit in i kommentaren att det finns en diskussion om hästrasen här. Jag ser nu att i en kommentar till fotot så står det 1890, men det tror jag inte stämmer.

[Britt Börjesson]

Therese visade så fina bilder ovan, så då vill jag lägga till August i Buared och hans isländska häst, fotograferade i Ölmevalla omkring 1930 av min släkting David Johansson.
Ser det inte rentav ut som om Karl Nyström i Karlstad red sin Isa på islandsbett och med islandshuvudlag? Stiligt ekipage!
 
(Meddelandet ändrat av brittb 2010-10-29 10:24)

[Britt Börjesson]

August i Buared, Ölmevalla, omkring 1930

[Britt Börjesson]

Therese, artikeln var senare än jag trodde, från januari 1910, men här nämns en planerad import till hösten!

[Jennika Smedberg]

Har fått en del kommentarer på Facebook om hästen. Visserligen kunde en fjordhäst förr se ut lite hur som helst, de var inte några utpräglade klumpedunsar, men de flesta kommentarer menar att de tunna benen utan behåring talar för ett russ, men att den lite korta och grova halsen tyder på någon inkorsning. Russkorsning är högsta budet för närvarande.Eller ett russ,eller en fjording, eller en islänning. Spännande med lite historia om Islänningarnas intåg i Sverige. Kan kanske bidra med lite fjordhästhistoria så småningom.

[Britt Börjesson]

I artikeln ovan hänvisas till en tidigare artikel, Småbrukets dragare, som publicerades i Arvika Tidning den 11 december 1909. I denna kan man läsa att Sedan flera år importeras dessa hästar till Danmark, där de årligen spridas i tusental bland detta lands framsynta småbrukare . Trots sin litenhet äro de mycket starka, och på Danmarks hårda, jämna vägar kunna ett par sådana hästar draga lass på 1500-2000 kg. En ytterligare fördel, som islandshästen besitter, är att han är lättfödd, och två af dem behöfva tillsammans knappt mer än hälften så mycket foder som en stor häst fordrar. Vidare äro de så fromma, att kvinnor och barn lätt kunna köra dem. Ett par islandshästar äro tillräckliga för skötandet af ett intensivt jordbruk på 25-40 tunnland åker. Agronomen AE Colliander i Lagmansholm hade nu tagit initiativ till import, och mot dubbelt porto kunde han ge närmare upplysningar. Tull fritt i svensk hamn torde priset för sto och vallack bli så billigt som 250 kr, och för hingst 300 kr. Det torde särskildt böra påpekas, att islandshästen, trots sin litenhet, ej är någon leksaks- eller lyxhäst, utan en from, stark, härdig och förnöjsam arbetshäst.