ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Kolera  (läst 2109 gånger)

2005-04-20, 00:50
läst 2109 gånger

Per Degerlund

Hejsan
 
Den 30 juli, 1834 avled Anders Rydberg i Göteborg, hans sägs (funnit uppgiften på internet) vara den första i Sverige, som dog uti kolera.
 
Finns det belägg för att Rydberg var den första som dog i kolera? I Karl Johan församling, Göteborg, har jag funnit två andra personer, vilka dog samma datum i just kolera.  
 
Är det någon som vet Anders Rydbergs yrke? Via internet anges två olika uppgifter, det ena att han var sjöman och det andra att han var anställd som timmerman vid Nya Varvet i Göteborg.

2005-04-20, 11:35
Svar #1

Utloggad Joel Vogler

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 845
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 21:47
  • Quaerite et invenietis
    • Visa profil
Fredbergs 'Det gamla Göteborg' från 1919 är givetvis ingen förstahandskälla, men där kan man i alla fall läsa följande:
I Sveriges huvudstad liksom i de angränsande trakterna visade sig redan i juli ett och annat fall av biliös kolera, men det var i Göteborg som den riktiga asiatiska koleran först uppträdde i Sverige. Den först angripne var en timmerman Ryberg, vilken plötsligt insjuknade under arbetet på ett av Majornas skeppsvarv, överfölls av en häftig diarr?, krampanfall o.s.v. Han bars omedelbart till sitt hem på Majberget. Mannen dog samma dag. Hustrun, som gripits av förskräckelse vid åsynen av mannens plågor, insjuknade påföljande natt under samma symptom och dog innan morgonen.
 
Följande dag fördes de döda makarnas fosterdotter från det ödelagda hemmet till bekanta på Stampen, där hon hastigt insjuknade och dog under samma symptom som fosterföräldrarne.
 
Detta var den 26-28 juli 1834. Man antog att smittan, eftersom sjukdomen först uppträdde på ett av varven, hitförts av något av de skepp, som kort förut ankommit från utrikes ort, samt kommit i land med någon sjöman.

2005-04-20, 16:11
Svar #2

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Jag bor i trakten, heter ju vad jag heter och har dessutom kompisar som forskar bla om kolera, så jag har ett par frågor.
Är inte Gråberget en del av Majberget? (Exakt var bodde han?)
Stavades han Rydberg eller Ryberg?
Jag har på ett föredrag sett provinsialläkarrapporten, och där framgick att han jobbade på ett varv, samt att hans frukost bestått av kaffe och supar...

2005-04-20, 18:44
Svar #3

Per Degerlund

Tack så mycket Joel och Anders.  
 
Anders, minns du om det var fler varvsarbetare som omnämndes i provicialläkarrapporten?
 
Jag undrar även hur många i Göteborgs stad, som dog i den här farsoten år 1834?
 
Samt när avtog smittan? Har via internet funnit en uppgift på september, men vore tacksam om någon kan ge mig mera exakt datum.  
 
/Pelle

2005-04-20, 21:02
Svar #4

Eivor Andersson (Ema)

Hej Per,
 
Om man tittar på Släktdatas avskrifter av döde Nya Varvet Göteborg, så verkar det vara från den 30/7 1834 och till 1/9 samma år.
Där står inte dödsorsak men man kan se på mängden av dödsfall denna period att det rör sig om en farsot.
Det var många rotebåtsmän och timmermän från Karl Johan.
Den förste hette Ahlberg.
Ett tips.
 
Hälsn. Eivor

2005-04-20, 21:36
Svar #5

Utloggad Marianne Kindgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 443
  • Senast inloggad: 2023-03-04, 15:14
    • Visa profil
    • www.roxnas.net
Per, Anders m fl.
 
Obduktionsprotokollet för Anders Ryberg (med den stavningen) finns både fotograferat och avskrivet i Göteborgs  historia del II (Martin Fritz).
Där kallas han sjöman. Han lär ha arbetat på Gamla varvet och bodde på Majberget som väl ska vara området norr om Mariebergskyrkogården och Galateagatan. Har själv bott på Gråberget så jag borde ha bättre koll...
I Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie XXII från 1988 finns en artikel av läkaren Lars Öberg med titeln Koleraepidemin i Göteborg 1834 - katastrofen som vändes till hygieniska reformer.
Har tyvärr inte tillgång till den och minns därför inte om det är där eller från annan källa jag har uppgiften att nära en tiondel av Göteborgs totala befolkning dog i koleran, bland annat landshövdingen Axel von Rosen.
Sjukdomen både kom och försvann hastigt, debuterade i slutet av juli, skördade flest offer under augusti och ebbade ut under september. I början av oktober förklarade länsstyrelsen att Göteborg och dess närmaste omgivningar var smittfria. Och Anders Ryberg dog den 26 juli, inte den 30.  
Visst är det trevligt Anders att ha en historisk namne, även om anledningen var nog så sorglig.
 
Hälsningar
Marianne K

2005-04-20, 22:34
Svar #6

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Jo, det är ett mycket intressant exempel. Han bodde under en kilometer från mig (Gråbergsbo). Denne Andrers Ryberg har vid ett par tillfällen dykt upp när jag föreläst tarmsjukdomar på Göteborgs universitet, det är ett exempel som fångar uppmärksamheten om man säger så.
(Och Anders död bokfördes i Karl Johans församling.)

2005-04-21, 13:09
Svar #7

Per Degerlund

Tack så mycket alla.  
 
Eivor, de här avskrifterna från Nya Varvet, var finns tillgång till dem? Jag har funnit en timmerman vid namn Hans Jakobsson, som dog 10 Augusti 1834 och hans hustru Anna Hasselgren dog tre dagar innan, den 7 augusti. Deras död bokfördes i Gustavi församling.  
 
I husförhörslängderna anges att han var varvstimmerman. Det vore väldigt spännande att få fram vilket varv han jobbade på. Samt historik kring just det varvet.

2005-04-21, 13:34
Svar #8

Per Degerlund

En fråga till:
 
Finns det några siffror på hur många som dog i Göteborg stad, uti farsoten under juli, augusti och september år 1834?. Kanske  provinsialläkarrapporten kan ge svar på det?

2005-04-21, 16:13
Svar #9

Eivor Andersson (Ema)

Hej Per,
www.släktdata.se, kan Du ladda hem filen för Nyava D2.
Jag har en CD med Släktdatas register, där jag läste om Nya Varvet.
Det finns, som jag skrev, inte dödsorsak med, men det verkade vara den epidemin.
Där fanns bl.a. en rotebåtsman från Bohus 2:a komp. n:o 128 Hasselgren, som avled 1834-08-09.
 
Nya varvet var nog mer en hamn och militär anläggning vid Nya Älvsborg.
Jag läste i Göteborg före grävskoporna av Robert Garellick, att Lindholmens varv startade 1851.
Götaverken startade 1844 och Eriksberg 1853.
Så dessa kan Du utesluta.
 
Vi får se om det finns några Goa gubbar i Göteborg, som kan mera    
 
Vänl. hälsn. Eivor

2005-04-21, 16:15
Svar #10

Lotta Nordin (Lotta)

Hej,
en helt ovetenskaplig undersökning har jag gjort.  Jag har gått igenom Göteborgsförsamlingarnas dödböcker för 1834, och där ser det ut så här (datum anger när första kolerafallet inträffade):
Karl Johan, från 26/7, 591 st
Gustavi, från 30/7, 779 st
+ personer som inte tillhör eller med visshet kan upptas i någon av stadens församlingar, 153 st
Hospitalsfs, från 15/8, 26 st
Garnisonsfs, från 31/7, 513 st
Fattighusfs, från 4/8, 43 st + 9 spinnhushjon
Kristine, från 1/8, 272 st
Nya varvet, från 30/7, 69 st
 
Dessa är uppgivna att ha dött av kolera, gallsjuka eller diarr? och kramp (dom två sistnämnda uppges vara detsamma som kolera). Det finns även en del som möjligen varit kolera där convulsioner eller enbart diarr? uppgivits. Några fall i september har förekommit, annars är de flesta i augusti.
 
Mvh//
Lotta
 
PS Med reservation att jag kan ha räknat fel på en och annan när det var sida upp och sida ner....

2005-04-21, 16:46
Svar #11

Utloggad Jens Sandahl

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 503
  • Senast inloggad: 2013-02-01, 18:16
    • Visa profil
På Klädesholmen i den bohuslänska skärgården dog 69 personer av kolera år 1834. Det året dog sammanlagt 74 personer i samhället, så koleran satte sina spår. Ungefär 16 procent av befolkningen dog.

2005-04-21, 18:48
Svar #12

Utloggad Marianne Kindgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 443
  • Senast inloggad: 2023-03-04, 15:14
    • Visa profil
    • www.roxnas.net
Gamla varvet brukar det stå som arbetsplats för Anders Ryberg.
Det är lite osäkert med just vilka som först dog i kolera. Detta för att läkarna inte alltid skrev kolera som dödsorsak. Ibland skilde man på epidemisk kolera och sporadisk kolera, den senare med enstaka fall av plötslig död i något slags magsjukdom med diarr? och uppkastningar.
En del fall benämndes gastrisk feber eller gallsjuka, andra för puken som var ett slags magsjuka.
Symptomen på epidemisk kolera skulle vara risvattentunna diarr?er, cyanos (dvs blåaktig hud), frossa och kramper.
Bra litteratur om kolera är exempelvis Sven-Ove Arvidssons avhandling De svenska koleraepidemierna. Stockholm 1972. Finns säkert på de flesta större bibliotek. Enligt honom kom koleran till Europa 1830 och spreds sedan västerut.
 
Hälsningar
Marianne K

2005-04-21, 20:21
Svar #13

Utloggad Anders Ryberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Bilden av att koleran funnits i ett par år innan den nådde Sverige stämmer väl överens med de intryck jag fick när jag gick igenom Västra lotsdistriktets brev från dessa år.

2005-04-21, 21:52
Svar #14

Utloggad Marianne Kindgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 443
  • Senast inloggad: 2023-03-04, 15:14
    • Visa profil
    • www.roxnas.net
Märkte att jag i hastigheten missat att svara på ett par frågor.
Gamla Varvet låg nedanför det berg där Sjöfartsmuseet ligger idag, alltså vid Stenalinjens Danmarksterminal ungefär. Gatan som går in från Karl Johansgatan t.v. om Sjöfartsmuseet heter Gamla Varvsgatan. Och i samma del av Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie, där det finns en artikel om koleran 1834, finns även en artikel om Gamla Varvet (i nr XXII).
Från början var detta flottans varv i Göteborg innan man flyttade till Nya Varvet vid Billingen längre ut mot älvmynningen.  
 
Hälsningar
Marianne K

2005-04-21, 22:36
Svar #15

Eivor Andersson (Ema)

Hej Marianne,
 
Det var intressant med Dina uppgifter. Man lär sig hela tiden. (Det finns goa gummor också  )
 
Du har möjligen ingen uppgift på Spanska sjukans tidsperiod i Göteborg? Min farfar dog 1918 i den i Göteborg. Jag behöver kanske inte öppna någon ny tråd om det tror jag.
 
Vänl. hälsn. Eivor

2005-04-21, 22:49
Svar #16

Utloggad Stellan Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 204
  • Senast inloggad: 2024-03-09, 20:07
    • Visa profil
Hej,
 
Blev inspirerad av er andra och kollade mina områden.
I socknarna Västra Frölunda och Askim då väst och sydväst om Götebrg idag tillhörande. I den första socknen avled 98 personer i koleran. Den förste personen - för övrigt min anfader klockaren Börge Torstensson (not.kramp)- avled den 31 juli. Fyra dagar senare dog hans hustru Petronella(not.kolera). Den siste personen som avled dog den 11 oktober på Ängås. Min uppskattning är att befolkningsmängden var ca. 1500 till 1600 personer.
I Askim var motsvarande siffra 36 personer och den förste personen dog den 5 augusti och den sist avlidne 7 oktober. Här var befolkningsmängden ca. 1200 personer. Det verkar som om Askim klarat sig procentuellt mycket bättre än Västra Frölunda.  
 
Hälsningar
Stellan

2005-04-21, 23:16
Svar #17

Utloggad Marianne Kindgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 443
  • Senast inloggad: 2023-03-04, 15:14
    • Visa profil
    • www.roxnas.net
På Konstepidemins hemsida finns lite uppgifter om både kolera och spanska sjukan.
 här
 
/Marianne

2005-04-22, 00:06
Svar #18

Eivor Andersson (Ema)

Tack för länken, Marianne.
 
Jag hoppas att Du inte tog illa upp för att jag skrev gumma. Det var bara på skämt.
 
Vänl. hälsn. Eivor

2005-04-22, 18:35
Svar #19

Utloggad Marianne Kindgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 443
  • Senast inloggad: 2023-03-04, 15:14
    • Visa profil
    • www.roxnas.net
Tar sällan illa upp. Det är bara kul om någon har användning för ens uppgifter. Jag kan även bidra med ett användbart? recept som jag hittade en avskrift av när jag forskade i Känsö karantänsstations arkiv (finns på GLA):
 
Wid första tecken till illamående, qvaf, ängslan, äckel, kräkningar, utsot, kramp och kyla i lemmarna, torr tunga, hufvudwärk m. m. tages genast ett kräkmedel, hvarefter den sjuke bringas till sängs och i swettning så fort ske kan medelst fotbad med lut eller senap, ingnidningar öfver magen af i Camfert Brännvin indrängt ylletyg, senapsdeg lägges öfver maggropen och drickes varmt th? på Sötört, Krusmynta, fläder, Röllek, Cetronmedix o. dyl. Därefter gifves 1 matsked i timman af en upplösning av 2ne matskedar Krusmyntvatten. Tilltager sjukdomen flyttas den sjuke ofördröjligen till Sjukhus under warsamhet och warm betäckning. OBS. Personer under 15 år undfår hälften och under 7 år fjerdedelen af den uppgifvna portion.
 
Sötört är troligen kamomill och cetronmedix är säkert citronmeliss.
Förutom ovanstående var varmt ylle på magen och malörtsbrännvin vanliga motmedel.
 
Hälsningar
Marianne K

2005-04-23, 11:50
Svar #20

Eivor Andersson (Ema)

Hej Marianne,
 
Det är roligt att läsa om olika huskurer från förr.
Brännvin användes till de flesta sjukdomar, men jag kan tänka mig att det måste ha svidit i magen med malörtsbrännvin till en kolerapatient.
 
Om de inte dog av sjukdomen så dog de säkert av kurerna ibland ;)
 
Hälsn. Eivor

2005-04-23, 23:16
Svar #21

Utloggad Anneli Hagman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2020-02-27, 13:29
    • Visa profil
    • akha.se
Jag har en ana som dog i kolera på Nya Varvet den 4 augusti 1834. Han hette Jöns Nilsson Nordström och var båtsman från Norra Hallands båtsmanskompani.
 
Jag har länge undrat (men inte haft tid att ta reda på) varför han befann sig i Göteborg vid denna tidpunkt. Han var inte den ende båtsmannen från norra Halland som var där då. Han var inte heller den ende av dem som dog i kolera.  
 
Var de möjligen där för att hjälpa till under epidemin? Eller av någon annan anledning? Är det någon som har en aning?
 
Det skulle vara mycket intressant att få klarhet i detta.
 
/Anneli

2005-04-24, 19:51
Svar #22

Utloggad Marianne Kindgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 443
  • Senast inloggad: 2023-03-04, 15:14
    • Visa profil
    • www.roxnas.net
Hej Anneli!
 
Jag tror inte att din ana var där för att hjälpa till under epidemin. Myndigheterna förnekade nämligen först att det rörde sig om asiatisk kolera. Sjukdomen var epidemisk på grund av värmen, inte för att den var smittosam. Stadens läkare och sundhetsnämnd sammanträdde ett par gånger efter det första dödsfallet den 26 juli. Flera andra dödsfall inträffade men det var först den 5 augusti som den officiella kungörelsen kom från länsstyrelsen.
Samtidigt rapporterade Handelstidningen att det verkligen var asiatisk kolera, vilket tidningen hade förnekat i tidigare artiklar.  
Eftersom din ana dog redan 4 augusti, alltså före det officiella beskedet, antar jag att han var där av andra orsaker.
Troligen rörde det sig bara om hans normala arbete. Gubbarna blev ju inkallade till tjänstgöring med jämna mellanrum även i fredstid.
 
Hälsningar
Marianne K

2005-04-27, 16:07
Svar #23

Utloggad Anneli Hagman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 196
  • Senast inloggad: 2020-02-27, 13:29
    • Visa profil
    • akha.se
Tack för den upplysningen! Men vet du eller någon annan om det var normalt att de halländska båtsmännen (min bodde i Värö) tjänstgjorde i Göteborg? I Karlskrona (vill jag minnas, har inte papperen här) vet jag att han var flera gånger, men bara denna enda gång i Göteborg. I alla fall efter vad jag har hittat hittills.
 
/Anneli

2005-04-27, 20:25
Svar #24

Utloggad Marianne Kindgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 443
  • Senast inloggad: 2023-03-04, 15:14
    • Visa profil
    • www.roxnas.net
Hej Anneli!
 
Har inte så mycket uppgifter om Nya Varvet och inte heller tillgång till några båtsmansregister.
Vet du något mer om Jöns Nilsson Nordströms kommenderingar på fartyg eller arbetskommenderingar i övrigt?
Tittade i en liten broschyr om Nya Varvets historia som jag har (Warfvinge 1987) men det stod inget om någon omfattande byggnadsverksamhet där just 1834. Men han kanske skulle mönstra på något av flottans fartyg som låg vid Nya Varvet.
 
/Marianne K

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna