ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Rallare?  (läst 2567 gånger)

2003-01-28, 10:38
läst 2567 gånger

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Hej!
Kan någon se detaljer på fotot som säger när bilden kan vara tagen. Människorna i albumet där jag hittat fotot, kommer till största delen ifrån  Gräveby(Närke), Hova(Västergötland) och Färnebo(Värmland). Sedan tror jag att dom är rallare.  

 
Med vänlig hälsning Sari

2003-01-28, 11:33
Svar #1

Eivor Andersson (Majken)

Hej,
 
En väldig massa fula gubbar!!
 
Det är nog ingen tvekan om att de är rallare, eftersom de står på en järnvägsräls.
 
Eivor

2003-01-28, 12:33
Svar #2

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:33
    • Visa profil
Jag håller med om att detta är rallare, inte på grund av rälsen utan därför att mannen till vänster har ett bevingat hjul i mössan.
Vagnar av denna typ, kallade Decauville-vagnar efter en fransk 1800-talsingeniör, förekom också utanför järnvägsbyggande vid t.ex. grustag in på 1950-talet.

2003-01-28, 13:24
Svar #3

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Hej!
Jo, jag trodde nog att det var rallare men man vet aldrig jag har haft fel förut..;~}Dom kanske har en annan titel gruspåfyllare eller något...
 
Kan tänka att det är en nybyggd järnväg då stockarna under rälsen är ganska synliga och det ska väl fyllas på grus så att endast toppen av dessa syns.
 
Bo, kan du säga något om typen av mössan, om den tillhör en viss tidsperiod?
 
Sedan har ju en del av männen något som liknar hattar(kepsar) med typ knäppe i fram, var inte dom mer vanliga, typ 30-talet och framåt? Eller fanns dom kanske redan i början av seklet?
 
Fotot är ett slags enklare vykort, när började användas?
 
Tacksam för all hjälp, hälsningar Sari

2003-01-28, 19:59
Svar #4

Utloggad Anders Ellerstrand

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1509
  • Senast inloggad: 2020-10-26, 11:18
    • Visa profil
    • ellerstrand.se
Jag tror att ordet Decauville mer är en benämning på en särskild sorts flyttbart spår av viss spårvidd än benämning på en vagntyp.
 
Decauville var en fransman som konstruerade en typ av järnväg, byggd av korta sektioner som kunde flyttas med handkraft.
 
Meningen kopierad från: http://www.gamdat.se/tjust/almvikstegel/h_vy3.html

2003-01-28, 20:39
Svar #5

Utloggad Marie-Louise Winblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 141
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hej Sari
Jag har en liten ide, kan det vara gruvbrytare? Tycker mig skymta en stenhacka och det ligger malm i vagnarna.
Marie-Louise Winblad

2003-01-28, 21:20
Svar #6

Rolf Sten

Hej Sari!
Om Du har originalbilden kan Du kanske se vad det står i märket på mössan? Där kan stå en järnvägssignatur som visar vilken järnväg (t.ex. SJ eller någon privatbana)det handlar om.
Hälsningar
Rolf Sten

2003-01-28, 22:19
Svar #7

Utloggad Torbjörn Norman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1384
  • Senast inloggad: 2008-07-08, 22:32
    • Visa profil
Några synpunkter om bilden.
Svensk Uppslagsbok 1934 säger om D?cauvillebanor. .1876 konstruerade transportabla järnbanor. Transportbanan är hopsatt av korta (3-5 m.), lätt flyttbara delar med 0,4-0,6 m. spårvidd och lätta räler fästade vid järnsyllar; delarna förenas med vid ena änden fastnitade skarvjärn. D. har funnit vidsträckt användning vid schaktningsarbeten, fabriker, transporter i fält mm.
Således samma princip som på många urverksdrivna leksakståg.  
 
Den kanske vanligaste decaville-spårvidden 600 mm har även använts vid några få banor för persontransport. Finns att beses vid Mariefreds museibana. Men där har man kraftigare räls. Vid Kosta glasbruk fanns för ett par år sedan en liten spårslinga med klen räls fästad i järn-syllar.
 
Om vi går över till bilden så rör det sig troligen om spårvidden 600 mm. Tippvagnarna verkar vara av den typen. Den högra verkar vara ställd i tippat läge. Därför ser den högre ut. Före grävmaskinerna och lastbilarna var tippvagnarna ett stort framsteg.
 
Men rälsen som vagnarna står på är betydligt kraftigare än d?cauvilleräls. Och de är fästade med rälsspik vid trä-slipers (syllar). Verktygen är grävspadar och spett. Det ser ut som man grävt under rälsen. Förmodligen håller man på med att byta ut dålig slipers. Det ser ut som spåret i övrigt legat en längre tid. En man har ett slags vek hacka med spets att dra slipers med. Vänstra tippvagnen ser ut att innehålla sand, att fylla upp kring de nya  sliprarna med.  
 
Färnebo socken var ju ett stort gruvdistrikt. Där fanns enligt generalstabskartan ett flertal gruvbanor. Man kan ju ha lejt in en arbetsledare, därav uniformsmössan.
 
Smalspåret vid Hova hade väl spårvidden 891 mm.

2003-01-29, 10:41
Svar #8

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Hej Alla!
Och tack för alla tipsen. Kan säga att jag synat mössan med lupp och försökt att med scanner förstora upp märkena, men det är hopplöst att se vad det står, det verkar vara ett ord med 5 eller 6 bokstäver.
Jag har identifierat ett par av männen på andra vykortsfoton(träfällning), men inte heller där står det vilka männen är eller var bilden är tagen.
Hade nästan hoppas att du skulle dyka upp Torbjörn, du har ju hjälpt mig förut när det gäller järnvägar(Inlägg-Jaktlag). Tack för hjälpen allihop, får se om era ledtrådar kan ge något, men just nu lutar det nog åt att bilden är tagen i Färnebo...eller...
 
Mvh Sari

2003-01-29, 10:53
Svar #9

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Hej igen!
Noterade just en sak den där grejen som hunden sitter på är ju inte någon spark, vet någon vad det kan vara? Hör den hemma vid järnvägsbyggen? Eller kan det höra till malmbruk, tänker på att Marie-Louise och Torbjörn kan ha till viss del rätt. Att det är gruvbrytare som hjälper till att fixa gruvbanorna. Hoppas att ni inte tycker att jag är tjatig.

 
Mvh Sari

2003-01-29, 11:15
Svar #10

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:33
    • Visa profil
Det ser ut som en trehjulig dressin, en sådan där som man satt på och stakade sig fram på banan. Bl.a. banvakter använde sådana innan trampdressinen infördes.

2003-01-29, 12:26
Svar #11

Lennart Neander

Det är en s k hjuling som hunden sitter på. Ett trehjuligt fordon som underlättade för banpersonalen att förflytta sig. Man står på knä med ena benet och sparkar sig fram med det andra, handtagen tyder på detta. Det går även att stå på hjuligen och skjuta sig framåt med en stör/slana eller dylikt. Det finns hjulingar bevarade på våra museibanor och järnvägsmuseer. Mannen i uniformsmössa är med största sannolikhet en banvakt. M a o är det någon form av banbygge.

2003-01-29, 16:02
Svar #12

Olov Kalderén

Om bilden kan sägas att den förmodligen föreställer schaktning i anslutning till ett banbygge. Mannen i uniformsmössan och hjulingen tyder på detta, liksom den grova rälsen. Tippvagnar som de på bilden användes vid banbyggen, förutom vid allehande andra tillfällen då man behövde transportera grus, lera, jord, torv, sågspån, dynga eller annat gods som passade att köra i dem. För det mesta användes så kallade decauvillespår, men så är inte fallet här.  
I detta fall har vagnarna säkert spårvidden 600 mm, men banan som byggdes på bilden fick troligen bredare spåvidd. Min gissning är att det är en bana med 891 mm spårvidd som byggs - när schaktningen var klar så flyttade man helt enkelt ut rälerna till den bredare spårvidden.  
Hjulingen verkar också vara bredare än för 600 mm och rälsdimensionen verkar vara den som var vanlig på trefotabanor förr (tre svenska fot=891 mm).

2003-01-29, 23:31
Svar #13

Torbjorn Norman

Hade trehjulingen spårvidden 891 mm kan man undra vad den hade på denna plats att göra. Enda förklaringen som jag ser är att det fanns ett sådant spår alldeles i närheten. Och det borde i så fall vara strax bakom fotografen.
 
Enda järnvägen i trakten med denna spårvid är Nordmark-Klarälvens Järnvägar. Första delen som togs i drift var sträckan Filipstad Västra och Nordmark. Från Nordmark anlades en bibana till Tabergs gruvområde och även anslutning till Tabergs kanal. Året var 1876 (bibanan redan 1874).
Efter hand byggdes banan vidare förbi Hagfors fram till Skoghall söder om Karlstad dit man kom 1915.
 
Men jag tycker spadarna och uniformsmössan ser yngre ut än 1870-tal.  
 
Ett annat alternativ kan vara Sävsnäs Järnvägar med spårvidden 0,802 mm. Då hamnar vi ett par tre mil åt NO på andra sidan dalagränsen. Denna bana byggdes först vid slutet av 1870-talet från Hörken vid Bergslagsbanan till bl a Fredriksbergs bruk vid Sävsnäs kyrka. Banan förlängdes (troligen på 1920-talet) fram till Neva, en liten omlastningsplats vid Mora Vänerns järnväg ca 15 km norr om Lesjöfors. Kanske var det denna förbindelsebana som var under byggnad?

2003-01-30, 00:52
Svar #14

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:33
    • Visa profil
I Saris ursprungliga inlägg nämns också Hova. Där fanns Västergötland-Göteborgs jvg, även den med tre fots spårvidd. I Hova socken fanns stationerna Fagerlid och Hova, båda öppnade 1910-01-01.
Färnebo socken genomlöptes av Skymnäs-Munkfors jvg,  trafikerad av NKlJ, med hållplatsen Änggruvorna, öppnad 1876-04-03 i socknen.
Gräveby kan vi utesluta, om vi håller fast vid spv 891. I G. fanns bara normalspår.

2003-01-30, 11:59
Svar #15

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Hej alla!
Det är otroligt vilka snälla och duktiga forskare som finns här på anbytarforum, tack för hjälpen. Får nu försöka rikta mina blickar mot Hova(kanske i första hand) eller Färnebo.
Har försökt att scanna bilder jag har över folk från Hova och det finns en man på rallarbilden som kan vara med på en annan bild som antagligen är från Hova, men det är svårt att riktigt se, jag behöver nog ytterligare bevis för det.
 
Ett varmt tack, Sari

2004-09-13, 15:06
Svar #16

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Hej, fick idag en bok om Hova-Älgarås, däri finns exakt samma bild som ovan.  
Under bilden står: Ett arbetslag sysslade 1917 med utvidgning av bangårdsområdet i Gårdsjö. Längst till vänster syns banvakt Bengtsson. Hunden Trisse var enligt Ossian på Berget, han syns i mitten av bilden, tämligen bitsk.
Därmed var den gåtan löst, vilka som är med på bilden lär dock bli svårt.
 
mvH Sari

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna