Nja, möbler kan ju vara från vilken (tidigare) epok som helst.
Men klänningen är en s.k. nyrokokoklänning. Den stilen slog igenom på allvar i slutet på 1840-talet, början på 1850-talet. I modemedvetna kretsar använde man krinolin, men i svenskt folkligt mode nöjde man sig med mycket vida kjolar med många och vadderade underkjolar (modeintresserade flickor på landet gjorde egna krinoliner där det ursprungliga stålet i krinolinburen ersattes med trä, pinnar eller grenar, som naturligtvis lätt knäcktes). I modekretsar ersattes krinolinen med turnyr runt 1870.
Nyrokokoklänningen karaktäriserades av ett enkelt slätt liv, släta ärmar och en vid rynkad eller veckad kjol. På landet och i småstäder levde klänningstypen kvar i mer än hundra år (!), även om naturligtvis sådant som kjollängd och typ av tyg förändrades. Jag hade själv som barn en sådan typ av klänning för somrarna på landet, runt 1965-1967.
Just den här klänningen har en typ av ärmar jag mera förknippar med tidigt 1870-tal - fortfarande släta (inte puffiga med breda åtsittande manschetter) men med en möbeldrapering på överärmen.
Kvinnan är troligen hustru till småborgare (typ enklare hantverkare, innehavare av mindre affär), från en småstad. Hon har lantkvinnans halskläde och förkläde, men är barhuvad vilket mycket sällan vanliga kvinnor på landet var så här tidigt. Möjligen skulle hon dock kunna vara hustru till en klockare eller storbonde eller rättare på ett större ställe - någon som var snäppet över de vanliga bondkvinnorna. Hon kan naturligtvis ha en egen position, t.ex. som hushållerska (husmamsell) på en större egendom eller en prästgård eller liknande. Däremot inte hustru till prästen; prästfrun hade modekläder och lät definitivt inte fotografera sig i förkläde.
Just huvudbonader var känsligt på landet: från många håll berättas om flickor som tjänat i sta'n och där skaffat sig hatt, men inte vågade använda den när de åkte hem till landet och hälsade på (då var det vackert på med schalett igen). Generellt sätt är huvudbonaden det sista som förändras när man överger traditionell (folklig) klädsel och går över till vanliga kläder.
Min gissning är alltså en småborgerlig kvinna i en småstad alternativt en lantkvinna från en aningen bättre position, runt 1870.
Ingela