Textilfabrik

[Elisabet Tornberg]

Har träffat på en textilfabriksarbeteska som bodde i Masthugget i början av 1900-talet. Vad fanns det för textilfabrik, (kanske fanns det flera,) på den tiden i Göteborg? Någon som vet?  
 
//Elisabet

[Bertil Strömberg]

Det fanns  många, kanske inte så många i själva staden men i socknarna omkring, t.ex. Almedahls väveri i Skår i Örgryte, Claes Johansson & Co i Krokslätt, nu i Mölndal, Gamlestadens väveri i Gamlestaden, August Johanssons fabriker i Gårda, Mölnlycke Väveri AB i vad som nu är Mölnlycke (orten har fått sitt namn av företaget, som fått sitt namn av den fastighet med vattenfall som fabriken byggdes på). Det fanns en tid ett bomullsspinneri i Rosenlund, men jag vet inte om det låg kvar i början av 1900-talet.

[Elisabet Tornberg]

Så många! Spännande!  
Jag tänkte nämligen att Borås, som räknas som textilstad, låg så pass nära att det kanske inte fanns några textilfabriker i Göteborg. Men där hade jag definitivt fel märker jag! Tack för informationen Bertil Strömberg!
 
//Elisabet

[Marianne Elfström]

Frågan är om man kallades för textilfabriksarbeterska även om man jobbade på  
en konfektionsfabrik? Om så är fallet fanns det två konfektionsfabriker i området.
Wettergrens Konfektionsfabrik etablerades 1895 vid Stigbergsliden och
Göteborgs Konfektion etablerades 1908 vid Fjärde Långgatan/Nordhemsgatan.

[Leif Lundkvist]

Om man har tur, kan man ibland finna arbetsgivaren i Mantalslängderna i Göteborg, som finns för vissa år på ArkivDigital. Chansen är nog större längre fram på 1900-talet, och som sagt, man skall ha tur.

[Elisabet Tornberg]

Mer intressant läsning! Det var ju onekligen rätt långt från Masthugget till de textilfabriker som Bertil Strömberg informerade om. Men jag tänkte att hon trivdes väl i Masthugget eller kanske hade svårt att få annan bostad. Samtidigt verkar det kanske mer troligt att hon arbetade på någon av dessa konfektionsfabriker, som ju ligger mycket närmare Masthugget, om man bortser från titeln möjligtvis. Men som titel står faktiskt inte bara textilfabriksarbeterska utan också hjälpkvinna, vilket jag trodde var en kvarvarande titel från det att hon var piga. Men det kanske var så att hon var något slags lagerarbeterska och inte precis sömmerska. Ska försöka kolla mantalslängderna och se om jag kan få någon klarhet. Tack allihop för bra och mycket intressant information!

[Åke Bjurström]

Hjälpkvinna var väl en person som biträdde vid förlossning. Kan tydligen ha erfarenhet men ej vara utbildad barnmorska. Jämför med duola.
/Åke

[Elisabet Tornberg]

Nu har jag hittat mer intressant läsning i mantalslängderna. I mantalslängden står denna kvinna som hjälpljungfru, så kanske att hon hjälpte till vid förlossningar, annars hade väl detta inte följt henne under lång tid. Men tillsammans med henne står en sömmerska vid J.A. Wettergren & Co och en fabriksarbeterska, vid vad jag tror, står Globe.
 
Frågan blir därför nu om hon verkligen arbetade som textilarbeterska eller om hon bara bodde tillsammans med en sömmerska och en fabriksarbeterska och på så sätt fick titeln. Dottern till fabriksarbeterskan arbetade också på Wettergren & Co.

[Leif Lundkvist]

Hon torde inte bli textilarbeterska av att bo tillsammans med en, utan hon har verkligen haft sådant arbete. Däremot kan nog titeln hänga kvar sedan hon slutat det arbetet.
 
Åke, var hjälpkvinna ett avlönat arbete som man kunde leva på, eller ett extraknäck?

[Åke Bjurström]

Hej Leif.
Har endast snappat upp detta på Anbytarforum och på nätet.
Gissar att kanske kyrkan eller något socialt nätverk kunde bistå med någon form av ersättning, knappast avlönat arbete.
/Åke

[Britt Marie Andreasson]

Det fanns en fabrik Merkur på 4:e Långgatan  som sydde slipsar
En fabrik låg på Stibergsliden  namnet bortglömt

[Elisabet Tornberg]

Du har säkert rätt Leif. Hon måste ha arbetat på textilfabrik - konfektionsfabrik, men troligen inte direkt när hon kom till Masthugget 1899. Textilfabriksarbeterska är dit skrivet i efterhand - annan stil, i församlingsboken. Det står också i Död - och begravningsboken 1915. Däremot står inte hjälpkvinna i Död- och begravningsboken, men överallt tidigare under hennes tid i Masthugget och även något tidigare ändå. Hon var väl tvungen att få en säkrare inkomst om hjälpkvinna ev. inte var avlönat.
 
Britt-Marie! Kan det vara Wettergren & Co du tänker på? Marianne Elfström skriver att den låg vid Stigbergsliden.
 
Kan Globe också ha varit en fabrik med textilier? Jag tycker egentligen att det verkar konstigt att en fabrik hette Globe. Använde man verkligen engelska namn på fabriker vid denna tid?
 
Sysselsatte dessa konfektions- och textilfabriker mycket folk undrar jag också? Någon som vet? Som jag redan skrivit så tänker jag mig inte Göteborg som en textilstad, men jag kan ju ändra mig!

[Britt Marie Andreasson]

Ja det är Wettergrens

[Marianne Elfström]

Vid närmare eftertanke så kanske man skulle titulera någon som jobbade inom konfektionsindustrin för sömmerska.
Men man vet ju aldrig hur skrivarna tänkte.
 
Det finns en del göteborgiana som tar upp Göteborgs industrier, exempelvis
Göteborgs historia - näringsliv och samhällsutveckling, del 2 Från handelsstad till industristad 1820-1920 av Martin Fritz, 1996
Industrihistorisk inventering av Göteborgsområdet, rapport nr 11, Länsstyrelsen i Gbgs o Bohus län, 1984.
Stor-Göteborg  - historik, handel industri, sjöfart, utgiven 1948
 
Det finns säkert fler böcker och de går förhoppningsvis att låna på något bibliotek.

[Bo Berndtsson]

Sömfabriken Globe, som låg i Gårda, tillverkade hästskosöm .

[Elisabet Tornberg]

Ska ta och kolla på biblioteket Marianne Elfström! Tack för tipsen!
 
Funderar också om det kan finnas lönelistor arkiverade t.ex. på Stadsarkivet i Göteborg. Då kunde man ju titta där och kanske få någon idé om vad man gjorde och vilka titlar som fanns inom textil/konfektionsföretagen.
 
I mitt fall är det ju även intressant att en kvinna som min ana bodde tillsammans med, arbetade i Gårda (Globe) och där fanns ju en textilfabrik - August Johansson. Kanske hade de sällskap till arbetena? Det är ju rätt långt mellan Masthugget och Gårda, framför allt om man som då, måste haft långa arbetsdagar.

[Marianne Elfström]

Ur  
Göteborg - Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, ett program för bevarande, del 1, sid 172:
 
F d Wettergrens, kv 13:5, Stigbergsliden 3-5
”Wettergrens” uppfördes 1897. Kring sekelskiftet var detta Nordens största kappfabrik med över 1000 anställda  
och rörelsen utvidgades sedan fram till 1950-talet.
Fabriken ritades av L Enders. Fasaderna utfördes i gult ”Skrombergategel” och försågs med tätt sittande höga fönster  
som gav god belysning i de stora arbetssalarna. I början av 1900-talet och på 1930-talet gjordes tillbyggnader.
”Wettergrens kappfabrik” har i huvudsak kvar sitt ursprungliga yttre utseende och även delar av interiören
i trapphusen är bevarad. Det är en från industrihistorisk och arkitekturhistorisk synpunkt värdefull anläggning.
 
Se:
http://goteborgsstadsmuseum.se/sites/default/files/media/bevarandeprogram_gbg_vo l_1_del_1.pdf
 
Där finns foto och karta.
 
 
Vi skrev visst samtidigt.  
Om du vill gå på djupet så skulle du även kunna höra med Landsarkivet, som bör ha info om olika företag,  
och även i Stadsmuseets faktarum skulle du säkert kunna finna information.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Marianne 2015-07-08 14:49)

[Elisabet Tornberg]

Så spännande din hänvisning var, Marianne! Jag har läst och tittat på kartor och ska fortsätta med det ytterligare! Tack! Helt otroligt att en fabrik som sydde kappor kunde ha 1000 anställda!  
 
Jag tänkte att Stadsarkivet hade hand om företag och dess arkiverade handlingar, men jag kan ha fel. Får kolla med Landsarkivet i stället!