Vad för byggnad?

[Fredrik Salomonsson]

Denna grunden finns i mitten, mellan några ängar.
Men vad kan det ha varit för byggnad?
Den ena sidan av grunden ser ut som en ränna av något slag.
Kan det ha varit ett hus där djuren åt?

[Ingrid Wikberg]

Spontant tycker jag att det ser ut som rester av någon form av ladugård...en sommarladugård att använda vid mjölkning kanske? Korna fick gå ute dygnet om...eller om det var kalvar så kanske de fick sova inomhus...?
Sådana sommarladugårdar (s?mmarfä?se) minns jag från min barndom tidigt 50-tal.( i Jämtland)  Även om dessa lämningar ser lite modernare ut: cement-ränna? i st för ränna av trä - som jag minns. Men på 40-50-talet byggdes väl modernt.  
 
Korna flyttades till s.k. utägor för sommarbete -det var närmare och enklare än att bedriva fäbodskötsel. Eftersom man ej behövde anställa folk över sommarperioden. Fäbodarna började förfalla på 50-talet eftersom man ansåg dem omoderna -kanske kostsamma att underhålla. Det var nog mest de stronga Klövsjö-borna som ömt vårdade och fortfarande lika ömt vårdar sin fäbodkultur.

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Fredrik,
 
Det kan också vara rester från en smedja. I rännan kyldes järnet med vatten.
 
Det finns en sådan på ängen där jag bor, men då var kylningen från en brunn.
 
Det kan också vara ett får-hus eller en gammal torpargrund med stampat jordgolv och plats för fåren i rummet intill. De gjorde så för att hålla värmen i huset.
Hälsn. Eivor

[Torbjörn Norman]

Grunden efter en typisk torpladugård. Den användes troligen året runt. Letar man i skogskanten finns det säkerligen också en igenrasad matkällare. Och en grund efter torpstugan med en liten kulle efter den igenrasade skorstenen. Det brukar finnas några risiga äppelträd/buskar. Syrener eller bärbuskar. Återvänder man flera gånger så brukar man hitta något nytt varje gång.
Den ensamma stenraden på de övre bilderna bar upp fortsättningen på ladugårdslängan. Som innehöll höförråd och kanske vagnslider. Och där man skyfflade ut dyngan växte det nässlor.

[Ingrid Wikberg]

När började man använda cement till gödselrännor?
( om det nu är detta) och använde torpare cement? Jag inbillade mig att de använde tradionell trä till det mesta i ladugårdarna. Cement kostade väl pengar...?  
Jag är okunnig -men nyfiken, eftersom jag ej minns cement i gamla ladugårdar -enbart i nyare, stora nya byggen på 50-talet på bondgårdarna. Men inte ens då i sommarladugården. Kanske är det olika vanor i vad man använde i olika delar av vårt land?

[Jörgen Gerhardsson]

Rännan användes nog till utfodring och vattning.

[Fredrik Salomonsson]

Tack för alla tipsen!
Grunden ligger intill en liten bäck, och det finns en liten bro över bäcken några meter från grunden.
Har det ursprungligen funnits 2 stenrader istället för 1?

[Rune Edström (Rune)]

Hej
Tror att Torbjörn är närmast sanningen, att det är en året runt ladugård.
Har som Inkan inte sett nåt annat än trä i sommarlagårdar. Lite frågande ställer jag mej till gjutningen bredvid rännan. Den bör vara för kornas mat, för den är rundad. Tror inte den var för vattnet, för då surna det och börja lukta illa, om fodret även skulle ges där. Tror nog den var torr. Vattnet kom nog i hinkar. Verkar som ett halvt foderbord. Gick kättarna ända fram dit?  
mvh
rune

[Ann-Mari Bäckman]

Ingrid!
 
I slutet av 70-talet rev vi inredningen i min mormors året-runt-lagård. Vi hade funderat att göra en bastu där, men av det blev det ingenting. Jag har för mig att det blev kvar en sådan här cement-ränna. Huset var renoverat i mitten av 20-talet. Då använde man alltså cement.
 
Ann-Mari Bäckman

[Ingrid Wikberg]

Hej Ann-Mari, Jag är ju helt okunnig om när man började använda cement så här -fast ville man ha det modernt och hållfast i en 'året-runt-ladugård' så var det ju perfekt med cement. Trä slets ju fortare och krävde mer arbete vid  rengöring  och man måste byta ut det -onödigt jobb när det fanns så mycket annat att göra på gårdarna.

[Martin Bergman]

Hej!
Grunden ser ju väldigt liten ut för att vara för kreatur. Jag tror därför att det är en väldigt fin Svinstia som har stått där, med en matho för gröpe utanför. Stenarna i kanten är däremot lite oförklarliga.
Mvh Martin B

[Rune Edström (Rune)]

Hej Martin
Tänk dej för 2 - 3 kor. Som var mindre än dagens = kortare.
mvh
rune

[Martin Bergman]

Hej Rune!
Jo då, jag är med. Men varför har hon eller karet en rundare arkitektur* från den inre grunden(*om man får använda ett sådant uttryck i det här sammanhanget - jag chansar). Oftast så byggde man svinstian en liten bit bort ifrån själva boningshuset pga. viss lukt. Det skulle vara intressant att veta hur långt det är till närmaste bostadsbyggnad.
Mvh Martin B

[Ingrid Wikberg]

Det kanske kan ha varit ett får-hus (gotländska:lambhus?) Öppet så att fåren kunde välja att gå in vid regn och uselt väder och med vattenränna och någon form av matho?  
Vild gissning  !
Inkan

[Rune Edström (Rune)]

Hej Martin
Svinen var nog i samma fähus på vintern, som dom andra djuren. På sommarn däremot hade dom nog ett eget skjul ute med vidhängande hage. Rännan på foderbordet där korna fick fodret, hade och har rundad botten. Svinen fick nog sin mat i en träho.
När jag skrev kättar tänkte jag närmast på kalvkättar.
mvh
rune

[Torbjörn Norman]

Fredrik, det har funnits två stenrader. Men marken lutar och den övre raden är övervuxen med gräs.  
Martin, under andra världskriget hade man ofta hushållsgris inne i villasamhällena. Vi fick ofta jaga grannens kulting när den rymde.
Kunde man välja hade man dörren till bostadshuset mot söder och källardörren mot norr.  
Det vore intressant att veta var i Sverige vi befinner oss. Det ser ganska likt Uppland ut.

[Lotta Nordin (Lotta)]

Det är ingen som har kommit på att fråga markägaren eller någon som bor i närheten......

[Ingrid Wikberg]

åååå, Lotta....

[Eivor Andersson (Ema)]

Jag frågade en bonde, som sa att det är foderränna för kor.
Korna stod på ena sidan och utfordrades med kraftfoder i rännan.
 
Han hade haft sådana tidigare.
 
Hälsn. Eivor

[Jörgen Gerhardsson]

Efter att korna blivit utfodrade fick dom vatten i rännan.
Rännan hade ett hål i ena änden med en träplugg.
Efter vattningen togs pluggen bort och rännan rengjordes.

[Rune Edström (Rune)]

Nja Jörgen  
att dom skulle vattnas i rännan, ställer jag mej väldigt skeptiskt till, så tror att du har fel. Något sådan modell av utfodring och vattning har jag inte kommit i kontakt med. Det låter mycket ovanligt och unikt för mina öron. Innan du är så övertyga mej, får du skaffa fram lite bevis, av ena eller andra slaget.
mvh
rune

[Jan-Erik Eriksson]

Detta är ett relativt nytt bygge
Kvaliten på gjutningen visar att man hade ganska bra kvalitet på  cement och även att man gjöt och inte murade säger att det är något som tillkommit efter 30-talet
Finns det någon chans att det är en rest från beredskapstiden,(det är perfekt raka sidor mm)
Utseendet är ju typiskt för foderbord till nötkreatur

[Ingrid Wikberg]

FREDRIK! Vart ligger platsen du fotograferat av  i vårt land? Vilken by? Närmsta större ort?
Det kan ju vara av betydelse.....

[Björn Eriksson]

Är det inga bondungar som är med på den här sidan?
Det som finns på bilden är utan tvekan resterna av en vanlig ladugård och gjutningen är nederdelen av ett foderbord. Det har varit en överdel av trä, och troligen vattenkoppar av gjutjärn på framsidan. Ni kan gå in i vilken ladugård som helst i mellan Sverige, byggd under 1900 talets första hälft och se likadana foderbord. På Värhulta ö i Hjälmaren finns en nästan identisk lämning efter gamla ladugården. Den byggnaden uppfördes under 1850 talet, men foderbordet gjöts antagligen på 1900 talet. Likadant är det vid torpet Halvarboda , under Dylta bruk i Närke, endast foderbord och grundstenar finns kvar. Och foderdordet är mycket likt det på bilden.
MVH bondungen Björn

[Fredrik Salomonsson]

Hej
Grunden ligger i Sandseryds församling.
Närmaste hus är Bergkulla.
Grunden ligger ungefär där jag har satt en röd punkt på kartan.

[Martin Bergman]

Hej alla!
Jag råkade ha en vattenho för kossor i mitt bildbibliotek som jag kan bidra med. I mina hemtrakter i östra Jämtland kunde vattenhoarna som fanns i varje kobås se ut så här,
 

 
Fick den här bilden av en god vän som hittade vattenhon på en kommunal soptipp. Justus Johansson var järnhandlare i Ragunda stationssamhälle. Jag tror forfarande på att det är en svinstia det handlar om.
Mvh Martin B