Okänt slott

[Ingrid Wikberg (Inkan)]

Vilket slott är detta? Det är en gammal bild, men kanske någon känner igen hus & miljö?
 

[Peter Karlsson (Peterk)]

Man får direkt associationer till Tyresö slott och dess omgivningar - men spirorna är ju tyvärr mer utspridda där.. Något skapligt bygge från ungefär samma tid (1630-tal) med tanke på likheterna lär det väl kunna vara i alla fall.

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej Ingrid,
 
Det har en viss likhet med Läckö slott, sett från sidan.
Men det stämmer säkert in på fler.
Koberg och Ekerö har också sådana torn.
Om det inte är en målning av ett sagoslott.
 
Hälsningar Eivor

[Carl-Fredrik Hanzon]

Det är knappast Läckö, som är betydligt större och har flera torn. Det kan inte heller vara Koberg, som vid denna tid (Är det 1850-tal? litografi? Thersner??) bara hade ett enkelt (nåja...) mansardtak. Det nuvarande Vadstenainspirerade Vasarenässansutseendet med torn och trappgavlar tillkom först under Nils Silfverschiölds tid; 1880-90-tal.
 
Jag vill i stället lansera några andra tänkbara alternativ:  
 
Stenhammar, utanför Flen, Södermanland (det som prins Wilhelm bebodde och som nu innehas av H M Konungen), eller:
 
Ekenäs, i Örtomta socken, Östergötland (som i så fall speglar sig i sjön Norra Teden, som numera är utdikad, och endast kan anas under de mest smältvattenrika vårarna).

[Peter Karlsson (Peterk)]

Ekenäs (som är lätt att hitta bilder på ser jag) är en stark kandidat - men just den låga flygelbyggnadens existens får mig att tro ännu mer på Stenhammar trots allt..
 
Detta är ett utsnitt av ett sörmlandsvykort funnet på nätet - tänker man sig att se det hela från höger (och dessutom lägre, vilket höjer huset, kanske lika mycket som konstnären gjort!?) så känns det som en mycket stark kandidat.
 


 
 
Spirorna har väl efterhand kortats också i takt med tidens tand och plåtslagarnas lönekrav..

[Peter Karlsson (Peterk)]

Bäst att kolla att det finns vatten också..
 
Det gör det! - stämmer detta så torde sjön heta Gårdsjön och det vi ser är viken vid '29,40' förstås. Att det går in en 'kanal' stämmer ju också fint (men motivet är garanterat före järvägens tillkomst!).
 

 
-Motivet blir för övrigt rakt i väster - vilket stämmer fint med vad som väl bör vara en aftonstämning..

[Ingrid Wikberg (Inkan)]

Konstnärens namn finns ej på bilden, och inte heller något årtal. Men visst påminner det om Stenhammar enligt den bild som du Peter lagt in och med förklaring samt kartbilden. Även om jag tycker att slottet på min bild verkar så smalt. Men det är väl perspektivet kanske och konstnärens egen uppfattning.
När byggdes Stenhammar? Från vilket århundrade kan denna bild vara?
 
Jag blir ju imponerad över att ni hittar flera förslag på slott -är de verkligen så lika? De jag sett ( ej Stenhammar) har alla varit totalt olika tycker jag. Fast å andra sidan har jag ej sett så många i verkligheten.  
 
Törs vi slå fast att det är Stenhammar...eller?
 
Mvh
IngridW

[Ingegerd Johansson]

God morgon!
 
Tar mig friheten att kort titta in på Anbytarforum fast jag är på jobbet. Blir det inte alltför långt framåt natten innan jag är hemma i kväll, ska jag kolla på Stenhammars ålder (och säkert en del bilder också) i någon av de Sörmlandsböcker jag ärvt från min bror. Så hör jag av mig, Ingrid.
 
Mvh
Ingegerd

[Carl-Fredrik Hanzon]

Faktum är att det faktiskt finns en liknande låg flygel vid Ekenäs, och som ligger i samma läge i förhållande till själva slottet, även sedd från sjön - men visst är det Stenhammar! Det som fäller avgörandet är att de tre tornen förefaller att ligga på rad efter varandra. Det gör de inte på Ekenäs, där där tornen snarast ligger i en triangel, eftersom porttornet ligger i slottets främre länga. Dessutom kan tilläggas att Ekenäs tornhuvar är betydligt knubbigare än de på litografin - även med tanke på den konstnärliga friheten och 1800-talets manieristisk-gotiska stilideal. För övrigt överenstämmer slottsgavelns något trappstegslika avsatsprofil mycket väl överens med Stenhammars (något vi kan se på andra bilder än den här redovisade). Så identifikationen måste anses som tämligen säker.
 
Och eftersom vi ser tre torn på litografin kan vi sluta oss till att den är utförd efter 1849, då en under flera år pågående ombyggnad av takpartiet avslutades. Först då fick slottet sitt nuvarande utseende.

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej,
 
Jag köpte en avbild från ett kopparstick av Läckö, när jag var där. Troligen från 1700-talet.
Jag tycker fortfarande att det liknar Läckö i ett hoppressat skick, sett snett ner från vänster.
 
Det var Ekenäs jag menade, när jag skrev Ekerö.
 
Stenhammar, kan jag inte se någon likhet med alls. Det ligger för lågt tycker jag.
Hade de sådana hattar, som mannen i kyrkbåten,
i Östergötland?
 
Inte helt övertygad  -Eivor

[Ann Little]

Eivor! Jag tror att gubben i båten sitter och metar, åtminstone ser han ut att ha något i aktern av båten som liknar ett par metspön fastsatta.  
Enligt modet på hatten, så skulle jag gissa på 1800-talet. Det är väl en rätt vanlig typ av hatt som fanns överallt och säkert smakade bättre än min, om han nu fick äta upp den av någon anledning. *S*  
 
Mvh
Ann

[Ingrid Wikberg (Inkan)]

Den lilla välvda bron över ån är så intagande; påminner mig om den bro som blev berömd avmålad och som fanns i den franske konstnärens trädgård! ( namnet flög sin kos...aj,aj)
Tänkte först att miljön kanske är utifrån Europa... men sedan bestämde jag mig för att det är svenska björkar som pryder landskapet.
Lummigt och vackert i Sverige..Dalarna -NEJ de har inget slott -men bl a Södermanland har många slott och är verkligt lummigt och vackert på sommaren.  
 
Håll i hattarna  
Inkan

[Eivor Andersson (Ema)]

Claude Monet, ? Kan det vara honom Du tänker på ?
 
Hälsn. Eivor

[Ingrid Wikberg (Inkan)]

Tack,Eivor  
Men som sagt: inte är väl detta en vy från Frankrike? Jag håller på Sverige och... Södermanland? Och...  Stenhammar?  
 
Inkan

[Carl-Fredrik Hanzon]

Litografin (som jag tror att det är - även om det ju i och för sig kan vara en färgakvatint eller något liknande) är ganska typisk för flera grafiskt mångfaldigade serier över slott och herrgårdar som kom under 1800-talet.  
 
Den mest kända är nog det redan på 1820-talet utgivna Fordna och närvarande Sverige av Ulric och Thora Thersner (Verkets titel är en direktöversättning av den tydliga inspirationskällan: 1600-talets motsvarighet Suecia Antiqua et Hodierna av Erik Dahlberg/Jan van der Avelleen/Willem Swidde).
 
Lite senare, från 1860-talet till ca 1880, kom boken Herregårdar och slott uti Södermanland (finns även över andra landskap) av Olof Eneroth med litografier av Fredrik Richardt. Jag är ganska övertygad om att ovanstående litografi kommer härifrån. Trädens utformning är typiska för Richardt, likaså att han ofta satte in arbetande, promenerande och/eller samtalande människor i litografierna, för att på sätt göra dem mera levande. Detta stämmer dessutom mycket väl överens med den tidigare dateringen efter 1849. För det är Stenhammar - ingen tvekan om det saken.

[Eivor Andersson (Ema)]

Hej,
 
Jag är övertygad.
 
Det var en vacker bild. En följdfråga:
Är det den Stenhammarsläkten, som gett upphov till 'Stenhammarsalen' i Göteborg?
 
Den ligger nära Landsarkivet i Gbg.
 
Vänl. hälsn. Eivor

[Bo Berndtsson]

Stenhammarsalen är uppkallad efter kompositören Wilhelm Stenhammar, dirigent för Göteborgs Orkesterförening 1907-1922.

[Eivor Andersson (Ema)]

Tack Bo,
 
Jag tänkte att han kanske hade någon anknytning till slottet STENHAMMAR på grund av namnet.
 
Hälsn. Eivor

[Bo Berndtsson]

Jag vet inte om Stenhammar har någon anknytning till Stenhammars slott, men hans anor finns bland kända musiker. Eventuellt samband kanske framgår där?

[Eivor Andersson (Ema)]

Tack för svaret och länken.
 
Eivor

[Ingegerd Johansson]

Alltför optimistiskt lovade jag i ett inlägg i morse att leta i ärvd Sörmlandslitteratur för att finna uppgifter om Stenhammar. Ja, letat har jag gjort och funnit en del i Sveriges Städer och Samhällen jämte Landsbygd, Södermanland del II, utgiven 1947. Där står det bl.a. följande:
 
Slottet uppfördes 1658-60 av riksrådet Johan Johansson Rosenhane, som även gav stället dess nuvarande namn. Under slutet av 1700-talet fick det emellertid förfalla, och först under åren 1845-49 kom byggnaden att iståndsättas och utvidgas genom friherre Robert Fredrik von Kraemer. Denne lät efter ritning av A. Nyström uppföra sidotornen samt påbygga den norra fasaden. Därvid bemödade man sig om att delvis giva byggnaden det utseende den äger på en avbildning i Erik Dahlbergs verk Suecia antiqua et hodierna. Nämnde von Kraemers äldste son, friherre Anders Robert von Kraemer, lät ytterligare försköna slottet, vilket under H. K. H. prins Wilhelms tid genomgått en fullständig restaurering och modernisering.
 
Bilderna i boken (svart/vita) ger inte några ledtrådar som vare sig bekräftar eller dementerar att Ingrids bild skulle föreställa Stenhammar.  
 
Men jag sätter stor tilltro till Carl-Fredrik Hanzons båda inlägg och tror att det är just Stenhammar.
 
Mvh
Ingegerd

[Ingrid Wikberg (Inkan)]

Godmorgon! Tänk så mycket fin information det har kommit här; både bilder och motiveringar samt historik. Det verkar som om gåtan är löst.
Känner att jag borde ta en tur och titta på Stenhammmar -väl där kanske alla pusselbitar faller på plats.
mvh
Inkan