Göteborgs rotar / stadsdelar

[Marianne Elfström]

Ungefärliga förhållanden rotar / stadsdelar i Göteborg -  gränserna har varierat
 
1a - 4e roten ......... Inom Vallgraven
5e roten ................ Inom Vallgraven och Nordstaden
6e - 10e roten ........ Nordstaden
 
6e kvarteret ........... Nordstaden
7e - 9e kvarteret .... Inom Vallgraven
10e kvarteret ......... Pustervik
 
(kvarteren kom till när muren revs i början av 1800-talet)
 
 
11e roten .............. Masthugget (Masthamnarna)
 
 
Östra Haga ............ Haga
Västra Haga ...........  
Nya Haga ..............  
 
 
12e roten .............. 1717-1867 donationsjorden utanför stadskärnan
........................... 1867-1894 uppdelad i 13e - 20e roten
........................... därefter restområde kring Kviberg
 
 
13e roten ............. Vasastaden (1867)
14e roten ............. Lorensberg (1867)
15e roten ............. Heden (1867)
16e roten ............. Stampen (1867)
17e roten ............. Gullbergsvass (1880)
18e roten ............. Olskroken (1880)
19e roten ............. Bagaregården och en del av Kålltorp (1894)
20e roten ............. Gamlestaden (1894)
 
 
Majorna roteindelades 1868 innan sammanslagningen med Göteborg (samma år)
 
Majornas 1a rote .... Majorna
Majornas 2a rote ....  
Majornas 3e rote ....  
Majornas 4e rote ....  
Majornas 5e rote .... Stigberget
Majornas 6e rote .... Olivedal
Majornas 7e rote .... Kommendantsängen
 
 
 
Stadens fastighetsbeteckningar
 
1600-talet - 1923 ... rotar/stadens kvarter - tomter/husnummer
1923/1930 - 1984 ... stadsdelar - kvarter - tomter/stadsägor
1984 - ..................  trakter - block - enheter (efter datoriseringen)
 
 
.
 
(Meddelandet ändrat av Marianne 2012-07-26 10:33)

[Marianne Elfström]

Tillägg:
 
När det gäller uppdelningen av 12e roten som gjordes vid olika årtal, så var det när stadsplan/tomtindelning beslutats.
De gamla husen som inte låg enligt de nya kvartersindelade planerna låg fortfarande i 12e roten.
Det var först när nya hus byggdes inom planerade kvarter som de fick det nya rotenumret.

[Harald Nordius]

Det där med Majornas rotar stämmer väl inte. Roteindelningen finns redan i husförhörslängden 1812-1818 (Göteborgs Marieberg AI:2). Men någon sjunde rote fanns inte, utan sjätte roten omfattade de nuvarande stadsdelarna Olivedal, Kommendantsängen och större delen av Annedal.

[Neta Hedberg]

Jag forskar just nu på min morfars föräldrars förflyttningar i Göteborg runt och efter förra sekelskiftet. Där ser jag att de 1908 bor på 7R 8/4 5. När jag söker efter sjunde roten så hittar jag en karta från 1901 med förslag till nya roteindelningar för Majorna. Där ser man att sjunde roten blir den på Kommendantsängen. Detta ser ju ut att vara ett förslag så möjligheten finns att det aldrig genomfördes. Jag letar vidare efter klarhet. Men om du Harald har något som visar att detta inte blev genomfört så vill jag väldigt gärna veta det så jag har koll på min egen forskning.


Jag bifogar ett utsnitt av kartan som visar sjunde roten. Hela kartan hittar du på länken nedan. Du måste dock ha gratisprogrammet djvu installerat för att se den.


http://search.arkivnamnden.org/repository/kartor/centrum/FIc280.djvu

[Marianne Elfström]

Harald.
Denna lista har jag förstås inte hittat på själv! (Det är enbart tillägget som jag kommit på alldeles på egen hand.)
Efter att ha kollat i gamla böcker mm och samrått med en erfaren lantmätare kom vi fram till att listan var i det stora hela korrekt.

Jag hade själv svårt att komma underfund med Göteborgs indelningar, men jag har inte gått närmare in på Majornas rotar innan 1868 då Majorna inkorporerades med Göteborg.

Tänkte att det kanske inte var så dumt om listan, som jag gjort upp till mig själv, låg lättillgänglig här på AF och förhoppningsvis även kunde hjälpa någon annan.

Meningen ”Majorna roteindelades 1868 innan sammanslagningen med Göteborg (samma år)” vet jag med bestämdhet att jag läst i någon handling, men kan nu inte minnas var.

Mvh
Marianne

[Harald Nordius]

Som jag skrev så framgår det ju av Mariebergs hfl att indelningen i sex rotar fanns 1812. Rotekartan från 1888 visar ju också att det då fortfarande var sex rotar. Man kan också i gamla hfl för Karl Johan se att en del av det nuvarande Annedal hörde till Majornas sjätte rote. Jag antar att det ändrades när Annedal fördes till Haga församling. Sedan var det tydligen så att man omkring 1901 skilde ifrån en del av det som återstod av sjätte roten till en sjunde rote. Jag har inte haft anledning att forska där kring den tiden, så det var nytt för mig. Den informationen tackar jag för. På kartan som Neta länkade till ser man också att det gjordes en del andra ändringar av roteindelningen. Bl.a. flyttade man Bangatans östra sida från tredje till femte roten. Så Mariannes lista över samband mellan rotenummer och stadsdelsnamn stämmer, men den roteindelningen är alltså från 1901 och inte 1868. Det kan ju vara bra att känna till att det finns två delvis olika roteindelningar, en från 1800-talets början och en från 1901.

[Marianne Elfström]

Det var bra att du uppmärksammade mig på detta.
Jag har tyvärr inte möjlighet att kolla dina uppgifter just nu, men det är ju upp till var och en som är intresserad av frågan och som läser inläggen.
Återkommer kanske lite senare när jag känner mig lite mer alert.

[Margareta Danielsson]

Masthuggs församling är minst sagt rörig mellan 1883 och 1908.

Rote 7 gällde området Annedal, som blev egen församling 1908, men delar av roten tycks ha förts till Haga, ser man om man följer någon person från den roten. 

Göteborgs Oscar Fredrik A I/1 (1883), bildid: C0040967_00007. Bild 7 i SVAR, höger sida. Bild 6 beskriver den geografiska ändringen av Masthuggs församling.

Här står att man för enkelhetens skull placerat Masthuggs församling under Oscar Fredriks mellan 1883 och 1908. https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis%200e3ad426-77a4-11d5-a6f2-0002440207bb&tab=post&flik=1


mvh Margareta

[Harald Nordius]

Det är ju inte bara Masthuggs församling som är rörig. Man ändrade församlingsindelningen 1883 och 1908 och så ändrade man Majornas roteindelning 1901. Efter inkorporeringen av Majorna 1868 hade man en territoriell församling i väster, Karl Johan, och flera församlingar i den äldre delen av staden som inte var territoriella. Karl Johans församling sträckte sig från gränsen mot Nya varvet i väster till gränsen mot Änggården och Krokslätt Nordgården i öster och var indelad i sex rotar. Om man tittar t.ex. i Göteborgs Karl Johans församlings kyrkoarkiv, Uppgifter till husförhörslängden, SE/GLA/13186/H I b/11 (1870), bildid: C0040843_00405 (Göteborgs Karl Johan (O) HIb:11 (1870-1870) Bild 400 / sid 791 (AID: v35120.b400.s791, NAD: SE/GLA/13186)) så hittar man i Majornas sjätte rote ett hus på Brunnsgatan, d.v.s. det nuvarande Annedal.


1883 delades hela staden in i territoriella församlingar. Då bildades två nya församlingar, Masthugg och Haga och till dem fördes delar av Karl Johans församling. Till Masthugg fördes en del av Majornas tredje rote (Bangatans östra sida), hela femte roten och större delen av sjätte roten. Till Haga fördes resten av sjätte roten, det nuvarande Annedal. För den delen slutade man då också att använda beteckningen Majornas sjätte rote. I stället står det Annedal eller Albostaden i kyrkböckerna. Det finns dock några få fastigheter som kallas f.d. Majornas sjätte rote av något skäl som jag inte vet.


1901 delade man det som var kvar av sjätte roten i två, sjätte och sjunde roten. Man flyttade dessutom över den del av tredje roten som tillhörde Masthugg till femte roten och gjorde en del justeringar för att gränserna skulle följa det nya gatunätet.


1908 bröts Annedals församling ut ur Haga. Till den fördes då också från Masthugg Majornas sjunde rote (Kommendantsängen). Dessutom bildades två nya församlingar av Masthugg och delar av Karl Johan. Masthuggs församlingskyrka hette Oskar Fredrik och den delen där den låg fick detta namn. Den andra delen fick namnet Masthugg och fick som vi ju vet bygga sig en ny kyrka. Skatteverket anser att Oscar Fredrik är utbruten ur Masthugg, men Riksarkivet tycks ju mena att Oskar Fredrik bara är ett namnbyte medan 1908 års Masthugg är en ny församling. Förmodligen var det väl så att kyrkböckerna blev kvar i Oskar Fredrik vid delningen.

[Thomas Kristiansen]

Är det någon som vet var Johannedal i Mariebergs 6 rote ligger någonstans motsvarande dagens karta? Datum ligger runt 1815
Med vänlig hälsning Thomas

[Harald Nordius]

I textdelen till en karta över Älvsborgs Kungsladugård från 1850 står att det låg mellan Olivedal och Breda vägen. Tittar man på själva kartan så ser det ut att var ungefär där Nordostpassagen och Vegagatan ligger numera. Fastigheten var ganska lång i nord-sydlig riktning. Husen låg i den norra delen, ungefär där korsningen Prinsgatan-Vegagatan ligger nu.

[Leif Lundkvist]

Det torde vara i området av nuvarande Vegagatan 3. I bostadsområdet väster om Vegagatan fanns parallellgatan Johannedalsgatan. Varken av hus eller stadsplan finns något kvar idag.

[Harald Nordius]

Johannedal ägdes enligt boken Göteborgs gatunamn av en handlande Samuel Dahlin. Nedan är ett utsnitt ur 1888 års karta. I nederkanten ser man en byggnad med en trädgård framför och norrut från den leder Dahlinsgatan. Trädgården och byggnaden kan återfinnas på 1850 års karta över Älvsborgs Kungsladugård. Byggnaden är en av två byggnader på Johannedals ägor och ser ut att vara huvudbyggnaden. Den ligger ungefär där Prinsgatan 12 ligger numera.

[Thomas Kristiansen]

Stort tack! visste inte att Marieberg gick ända dit. Synd att det inte fanns husnummer i hf-längden tidigt 1800. Men Johannedal var inte stort på den tiden heller, Finns bara några sidor i hf med boende i Johannedal.

[Harald Nordius]

Johannedal var ganska stort, men det var en lantbruksegendom, så det bodde inte så mycket folk där. Den upptog dalgången väster om Nordhemsberget och en del av bergen på dalgångens västra sida. Arealen var 14-15 hektar i nutida mått. De två byggnaderna låg i norra änden. På utsnittet nedan ur kartan från 1850 ser man huvudbyggnaden t.h. och en långsmal trädgård på dess södra sida. Längre till vänster ligger det andra huset. Vägen som börjar i västlig riktning och sedan svänger söderut går ungefär i den senare Johannedalsgatans sträckning.

[Thomas Kristiansen]

Väldigt roligt att se.  (Antar att det menas dom två små fyrkantiga huskropparna under tomten 348?)  Undrar vad dom två stora huskropparna är

[Nancy Grönholm]

Hej, jag har denna notering i Masthuggs födelsebok 1941:
 13. 13/4 6.
Jag har hittat (det jag tror är) 13/4 i Stigberget/Masthugget (riksarkivet) men jag kommer bara till 13/4 5 innan det tar slut. De digitala fastighetslängderna sträcker sig dock bara till 1940 - kan det ha tillkommit nr efter det?
Är det någon som har koll på det - eller har en annan förklaring?

Tack på förhand,

Nancy

[Harald Nordius]

Trettonde stadsdelen är Stigberget och trettonde kvarteret nr 6 i Stigberget börjar här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00065802_00173

[Nancy Grönholm]

Tack så mycket! Verkligen, jag ville nästan ge upp

Trettonde stadsdelen är Stigberget och trettonde kvarteret nr 6 i Stigberget börjar här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00065802_00173

[Göran Thunberg]

Hej
Jag har kört fast lite på en adress i Göteborg.
Det står att de flyttade till Christine församling. Där föds ett barn och moderns adress anges till R17 3/4 3.
Jag undrar om den roten/huset ligger i den församlingen och om någon vet om det går att översätta till dagens adresser?

[LarsOlof Lööf]

Göran,
Adressen skall i alla fall utläsas: 17 roten 3 kvarteret no 3. Lär ligga utanför själva stadskärnan inom Vallgraven. I de äldre adresskalendrarna kan man bläddra fram genom rotarna och säkert finna platsen.
H LarsOlof

[Ben Weller]

Göran,
du skriver inte vilken person det handlar om, eller vilken tidsperiod.

Här länk till sidan för åren 1914-1922 
Göteborgs Kristine församling Fastighetslängder A II ba/3 (1914-1922) sida 225
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00065636_00118

för åren 1922-1932
Göteborgs Kristine församling Fastighetslängder, A II ba/6 (1922-1932)  sida 225
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00065639_00116

Dagens adress/läge; googla Kvarteret Platinan, göteborg
Fastighetsbeteckningen är Gullbergsvass 3:3 (nu som då)

[Harald Nordius]

Gatuadressen då var Velandagatan 10. Den numera försvunna gatan låg där den nya Hisingsbron går. Nummer 10 var den femte tomten på vänster sida räknat från älven.

[Gunnar Karlsson]

I denna tråd Har Marianne Elfström gjort en gedigen redovisning av Göteborgs rotar, som för mig är i stora delar ett mysterium. Jag har min hustrus farmor som flyttar in till 14 32/4 3 (Göteborgs Oscar Fredrik (O) BI:7 (1935-1944) Bild 2030 / sid 428 (AID: v209242.b2030.s428, NAD: SE/GLA/13189), (hon finns på löpnummer 44, Rut Astrid Linnéa Karlsson) som jag uppfattar som rote 14, och sedan kanske kvarter 32, men sedan vet jag inte vad som åsyftas efter snedstrecket.


När jag tittar i Mariannes lista så skulle rote 14 vara i stadsdelen Lorensberg, men när jag försöker hitta var nånstans i Göteborg detta var så gick jag in i fastighetslängden (Göteborgs Oscar Fredrik (O) AIIc:27 (1926-1939) Bild 3290 / sid 1646 (AID: v198494.b3290.s1646, NAD: SE/GLA/13189) kollade om jag kunde se var detta var nånstans, men då hamnar jag i stadsdelen Olivedal, och på vissa blad står det gator, och där fanns Paradisgatan och Fjällgatan nämnda i kvarter 32, men jag hittar inte min hustrus farmor i kvarter 32. Jag gör nog nåt fel här, men vet inte vad.


I Mariannes lista står det ett årtal inom parantes, vilket jag inte vet hur man skall tolka, är det att rote 14 tillkom 1867 ? Stämmer det, så var tillhörde då dessa stadsdelar, innan 1867 ?

[Jörgen Tollesson]

På 1920-talet övergav Göteborg det gamla rotesystemet och indelade i stället staden i stadsdelar.

"14 32/4 3" betyder stadsdel 14 (Olivedal), 32:a kvarteret (/4 = fjärdedel = kvarter), tomt 3.

I den fastighetslängd som du hänvisar till är detta på sidorna 1653-1660. Men det är bara hushållsföreståndarna som står i fastighetslängden. Därifrån hänvisas sedan till det uppslag i församlingsboken där hela hushållet finns. Om hon inte hyr en egen lägenhet, utan bor inneboende, så lär det vara förklaringen till att hon inte står med.

I inflyttningslängden hänvisas till uppslag 3100 i församlingsboken (som enligt arkivförteckningen är AIIa:71), men den går till 1964 (alltså efter sekretessgränsen) och finns inte på nätet. Du kan kontakta landsarkivet för att få veta vad det står där.

[Gunnar Karlsson]

Tackar för informationen.


Då var jag inte helt fel ute i alla fall, men fastnade på ovetskapen om att rotsystemet övergavs nån gång på 1920-talet. Får ta mig till landsarkivet, eller riksarkivet, som Gbg:s arkiv numera heter, och gräva djupare.