Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-31

[Siv Malmgren]

Är det någon som med hjälp av tornet och kyrkan i bakgrunden kan lista ut var fotot är taget?

[Bo Berndtsson]

Vad är det för torn till höger om kyrktornet? Det påminner lite om Kärnan i Helsingborg från norra hamnen, men då borde det ha varit byggnader på vänstersidan. Är det fyrkantiga tornet månne ett vattentorn?

[Peter Karlsson (Peterk)]

Nog tycker jag det är ett runt torn - och då faller Kärnan (fast det stått så länge :-)
-Vad är det som påminner om pyramider.. tält -eller..? Personen 'känns' som en militär i uniform tycker jag. Från norr kan hursomhelst detta kort inte vara taget av skuggan att döma.
Tornet är ju ganska signifikant; tycker nästan det känns bekant, måste det vara i Sverige tro.. Kanske någon tågexpert kan reda ut om det är svenskt stuk på vagnarna..?

[Bo Berndtsson]

Är det möjligt att få en delförstoring av vagnarna och tornet?

[Siv Malmgren]

Här kommer en något förstorad bild av tornen. Jag har fått ett förslag på Nynäshamn i Postvagnen,
där tågexperterna huserar.  

[Mikael karlsson]

Tog Mig friheten att förstora hela bilden och göra om den till gråskala.. Jag tycker mig ana en storstad i bakgrunden Göteborg/stockohm eller något liknande kanske ?

[Peter Karlsson (Peterk)]

Jag blev först inte klok på personens huvud som såg ut att sitta uppe i luften, men ser nu (på den mellersta bilden kanske bäst) att det bör vara toppen på hans mössa som lyser, ansiktet är skuggat.. Ser det inte ut att vara en sådan där mössa de hade runt första världskriget, landstormen tror jag det hette.. Den har uppvikta mörkare kanter bl.a.
-Det här placerar väl inte bilden så mycket bättre rent geografiskt; men kanske den tidsbestäms rätt bra med tanke på uniformen. Då kanske det är någon form av militärtält ändå - det pågick väl en del aktivitet/övningar och annat..
Rätt stor stad bör det vara som sagt, det är ju ytterligare en (kyrka?) eller så till höger om tornet, säkerligen större och högre belägen än den vi ser till vänster.

[Siv Malmgren]

Jag har gjort ytterligare en förstoring och då tycker jag att det ser ut som hamnkranar som sticker upp, till höger om det runda tornet.

[Ann-Helen Lindroos]

Angående tidsbestämningen: Tåget ser tämligen modernt ut, men uniformen associerar till första världskriget. Men det var faktiskt så att vissa soldater fick ut gamla landstormsuniformer i början av andra världskriget för det fanns inget annat att ekipera dem med. Detta var alltså 1939-möjligen början av 1940. Den trekantiga hatten med de mörka uppvikningarna förvirrar ögat men hörde till landsstormsuniformen. Kanske en liten ledtråd?

[Peter Karlsson (Peterk)]

Tornet är nog inte så stort i själva verket, det ligger helt nära bakom träden och är kanske idag dolt av moderna större byggnader..
-Här är en bild på Akademiska Föreningens hus i Lund - den uppvisar rätt stora likheter stilmässigt (sena 1800-talets riddarromantik) och illustrerar väl hur det kan ligga till; dvs att tornet är ett hörn eller gavel på en mer ordinär byggnad. Det syns ju också här ovan nu att så nog är fallet..

 
Kyrkspiran sedan är mycket lik Linköpings domkyrka - men å andra sidan är det ju ingen unik utformning på den..

[Rune Edström (Rune)]

Hej
Drar till med en gissning att det är militären som vaktar när tysktågen under kriget stannar för utspisning.
mvh
rune

[Lars Westlund]

Uniformen som mannen bär liknar ju onekligen en s.k. landstormsuniform som bars under första världskriget. Någonstans bak i min träskalle klingar en klocka som säger att de uniformerna användes även i början av andra världskriget här i Sverige och då särskilt av vad vi idag kallar för hemvärnsgubbar. Rune Edströms gissning är nog inte helt osannolik, någonting däråt skulle jag också gissa på.
 
MvH
 
Lars Westlund

[Torbjörn Norman]

Den sista vagnen, som man ser gaveln på, torde vara en ångvagn. Trappan-stegen på gavel var till för att man skulle komma upp på taket vi påfyllning av vatten och kol. Ångan från loket brukade inte räcka till för att värma långa persontåg. Det behövdes mycket vatten som snabbt kunde fyllas på ångloken. Därför fanns det ofta  mindre vattentorn i anslutning till järnvägsstationerna. Kanske är det ett sådant vi ser på bilden.
 
Antar vi att det är ett tysktåg så åker officerarna i de två personvagnarna som syns på bilden. Kanske den sista är en sovvagn. Och de måste ha varmvatten i tvättställen även när det är varmt ute. De vanliga soldaterna åkte i vanliga godsvagnar där de fick sova på utbredd halm. Var det kallt kunde man ha en kamin att elda i.
 
Är det en hamnkran i bakgrunden så är det kanske havet vi ser till höger. Det sitter ett par soldater på en bänk framför tälten. En står. Det hela verkar mycket fridfullt. Det kommer ingen rök från ångvagnen. Inga vapen syns. Skulle det finnas tyska soldater på tåget skulle det vara omringat av beväpnade vakter. En fotograf skulle inte vara önskvärd.
 
Tåget kanske står och väntar på att en båt skall komma med soldater och vapen. Danmark var ockuperat av Tyskland. Havet ville man undvika så mycket som möjligt. Vilka hamnar i Skåne tog emot soldater. Jag tror inte tyskarna vågade sig ut på Kattegatt, där engelsmännen hade härraväldet?

[Rolf Liljhammar]

Hej!
Jag tror att vi är ute i fel krig. Vi hade ju  
en viss beredskap även under första  
världskriget,  
vilket stämmer bättre med uniformen.
Tälten är också av en gammal modell, som  
jag tror  
var mer eller mindre avskriven vid andra  
världskriget.
Att man skyltade med så pass gammal  
materiel som  
m/10-uniformer och tält från  
indelningsverkstiden  
inför Europas då främsta militärmakt tror jag  
inte.
Där gällde det att visa upp fullgod materiel.
 
Dessutom saknar jag elledningar för tågen.  
Visserligen var väl fortfarande ångloken de  
vanligaste på 40-talet, men elektrifieringen  
hade  
börjat. På ett hamnområde (?) eller ett så  
pass  
stort spårområde som bilden visar, borde  
ledningar finnas uppsatta.
 
Således bilden bedömer jag tagen kring  
1914-18.
 
Hälsn  
 
Rolf L

[Torbjörn Norman]

Några fler tankar. Varför har soldaten svarta band på armarna? De tyska flaggorna hade runt 1935 liggande fält varav det övre är svart. Vid 1934 års slut uppges SJ:s banlängd vara 7.446 km varav 2.142 km var elektrifierad. En av de tidigast elektrifierade bandelarna (säkert före första världskriget) var malmbanan mellan Luleå och Riksgränsen (ca 400 km). Hamnspår och dyligt var bland de sista som fick elledningar. I allmänhet fick de det aldrig då ledningarna var i vägen för kranar och andra lastanordningar.
 
Kan bilden vara tagen i Tyskland? När satte Hitler in hakkorset i flaggan?

[Bo Berndtsson]

Malmbanan elektrifierades 1910-1915 mellan Kiruna och Riksgränsen, resten ner till Luleå var klar 1923. Elektrifieringen av Västra stambanan var klar 1926, Södra stambanan 1933.
Den först elektrifierade enskilda järnvägen var, om jag läst rätt, Göteborg-Borås jvg 1936.
Så nog fanns det gott om oelektifierade delar på det drygt 16000 km långa svenska järnvägsnätet omkring 1940. Just hamnspår var väl sällan elektrifierade, luftledningen var i vägen för lastning/lossning med kran.
 
Vagnarna är lite svårt att identifiera. Godsvagnen närmast kameran har högvälvt tak, något som på SJ infördes 1927 med litt. Grh. När infördes denna vagntyp på enskilda järnvägar?
Personvagnarna påminner om SJ:s 1910-talsmodeller med slutna vestibuler, men sådana fanns även i Tyskland .

[Ulf L Eriksson]

Några kommentarer om
Jänvägsfordonen:  
- Torbjörn Normans teori om att sista vagnen skulle vara en ångvagn av svensk modell avvisas av det skälet att ingen gaveldörr syns på bilden. Det hade flertalet svenska ångfinkor som kan komma ifråga. De som inte hade gaveldörr hade i stället andra signifikanta särdrag som skulle ha synts på bilden. Tågvärmevagnar av motsvarande typ är inte kända från utlandet.  
- På kylvagnar har uppstigningsanordning på vagnsgaveln, helt lika den avbildade, förekommit i Sverige och sannolikt även utomlands. På svenska kylvagnar av en typ (H3) som mycket väl kan vara den avbildade, infördes högvälvt tak 1907. På den vagntypen fanns också högt placerad kup? för bromspersonal, vilket kan vara den upphöjning som anas ovanför vagnstaket. Den goda överensstämmelsen med en svensk kylvagn utesluter emellertid inte att den också kan vara utländsk.  
 
Spårområdet:
- Att vagnarna verkar vara placerade på ett hamnspår (med gaturäls) utan några tecken på stationsområde eller tågspår i närheten tyder inte på att det handlar om en pågående transport, transitering eller dylikt. Det ser mer ut som en destination för person- och färskvarutransport till fartygsterminal eller det omvända.  
 
Militär närvaro:
- Behöver den synbarligen avspända militära närvaron över huvud taget tyda på att tidpunkten sammanfaller med krig eller beredskap?
 
- Finns det med säkerhet något samband mellan järnvägstransporten till eller från platsen och militär (in-) aktivitet?

[Bo Berndtsson]

Först en rättelse till mitt förra inlägg: När jag kallade GBJ för den första elektrifierade privatbanan, menade jag normalspåriga. Elektrifierat smalspår fanns långt tidigare i Östergötland.
 
Så en jämförelsebild, SJ litt H3 sedd från bromshyttsändan. Är det en sådan här vagn som avslutar tåget på den bild vi försöker datera och lokalisera?
 

[Torbjörn Norman]

Mattransportvagnarna var ju oftast vita men blev naturligtvis med tiden allt smutsigare. De små takluckorna i bägge ändarna skulle alltså kunna vara för påfyllning av is.  
Vita militärtält var ju vanliga i början av 1900-talet. Då kan ju hamnen finnas på många ställen. Var det färsk fisk i kylvagnen? Göteborg hade ju land på andra sidan om Göta älv.
Kyrktornet stämmer inte med Trelleborg.  
Kan bilden vara spegelvänd?

[Rolf Liljhammar]

Hej igen!
 
Jag har nosat litet i tillgänglig litteratur och  
är personligen övertygad om att bilden är  
tagen  
under första världskriget och visar delar av vår  
dåvarande neutralitetsvakt.
1914 års härordning, som snabbeslutades  
vid  
krigsutbrottet 1914 syftade till att värna om  
landets självständighet.
 
Under neutralitetsvaktens första skede kom  
landstormsgubbarna att bli den populäraste  
symbolen för Sveriges fredsvilja.
Lanstormen byggde i stor utsträckning på  
frivilliga insatser. Utrustningen blev  
legendarisk på gränsen till parodisk.
Halmhattar och plommonstop var lika vanligs  
som  
den Karl XII-inspirerade trekantiga hatten.
En armbindel var väl den enda enhetliga  
utrustningsdetaljen.
Enligt dåvarande krigslagar hade denna  
utrustning  
inte räckt för att klassa förbanden som  
reguljära  
stridande enheter, utan skulle av en fiende  
kunna  
klassas som partisaner och kunna avrättas  
på  
stället.
 
Nåja, landstormen ersattes på hösten 1914  
med  
reguljära förband med efter tidens mått mätt  
relativt god utrustning.
 
Bilden visar sannolikt någon enhet ur den  
dåvarande neutralitetsvakten.
 
Men var någonstans???
 
Mvh
 
Rolf L

[Ingrid Berg]

Bilden skulle möjligen kunna vara tagen på kajen i Umeå. I så fall är tornet stans första brandstation, numera Caf? Station. Kyrktornet stämmer någorlunda. Kajområdet och gatan till vänster stämmer. Jag har letat bilder på brandstationen, men inte hittat någon bra just nu, så jag får väl gå dit och titta efter i stället. Jag hittade iallafall en bild som visade att det en gång i tiden verkligen fanns järnvägsspår på kajen. Det jag blir lite osäker på, ifall bilden är tagen i Umeå, är vad som sticker upp till vänster om kyrktornet?

[Bo Berndtsson]

Ingrid
Är det tornet till vänster du menar? Bilden är knyckt på Umeå kommuns hemsida: www.umea.se.
 

 
Bilden är en delförstoring, därför den dåliga skärpan.

[Staffan Bengtsson]

Jag har jämfört med ett gammalt vykort från Umeå och det ser ut att vara samma torn. Fönsterna har exakt samma placering. Vykortet är taget ur en annan vinkel, så kyrktornet syns inte

[Staffan Bengtsson]

Faktum är att ett liknande vykort, där tornet finns med, kan beskådas på auktionssajten www.tradera.com. Gå in under kategorin vykort, välj Västerbotten och därefter vykortet som (felaktigt) benämns Umeå Stationsområdet 1906 (med sluttid den 8 september 14.36).

[Åke Forsmark]

Jag har tittat på bilden från 1906 och på denna bild. På 1906 bilden är träden små, men på denna bild är de uppvuxna. Så andra världskriget är nog en rimlig tidpunkt. Den mystiska kranen kan jag inte säkert förklara, men den ser ut att ligga vid det industriområde som numer härbärgerar designhögskolan.

[Bo Berndtsson]

Det verkar som om Ingrid Berg har hittat rätt plats. Tornets krenelering som skjuter ut utanför fasadlivet och fönstren som sitter på olika höjd stämmer ju bra med Umeå-vykortet.
Det som sticker upp till vänster om kyrktornet kan vara kupolen på Westerbottens banks hörntorn, eller kanske rådhusets takspira.

[Siv Malmgren]

Tack för alla intressanta tillägg.
Vi hade en svag misstanke om att det kunde vara Umeå, men kände inte riktigt igen miljön.

[Olle Elm]

Hej,
För alla oss som följt dramat, kanske det vore  roligt att se vykortet;

[Staffan Bengtsson]

Hej Olle
 
Kan du, på ett pedagogiskt sätt, förklara steg för steg hur du gör när du kopierar kortet från Tradera och lägger in det här i Anbytarforum?

[Olle Elm]

Hej Staffan,
Så här gör jag (det finns säkert andra sätt)
- Går till Tradera.com och letar reda på bilden - alltså, så att vykortet syns på skärmen.
- Tycker därefter på höger musknapp och väljer Save picture as (Explorer).
- Sparar sedan ner bilden på min hårddisk på ett särskilt skräpställe.
- Går därefter in i Utforskaren och kontrollerar att det är en jpg-fil och att den ej är större än 100.
- Skriver mitt meddelande här i Anbytarforum och använder det kommando som finns för infogande av bilder - kommandot image (som när Du använder det, gör det möjligt för Dig att hämta den förut sparade filen med vykortet på Din hårddisk och ladda ner den i meddelandet).
Om Du tycker det är problematiskt att lägga in bilder, gå till Gamla bilder: Bildgåtan:, där en enkel instruktion finns.  
Vänligen,
Olle