Äldre inlägg (arkiv) till 15.3.2002

[Bert Berglund]

Någon som vet vilken svensk kyrka detta är,  
själv tror jag att den ligger i närheten av  
Söderhamn.

[Gudrun Åhrlin]

Hej!
 
Jag känner inte igen att denna kyrka skulle finnas inom Söderhamns kommun.  
Jag har försökt leta bilder på andra kyrkor inom Hälsinglands gränser, men jag går bet.
 
MVH Gudrun Åhrlin

[Bert Berglund]

Tack Gudrun, jag antog att kyrkan kunde höra  
hemma någonstans kring Söderhamn  
eftersom jag  
fått den tillsammans med ett par andra bilder  
som  
är tagna i Söderhamn. Så kyrkan kan ju höra  
hemma  
varsomhelst i Sverige, men jag tycker ändå  
där är  
något med bilden som påminner om norra  
Sverige.

[Kurt Persson]

Kan det vara Dalhems kyrka från 1878. Ligger mellan Gamleby och Tyllinge, Linköpings stift.
Ref Bokverket Våra Kyrkor.
mvh
Kurt Persson

[Carl-Johan Ivarsson]

Det är nog inte Dalhems kyrka i Linköpings stift, även om det finns vissa likheter. Jfr Våra kyrkor sid. 118.
Dalhems kyrka har rundbågiga fönster och ljudöppningar i tornet. Takformen på korsarmarna är också annorlunda.  
Men det är klart att det kan ha förändrats. Jag har inget bättre förslag att komma med.

[Torbjörn Norman]

Det är troligen en kyrka norrut med tanke på de höga bergen som finns i bakgrunden. På andra sidan det lilla vattendraget ser det ut som en järnvägsbank. Med några förrådsbyggnader intill. Och kanske ett tvåvånings stationshus av trä i mitten. Därbakom kan skönjas ytterligare en vattenspegel.
I bakgrunden till höger verkar det finnas ytterligare bebyggelse på en sluttning. Där ser t o m ut som det skulle finnas en kyrka till.
Bodarna runt kyrkan talar också för att det är norrut där man har långt att åka till kyrkan. De stora fönstren talar för en förhållandevis ung kyrka. Solen står relativt högt och kommer från höger på bilden = söder. Skuggorna på kyrktaket bl a. (Möjligen en bit in på eftermiddagen.)
 
Och var befinner sig fotografen. På en kulle eller  i en hög byggnad? Knappast i en helikopter? Varför ligger kyrkan så lågt?

[Torbjörn Norman]

Åre har 2 kyrkor. En medeltida av sten med träklockstapel och en byggd av trä 1899. Hur ser den ut? Då skulle det vara Åreskutan i bakgrunden. Det varkar vara björkar planterade runt kyrkan några år innan kyrkan fotades.
Tyvärr har jag bara bilkartan att titta på så jag kan inte jämföra terrängen. Åresjön skulle i så fall ligga bakom fotografen.

[Anna Berg]

Kyrkan påminner om Näskotts kyrka i Jämtland. Kan det vara den? Vet att Näskotts kyrka byggdes om lite på 1950-talet, men ej hur pass det ändrade  utseendet. Kanske vore det bäst om du mejlade bilden till svenska kyrkans hemsida och bad om hjälp.

[Agneta Prestberg]

Hej på er alla!
 
Så mycket kan jag säga, att det inte är Åre kyrka.  För Åresjön är mycket större än den lilla pölen som syns i bakgrunden. Och Åreskutan skulle i så fall ligga på den sida där fotografen stod.   Mvh/Agneta

[Bert Berglund]

Hej på er alla och tack för att ni är så  
hjälpsamma, jag hoppas på fler förslag på var  
kyrkan kan höra hemma. Det enda jag vet  
själv är  
det är i norra Sverige.

[Sara R]

För just kyrkor kan jag varmt rekommendera Riksantikvarieämbetets databas Kulturmiljöbild. Det finns _massor_ med kyrkor inmatade här. Visst, det kräver lite detektivarbete, men det är väl bara kul. Jag sökte på Jämtlands län och fick 58 sidors träff på kyrkexteriörer. Tänk på att välja text istället för tumnagelbilder så går det snabbare!! Där är ju många bilder på samma kyrka.
 
http://www.raa.se/kmb/normal.asp
 
Lycka till!

[Janne Högdin]

Näskotts kyrka är det inte, ej heller någon av Åres kyrkor. Åre nya kyrka i Duved är byggd i trä, den gamla är byggd i helt annan stil.
Janne H

[Peter Karlsson (Peterk)]

Vi skall nog här ta fasta lite på det som Bert skrev tidigare; att det bl.a löper en järnvägsbank på andra sidan vattnet. -Vattnet förresten lär väl i detta fall vara någon av våra norrlandsälvar gissar jag; det är ju en tydlig del av en meanderslinga av älven vi ser löpandes åt höger i bild (och hitåt?) bortom kyrkan.
-Så vad har vi: bördig slingrande älvdal med rätt skapligt berg på ena sidan samt en järnväg mellan älven och bergssidan.. -alla som vill gräva i topografiska kartor är välkomna att försöka identifiera vidare..
Kan Ångermanland även passa in på detta? -eller ser berget alltför högt ut för det..
Mvh/Peter

[Lars Olsson]

Kan det vara Transtrand Stämmer med bergen och älven.

[Mikael Edberg]

Transtrands kyrka är det nog inte. Se bilden på följande sida.
 
http://www.svenskakyrkan.se/pastorat/limatranstrand/serv01.htm

[Karl Svensson]

Är det ett flygfoto eller är det taget från en plats som ligger högre än kyrkan ?
Är det så att det vi ser överst till vänster är en del av ett flygplan eller är det en skada på fotot.
Järnvägsbanken kan också vara en vägbank eller så är det bara älven som skurit sig ner genom århundraderna.
Vad jag kan se så är det en kyrka i en dalgång där älven slingrar sig fram med åtmistone ett högt berg. Kyrkan bör ligga söder om älven om vi inte är uppe under midnattsolen och fotograferar. kyrkan i bakgrunden kan ju egentligen vara någon annan stor bygnad (sågverk gruvtorn)

[mats sundstrsm]

Anna Berg har nog rStt med gissningen
NSskotts k:a i JSmtland. Det Sr bara ett
antal fsnsterhsjder som skiljer ( kan vara
renoveringen pO 50-talet)
mvh / mats s.

[Peter Karlsson (Peterk)]

Här är Näskotts k:a enligt RAÄ:s kulturmiljöbild:
 

 
Enligt min karta så ligger väl Näskotts kyrka inte nära någon älv/sjö, utan lite mera 'upp på land'.. Dessutom måste det ha ändrats ganska mycket på fönster & torn i så fall..?

[Lars Öhman]

Det är inte alls omöjligt att Näskotts kyrka såg ut på det viset före ombyggnaden. De egendomligt utstickande fönstren i tornhuven tyder på det. Även antalet fönster och placeringen av dessa ser ut att överensstämma. Däremot är höjden på fönstren ändrad. Tornhuven är ombyggd men i samma stil som den gamla som dock var smalare.
 
I så fall är det nog sjön Alsen vi ser i fonden och längre bort Mattmars kyrka. Till vänster reser sig då Oviksfjällen långt bort. Jag tycker det verkar som om bilden är tagen med teleobjektiv. Avståndet till Alsen är ca fem km, men det ser betydligt närmare ut på fotot.  
 
mvh
Lars Öhman

[Peter Karlsson (Peterk)]

I sådana fall är det något skumt med vädersträcken; här nedan kommer ytterligare en (nyare helt klart) bild från kulturmiljöbild på vilken det anges att den är tagen från sydost - alltså vetter tornet mot väster vilket ju är det normala..
-Men om det är som Lars säger så ligger ju Alsen och Mattmar i princip rakt västerut i bilden; dvs tornet vetter då mot nordost eller något i den stilen..!? -Kan den första bilden här kanske vara spegelvänd..? Det skulle kunna föklara en del.
 

[Janne Högdin]

Med en dåres envishet hävdar jag fortfarande att det inte är Näskotts kyrka! Terrängen runt den kyrkan är helt annorlunda. Jag for förbi den i dag och kunde inte låta bli att titta på omgivningarna. Jag saknar bl a den/det vattenspegel/vattendrag som ligger så nära kyrkan.
Janne H

[Kent Olausson]

NÄSKOTTS KYRKA  
Raä-nr:  2556-K-0001-01-0000  
Upprättat av : M EBELING  
Datum: 95-10-02  
Vid/genom : RAÄ  
Landskap/Län : Jämtland Jämtland  
Kommun/Socken : Krokom NÄSKOTT  
Stift/Kontrakt: HÄRNÖSAND ÖSTERSUND  
Pastorat/Förs.: RÖDÖNS PASTORAT NÄSKOTT  
Fast.h.beteckn:  
Ek.karta : 19E5E  
Koordinater: X= 7025.1400 Y = 1424.7600  
 
Registrerade uppgifter per 2000-08-09  
 
SKYDDSFORM, BYGGNADSKATEGORI
Skyddsform KML 4 kap 3? uppförd före 1940    
Status Församlingskyrka    
Typ och belägenhet Fristående med kyrkogård    
 
KORT KARAKTÄRISTIK
NÄSKOTTS NUVARANDE KYRKA INVIGDES 1878 PÅ ETT HÖGT NÄS NORR OM INDALSÄLVEN, NÅGRA KM. SÖDER OM NÄLDENS SAMHÄLLE.KYRKAN STÅR ÖPPET OCH FRITT MED DET SAMTIDA GRAVKAPELLET PÅ KYRKOGÅRDEN OCH SOCKENSTUGAN/FÖRSAMLINGSHEMMET (INVIGT 1979) SOM NÄRMASTE GRANNAR. RITNINGAR UPPGJORDES AV ARKITEKTEN ERNST JAKOBSSON, MEN ÅTSKILLIGA JUSTERINGAR GJORDES. HÄR STÅR NU EN VITPUTSAD TEGELKYRKA I EN BLANDNING AV NYKLASSICISM OCH NYGOTIK, MED ETT ENSKEPPIGT KYRKORUM MED KOR OCH LÅNGHUS I SAMMA BREDD OCH HÖJD UNDER SADELTAK OCH MED SIDOINGÅNG I LÅNGHUSETS SYDMUR (DEN NORRA MITTEMOT ÄR IGENSATT). I VÄSTER RESER SIG ETT TORN MED HUVUDINGÅNG I VÄSTMUREN OCH MED KONSTFULLT UTFORMAD SPIRA. SAKRISTIAN STÅR NORR OM KORET. UNDER SEN TID (1973) HAR EN UTBYGGNAD MED BRUDKAMMARE BYGGTS I NORRA VINKELN MELLAN TORNET OCH LÅNGHUSET VARVID DEN INVÄNDIGA NORRA TRAPPAN MOT LÄKTAREN TOGS BORT. KYRKORUMMET HAR TEGELTAK, TORNTAKET ÄR AV PLÅT.KYRKORUMMETS TAKFOT HAR EN DEKORATIV LIST OCH TORNETS TAKFOT EN BÅGFRIS. FLERTALET FÖNSTER ÄR HÖGA, KOPPLADE OCH SPETSBÅGIGA. UNDER EN RESTAURERING 1954 IGENSATTES DE MELLERSTA KORFÖNSTREN VARVID ÖSTVÄGGENS MITTPARTI FICK SIN NUVARANDE FORM MED SVAGT RUNDAD INNERVÄGG. ETT NYTT RUM SKAPADES PÅ VARDERA SIDAN. SAKRISTIAN UTÖKADES. ALTARUPPSATSEN FRÅN SOCKNENS ÄLDRE,RIVNA KYRKA MONTERADES.ALTARRINGEN ÄR FRÅN NUVARANDE KYRKANS TILLKOMSTTID (SENARE DEKORERAD PÅ UTSIDAN MOT LÅNGHUSET MED BLADMÖNSTER I JUGENDSTIL), LIKASÅ PREDIKSTOLEN OCH ORGELLÄKTAREN (DOCK UTVIDGAD 1922). DEN LJUSA, TUNNVÄLVDA INTERIÖREN HAR 1700-TALSMÅLNINGAR FRÅN 1600-TALSKYRKANS LÄKTARE MONTERADE PÅ OLIKA PLATSER OCH I KYRKAN FINNS OCKSÅ EN DEL AV DESS OSEDVANLIGT TALRIKA SAMLING MEDELTIDA SKULPTURER (ÖVRIGA I JÄMTLANDS LÄNS MUSEUM.)    
Detta var vad jag hittade om Näskotts kyrka
här fram går att tornet står i väster skulle bilden vara spegelvänd så får jag svårt att förklara skuggorna från tornet.
Det står inget i texten om något sidoskepp utan enbart långhus eller är det sakristioan som vi ser på bilden? Tele objektiv kan juga mycket men att få en halv mil att se ut som 500 meter och när är bilden tagen vad fanns det då för objektiv tillgängliga?
Jag är inte säker men troligen inte Näskott kanske samme arkitekt.
Näskott frösamling har egen hemsida under svenskakyran.se jag kommer tyvärr inte in där kanske någon med bättre uppkopling kan försöka.

[Göran Johnson]

Även om det finns betydande likhet i formspråket med Näskotts kyrka är olikheterna ändå så påtagliga att det knappast kan vara samma kyrka på bilderna. Näskotts kyrka har t ex 2 högre fönster överst i tornet, ett bredare fönster nederst i tornet samt höga dubbelfönster på långskeppet. Av beskrivningen framgår inte att några sådana ombyggnader skulle ha skett och det är svårt att förstå varför de i så fall skulle ha skett. Men Ernst Jacobsson var en flitig kyrkobyggare och var upphovsman till 16 kyrkor. Tyvärr ligger de flesta inte i Norrland, endast Älvros och Jokkmokks kyrkor och dessa kan uteslutas eftersom de är av trä. Övriga kyrkor av Ernst Jacobsson är Näsinge, Bohuslän, Vinköl, Nykyrka och Holmestad, Västergötland, Hököpinge, Tranås och Ask i Skåne, Borgholm, Öland, Gladhammar och Hannäs i Småland, Malexander i Östergötland samt Ölmevalla i Halland. Jag kan utesluta Hököpinge, Borgholm, Gladhammar, Vinköl och Nykyrka. De övriga har troligen inte norrländska omgivningar tyvärr...

[Janne Högdin]

Nu blir jag ändå mer förvirrad. Näskotts kyrka ligger inte på ett näs och den ligger ca 7 km väster om Indalsälvens utlopp ur Storsjön! Men, högt och vackert ligger den!
Jag tror nog mer på terrängen än på kartan den här gången! Janne H

[Kent Olausson]

Hej Janne  
När man tittar på kartan så ser man att du har helt rätt.
Någott näs ligger kyrkan inte på,såvida man inte kallar hela landområdet mellan Alsensjön, Näldensjön och Stor sjön för ett näs.
Och inadlsälven rinner ju genom storsjön söder om kyrkan. Sidan jag hittade informationen på verkar vara riksantikvariämbetets sida på kyrko bygnader i Krokoms komun.
http://www.raa.se/byggnadsreg/REGISTER/23/2309.htm
MVH
Kent

[Per Schröder]

Hej allihop! Jag föreslår att ni kontaktar Anders Nordlöw, som är ordförande i Samlarföreningen Kyrkvännerna, och dels har förteckning på samtliga kyrkobyggnader i Sverige och dessutom har en stor kännedom om hur de flesta kyrkor ser ut. Han har adress Blockstensgatan 33, 603 86 Norrköping. Han om någon borde kunna lösa denna tvistefråga.
Mvh Per S

[Carl-Johan Ivarsson]

Det är lite svårt att se, men jag tror nog att kyrkan som vi diskuterar är en träkyrka, med vitmålad panelbeklädnad. Väggarna ser t. ex. inte särskilt tjocka ut, speciellt vid fönstren. Formspråket skulle jag vilja kalla som en egenartad variant av traditionell nyklassicism (vanligt t. o. m. 1840-tal) med historiserande element. Jag gissar att kyrkan är byggd eller ombyggd omkr. 1850-60.
Jag funderar nästan på om det inte rör sig om en kyrka i Norge. Där finns det gott om kyrkor i fjällmiljö.  
Om det är en svensk kyrka, så tror jag att det i så fall är någon som brunnit eller byggts om mycket kraftigt under förra hälften av 1900-talet.

[Peter Karlsson (Peterk)]

Lustigt, jag skulle just skriva att kanske Norge avgår med segern även här.. (Man har ju fått vänja sig vid det..) Det skulle också kunna förklara en del av svårigheterna att få den identifierad..
Det var när jag plöjde igenom Klarälvsdalens socknar (Klarälven slingar ju exakt på detta vis långa bitar) som det slog mig att avståndet till grannlandet inte är stort; och trots att rubriken för denna diskussion säger 'svensk kyrka' så måste det förstås inte vara så..
-Om man förutsätter att det är ett torn i väster så stämmer det bra att kortet är taget vid middagstid mot sydost-sydsydost, vilket ju rimmar väl med hur de flesta älvar rinner, även i närbelägna norska trakter..

[Lars Öhman]

Väderstrecksargumentet är förstås ovedersägligt så jag böjer mig för det. Det får redan på den grunden anses bevisat att det inte kan röra sig om Näskotts kyrka.  
 
Några synpunkter anmäler sig emellertid.
 
Frågeställaren hävdar att det rör sig om en kyrka i norra Sverige, dock utan att anföra några skäl härför. Men nu är ju norrlandsälvarna vanligen så strida att några meanderbildningar inte brukar finnas förrän närmare kusten där det å andra sidan inte finns några berg att tala om. Norge låter då som ett rimligare förslag.
 
Enligt Svensk uppslagsbok byggdes Näskotts kyrka om år 1923, dvs redan efter 45 år. Märkligt nog finns inte detta omnämnt i texten ovan. Det kan förstås ha rört sig om en obetydlig ombyggnad, men då borde å andra sidan inte detta ha omnämnts i Svensk uppslagsbok heller, som innehåller en tämligen kortfattad beskrivning i övrigt av socknen och kyrkan. Det som skedde 1954 var en restaurering, inte en ombyggnad, om man får tro texten ovan.
 
Frågeställaren vill hänföra kyrkan till Söderhamnstrakten. Som en kuriositet kan då nämnas att arkitekten till Näskotts kyrka, Ernst Jakobsson, även har ritat rådhuset i Söderhamn.
 
Formspråket mellan Näskotts kyrka och kyrkan på bilden är så likartat och så särpräglat att man gärna vill tro att det är samma arkitekt. Om så inte är fallet kanske Ernst Jakobsson ändå har hämtat inspiration från kyrkan på bilden när han ritade Näskotts kyrka.
 
Bo Bjelfvenstam har enligt Libriskatalogen skrivit en bok om Ernst Jakobsson. Kanske finns det några ledtrådar i den, t.ex. vilka förebilder som Ernst Jakobsson har haft till sina kyrkor.
 
mvh
Lars Öhman

[Bert Berglund]

Hej alla hjälpsamma vänner, det är intressant  
att  
följa ert intresse för min kyrkbild.
Lars påpeka att jag vill ha kyrkan i  
Söderhamnstrakten men inte anförde några  
skäl  
varför. Jag har fått bilden tillsammans med  
andra  
bilder som var daterade Söderhamn därför  
utgick  
från detta. Dock inte sagt att det är så.Tack för  
att ni visar ett sådant intresse, fortsätt gärna!