Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-02

[Peter Karlsson (Peterk)]

Vill man spekulera vidare i den ev. kungakopplingen så kan man ju lämpligen se närmare på namnet Meijerhjelm som Tord också undrar över..  
Det finns i 'Elgenstierna' [band V, sid.230b] bland de allra sista som bar detta namn (i denna släkt åtminstone) faktiskt en dam von Meijerhelm (med viss värmländsk anknytning) som blev hovfröken hos drottning Lovisa 1859.. Hon hette Christina Gustava Fredrika von Meijerhelm och var född i Karlstad 1840 (fadern ägde Hammarsten i Grums), gift med en Silfverschiöld 1862 och död 1875 i Halland. Hon hade även ett par systrar (levde 1842-1874 och 1846-1922) - även om hon nu knappast var kvar vid hovet 1869 kan man väl alltid spekulera i att vissa kontakter fanns kvar kanske..? -antingen med henne eller någon syster..
Hursomhelst med detta - men namnet skulle ju kunna vara en liten variant på detta namn Meijerhelm..
 
Försökte sedan finna en lämplig Gösta född 1869 i folkräkningen; men mest troligt (om han då hade namnet Tidlund) verkar för det första vara att han heter något med Gustaf (Gösta är ju samma namn) - då finns 1890 en studerande Carl Gustaf Tidlund (kungligt och bra förnamn :-) i Uppsala (adress 'Edda'); född i Uppsala 1869 och står som metodist..
Ser ju först nu ovan att det var Uppsala han skall vara född i - så detta bör ju absolut vara rätt man..  
 
Nu har man ägnat en stund åt ovetenskapligt kungaanknytningsskvaller - men det kan vara roligt det med.

[Sari Wilhelmsson]

Hej!
 
Tänk det är fantastiskt vilken respons man får på det här forumet. Antar att Peter var sekunderna före dig och Tord, Olle.
Vet nu inte hur det är med att den som skrivit brevet skulle ha blandat ihop dom två byggnaderna.
Om jag nu får reda på hur det ligger till med Örtensborgs funktion lite närmare, så skulle det ju underlätta saken betydligt. För om det visar sig att det endast varit i bruk som privatbostad, så kan man ju avskriva att det har något med hospital att göra. Och om det visar sig ha haft en funktion som hospital så kanske man kan begränsa årtalen lite. Sedan kom jag att tänka på en sak, när kom blyertspennan till Sverige, får för mig att den funnits hela 1900-talet, men jag kan ju ha fel.
Skulle byggnaderna ligga nära varandra så kanske personen som skrivit brevet med ordet platsen menar omgivningen runt omkring. Eller är det för långsökt?
Vänligen Sari

[Peter Borg]

Hej Olle!
Det är helt riktigt Borganäs Du ser i fonden på bilden. Borganäs låg högt vid sjön Östra Örtens sydligaste strand(den vi ser på bilden).Bilden är tagen från nordväst och Örtensborg ligger några hundra meter till vänster utanför bilden vid den östra stranden.Om man åker från Örtensborg söderut via landsvägen är det väl ungefär en kilometer till den plats där Borganäs låg. Att Borganäs låg vid Örtens östra strand har jag aldrig påstått, däremot att Borganäs låg ungefär en kilometer söder om Örtensborg hävdar jag fortfarande.
Hursomhelst,enligt sägnen skulle Gösta Tidlund-Meijerhjelm som sagt ha erhållit penningsummor från hovet med jämna mellanrum. Man kan ju fråga sej hur han annars hade råd att bygga och underhålla två så stora slotts- och herrgårdsliknande byggnader genom att resa runt i bygderna med sin kinematograf och visa film i förra sekelskiftets början.
Hälsn.
Peter Borg

[Tord Påhlman]

Den Meijerhelm jag har i åtanke hette Karl August Andersson-Meijerhelm och var bl a frikyrkopastor. Vet ej om han var metodistdito, men kanske. Det var dock hans hustru som hette Meijerhelm. Han lade namnet till sitt eget (före 1901 då sådant inte var så svårt).

[Peter Karlsson (Peterk)]

Den Karl August som Tord nämner här (1844 20/7 Siggebohyttan, Lindes lf. - 1912 23/11 Paris), som för övrigt noteras som sekreterare i evangeliska alliansens svenska ledning var gift med yngsta systern som jag nämnde ovan: Ulrika Natalia Teresia Meijerhelm, f.1846 1/9 Hammarsten, Grums och död 1922 23/11 i Paris. [Källa som ovan]
 
Vill man veta närmare om vad som 'hände' i Uppsala 1869 så vore det ju alltid intressant att se om någon kan se vad dopboken där säger..

[Olle Elm]

Hej,
Beklagar om jag missuppfattade de geografiska anvisningarna i Peter Borgs inlägg 18 sept 2003 kl. 16.14.
Lägger här in en karta över Östra Örten och den del som torde avses. Har jag fel är jag tacksam för korrigering  
 
Vänligen,
Olle Elm

[Peter Karlsson (Peterk)]

Här är den aktuella 'Staffkullen' från ca 1885 (Generalstabskartan) - som synes är detta för tidigt för vårt hus.. Vykortet i svartvitt måste vara taget från udden norr om åttan i 98,01 ovan, och det äldre kolorerade taget nere på den låglänta udden däremellan (som för övrigt kan skönjas på den svartvita bilden).  
 

 
Tydligen låg det ett litet bruk inne i viken alldeles intill: Råglanda bruk.. (På älder kartor 'Rållanda') -Benämns stångjärnsbruk 1803, hade manufaktursmedja 1834 och benämns slutligen som f.d. bruk 1912 och 1922 - allt enligt brandförsäkringana för Nyed socken som jag snubblade in på.
-Var det första slottet månne någon brukspatrons lilla herrgård..

[Peter Karlsson (Peterk)]

Bifogar för den detaljintresserade även ett litet utsnitt ur häradskartan från ungefär samma tid (ligger precis intill en bladskarv):  
 

 
 
Såg också något på www.genealogi.net som väl tyder på att namnen Meijerhelm och Meijerhielm är att betrakta som samma sak kanske:
Meijerhelm/Meijerhelm/Mejerhielm,von, vitt kort - ref till handskrifter.

[Anders Andersson]

Den C.J. Nyvall som omnämns i titeln på Gösta Tidlunds bok är sannolikt identisk med kolportören Carl Johan Nyvall från Karlskoga som var en av grundarna av Svenska Missionsförbundet. Det synes ju stärka misstanken om något slags familjesamband mellan Gösta Tidlund-Meijerhielm och frikyrkopastorn Karl August Andersson-Meijerhelm.
 
Sari, kan det tänkas att olycksfallet Andersson förts till Filipstad för vård, och att det är där som Jannes mormor råkat komma över kortet (om det nu är i hennes samlingar ni har hittat det)?

[Sari Wilhelmsson]

Hej igen!
Har idag återigen fått information av Ingrid Wassenius så här skriver hon:
 
Kommer just från en liten utflykt till Älvsbacka, där vi passerade Örtensborg och stannade till en stund för att titta.
Jag har frågat flera personer här i Molkom om stället har använts till något annat än privatbostad och alla säger att det har det inte. Det är heller inte så stort som det kan ge intryck av på bild, även om det är en imponerande byggnad. De som har varit inne i huset och tittat säger att det inte är så många rum, men i så fall måste det nog vara stora salar, efter vad det ser ut utifrån.
Hälsningar Inger Wassenius
 
Anders jag tror att du kan vara inne på något där, det är ju inte omöjligt att det är just Ragnhild som t.o.m. är mottagaren av brevet.  Troligast är att bilden tillhört den sidan av släkten. Att Örtensborg skulle ha varit hospital eller liknande kan vi ju iallafall utesluta.
 
Mvh Sari

[Peter Borg]

Peter Karlssons beskrivning av var de olika bilderna på slottet Borganäs är tagna är helt korrekt! Borganäs låg ganska högt precis där R-å i Råglanda br. står på generalstabskartan från 1885. Örtensborg är den fastighet vid östra stranden som ligger närmast 97,74, den andra lite snett ovanför är en mindre gammal stuga.
 
Att Borganäs skulle ha varit bostad åt någon brukspatron tror jag inte, vid Råglanda finns en gammal mindre herrgårdsliknande byggnad som är mangårdsbyggnad till Råglanda gård, jag skulle tro att bruket och jordbruksfastigheten hörde ihop på den tiden det begav sig.  
Även vid Fösked lite snett söder om Råglanda fanns ett järnbruk för länge sedan, även där finns den gamla herrgården kvar.
 
Peter B

[Peter Borg]

För att undvika missförstånd så finns ju givetvis inte Örtensborg  och Borganäs på generalstabskartan fr. 1885. Det är på Olles nyare kartbild som Örtensborg finns vid 97,74.
Fel av mej!
 
Peter

[Olle Hörnlund (Harverjan)]

Har ni slagit fast att det står att Andersson på ettan mötte sin olycka ? Jag tycker det lika gärna skulle kunna stå aftonen ?
 
MVH
Olle

[Carl-Fredrik Hanzon]

Är det någon som vet om det existerar något porträtt eller foto på Gösta Tidlund-Meijerhielm?

[Tord Påhlman]

Neej, men däremot har jag (sett) bilder på Karl August Andersson-Mhlm (ja, han brukade faktiskt skriva sig så) och hans hustru Natalia.

[Anders Andersson]

Jo, jag tror att vi kan utesluta att det skulle stå aftonen på kortet; ordet är för kort för det (fem bokstäver). En möjlighet är i så fall att ordet skrivits förkortat till afton, men den andra bokstaven (som vi tolkat som antingen l eller t) saknar undersläng, och är därför knappast ett f (jämför med första bokstaven i fallet först på samma rad).

[Olle Hörnlund (Harverjan)]

När du säger det så skulle det kunna vara ett l. och jag skulle även kunna få det till altan.
 
MVH
Olle

[Sari Wilhelmsson]

Hej Anders!
 
Håller med dig, för när jag tittar på orginaltexten så är det helt klart ett e som första bokstaven. Jag är övertygad att det står ettan.
Här är en förstoring

Mvh Sari

[Peter Karlsson (Peterk)]

Visst ser det ut att börja på e.. Ett litet aber är dock att ingen annanstans avslutas ett 't' på det vis som det första t:et i ettan. Inte ens vid dubbelkonsonanten i 'mötte'..
Nu finns ju flera 't' i texten som inte är uppförstorade här, men det ser ut som om alla t är skrivna konsekvent lika.
Att det hela sedan kanske skulle kunna vara ett namn som börjar på stort A (Jämför Andersson!) faller kanske på att slutklämmen då inte heller stämmer.. (A i Andersson slutar som ett 't')
-Men kanske är det speciella A:et i Andersson bara ett resultat av en felskrivning; t.ex att man först råkat skriva ett litet a istället..

[Britta Zachs]

Hej! Jag tycker det står  Plattsen  där osv...
Har följt med stort intresse vad som skrives här om detta foto. Är inte Anbytarforum ett fantastiskt ställe! MVH Britta Zachs

[Bengt-Göran Nilsson]

Peter!
Du har exakt samma t i ordet efter ettan, mötte där första t är exakt detsamma bara en aning större ögla. Det finns alltså en ögla nertill  även i första t i ettan, men den är bara mycket mindre. I alla l som finns så har inget denna ögla nertill.

[Anders Andersson]

Jag hittade inte Carl Gustaf Tidlund i Uppsala domkyrkoförsamlings födelsebok, så jag spårade honom bakåt från hans vistelse i Uppsala 1890:
 
Carl Gustaf återfinns i Bälinge födelsebok (C:7 1869:12), född utom äktenskap den 6/3 på Uppsala barnbördshus som son till tjenstlösa pigan Sofia Larsdotter i Högsta (Bälinge), döpt i Uppsala den 13/3. Dopvittnen var drängen P. E. Larsson i Björklinge sn och pigan Anna Larsdotter i Lena sn. Någon fader till Carl Gustaf finns inte angiven.
 
Jag har inte undersökt dopvittnenas identitet, men jag anar att en eller båda av dem är syskon till Sofia Larsdotter.
 
Sofia Larsdotter, född 6/4 1849 i Tensta sn (Tensta C:5 p86), bodde sedan 19/11 1867 i Högsta nr 1, som vid tillfället ägdes av Alexander Thunberg i Löfsta, Bälinge. Enligt en notering (Bälinge AI:21 p98) skall familjen Thunberg omkring 1868 ha anmält en förestående flyttning från Löfsta till Högsta, men sedan inte genomfört denna. På Högsta bodde dock drängen Carl Ulrik Larsson från 1867 till 24/10 1868.
 
Beträffande Sofia Larsdotter står att läsa Uttog prestattest till Wendel 68 17/11 men blef återlemnad emedan hon der ej hade tjenst. Detta med arbetslösheten tycks ha förföljt Sofia. Hon flyttade med sonen till Danmarks sn 8/7 1870, återkom därifrån till Högsta ägor den 27/10 samma år, och överfördes någon gång under perioden 1871-75 till på socknen skrivna med kommentaren befriad (Bälinge AI:22 p393).
 
Den 17/11 1880 flyttade Sofia och Carl Gustaf från Bälinge till Vaksala sn (Bälinge AI:23 p384), där de skrevs in den 3/12 i Gränby (Vaksala AI:18 p49a). Strax därpå anlände drängen Johan Erik Tidlund, född 26/4 1851 i Viksta sn (Viksta C:4 p72), och gifter sig med Sofia den 15/1 1881 (Vaksala u vb 1881:1).
 
Den 27/10 1882 anlände familjen Tidlund från Vaksala till Uppsala domkyrkoförsamling (Uppsala AIac:6 p42). De flyttar mellan några olika platser i Uppsala under de följande åren. Carl Gustaf anmäler utträde till metodistförsamlingen 3/10 samt 5/12 1888, och flyttar därpå från föräldrarna till kv Edda nr 5 (Uppsala AIaa:8 p261). Där står han på raden efter en Carl August Strömberg, som också är metodist, och som den 14/8 1891 utvandrar till Nordamerika. Carl Gustaf Tidlund överförs däremot till löslistan, alltså boken över obefintliga, där han står som frånvarande varje år 1890-95 (Uppsala AIII:1 p514). Även hans föräldrar står som obefintliga under delvis samma tid.
 
Volymen med obefintliga efter 1895 sträcker sig över sekretessgränsen, varför jag inte har undersökt den. Enligt uppgifter som framkommit tidigare under denna diskussion skall Carl Gustaf Tidlund ha vistats i Amerika mot slutet av 1800-talet, och jag finner det troligt att han har rest dit omkring 1890. Inte någonstans i böckerna har jag stött på namnet Meijerhielm, så jag förmodar att han antog det vid ett senare tillfälle.

[Anders Andersson]

Sari redovisade tidigare en uppgift från Molkoms bibliotek att Gösta Tidlund skulle ha kommit till Nyed redan 1889 efter sin amerikavistelse. Detta stämmer förstås dåligt med min utredning ovan rörande Carl Gustaf Tidlund i Uppsala, men det verkar osannolikt att vi har med två olika personer att göra. Någon Tidlund i Värmlands län finns inte i Anno 1890, så skulle han verkligen ha kommit till Nyed 1889? Dessutom var han bara 20 år då, om födelseåret 1869 stämmer. Någon med tillgång till Värmlands kyrkböcker kanske kan hitta honom där.

[Peter Borg]

Hej!  
Jag har hittat en bild på Gösta Tidlund-Meijerhelm. Dock inte så bra men dock en bild.  
Så här såg han ut!
 

 
Sedan har jag besökt Karlstads stadsbibliotek i dag på eftermiddagen. Slutade tidigt på jobbet idag så jag tog svängen förbi och gjorde några små rön. Eftersom frugan och jag skall bort i kväll hinner jag inte skriva mer just nu men jag återkommer i morgon om det jag fick erfara ang. Meijerhjelm.
 
MvH
Peter Borg

[Peter Borg]

Hej igen!
Jag var alltså inne på stadsbiblioteket här i Karlstad igår med avsikten att hitta något om Gösta Tidlund-Meijerhjelm. Jag kunde snart konstatera att med var mycket magert med material om honom och hans boningar, men med bibliotekets förnämliga sökfunktion fick jag dock två träffar vid sökning på orden Meijerhjelm, Borganäs och Örtensborg Den ena träffen hänvisade till en bok, Original i Värmland av förf. Mats Ronge, utgiven 1954. Efter en stunds eget letande och därefter tillkallande av personal kunde jag bara konstatera att boken fanns inte! I alla fall inte i den hylla den skulla stå! Enligt personalen var den inte utlånad så den hade väl blivit felplacerad på något sätt. Den andra träffen var en bok Sällsamheter i Värmland, Del 2 av författarna Margareta Hjorth och Gudrun Wahlqvist, utg. 1984 och den hittade jag däremot på en gång. I den fanns ett kapitel om Meijerhjelm och det lyder som följer:  
 
 
Meijerhjelm till Borganäs
 
Följer man den vägsträcka som passerar det gamla bruks- och odlingslandskapet vid Tidafors och kring Föskeds herrgård kommer man strax fram vid stranden av sjön Östra Örten där vägen svänger åt höger. De flesta som kör här är väl helt upptagna av vägens slingor och samtidigt lockade att med blicken se ut över det vackra kuperade landskapet som omger de båda Örtensjöarna. Faller det någon in att istället för sjöutsikten låta blicken klättra uppför en mindre bergvägg i kurvan vid vägens högersida, skall denna person upptäcka att det naturliga berget fortsätter upp i en väl anlagd stenplatå.
 
Gösta Tidlund, alias Meijerhjelm, byggde den platån och därpå följande terrasser som fäste för sitt första slottsliknande hem i Nyeds socken. Det uppfördes i en stil som han själv utarbetat och som mycket påminde om Allers urklippsborgar. Så hette det också Borganäs. Det är inte svårt att föreställa sig utsikten över Örten från takterrassen med sin krenelerade muromfattning.  M. höll hov på Borganäs fram till 1922 då borgen övergick i annans ägo, men den stod kvar ända till 1966 då den brann ner i samband med ovarsamhet vid sotning.
 
M. var på 1920-talet indragen i en tragisk dödsolycka från vilken han senare frikändes. Han hade med ett pistolskott, som rätten bedömde som självförsvar, från sitt borgfönster skjutit mot några återkommande fridstörare i sin terrassvärld och därvid träffat en ung man i nacken.
 
M. var i trakten känd som en fridens och humorns man, om än underligt angelägen att lägga dimridåer kring sin härkomst. Inte ens under förundersökningarna i samband med rättegången lyckades det åklagaren att lista ut annat än att denne Gösta Tidlund var född i Uppsala den 6 mars 1869. När man ville fråga honom vidare svarade han alltid lika högdraget, undvikande: ”Min kungliga börd förbjuder mig att röja det”. Det kungliga gick också igen i hans för Nyed påfallande eleganta klädsel, företrädesvis jackett, liksom hans förkärlek till borgliknande boningar. Någon M. med den stavningen finns dock inte ens i adelskalendern.
 
I övrigt var M. en mångsysslande man med utpräglad teknisk och verbal talang. Dessa egenskaper hade i hans ungdom fört honom till Staterna där han verkat dels som kringresande frikyrkopredikant, dels som ambulerande filmvisare. Med stumfilmsprojektorn i bagaget återvände han 1889 till fosterlandet och korade Nyed till sin hembygd på jorden. De första åren, medan han byggde på sitt Borganäs, bodde han inackorderad på den närliggande herrgården vid Fösked. Helge Persson, som idag är i nittioårsåldern, är den siste som personligen mött och väl minns denne originelle man som bjöd på mycken fest och spänning i barnen Perssons liv, inte minst genom sitt tidiga innehav av velociped, sin trollerikonst och sina filmförevisningar i trakten. Det amerikanska råmaterialet av stumfilm kommenterade han påpassligt med lokal anknytning. ”Här kommer Kalle Persson i Fösked med full fart på skidor”, lät det om Helges bror, som var duktig i den grenen, när någon anonym amerikan susade snett över filmdukens snö. ”Och nu ångar tåget in på den nya stationen i Torsby”, blev den passande filmnotisen om en station i Vilda Västern under en filmseans i den berörda värmländska centralorten som just beslutat att ansluta sig till järnvägsnätet.
 
Som biografkung och ljusbildsföreläsare for M. i allt vidare cirklar. När talfilmen började vinna mark på det försigkomna Värmlands biografdukar, sökte han sig mot norden och reste en tid med sin projektor bland anläggnings- och rallarlagen uppe i Norrland, där hans filmkonst med ”tilltal” uppskattades. ”Mörkrets ängel” med Ronald Colman drog mest.
 
Hemma i Nyed planerade M. att uppföra en ny borg vid Östra Örtens strand. Detta bygge blev mer gediget genomfört än Borganäs och stilen denna gång torde snarast vara att likna vid ett värmländskt Drottningholm i mycket liten skala. Örtensborg är namnet och det gula och välskötta huset skymtar hemlighetsfullt fram bakom en törnrosahäck alldeles intill vägen som fortsätter sin sväng runt Örtens södra vik. De nuvarande ägarna har varit mycket måna om att behålla paneler och interiörer i Meijerhjelms stil, liksom den den fint anlagda trädgården.
 
M. övergav de sista åren sin självvalda hembygd och drog till Öland. Där uppförde en tredje borg, Hildingshus, ett minislott med flyglar på totalt 90 kvadratmeter. ”Min högsta lust är att bygga” hade han i likhet med en annan svensk kunglighet kunnat utbrista.
 
1938 gick Gösta Tidlund-Meijerhjelm ur tiden och tog sin hemliga börd med sig i graven. Hans ouppnådda dröm en gång hade varit att få jordfästas ute på en av holmarna som vi ser sväva på Östra Örtens vatten.
 
 
   Ja, alltid något nytt i alla fall.
Jag tror nog i likhet med Anders Andersson att årtalet 1889 för hans ankomst till Nyed efter vistelsen i USA är felaktigt. Att han skulle ha verkat som frikyrkopredikant och filmförevisare i tonåren låter inte riktigt trovärdigt, dessutom finns ju uppgiften att han hade filmprojektorn med sig hem från Staterna; om jag inte minns fel och utan att ha kontrollerat fakta har jag för mej att bröderna Lumi?re skapade den allra första rörliga filmen någon gång runt 1895-96, men jag kan ju ha fel angående den detaljen.
 
Dessutom var bröderna Karl och Helge Persson på Fösked födda 1890 resp. 1892 (enl. Sveriges dödbok). Karl Persson blev senare ägare till just Örtensborg och hans änka bodde kvar i huset till bara för, ja, kanske tio år sedan då Örtensborg såldes. Om Karl Persson köpte Örtensborg av Meijerhjelm eller om det fanns en ägare emellan vet jag inte men jag kom just på att jag känner Karl Perssons dotter lite grann även om jag inte har träffat henne på en del år. Hmm... borde ringa henne och höra... hon borde veta både det ena och det andra. Skall försöka kontakta henne tror jag.
 
Hälsningar
Peter Borg

[Olle Hörnlund (Harverjan)]

Kan det vara så att den han sköt hette Andersson?
 
MVH
Olle

[Peter Karlsson (Peterk)]

Han har ju skjutit en person på terassen (i sin terassvärld) vilket väl bör kunna vara detsamma som altan då. Att det ändå står 'på altan' börjar väl nästan verka klarlagt därmed..

[Olle Hörnlund (Harverjan)]

Finns det någon som har tillgång till domstolshandlingar på 20-talet så kanske vi kan få ett svar därifrån?
 
MVH
Olle

[Peter Borg]

Nu har jag talat med en kvinna vars föräldrar köpte Örtensborg 1945 av någon som hette Eriksson eller Einarsson. Hon visste inte riktigt men denne E-son köpte stället av en Hultberg som kom flyttande från Västergötland. Hultberg hade köpt Örtensborg av Tidlund ca 1920.
Efter att också ha besökt församlingsexpeditionen i Nyed idag kan jag presentera ägarlängden till Örtensborg någorlunda i alla fall;
 
1919-1929 Direktör Karl Gustaf Tidlund
1929- 1930(Ca) Läg. äg. A. Hultberg
1930- 1945    Eriksson eller Einarsson
1945-1980 Lantbrukaren Karl Persson (1890-1980)
1980-1995 Karl Perssons änka Elsa Persson (1910-1998)
 
När Elsa Persson flyttade därifrån såldes Örtensborg till ett yngre par som jag inte vet namnet på, och sedan i somras är det visst ytterligare en ny ägare.
 
Nyeds kyrkoböcker bjuder tyvärr inte på något häpnadsväckande rörande vare sig Tidlund eller hela den här ”härvan”men lite grann har jag fått i alla fall. Han var svår att hitta till att börja med, vår käre Tidlund. Letade i hemmanen runt Borganäs men det var tji! Jag höll faktiskt på att ge upp när jag tog  ner utflyttningslängden med början 1930, nästan på måfå för att se när han drog till Öland och den vägen se vilken sida i FB han fanns på.
I UL dröjde det inte mer än en minut förrän han dök upp! ”Direktör Karl Gustaf Tidlund, född 6/3 1869 i Uppsala flyttar till Torslunda församling i Kalmar län den 4/12 1930. I den aktuella FB finns han på sid.6 över obefintliga. Överförd dit från Färnsviken sid.235  där Örtensborg ligger den.13/11 1929. I FB 1921-25 finns han på samma ställe, (sid.237) och i FB 1916-20 på sid 230, Färnsviken. Han flyttar till Färnsviken 1919 från Råglanda(Borganäs) , sid. 765 och i FB 1911-1915 uppges han vara inflyttad till Råglanda den 13/12 1917 från Uppsala. Även i Inflyttningslängden 1917 finns samma uppgifter.
 
Vad jag kan se så var han inte skriven i Nyed förrän år 1917! Före det året finns han helt enkelt inte skriven på Borganäs eller Råglanda, Fösked eller något närliggande hemman.
Kanske hade han Borganäs som något slags sommarresidens eller liknande och valde att inte skriva sig där förrän 1917? Hursomhelst finns inget tjänstefolk av något slag eller andra personer skriva i Tidlunds närhet i böckerna, varken på Borganäs eller Örtensborg.
 
Betr. ”olycksfallet” Andersson så hävdar Karl Perssons dotter att vådaskjutningen inträffade på Borganäs och inte på Örtensborg. När jag ändå hade alla böcker ”inom räckhåll” s.a.s. kunde jag givetvis inte gå därifrån utan att kolla dödboken för den aktuella tiden så jag gick igenom den från 1915 till 1925 utan att hitta något. Däremot finns i grannförsamlingen Älvsbacka år 1917 uppgifter om att kolningsarbetaren Anders Andersson Kvist från Södra Ås i Övre Ulleruds församling hade blivit dödat på grund av skott från ett eldvapen den 2/10 1917. Han jordfästes 6/10 samma år i Övre Ullerud.  I dödboken finns inga uppgifter om var eller av vem eller varför han blev skjuten
Något ytterligare dödsfall på grund av skott kan jag inte hitta i Älvsbacka heller under den här aktuella tiden. Nu är det ju så att sockengränsen mellan Nyed och Älvsbacka ligger bara någon eller ett par kilometer norr om Örtensborg och därmed cirka två, tre kilometer från Borganäs så varför inte?
 
I sammanhanget är det ju några detaljer som är lite förbryllande, trots allt: Om det här  nu skulle råka vara ”rätt” Andersson som sköts 1917 på Borganäs varför har händelsen dokumenterats på ett kort föreställande Örtensborg, dit Tidlund inte flyttade förrän 1919 enligt församlingsboken? Sedan en annan sak, om kolningsarbetare Andersson 1917 var någon slags ”gastarbeiter” , kyrkoskriven i Övre Ulleruds församling och blev dödad i Nyeds församling, skulle han då inte vara noterad i Nyeds dödbok i stället för Älvsbackas?
 
Ja, det var väl allt för nu och vi får väl fundera vidare kring detta. Personligen måste jag erkänna att jag är långt ifrån övertygad om att kolningsarbetaren är samma person som avses på baksidan av Sari Wilhelmssons bild. Det är nog bara domböckerna som kan ge oss det rätta svaret.
 
Hälsningar
 
Peter Borg

[Sari Wilhelmsson]

Visst är anbytarforum fantastiskt och alla duktiga och hjälpsamma människor man möter. När jag skrev rubriken trodde jag faktiskt inte på någon direkt respons....men vad fel jag hade... Tack alla för era mödor och id?er. Roligt att läsa om denne Tidlund också, som ju verkar ha varit en spännande människa...med ett mystiskt skimmer över honom...
 
Sedan om själva kortet har jag en ny teori, vilken naturligtvis är omöjlig att bevisa...
Tanken som jag har, är att kortet aldrig någonsin blivit skickat, men att någon skrivit det som ett minne över händelsen. Sedan att denne har valt fel(kommit ihåg fel) plats för händelsen, beror kanske på att Tidlund vid tiden när kortet skrevs faktiskt bodde i Örtensborg, skrivaren fick uppfattningen eller tog för givet att händelsen skedde där.  
 
Att en Andersson blivit vådaskjuten och begraven i Älvsbacka kanske stämmer bra, då sjön Östra Örten ligger (enligt uppgift ifrån Peter Karlsson och Svenska ortnamn) i Älvsbacka församling.
 
Sedan är jag återigen efter alla nya uppgifter, tveksam om det står ettan, kanske står det altan eller afton.  
 
Mvh Sari