Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2013 (läst 4992 gånger)

Niclas Rosenbalck · 2012-03-26, 18:46

Känner någon till när detta kort ifrån Älmhult kan vara taget och om några av personerna är kända till namn ?
Bild 0007:

Småskolelärarinnan uppförstorad bilden är baserad på en senare tids dålig utprintad kopia, därav den rastrerade bildkvalitén:

Niclas Rosenbalck · 2012-04-27, 16:35

Känner någon igen var detta motiv är taget i Älmhultstrakten ?
Bilden föreställer klart ett hus i Älmhults gamla köping eftersom det ingår i en äldre inramad fotografisamling som funnits uppsatta i den gamla kommunalförvaltningens tid ifrån början av 1900-talet.

Bild 0008:

uppförstorad bilddel med personerna ovan:

Rune Johansson · 2012-04-30, 23:20

Niclas! Ditt inlägg den 8 febr kl 08:50; Har du fått någon klarhet om flaggan och demonstrationståget? Det är ordensflaggan och den person som jag namngav i mitt mail till dig - kontakta honom eftersom han kan mycket om IOGT-logen i Älmhult.
Flaggan kan du för övrigt se i Sunnerbokrönika del 6 sidan 60.

Mvh/Rune

Sten Selander · 2012-06-02, 16:22

Angående stationspersonal så var min farfars far Hans Selander f 15/3 1837 i Borgeby, stationskarlsförman och lokomotivförare sam hans yngre bror Anders Selander f 3/10 1837 också i Borgeby. Hans bodde i hus no 11 Kv 4 Allbo på Vestergatan.
Är det någon som har bilder på husen liggandes på Vestergatan där nu IKEA har sina lager så skulle jag vara tacksam för dem.
Bifogar ritning på huset.

Niclas Rosenbalck · 2012-10-20, 16:10

Sten, Thore Brogårdh (se http://www.bgsamlingen.se/details.php?image_id=1274&mode=search)har i en av sina böcker en bild på Västergatan som visar huset Hans Selander bodde i (till vänster på bilden).

Bild 0009:

I Älmhult (~Elmhult stationssamhälle) har det funnits olika tomtnummer som ändrats. Den av mig äldsta kända tomtkartan är ifrån 1871 (en äldre tomtkarta ifrån 1862, upprättad av O.F. Sander och N. Frykholm, omtalas dock och den ska så sent som på 1950-talet ha studerats av Erik Anderek (fd Andersson) som beskriver den i sin bok Bidrag till Älmhults historia del 1; var den finns idag är okänt. Den finns ej i Älmhults kommunarkiv och är således försvunnen för forskningen). Det skedde sedan en ny tomtnummerändring 1890. På lantmätare Gierups stadsplan över Elmhult som gillades 1905 har kvartersnamnen sedan införts (Allbo och Tegnér heter kvarteren vid Västergatan och dagens IKEA). Under 1930-talet får sedan fastigheterna successivt stadsägobeteckningar och har även samtidigt kvar sina kvartersnamn, mycket rörigt förfarande eftersom vi saknar klargörande kartor under 1900-talet för stadsägoförändringarna. Flera fastighetsnamnändringar sker även på sent 1900-tal. Kvarteren Allbo och Tégner bildar t ex fastigheten IKEA 1. Mig veterligt finns ingen klargörande historik över Älmhults fastighetsförändringar, vilket skulle vara önskvärt.

(Meddelandet ändrat av Niclas 2012-10-20 16:11)

Niclas Rosenbalck · 2012-10-20, 16:31

För orientering på västra sidan av järnvägen i Elmhult och Västergatan:

Tomtkarta 1890:

Stadsplanen som antogs 1905 uppritad 1902-03; sic! detta är alltså en plan - inte såsom det verkligen såg ut, förutom att husen som defacto fanns är utritade; stadsplanen får alltså tas med en nypa salt men är kulturhistoriskt intressant. Detta är lantmätare Gierups idéer som kommunpolitikerna sedan jobbat efter. Proceduren för detaljplaner sker fortfarande på detta vis:

Den böljiga gränslinjen är häradsdiket - det vill säga den gamla Drivån, Getabäcksdelens förlängning som en gång för länge sedan var en bred å som avtappade Möckeln även söderut. Idag är loppet delvis förändrat och kulverterat under bl a IKEA. Drivåns och dess norra del häradsdikets historia är inte ännu skriven. Under 1800-talet efter sänkningen! ska det vid högt vattenstånd i Möckeln ha gått att ro genom de vattensjuka områden i norr ända upp till Bryggaregatan den åt väster lutande gatan i kartans mitt idag går den ned mot Stena fd Gotthards. Min morfar som bodde på Västergatan, fastigheten Tegnér 1 berättade att han som barn i början på 1900-talet tillsammans med sina kamrater snarade gäddor som gått upp ifrån Möckeln på det vattensjuka området som idag är Stenas industritomt.

Meddelandet ändrat av Niclas 2012-10-20 16:44

Niclas Rosenbalck · 2012-10-20, 16:37

Hans Selanders hus är nr 102 på 1890-års karta och heter Allbo nr 4 på 1905-års. På kartan 1871 heter denna tomt nr 51.

Stationsförmannen Hans Selander ägde även fastigheterna Skölden nr 1-3 i början av 1900-talet.

(Meddelandet ändrat av Niclas 2012-10-20 16:43)

Niclas Rosenbalck · 2012-10-20, 18:49

Ytterligare en bild ifrån Thore Brogårds publikation som visar vy mot öster och järnvägen. Tagen på Västra Köpmangatans slut och Kyrkogatans början. Till vänster ses Triangeln och den gamla Järnvägsgatan, vars namn togs bort av förre stadsarkitekten som saknade lokal kulturhistorisk kunskap. Idag heter Järnvägsgatan oriktigt Västergatan, precis som den i vinkel gamla längstgående historiska Västergatan.

Bild 0010:

Vy över Älmhult när seklet var ungt. I byggnaden i förgrunden, med tre gavelfönster, bodde toffelmakare Olsson. Huset kallades allmänt Etthundraettan och det brann ner år 1916. Därefter syns trädgårdsmästare Sandbergs och bortanför detta sågverksägare Carlqvists fastighet, som låg på hörnet av Västergatan och Järnvägsgatan. På detta område har i dag varuhuset IKEA sina lokaliteter. I fonden syns något av hotell Örtegren och t.h. därom järnvägsstationen. Missionshusets torn skymtas till höger i synranden.
Hotell Örtegren = Stora Hotellet (Axel Örtegren [ej Örtengren] var källarmästaren som ägde hotellet som fick hans namn, han dog dock redan 1900 och verksamheten drevs vidare av hans änka fru Lotten Örtegren, en mycket god och snäll person som ömkade för de fattiga på orten, som dock efter några år blev ruinerad efter att ha blivit ekonomiskt lurad av personer i byn).

På bilden syns räcket på den bro (mitt i, nederst) som min farmor muntligen berättat om fanns redan i hennes barndom på 1890-talet och som gick över häradsdiket (som skiljde Allbo ifrån Sunnerbo).

(Meddelandet ändrat av Niclas 2012-10-20 19:23)

Niclas Rosenbalck · 2012-10-20, 20:54

Vid genomgång fann jag ett annat kort taget på 1930-talet ifrån Älmhults kyrka österut mot byn. Uppförstoring ger Allbo 4:as (där stationskarlen Hans Selander bodde med sin familj) baksida:

Bild 0011:

Den pampiga byggnaden med ett torn upp till vänster (delvis skymd av träd) är Stora Hotellet. Uppe i mitten syns en trädsamling, detta är Björkparken (i vars västra del mot södra Esplanaden Kommunalhuset byggdes 1947 och som invigdes 1949).

(Meddelandet ändrat av Niclas 2012-10-20 20:55)

(Meddelandet ändrat av Niclas 2012-10-20 20:56)

Niclas Rosenbalck · 2012-10-28, 21:22

Ytterligare en bild funne på huset där Hans Selander med familj bodde på Västergatan:

Bild 0012:

Är mannen med SJ-kepsen på verandan Hans Selander?

Niclas Rosenbalck · 2013-03-10, 13:27

Var exakt på Norra landsvägen (Norra Esplanaden - Skolgatan - Växjövägen) är nedanstående bild tagen och vilka hus är det som visas? Husen är troligen rivna(?) idag.

Vykortet är ställt ifrån en Bernhard boende i Älmhult som skriver och tackar f.d. banvakten Herr N. Jönsson i Stehag för namnsdagsgratulationen. Poststämpeln är oläslig. När är kortet ifrån ?

Kjell Arvidsson · 2013-03-11, 11:33

Poststämplar från den tiden brukar inte vara HELT oläsliga

Rune Johansson · 2013-03-11, 15:08

Man kan anta att vägen i förgrunden går år höger, då skulle fotografen stått i korsningen med Danska Vägen. Huset till vänster i förgrunden där Bloméhuset ligger, till höger där OK låg.
(Enligt karta i telefonkatalogen 1999. I 2011 års upplaga finns inte OK med)

Niclas Rosenbalck · 2013-03-11, 19:23

Kjell, så här ser stämpeln ut - kan du datera den utifrån trycktyp?

(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-03-11 19:24)

Niclas Rosenbalck · 2013-03-11, 19:39

På en stadsplanekarta ifrån ca 1907 mellan 1905 och 1909 så ser området kring den Norra Landsvägen i Elmhult ut på följande vis:

Norra landsvägen 1930:

Kartan idag 2013:

Niclas Rosenbalck · 2013-03-11, 19:52

Ibland spelar ödet fram uppgifter utan att de egentligen eftersöks. När jag nu letade i Älmhults församlingsbok AIIa:4 (1917-1926) samt AIIa:5 (1926-1936) efter en annan uppgift fann jag att kontorsbiträdet Nils Bernhard Jönsson (f 1883 22/4 i Stehag, Malmöhus län) med sin hustru Anna Elisabeth Sandstedt (f 1881 22/5 i N. Sandsjö, Jönköpings län) och barn bodde först i kvarteret Gripen 6a åren 1917-1922 och sedan i kvarteret Lejonet nr 1 under åren 1922-1928, varefter de utflyttade till Välinge i Skåne. Denne kan vara kortskrivaren ovan.

Kristina Gunnarsdotter · 2013-03-11, 19:56

Om det kan vara till någon hjälp så var portot 10 öre från 1885-01-01 till 1918-06-01.

Niclas Rosenbalck · 2013-03-11, 21:10

Bernhard Jönsson (f 1883 22/4 i Stehag) är son till stationskarlen, sedermera banvakten Nils Jönsson (f 1851 12/1 i Lyngby) ohh Johanna Andersdotter (f 1847 19/2 i Stehag) vid Stehag station. Kortet är alltså ställt ifrån en son till sin far.

(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-03-11 21:11)

Rune Johansson · 2013-03-11, 22:41

Jag får det till att fotografen har stått med sin kamera ett stycke norrut från polygonpunkt 79. Det vänstra huset är det som allra överst på 1930 års karta. Det högra huset innanför de höga buskarna är precis utanför kartskissen.

Tredje siffran i årtalet är 1 (som frimärkssamlare skriver man vid oläsliga årtal (x91x)
Normalstämpeltyp 21 ÄLMHULT Lbr (Lådbrev) 7.10.(x91x)

Kjell Arvidsson · 2013-03-11, 22:49

portot 10 öre

Det var inrikes brevporto, men i det här fallet är det nog inrikes Brevkortsporto som gäller.

10 öre Lejon grön kom 1921-05-21 och var avsett för inrikes brevporto. Då var brevkortsportot 15 öre.

1924-08-01 sänktes brevkortportot till 10 öre. Alltså tror jag att kortet, med ledning av detta, är skickat mellan 1924 och 1948

Rune Johansson · 2013-03-12, 08:12

Aj, brist i mina filatelitiska kunskaper. Utgivningsdagen för 10 öre lejon skulle jag ha uppmärksammat. Tre avtryck finns i årtalet. Visst lutar det tredje avtrycket och då är det nedre av siffra två.

Niclas Rosenbalck · 2013-03-12, 19:13

Utifrån uppgiften av Kjell ovan samt att Bernhard Jönsson med familj avflyttade ifrån Älmhult 1928 så bör kortet vara skickat mellan 1924 och 1928 mer exakt.

En karta ifrån 1957 en av de få som visar hur det var vid ett visst år:

I boken Svart på vitt - 100 år av Älmhult i bilder 2001 återfinns faktiskt fotot ovan samt ett annat som visar följande:

Vem var skollärare Henriksson som påstås ägt/bebott huset ?
På sidan 17 i Svart på vitt finns följande fotografier:

- Hur går fotografitexten ihop med kortet ovan där huset anges vara skollärare Henrikssons ? Vilket hus var egentligen Alfred Jonssons och Hjalmar Jönssons, samt Jonasa Jennys, och vilka var dessa personer ?

Kjell Arvidsson · 2013-03-12, 19:28

Vilket hus var egentligen Alfred Jonssons och Hjalmar Jönssons, samt Jonasa Jennys, och vilka var dessa personer ?

Där ser man tydligt hur viktigt det är att tala om vad bilden visar.

Ett förnamn på läraren Henriksson hade varit till stor hjälp
Det finns 25 Henriksson som dog i Älmhult på 1900-talet

Niclas Rosenbalck · 2013-03-12, 20:33

Personer som dokumenterar en bild måste tänka på framtiden, att ge tydlig information som kan tolkas av andra. Biografiska data är dessutom A och O eftersom det sätter in en person i en tid och kulturmiljö. En annan viktig aspekt i samband med att vi klurar på ovanstående bild/bilder är att försöka få fram en korrekt kvarterskarta (stadsplan) som faktiskt visar fastigheternas namn. Det är ju inte kvarteret Sjögren, som ligger mer söderut. Att få fram vissa fastighetskvarter kan vara ytterst svårt eftersom de kommunala kartorna väldigt sällan är uppgjorda för att visa rådande förhållanden utan vill visa framtida mål och möjligheter i samhällsplaneringen. Inte sällan har dessutom byggnadsingenjören i Älmhult på 1940-, 1950- och 1960-talet slarvat rejält och även bytt kvartersnamn godtyckligt, någon kontroll av verksamheten har inte varit förhanden.

Niclas Rosenbalck · 2013-03-12, 20:42

Området norr om kvarteren Håkan och Sjögren [uppkallade efter den lärde domprosten Håkan Sjögren (1727-1815) som var bördig ifrån Härlunda] är den gamla byn Gemöns marker. Gemön inkorporerades tillsammans med andra gårdars mark år 1928 i Älmhults köping. Husen på bilden har troligen haft unika egennamn, som idag troligen är helt bortglömda. De borde återfinnas i församlingsboken.

Niclas Rosenbalck · 2013-03-14, 08:46

Enligt uppgift ska skollärare Henriksson vara Ragnar Henriksson, en av bakgrundsmännen till företaget Eltex i Älmhult.

Enligt Sveriges dödbok:

19060606-2735
Henriksson, Ragnar Thure
Skolg 11A
343 00 Älmhult
(Boendeadress 1 nov 1970)

Död 2/9 1971.
Kyrkobokförd i Älmhult, Älmhults kn (Kronobergs län, Småland). Mantalsskriven på samma ort.

Född 6/6 1906 i Häglinge (Kristianstads län, Skåne).
Gift man (23/6 1932).
--------------
Födelseförsamling i källan:
Häglinge (Kristianstads län)

Källor:
MTL 71 / RTB 71 / UTD 71d
*********************************************
Går det hitta honom i församlingsboken och på så vis få fram vad husen på Skolgatan (byn Gemöns södra marker) haft för egennamn ?

Niclas Rosenbalck · 2013-03-14, 09:00

Fadern till Ragnar Henriksson var O.A. Henriksson (1882-1980) i Älmhult ohh Annie Henriksson (f. Olander) (1879-1977)- dessa bodde också på Skolgatan 11A, vilket inte är huset på kortet utan en fastighet på andra sidan av Skolgatan. När revs Henrikssons hus och marken ändrades från bostadsområde till industriområde ?

(Meddelandet ändrat av Niclas 2013-03-14 19:56)

Ola Andréasson · 2013-03-14, 12:56

Några idéer om den ovan omtalade Alfred Jonsson och hans hus på Gemöns f.d. utmarker: Jag har bland annat forskat en del på Starsholma Västregård i Hallaryd socken. Denna ägdes i början av 1900-talet av Alfred Johnsson, född 1874-07-21 i Ulvberga i Hallaryd sn och död 1950-11-12 i Osby. Denne Alfred Johnsson med familj lämnade 1918 Starsholma och var därefter bosatt i Gemön i en fastighet kallad Tjällbo nr 10.

(Sidhänvisningar, som förhoppningsvis blivit riktiga i hastigheten: Stenbrohult AIIa:6 sid.170, Stenbrohult AIIa:8 sid.182 och Älmhult AIIa:7 sid.673.)

Som kuriosa kan tilläggas att Johnsson, efter första hustrun Bengta Olofsdotters död 1928, år 1931 blev gift med Amanda Wallin, änka efter den i Älmhult kände stenhuggaren Sven Wallin som avlidit 1929. Alfred Johnssons äktenskap med Wallinskan slutade med skilsmässa redan 1933. Han avflyttade sedan 1936 till Osby. I Stenbrohults och Älmhults församlingsböcker tituleras Johnsson som bankdirektör. Jag tror att det beror på att han var ordförande i Hallaryd sockens sparbank. Enligt vad jag fått mig berättat drev han en klädesaffär i Älmhult och en speceriaffär i Osby.

Jag vet inte om detta är den Alfred Jonsson som omtalas i boken Svart på vitt, eller var Gemöns Tjällbo låg, men kanske det kan vara av intresse ändå.

O.A.

Niclas Rosenbalck · 2013-03-14, 20:04

Möbelhandlare O.A. Henrikssons hus var stadsägan 590. Älmhults köping har tydligen exproprierat husen 1967 och genom diverse bytes- och köpeavtal med ägarna vid Skolgatan kommit i besittning av tomterna. Köpingen gjorde köpekontrakt på stg 590 1967-11-09 och har lagfart 1968-10-02 på denna tomt. Tillsammans med andra förvärvade fastigheter står köpingen som ägare till en nybildad tomt (på 11295 kvm) som bildades genom sammanläggning den 4/2 1969 av dels ett område på 1124 kvm av stadsägan nr 589, dels ett område om 2022 kvm av stadsägan nr 590, dels ett område om 8063 kvm av stadsägan nr 591, dels ett område om 10 kvm av stadsägan nr 592 etc. Idag heter fastigheten Motorn 1 - och är planbestämt som industriområde. Köpingen sålde denna nybildade fastighet 1971-02-02 till Fors Bilaktiebolag.

Niclas Rosenbalck · 2013-03-16, 08:56

Av en slump hittade jag en annons i Sommarbladet( som utgavs för Älmhults förskönande) ifrån 1931 om Alfred Johnsson:

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2013 (läst 4992 gånger)

Annonser

Marknaden