Bild från Jämtland

[Karin Bergström]

Den här bilden fann jag i min mormors album. Fotot är taget av Axel Olsson i Brunflo.Det finns inga namn antecknade.
 
Jag undrar om någon känner igen personerna, men framför allt: Varför är de klädda så här? Med benlindor etc?  
Mvh Karin

[Ann-Mari Bäckman]

Det verkar som att man använde benlindor vid vistelse i skog och mark, någon slags sportklädsel i början på 1900-talet. Kanske har de med skogen att göra, någon slags skogsfaktor (om det fanns en sådan titel) eller annan höjdare inom skogsindustrin, om man nu ska bry sig om bakgrunden.
 
Ann-Mari Bäckman

[Karin Bergström]

Ja, kanske det. Det verkar ju vara nästan någon slags uniform som de bär.

[Anita Berglund Eriksson]

Jag har ett par gamla bilder, bl.a. den här nedan, där personen som bär benlindor inte har någon direkt anknytning till skogen.Den unge pojken var sadelmakare. Kortet är från 1918-20 ca.
 

 
Mvh Anita

[Ann-Mari Bäckman]

Anita!
 
Det var intressant med den unge mannens benlindor. Jag kommer att tänka på Lasse Berghagen i Spanska flugan. Han är egyptiolog och bär benlindor. Det kanske var modernt då. Utan att veta så gissar jag ändå att männen på bilden har någon ledande ställning inom sitt gebit, vad det nu kan vara.

[Rune Edström (Rune)]

Hej
Om jag får spåna (inte för att det är 1 april) så är det jägmästar?n å kronjägar?n. Undrar om inte såna benlindor tydde på en viss status, för har svårt tro en vanlig torpare hade sånt, till vardags. Kanske till söndags.
mvh
rune

[Anita Berglund Eriksson]

Nja, Rune. Möjligen var benlindorna helgdagsklädsel. Den unge pojken - som f.ö. var min morfars bror - var född i ett torparhem. Min morfarsmors man var torpare. (Det är min mfm och hennes make till höger på kortet)
 
Hälsningar Anita

[Martin Bergman]

En inte allt för vild gissning skulle kunna vara att fotot kommer ifrån någon skogsskola och att männen bär titeln Jägmästare, Kronojägare eller Skogvaktare. I slutet av 1800-talet flyttade skogsskolan i Sillre (Y) till Bispgården (Z) och kan vara ett alternativ. Torsta lantmannaskola skulle kunna vara ett annat. Sedan fanns det väl också skogsskolor i Västerbotten, eller hur Rune?
Mvh

[Ann-Mari Bäckman]

Martin!
 
Det var precis de titlarna jag sökte, men inte kom på namnen. Jag håller med Rune, man får inte den känslan att det är bönder, torpare eller arbetare, som fotograferats i sin mundering.

[Martin Bergman]

I min hembygd i Östra Jämtland kallade man dessa herrar för Stubbknektar, eller dialektalt Ståbbknektan. Jag har ett foto på en namngiven och lindad Ståbbknekt som jag ska leta reda på i mitt arkiv och lägga in här. Herrarna på fotot som det här egentligen handlar om är dekorerade med någon sorts medalj eller kan det vara en klocka? Mannen till höger verkar ha någon sorts vapenrock på sig, vilket kan leda misstankarna till att han kan vara Kronojägare. Kronojägare kallades/kallas ju dom som var skogvaktare på statens domäner. Fotografen Axel Olsson har jag sett foton utav och ofta har det handlat om gruppfoton från skolor bl a. Hela Jämtland verkar ha varit hans arbetsfält.
Skogsbruksskolor fanns det nog också en hel del utav runt om i Jämtlands län. Men jag tror att det var enbart i Bispgården man utbildade Skogvaktare.
Mvh Martin B

[Anita Berglund Eriksson]

Intressant med uppgifterna om att skogens män möjligen bar benlindor. Jag har under dagens soliga utedag på isen kommit på att min morfars bror blev stelbent efter en olycka i skogen, så det var nog möjligen så att sadelmakeriet blev  ett alternativt jobb för honom istället för någon form av skogsarbete. Jag får nog försöka forska lite mer om min morfars bror; det kanske fanns en anledning trots allt att han bar benlindor vid fotograferingen!
 
Mvh Anita
 
PS. Jag visade min man - som är en skogens man - fotot av gubbarna ovan. Han påstår också att de är gamla stubbknektar eller topptittare, som skogvaktare och jägmästare kallades förr.
 
En orsak till benlindningen var, enligt min man, för att inte bli blöt av snön i skogen. Detta var före gummistövlarnas tid. Även samerna använde dessa benlindor förr av samma skäl.

[Karin Bergström]

Det var intressanta inlägg här om detta.
Jag tror också att de var sk stubbknektar.Mannen till vänster har en klockkedja, men mannen till vänster har medalj.Kan han ha utexaminerats till skogvaktare och fått detta tecken?  
 
Min mormorsmor hade sina rötter delvis i östra Jämtland,- Stugun,Nyhem,Sundsjö, m.fl socknar.
 
Troligtvis har någon släkting därifrån då skickat denna bild.
Jag har gått igenom samtliga mina släktingar men inte kunnat finna någon kronojägare eller skogvaktare. Någon ingift har varit faktor.Jag har slagit upp det i SAOL m.fl ställen, men hittar inget vettigt svar på vad en faktor var.
Skogsfaktor finns det ju, men så benämns han inte. Vet någon om det var samma sak?

[Ann-Mari Bäckman]

Vad jag förstår så betyder faktor att han var arbetsledare för någon verksamhet.
 
Min farmors far var brädgårdsfaktor, alltså arbetsledare för brädgården.

[Rune Edström (Rune)]

Har aldrig hört annat än faktorn den och den, men vi hade ju bara skogen där jag börja livet. Han skötte om bolagets skog inom ett visst område. Avverkning och andra arbeten, t ex hyggesrensning, plantering och sånt. Var det Domänverket var det jägmästarn.
 
Så Karin tror att du lungt kan utgå  från att han höll på med växande skog.
rune

[Ann-Mari Bäckman]

Ja, det tror nog jag också, eftersom det rör sig om Jämtland.
 
Jag tror nog att min farmors far också titulerades bara för faktorn. Brädgårdarna fanns väl bara efter kusten? Den jag avser låg på Norrbyskär (Hörnefors, Västerbotten).

[Anita Berglund Eriksson]

Hej igen!
 
Benlindor igen.... Jag undrar om det inte gick lite mode i dessa lindor?
Mannen som bär benlindor på detta kort arbetade mig veterligt aldrig i skogen, men verkar ändå använda benlindor. Eller så var det praktiskt. Men vid fotografering??
 


 
 
Anita

[Ingrid Wikberg]

hej alla-dessa benlindor  användes tydligen av soldater också: det är är min morfars bror, som var amerikan;han var soldat i 1:a världskriget:

[Ann-Mari Bäckman]

Anita!
 
Är inte den sittande mannens rock lite solkig? Är det hål på armbågen, eller är det hans hand som syns? Varför vill man fotografera sig i smutsiga kläder? Har det något med hans yrke att göra?  
 
Det var säkert så, som tidigare sagts att benlindor fungerade som dagens stövlar, praktiskt i olika sammanhang, även i krig.

[Ann-Cathrin Gustafsson (Tina)]

Hej, efter att ha varit ute och googlat lite efter hosor och benlindor så verkar det varit en modegrej, inte alls så att bönder bara hade benlindorna eller att det bara var skogsfolk, utan helt enkelt ett mode som kommit och gått ända sedan medeltiden, så benlindorna tror inte jag säger så mycket om männens status eller yrke.
 
Mvh Ann-Cathrin

[Martin Bergman]

Hej!
Jag tittade lite på damasker i uppslagsverk för det är väl det närmaste man kan komma i beskrivning av benklädnaden. I det militära har man två namn för benkladnader nämligen, Charivader och Stiblett. Dessa två sorters benklädnader beskrivs så här,
 
Charivader
 
Benklädnad. Strumpliknande plagg av kläde, som träddes utanpå skinnbyxorna och gick långt upp på låren där de fästes med smala läderremmar. De utvecklades ur de tidigare använda överstrumporna av linne. De användes främst under 1700-talets slut.
 
Stiblett
 
Höga damasker som använts från 1600-talets senare hälft. Stibletter knäpptes med en rad knappar på underbenets yttre sida. De hade en hälla under hålfoten och var ofta fastspända under knäet med en rem. Stibletterna sträckte sig ovanför knät. De tillverkades ursprungligen av vitt linne, till fält- och vinterbruk av svart kläde. Stibletterna blev kortare mot slutet av 1700-talet, och med införandet av långbyxor på 1800-talet decimerades de till korta damasker.
Stibletterna utvecklades ur de tidigare överstrumporna av linne som var till för att skydda de dyrare stickade yllestrumporna.
 
Hittade föresten inte igen bilden.
 
Mvh Martin B

[Martin Bergman]

Karin,
 
jag kan inte släppa spåret till skogsskolan i Bispgården. Jag erinrar mig att eleverna som gick där hade skoluniformer långt in på 1950 och 1960-talet. Uniformerna var skogsgröna med inslag av gulbrunt i kavajerna. Tag kontakt med Ingemar Näsström i Fors Hembygdsförening, han känner säkert till hur det förhöll sig och kan tipsa om vem du kan vända dig till vid skolan. Vid skolan finns det idag ett mus?um och det finns säkert också foton på eleverna genom tiderna.
Mvh Martin B

[Anita Berglund Eriksson]

Ann-Marie!
Jag får tydligen rätta mig själv hela tiden. Mannen på kortet - en avlägsen släkting f 1894 - var, så vitt jag vet och minns, bonde med ganska stort jordbruk. Det är möjligt, kanske rent av troligt att han även hade lite skogsmark och vid tiden när kortet är taget kanske t.o.m var skogsbrukare av något slag. Jag måste fråga någon äldre om detta....
 
När det gäller klädseln f.ö. så kan jag hålla med om den något slitna jackan.  Men har han inte försökt pryda  den med någon form av medalj istället eller är det kanske ett fickur?
 
Benlindorna på våra kort verkar i alla fall ha varit vanliga runt 1910-20-talet, både bland skogsfolk, soldater och möjligen även andra.

[Karin Bergström]

Jag tackar för alla intressanta svar! Man lär sig verkligen mycket av alla duktiga forskare!
 
Martin! Jag ska kontakta Ingemar Näström. Tack för det tipset.
 
mvh Karin

[Bengt Rur]

Någon gång runt 1950 läste jag i Dagens Nyheter ett inlägg från någon som retade sig på att det skulle vara omöjligt att få tag på benlindor hos affärer som sålde sport- och fritidskläder. Det kom ett svar. Benlindor fanns exempelvis i en angiven scoutaffär (hörnet Sveavägen/Odengatan i Stockholm?).
 
Lindorna var väl då redan sen länge ur bruk hos scouter i allmänhet. Gissar därför att det rörde sig om ett gammalt trögsålt restparti.

[Ingrid Wikberg]

En gammal bild på ett bröllopsfölje omkring 1900, i Berg, Jämtland. Man ser en del av ena ändan av Hoverberget.  
Och ett vackert bröllopsfölje som är på väg till eller från Bergs kyrka.  
Traditionellt med en speleman i täten. Tyvärr vet jag ingenting om vilka brudparet är eller alla dessa bröllopsgäster.  
Varför går en man med en bok i handen i förgruppen- det är ju inte prästen. Han syns i sin svarta hatt och i bygdedräktsbyxor (!?) strax bakom spelemannen. Är det prästens fru som bär en liten träkont?
Och vilka fina vagnar som brudparet och deras föräldrar (gissar jag) åker i.
Tänk det kan vara folk av min släkt med i följet - och jag vet ingenting...  
Så trist att ingen noterade på baksidan av fotot. Idag är alla gamla döda - de som kanske kände igen.  
Jag ska ta med mig kortet upp till Hoverberg i sommar och se om jag kan hitta igen husen...

[Anita Berglund Eriksson]

En underbar ögonblicksbild, Inkan! Hoppas någon känner igen personer på kortet.  
 
Hälsningar Anita

[Ann-Mari Bäckman]

Så trevlig bild och så mycket man utläsa på bilden!

[Tommy Jonestrand]

Vilken trevlig bild Ingrid. Undrar varför marken ser ut att ha snö på sig när träden verkar vara fulla av löv och blad? Och när drogs telefonledningar och stolpar fram i Berg?  
Jag får bara en känsla av att det är lite senare än 1900 på bilden.
Men vad vet jag? En Stockholmare med Jämtländska rötter som inte varit i Jämtland? :-)
 
Ha det gott
Tommy

[Stefan Zylberstein]

Mannen med boken kan kanske vara kyrkvärd. Prästen syns ju i andra raden. Och om kyrkvärden deltar, så bär han väl psalmboken åt prästen, så har han något att göra.  
Det snövita är intressant. Det är nog inte sand, för det blir spår precis som i snön. Det ligger ju inte snö nån annanstans, så det kan inte gärna vara snö.
 
Det KAN hända att de har arrangerat bilden så att de hämtade rester av snö från någon fjäll i närheten och strödde ut det...  Om det av någon anledning var viktigt för dem att ha bröllop i snö. Men det är riktigt långsökt.

[Ingeborg Arvastsson]

Det kan säkert vara snö. Tycker att man kan ana lite på hustaken också. Det kan vara höstens första snö, eller ett aprilväder i juni (då ligger den gärna kvar lite längre på vägen än på t.ex. gräs etc). Inte ngt av det är speciellt ovanligt här uppe (i mitt fall Oviken, ett stenkast från Hoverberg).  
 
Träkonten i kvinnans hand är sannolikt en svepask.  
 
Har du/ni provat att söka i http://bildarkivet.jamtli.com/ ?
 
Forts lycka till i jakten på svaret!

[Per Eriksson]

Jag tror inte alls att det är snö. Jag tror att det är samma fel som gör att svenska flaggan på gamla bilder har ljusa fält och ett mörkare kors. Har hört en förklaring, men kommer inte ihåg den.
 
Hittade föresten en annan bild där vägen också är vit och träden fulla med löv.
http://bildarkivet.jamtli.com/bild.aspx?nyckelord=Br%C3%B6llopsf%C3%B6lje&page=1 &rader=3&Kolumner=5&numinset=2&FotoId=54892  
 
Hälsningar
Peppe

[Ann-Mari Bäckman]

Jag glömmer jämt vad det heter, men där handlar det om att filmen är okänslig/känslig för den blå färgen.
 
Ann-Mari

[Lars Forsstedt]

Bilden på bröllopsföljet finns även som ett exemplar i prästen Paul Wagenius arkiv på ÖLA - SE/ÖLA/10257/12. Wagenius var kyrkoherde i Berg socken (1892-1922) Om jag kommer ihåg rätt så finns det en kommentar på baksidan av Wagenius exemplar av fotografiet. Det kanske kan vara värt ett besök på Landsarkivet i Östersund!
Ines>> Den äldre ortokromatiska s/v film kunde inte exponera alla färger korrekt - blå himlar blev helt vita samma sak med svenska flaggans blåa fält, men den gula färgen registrerades något starkare. Det var inte bara ett problem med himlar och svenska flaggan utan även hudtoner. Speciellt om man var något solbränd så blev slutresultatet mörkare än i verkligheten.  
År 1902 kom den svart/vita pankromatiska filmen som återgav hela färgspektrat rätt. Det tog dock lång tid innan den slog igenom i Sverige. Först runt år 1920 började man ersätta den ortokromatiska filmen.
hls//Lars Forsstedt

[Ingrid Norberg]

Bilden på bröllopsföljet finns i boken Västernorrlands län i ord och bild, Vänersborg 1964, sid 692, med bildtexten
Brudfölje i Medelpad. Från en fest på Medelpads fornminnesförening 1910.
 
Det finns också en avslappnad gruppbild på samma människor med bildtexten
Bondbröllop i Medelpad. Från en fest på Medelpads fornminnesförening augusti 1910.
 
Boken innehåller ett flertal fel, så den är ingen absolut säker källa.