Stadsgården Östersund

[Lars Forsstedt]

Jag håller på att skriva om några fotografer från östjämtland, en av dessa var Johan Lindberg som startade en fotoateljé sommaren 1864 vid Rosendahls gård nr. 79 1/2. Han fanns senare under hösten s.å vid fastigheten 151 1/2 och 152 som var Stadsgården och låg vid nuvarande Köpmangatan 24. Kan någon Östersundsforskare bekräfta att 151 och 152 var Stadsgården  och att huset på bilden är Stadsgården ? ( OBS! bilden är ett montage av flera bilder från FGÖ)  
Jag vet att rådhusrätten hyrde lokaler av J. Lindberg från 1866 och senare köpte fastigheten år 1874 men vad hade Stadsgården för funktion tidigare i Östersunds stad?  
 

[Karin Andersson]

Hej Lars, kan (ännu) ej bekräfta att Köpmang 24 är fastigheten 151 o 152.
 
Bilder på Stadsgården finns att söka i Jamtlis bildarkiv www.jamtli.com - Bildbyrå - Till Jamtli Bildarkiv - Sök Var är bilden tagen ; Köpmangatan 24 där bla bild nr 82x742:2 med text finns.
Under detta forum sök Byggnader och miljöer Östersund (7 inlägg) där bl a J Lindberg nämns.
 
En liten pusselbit ?

[Karl Göran Eriksson]

Fastigheterna i Östersund bestod från äldsta tid av två delar. Ena tomten avsågs att bebyggas och den andra att odlas. Numreringen av Stadsgården var vid äldsta karteringen 131-132, där nr 132 låg mot Köpmangatan och sedermera bebyggdes. Odlingslotten nr 131 låg mot Sjögatan (idag Strandgatan). Ännu 1794 var dock denna fastighet obebyggd. Enligt 1820 års mantalslängd (SVAR) var glasmästaren Anders Bergström bosatt där. Tyvärr är gårdarna i de äldre mantalslängderna inte numrerade så vill man detaljgranska enskilda gårdar tvingas man gå till andra källor.
Stadsgården (bilden ovan) låg vid Köpmangatan 24 och Strandgatan 9. Huvudbyggnaden var riven redan vid början av 1960-talet. Kvarteret och Sjötorget togs i anspråk när det nya polishuset byggdes 1970(?).
 
Vid närmare eftertanke känner jag en liten tvekan om fotografiet ifråga eftersom den skiljer sig från äldre bilder av Stadsgården. Huset kan ju ha blivit ombyggt, men på 1850-talet och ännu på 1880-talet fanns en dörr på hörnet. Ovanför tycks det ha varit något som liknar balkongdörrar, men balkongen måste i så fall ha varit ytterst liten. Se Då Järnvägen kom till Östersund - E. Chr. Genberg (Östersund 1948) sid. 23 och Stortorget i Östersund - Bengt Br?gge (Bräcke 2005) sid. 22.
 
(Meddelandet ändrat av Kge 2011-10-15 17:42)