Äldre inlägg (arkiv) till 04 februari, 2008

[Jörgen Tollesson]

I Det gamla Göteborg (utgiven 1919-23) av C. R. A. Fredberg kan man i del 1, sidan 91, läsa följande:  
 
Majberget är ett intressant berg. På dess branta sluttningar slingra sig de egendomligaste och krokigaste gator. Tätt, tätt ligga de lantligt enkla husen, vilka i sin omgivning av hagar och täppor med aplar och körsbärsträd och krusbärsbuskar bära vittnesbörd om, huru man byggde och bodde i ett enkelt sjöfararsamhälle för ett halvt sekel sedan och mera. Där är gamla stugor med röda tak och vita och blåa fönsterkarmar, från vilka röda pelargonier och vemodiga kristi-bloddroppskalkar tävla i färger med hagarnas krasse och solrosor. Där är gårdar med prång och vinklar och vrår, med gummor som sticka strumpor, barn som stoja och kattor som moja sig på trösklarna i sommarsolens sken. Där är uthus med svalgångar och mörka vindar, lockande för gossefantasien, och över virrvarret av tak och skorstenar höjer sig kyrkans tornhuvud.
 
På ett par ställen öppnade sig fordom smala gläntor mellan husen, genom vilka blåa flikar av älv och fjordar lyste fram, men nu äro dessa utsikter stängda, ty man har byggt för dem med stora hus.
 
Häruppe finna vi också en kyrkogård, vördnadsbjudande i sin avskildhet från livets stora allfarvägar. En trång gata bildar en vinkel utanför de gråa murarna, som nästan stå i jämnhöjd med de små kojorna, men på andra sidan, åt öster, tränger storstaden fram.
 
Det är en sekelgammal griftegård. Under de susande trädens kronor vila släktled efter släktled av en strävsam och idog förstadsbefolkninhg. Förfallna äro många grifter, inskrifterna på gravhällarna över många förtjänte män äro utplånade, men ännu skymtar fram ett och annat namn, som återfinnes på  något blad ur stadens och Majornas historia och som till och med går igen i namnet på en och annan av förstadens gator.
 
Här vila de alla dessa, som i livet satte sin prägel på sjöfararsamhället, och minnesvårdarna ge oss en provkarta, så att säga, på deras yrken. Här vila de sida vid sida: skeppsbyggmästare, segelmakare, hantverkare, köpmän, skeppshandlande, mäklare, sjökaptener, ångbåtsbefälhavare, styrmän och simpla sjömän. De verkliga stormännen är det ont om. Endast en landshövding, några storborgare, några präster och lärde skönjas i minnesstenarnas inskriptioner. Annars är det småfolk i gemen.
 
Och i samma verk på sidan 95:
 
Majbergets griftegård invigdes 1787, men var då betydligt mindre än nu. Den förskräckliga kolerafarsoten 1834 påkallade dess utvidgning och även sedermera ha utvidgningar företagits. Som så många andra griftegårdar har den framkallat sägner och legender, och i en tid, då okunnighet och andligt mörker rådde, betraktades den med vidskeplig fruktan. Dess norra sida var ju, som andra kyrkogårdars, oren och ohelig, och i nordöstra hörnet skulle självspillingar och avlidna fångar ligga. De voro icke heller värdiga att bäras genom griftegårdsportarna. Deras kistor skulle lyftas över muren. De skulle begravas i tysthet, utan brukliga ceremonier och högtidligheter, alldeles som dödfödda och odöpta barn, svåra drinkare och andra lastbara människor.
 
Sidan 96:
 
I dess [kyrkogårdens] omedelbara närhet låg fordom en kyrka, kallad Maria, i motsats till Gamla varvskyrkan vid nuvarande Stigbergstorget, vilken benämndes Maria Magdalena. Enligt en uppgift skulle den ha invigts 1790, enligt en annan tidigare. I varje fall efter det gamla Älvsborgs kyrka så förfallit, att några gudstjänster ej kunde hållas där. Kyrkan var medelpunkten för Mariebergsförsamlingen, eller Majornas kapellförsamling, vilken lydde under Örgryte, vars kyrkoherde tillika var pastor i Majkyrkan.
 
Kyrkan var av trä, rätt enkel till arkitekturen. När Gamla varvsförsamlingens kyrka brunnit 1820 och båda församlingarna byggt en gemensam kyrka på Sågberget - nuvarande Karl Johans-kyrkan - hade Mariakyrkan tjänat ut. Hon nedrevs i slutet av 1820-talet och i ett årtionde därefter kunde man se grundresterna av densamma i begravningsplatsens närhet.
 
Mariebergs församling bildades 1786 genom utbrytning ur Örgryte. Fredbergs ord om att Marieberg bara var en kapellförsamling under Örgryte, alltså inte en självständig församling, ska man kanske ta med en nypa salt. Till Örgryte pastorat hörde Marieberg helt klart, men var snarare annex- än kapellförsamling.
 
1820 sammanslogs Mariebergs församling och Amiralitetsvarvsförsamlingen (Gamla Varvet) under namnet Förenade Kustförsamlingen, som 1828 bytte namn till Karl Johans församling. Men Marieberg har ett eget kyrkoarkiv och var alltså egen församling åren 1786-1820, så för den perioden bör församlingen ha en egen diskussion. Församlingen låg utanför Göteborgs stadsgräns, men själva bebyggelsen var ju i praktiken, om än inte formellt, en del av Göteborg, så det är naturligt att diskussionen förs här under landskapsrubriken Göteborg.

[Victoria Oscarson]

Hej!
Söker fadern till en Britt Lilly Viola, född 19200324. Modern hette Hilma Dahl, vet ej födelsedatum.Tack på förhand..
Victoria Oscarson.

[Joel Vogler]

Britt Lilly Viola föddes på Annedals BB 1920-03-04 enligt 'Utdrag ur 1920 års Födelse- och Dopbok för Barnbördshuset i Annedals församling' [CK6358 86/94]. Någon fader finns inte noterad, men modern var Hilma Maria Dahl, tjänarinna från Östra Haga, född 1895-06-13. Det finns också en notering att avis avsänts till Haga 1920-03-31, där tydligen modern var skriven.
 
I 'Utdrag ur 1920 års Födelse- och Dopbok för Haga församling' [CK6373 55/56] kan man läsa att Britta Lilly Viola föddes u.ä. 1920-03-24. Inte heller här finns någon fader noterad, modern var Hilma Maria Dahl, tjänarinna, ÖH 97 obef 17, född 1895-06-13.
 
Victoria, det kan möjligen löna sig för dig att höra med pastorsexpeditionen i Göteborgs Haga om det finns någon notering om fadern i originalboken - det gjorde jag med gott resultat i en annan göteborgsförsamling för inte så länge sedan då jag hade ett liknande problem.

[Mats Bäck]

Hej !
Söker efter uppgifter runt en Carl Abraham född 1816 03 25 i Majorna. Levde i Björlanda fram till sin död 1868 11 10.
Tillhörde senare Bohusläns båtsmanskompani och fick namnen Carl Skata/Lossbom, förut kallad Berg.
Om någon kan hjälpa mig komma vidare bakåt vore jag tacksam.
Mvh Mats Bäck

[Jan Edell]

Hej
Jag undrar om någon kan hjälpa mig
med en Johan Eriksson född 1795-03-21
var han kommer från?
kom till Göteborg  var som smedlärling
på nya Varvet innan han flyttade 1820 till
Skepplanda i Ale.
 
     MVH Janne

[Susanne Andreasson]

Hej!
Kan någon hjälpa mig att hitta Träarbetare Carl Albin Andersson, han föddes den 19/10/1865 i Älvsborgs län har hört mig för och försökt hitta honom i någon av Gbg:s församlingar då jag fick höra att det kunde vara Älvsborgs församling eller något likande. Har inte hittat nåt och vill komma vidare i min forskning om min farfars far.
Tack på förhand/Susanne

[Maud Svensson]

Susanne,
vad hette din farfars mor?

[Bo Berndtsson]

En sökning i Sveriges befolkning 1890 ge endast en träff på Carl Albin Andersson, född 1865. Den mannen föddes i Skepplanda, Älvsborgs län. Modern Johanna Andersdotter, född 1825 är 1890 änka
Och någon Älvsborgs församling i Göteborg finns inte före 1967.
Kanske värt att följa upp?

[Susanne Andreasson]

Hej Bo!
Tack så mycket skall följa upp detta direkt, har letat i SVAR men inte hittat nåt.
Susanne

[Maud Svensson]

Susanne,
anledningen till att jag frågade om din farfars mor är att ovan nämnde Carl Albin Andersson, f 1865 i Skepplanda, återfinns med hustru och barn i folkräkningen 1900:
 
Hemförsamling: Ödeborg
Hemort: Brattfors Ödeborgs Bruk
Län: Älvsborg
Fabriksarbetare Karl Albin Andersson f. 1865 i Skepplanda  
Hustru Alma Sofia Karlsson f. 1872 i Vassända-Naglum  
S. Anders Gustaf f. 1895 i Göteborgs Haga
D. Selma Viktoria f. 1900 i Ödeborg
 
Ser det bekant ut? Annars finns 1890 ytterligare två Karl Albin Andersson födda 1865, men i Skaraborgs resp Göteborgs och Bohus län.

[Susanne Andreasson]

Hej Maud!
 
Tack detta stämmer jättebra, min farfars mor hette Alma Sofia Karlsson och var född 1872-04-03, hade inte en aning om att hon var född i Vassända-Naglum (vad detta nu ligger). Jag har hittat fyra barn men ingen av de du fann, min farfar Karl Simon föddes 1906-05-16 och efter honom Isidor, Bror & Anna men jag har inga årtal på dessa, men jag vet att farfar föddes i Haga och det verkar ju stämma. Han jobbade som dräng utanför Alingsås i Lena socken och träffade där min farmor Karin Margareta Fredin.
 
Kommer att fortsätta att leta på detta tack så mycket/Susanne
r

[Bo Berndtsson]

Susanne
 
Nu ska jag krångla till det för dig.  
Alma Sofia kan inte vara född i Vassända-Naglum 1872. Den socknen fanns inte före 1888. Fram till dess var det två socknar, Vassända och Naglum.
Vassända-Naglum ligger i Väne härad, utanför Vänersborg, idag en församling i Vänersborg.

[Susanne Andreasson]

Hej Bo
Tack så mycket. Nu kan jag gå vidare och leta i Vänersborgstrakten då. Det underlättar en hel del.
Susanne

[Birgitta Gryte]

Hej
Söker föräldrar och ev syskon till Fredrika Ryberg född 1789 i Mariebergs fs, närmare datum okänt, i Göteborg, Majorna. Jag har sökt förtvivlat i födelseböckerna här i Göteborg men inte kunnat hitta Fredrika. Kan någon hjälpa till?
Fredrika gifte sig med min ana Sven Gustav Englund
1823-06-29 men där finns ingen uppgift om hennes födelsedatum. Kanske någon kan hjälpa till?
Hoppas gör Birgitta

[Gunilla Nordberg]

Hej,
Söker fadern till min moster Ingrid född 1909-12-09 troligtvis i Majorna. Modern hette Anna Matilda  Widell f 1884-04-25 och var senare gift med Axel Larsson f.1891-12-21.
Axel och Anna och hennes döttrar Sigrid född 8/2 1906 eller 07 och Ingrid utvandrade till Norge från Göteborg 1912.
 
Tacksam för all info jag kan få om Ingrids födelse och även Sigrids och deras fäder, och om det finns någon uppgift om utflyttning och var de bodde då.
Mvh
Gunilla

[Jörgen Tollesson]

Den som föddes i Majorna 1909 föddes i Karl Johans församling.
 
(1820 sammanslogs Mariebergs församling och Amiralitetsvarvsförsamlingen [Gamla Varvet] under namnet Förenade Kustförsamlingen, som 1828 bytte namn till Karl Johans församling.)

[Gunilla Nordberg]

Jörgen,
Tack för upplysningen!
Mvh
Gunilla

[Birgitta Gryte]

Hej
Jag söker föräldrarna till Anna Britta Nilsson f 1805-06-21 på Maijeberget, Göteborg. Jag ser deras namn i födelseattesten men hittar dem inte i husförhörslängden. Jag vill ta reda på om Anna Britta hade några syskon. Finns det någon som kan hjälpa till? Fadern var timmerman och hette Olof Nilsson, modern hette Annika Svensdotter och var troligen 39 år när Anna Britta föddes i Hägern 25 på Maijeberget. Känner någon till Hägern?
Tacksam för hjälp är Birgitta Gryte

[Bo Berndtsson]

Hägern blev vid 1857 års ändring av fastighetsnamnen Majornas 1:a rote nr 83-84.
 
Axel Rosén: Det forna Majorna (Göteborg 1938) s. 396

[Birgitta Gryte]

Tackar Bo Berntsson för uppgiften om Hägern. Men Anna Britta föddes ju redan 1805 och var skriven på adress Hägern när hon gifte sig med min ana Sven Gustav Engblad 1830-07-04. Hur får jag tag i hfl för Hägern åren 1805-1830 ungefär? Tacksam om du kan ge mej ett tips.
Mvh Birgitta Gryte

[Georg Nilsson]

Hej!
Är det någon som vet vilken församling boende i Majorna tillhörde innan 1773. 1773-91 hittar jag dem i Örgryte, men dessförinnan vet jag inte var jag skall söka
MVH Georg

[Gabriel Wallgren]

Hej Georg!
 
Det borde ju vara Örgryte även före 1773. Det faktum att Örgrytes första husförhörslängd, A I:1, just sträcker sig mellan åren 1773 och 1791 behöver ju inte betyda att personerna du söker efter inte bodde där före 1773.
 
T ex finns födda, vigda och döda från 1740 (och framåt) i form av Örgryte C:1.

[Georg Nilsson]

Tack Gabriel, jag får fortsätta söka.
MVH Georg

[Ingela Willman]

Hej Jörgen!
 
Mycet intressant det du skrev om Majberget. Jag har anor där och tycker det är så rörigt var de egentligen bodde. Du skriver att Förenade Kustförsamlingen ändrade namn 1828 till Karl Johan. Jag har ett barn Anna Lisa Andreasson som är fött i Karl Johan 20.10 1823. Fanns Karl Johans församling före 1828?
 
Då hon föddes var fadern Andreas Andersson Sockerbruksarbetare och familjen bodde på Bruket. Vet någon om det fanns något sockerbruk i Marieberg/Karl Johans församling eller var han kan ha arbetat. Har hittat två sockerbruk i Göteborg, men det fanns kanske fler som nu är nedlagda.  
 
Tacksam för alla upplysningar.
 
MVH Ingela Willman

[Eivor Andersson]

Det ligger en stor byggnad - gamla sockerbruket - i rött tegel, nära Älvsborgsbron i Göteborg.
Hotell Novotel, ligger där och i byggnaden finns Konstnärsaktiviteter.
Du kan gå in på Tradera via googles, så finns det bilder.
Det ligger vid Carnegie.
 
Hälsn. Eivor

[Ingela Willman]

Hej Eivor!
 
Jag har också hittat det sockerbruket, men hur kan jag veta att det är rätt sockerbruk när det fanns två (minst) i Göteborg? Vet du om det fanns bostäder för arbetarna vid Carnegie? Har någon uppgifter om arbetstider, löner o.s.v.
 
Tack ändå Eivor
 
Hälsn. Ingela

[Eivor Andersson]

Hej Ingela,
Jag läste en artikel av Björn Gustafsson, i GP.
Den handlade om Majorna och där står att David Carnegie byggde 1850 arbetarbostäder och kyrka till arbetarna på sockerbruket bl.a.
Många bodde i landshövdingshusen runt Gröna gatan också.
 
Det skall också komma ut en bok snart om Majornas historia.
Håll utkik efter den eller så kan Du läsa om Majorna på en hemsida. Jag tror den heter gamla majpojkar/majflickor eller liknande.
 
Bifogar en bild på Gröna gatan, från en tavla jag har
 
Hälsn. Eivor

[Ingela Willman]

Hej Eivor
 
Jag har inte varit och tittat på denna sidan på ett tag, men jag det var inte på Carnegiebruket han bodde. Såvida de inte hade andra arbetarbostäder tidigare. Anbdreas Andersson var sockerbruksarbetare och bodde på bruket då hans första barn föddes 1823.  
 
När andra barnet föddes 1826 var han timmerman och bodde i Karl Johans församling.
 
Vet du om Carnegie hade andra arbetarbostäder tidigare? Gröna gatan var låg den och bodde endast sockerbruksarbetare från Carnegie där? Det ser ju ganska idylliskt ut på kortet. Har du någon sockerbruksarbetare bland dina anor eftersom du har en tavla därifrån?
 
Snällt av dig att lägga ut bilden och tack för uppgifterna. Nu vet jag ju att han inte bodde i de arbetarbostäderna i alla fall. Jag får söka vidare och försöka få tag i boken.
 
Vänliga hälsningar Ingela

[Eivor Andersson]

Hej Ingela,
 
Gröna gatan ligger kvar och om Du söker på Eniro - kartor - så ser Du var den ligger.
Min farfar och farfarsfar bodde i Majorna på Vegagatn bl.a. men några sockerbruksarbetare har jag inte i anorna (bara sockerbagare  )
 
Tavlan är en serie om 4 bilder från gamla Göteborg som jag ärvt av min mor.
Tyvärr kan jag inte mer om arbetarbostäderna i området, men det kanske någon annan känner till.
 
Hälsn. Eivor

[Bo Berndtsson]

1823 fanns inte Carnegieska bruken i Carnegies ägo eller med hans namn. Bruket vid Klippan anlades som glasbruk på 1740-talet (privilegium 1743-07-10) av Johan Sch?tz och Jacob Bagge, efterträddes omkring 1810 (privilegium 1808) av Robert Abraham Lorents sockerbruk och ciderättiksfabrik och 1813 tillkom porterbryggeriet. David Carnegie köpte bruket 1836 av Lorents dödsbo för 200350 RD b:co.
Byggnaden som idag inrymmer Novotel uppfördes 1900-1902 och arbetarbostäderna (de som finns kvar) är uppförda under Carnegies tid.
Gröna gatan låg uppe vid vad som idag är Chapmans Torg.
Mera om Majorna, dess bebyggelse och invånare finns att läsa i Axel Roséns bok Det forna Majorna i ord och bild (Göteborg 1938)