Hej och tack för svar.
Jag är verkligen imponerad av hur snabbt det kan gå att få besked om gamla foton.
Fotot är alltså (enligt hänvisningen till Bohusläns museum) taget av Olga Larsson från Fjällbacka på Porsholmen i april 1894. Matilda Ranch kan därmed avskrivas. Jag blev rätt överraskad när jag såg fotot hänga på Varbergs museum och att det dessutom fanns i en bok med Matilda Ranchs samlade bilder. Jag ska kontakta Varbergs museum om detta.
Nedan bifogar jag ett utklipp ur sjökort för Porsholmen med omgivning. Här är det så pass djupt att man utan problem kan fiska med sillvad (detta hade varit svårare vid hallandskusten). Det borde inte vara alltför svårt att ta reda på var någonstans på Porsholmen som fotografen stått.
,
Bilden beskriver fiske med landvad med 3 båtar med 12 mans besättning. Det kan vara intressant att jämföra med vad prosten CU Ekström på Tjörn skriver i sin bok ”Praktisk afhandling öfver lämpligaste sättet att fiska sill, torsk, långa, makrill, hummer och ostron” från 1845.
Stora Sillwaden kan endast nyttjas på wissa ställen der hon går fram, och då sillen hunnit stranden så nära, att hon räckes af waden. Till dess begagnande fordras 16 à 20 man och 3:ne båtar, en större, som kallas wadbåt med 10-12 mans besättning. Uti denna lägges waden. Först inhalas linan till den armen, som sist skall utläggas, och derefter intages waden, som derunder redes färdig till utläggning. Sist intages ett af windspelen hwarmed waden drages. De andra twenne båtarna äro mindre, med endast 3 à 4 man i hwardera. I den ena af dessa lägges linan och windspelet till den af wadens armar, som sist skall utläggas, i den andra medtages endast en så kallad Känn-dörj. Desse båtar kallas Kågar eller Kännare. Då alla båtarna åtföljts till trakten der waden kan dragas och sillstimmen förmodas stå, företager sig den af de smärre båtarna, som har Känn-dörjen att söka sillen. Detta tillgår på det sättet, att dörjen nedsänkes här och der, då sillstimmen kännes, icke blott af det motstånd sillmassan gör mot lodet wid sjunkningen, utan äfwen derutaf att sillen wid sina rörelser, stöter mot snöret. Då stimmen på detta sätt är uppsökt, reser sig dörjaren i båten, till tecken att stimmen är funnen. Wadbåten, som alltid ligger i närheten af stället, lemnar då den öfwerst liggande stafwen af wadarmen till den andra kågen eller kännaren, som uti den fäster den draglina, som han medfört. Derefter ror denna kåg, sedan han tagit 1 à 2 man ombord ifrån den andra kågen, till närmaste strand och uppsätter der windspelet. Då detta är gjordt, utkastas waden från wadbåten af 4 man, af hwilka 2 utkasta den öfre och 2 den nedre telnan tillika med garnet, hwarunder de öfrige af wadbåtens besättning ro ut waden i halfcirkelform, och då kastningen är slut, ro med den i wadbåten liggande linan till stranden.
Med vänlig hälsning
Lars Edvard
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Köp och Sälj
Cookie policy