Johansson, Alma (1881-1974), missionär i Armenien

[Kerstin Carlborg]

Hej!
Min man har just kommit hem från Armenien där man hyllar en svensk kvinna, Alma Jansson. Hon var förmodligen sjuksköterska och hjälpte den armenska befolkningen vid tiden för turkarna folkmord 1915.
Hon lär vara begravd i Stockholm. Vi hittar ingenting på Internet, hon finns inte i NE eller i SBL så vi vet inga data..
Min mans kontakter i Armenien kommer nu på besök och det skulle vara roligt att kunna berätta var hon är begravd och också fler biografiska fakta.
 
Kan Anbytarforum hjälpa oss?
Hälsningar
Kerstin

[Kerstin Carlborg]

Komplettering
Hon heter Alma Johansson 1881-1974 har jag hittat efter diverse sökningar.
Där stod också att hennes grav besöks av armenier boende i Sverige årligen för att minnas hennes arbete för föräldralösa barn.

[Irma Ridbäck]

Ett lästips:
Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar. Bromma, 1999.

Det är en bok som de flesta bibliotek har eller bör ha.

m v h
Irma

[Irma Ridbäck]

Tillägg:
Jag har inte haft möjlighet att slå upp och se om hon finns med i boken!!

[Bo Berndtsson]

Av de tre Alma Johansson som levde 1881-1974 är detta den enda som avlidit i Stockholm:
 
18811029-0684
Johansson, Alma Viktoria Leontina
Fredhällsg 12,II Fredhällsh
112 54  Stockholm
Död 31/12 1974.
Kyrkobokförd i Sankt Göran, Stockholms stad, Stockholms län. Mantalsskriven (1967) på samma ort.
Född 29/10 1881 i Sankt Göran (Stockholms stad).
Ogift kvinna.
--------------
Födelseförsamling i källan:
S*T GÖRAN (Stockholms län)
Källor: RTB 75, MTL 71

[Elisabeth Thorsell]

Och det verkar ju rätt, för enligt Begravda i Stockholm var hon missionär:
 
1881-10-29
 
Johansson, Alma Vikt. L.
Missionär
Född 29/10 1881
 
Död 31/12 1974 i Sankt Göran, Stockholms stad, Stockholms län.
 
Begravd 21/1 1975 på Skogskyrkogården (område 27, nr 13).

[Niclas Rosenbalck]

Alma Johansson var missionär i Turkiet under 1:a världskriget och tillhörde Kvinnliga Missionsarbetare och arbetade för ett tyskt missionssällskap, Deutscher Hülfsbund. Hon skrev efteråt om sina upplevelser i skriften Ett folk i landsflykt. Hon närvarade personligen då massakern i staden Musch i östra Turkiet utspelade sig 1915, då turkiska trupper och kurdiska friskaror mördade 60 000 armenier på några få dagar. Hon skriver bl a om detta i sin skrift:
 
På våren började vi höra talas om deportation från olika platser, men visste ej vad det egentligen betydde... I början av juni kommo 20 000 man från Konstantinopel-armén till Musch och vägarna till byarna spärrades. en del av den manliga befolkningen var klok nog att i små grupper fly över Sassunbergen till Ryssland, ty vid föregående massakrer hade det huvudsakligen varit männen man sökte... Sent en lördagsafton började en häftig beskjutning. ´Det var den sista gruppen av armenier som sökte fly men blivit upptäckt... På söndagseftermiddagen blevo de ledande bland armenierna uppkallade till guvernören och det meddelades dem, att de om tre dagar skulle skickas därifrån. De fingo taga sin familj med sig, om de ville, men allt vad de ägde, löst och fast, hörde regeringen till. Armenierna förstodo att detta betydde döden, och så kommo de överens om att ej lämna sina hus, utan dö tillsammans med de sina. Nästa morgon kl. 5 hördes först ett par skott, och så började kanonerna att dundra. Nu blev det ett öronbedövande skjutande. Det var ej bara soldater som voro beväpnade, utan alla turkar, även halvvuxna pojkar. I tre dagar och nätter fortsatte detta skjutande oavbrutet. Ett litet skydd för oss var att våra hus lågo i den turkiska husraden... Från våra fönster kunde vi se det mesta av vad som försiggick. Armenierna gingo ej ut, de förhöllo sig alldeles stilla, och det var först när soldaterna trängde in i de sönderskjutna husen, som de sökte att värja sig så länge som möjligt. Många kvinnor togo in gift för att ej levande falla i turkarnas händer. Följande dag sågo vi soldaterna föra grupper av kvinnor och barn genom staden, blodiga, sårade. Medan de gingo sköto andro soldater på dem, för att skrämma dem antar jag, ty jag såg hur soldaterna skrattade åt dem. När så den ena efter den andra föll ned sårad, var en soldat genast färdigt att slå till med bösskolven. Aldrig kan jag glömma den synen. Och ingenting kunde man göra för dem! För deras skull som tagit sin tillflykt till vårt hem, vågade vi ej draga uppmärksamheten till oss... På natten började turkarna bränna här och där, några hus nära barnhemmet voro redan antända... Hett var det att ha fönstren stängda, men öppnade man dem, så blev det outhärdligt med lukten av brinnande lik. Att ingen av oss blev skjuten inne i huset var ett under. Vårt hus hade flera små fönstergluggar under taket, genom vilka grannarna från deras tak kunde se in till oss, och hur många gånger hände det ej, när jag skulle gå förbi ett sådant fönster, att ett skott just avlossades mot mig. Men aldrig fick det träffa... På fjärde dagen kom åter kommendanten med en stor skara soldater och slog på porten till barnhemmet. Jag skyndade dit. Han uppläste en skrivelse från regeringen, att alla som funnos i barnhemmet, lärarinnor, lärare och pastor inberäknade, måste utlämnas. Alla armenier skulle skickas till Mesopotamien... Efter ett par dagar fingo vi besök av vår bagare. han var bland dem som de sista veckorna hade måst arbeta för regeringen. Nu fingo vi höra de senaste underrättelserna, som kommo stötvis mellan mannens snyftningar.. Han hade sett vår pastor, läraren Markar och vår apotekare Ruben ledas ur bundna tillsammans för att skjutas. Ett par dagar efteråt talade en turk om för oss, att deras lik ännu lågo kvar... Bagaren berättade vidare att bagarna och mjölnarna, som ej fått besöka sina hem de sista veckorna, hade fått tillåtelse att gå och se efter om deras familjer befunno sig bland de tagna kvinnorna och barnen. Om så var, skulle dessa frigivas. Flera av dessa män fingo nu veta att deras familjer voro döda, men med den givna tillåtelsen ville de söka rädda så många som möjligt. Bland kvinnorna funnos ju flera vilkas män voro dödade, och nu gjorde bagarna  och mjölnarna anspråk på dessa kvinnor som min hustru, mor, syster2 osv. På ¨så sätt fingo dessa män med ens mycket stora familjer. De övriga, några 100-tal människor, blevo dels levande begravda i stora gropar utanför staden, dels införda i ett hus och innebrända. Bland dessa alla de våra. Jag tyckte jag orkade ej höra mera.
 
Under 1:a världskriget, med kulmen 1915-16, mördades 1,5 miljon kristna armenier och därtill hundratusentalet kristna assyrier o syrianer i Turkiet. En nästintill total utrensing av kristna i områden i östra Turkiet, det som idag felaktigt o slarvigt ibland kallas för Kurdistan (något  Kurdistan har ingen historisk förankring i de f.d armeniska områdena i östra Turkiet!),genomfördes. Detta glömda folkmord togs i början av denna vecka upp på folkradion i P3. Turkiet har ännu idag inte erkänt det och motarbetar även den historiska dokumentationen av det.  
 
Den som är intresserad av det historiska Armenien och armeniernas öden rekommenderas att läsa: Längtan till Ararat av Göran Gunner och Erik Lindberg (Götebort, 1985), och även Armenier ett folk i exil av David Marshall Lang (Södertälje, 1989).
 
Alma Johanssons karriär o öde borde gå att få reda på mer om.  Finns det några biografiska uppslagsverk över svenska missionärer ?  
 
mvh Niclas Rosenbalck

[Erik Lundin]

Hej Kerstin!
I FOB 1890 i Hållunda i Håbo-Tibble i Uppsala län finns en Alma Leontina med som bäst stämmer in på henne.
 
Håbo-Tible församling    
Alma Leontina  f. 1881 Stockholm  
Om personen Om hushållet  
Hemförsamling: Håbo-Tible
Hemort: Hållunda
Kontrakt: Håbo
Län: Uppsala
Födelseår: 1881
Födelseförs: Stockholm
Kön: Kvinna
Familjest: hus. d.
Famstkod: Barn (B)
Hushåll nr: 185
Familj nr: 1
--------------------------------------------------------------------------------
SVARvolym: 000119  Kort nr: 2
Sida: 14  Rad: 43
 Personer i hushållet:
Fam nr: 1
Johan Robert Johansson f. 1859,Håbo Tibble Skoarbetare
Alma Viktoria Johansson f. 1859 Österåker (AB)
Alma Leontina f. 1881 Stockholm
Edit Viktoria f. 1886 Håbo-Tibble
Hulda Maria f. 1889 f Håbo Tibble
 
Mvh
Erik Lundin, Enskede

[Niclas Rosenbalck]

Enligt Libris har Alma Johansson skrivit och publicerat följande två verk:
 
Ett folk i landsflykt : ett år ur armeniernas historia; ort/förlag:Stockholm; utgivningsår:  1979 (Faks. av 1. uppl. ifrån 1930);omfång:  48 s.: ill.;16 cm    
Armeniskt flyktingsliv; ort/förlag: Stockholm;  utgivningsår: 1931; omfång: 15,(1)s: Ill; serie:  [Kvinnliga missionsarbetare. Broschyrer]; 2

[Kerstin Carlborg]

Hej och tack alla för all information.Det uppskattades mycket av våra armeniska gäster.
 
Till anbytarvärden Peter.
Egentligen borde denna disskusion flyttas till Religion och ges rubriken Johansson, Alma, missionär i Armenien
 
Jag visste ju inget när jag började.
Hälsningar
Kerstin

[Gunnel Arbin]

Hej och tack för all information om denna märkliga kvinna, som jag själv träffade ett par år innan hon dog. Både hon och min mor, Öllegård Arbin, bodde då på Fredhällshemmet. Alma Johansson var trots sin ålder helt klar i huvudet och återgav en episod från sitt hjälparbete, då hon som föreståndarinan för ett barnhem var tvungen att utrusta barnen på en marsch, som hon visste skulle sluta med döden. Mötet måste ha utspelat sig någon gång strax före eller efter julen, eftersom hon visade ett julkort skrivet på armeniska (med latinska bokstäver). Hon berättade också att hon på 1920-talet åter rest ut för att arbeta i armeniska flyktingläger i Grekland.
Synd att jag inte visste detta, då jag härförleden skrev en utlandskrönika i Sydsvenskan med anlednng av filmen Ararat. Jag drog då fram detta möte men kom tyvärr bara ihåg efternamnet. På Fredhällshemmet kunde de inte hjälpa mig, då alla uppgifter om boende före 1990-talet kastats då arkiven gallrades. Därför blev jag dubbelt glad, då jag fann så många upplysningar om denna märkliga kvinna. Hon förtjänar faktiskt att dras fram ur glömskan. Många hälsningar från Gunnel Arbin, journalist på Sydsvenskan

[Armina Mirzakanian]

Hej  
Jag vill gärna komma i kontakt med Alma Johanssons släktingar. Är det någon som vet hur skall jag bära mig åt?

[Niclas Rosenbalck]

Hej Armina!
 
Tag kontakt med Stockholms stadsarkiv. Bouppteckningen för Alma Johansson visar vilka som var hennes arvtagare (vanligen släktingar om hon hade några närstående). Denna förvaras i stadsarkivets filial i Frihamnen. Ring 08-508 49 606 och beställ kopia på den. Uppge hennes namn, personnummer, adress när hon avled och dödsdatum (se ovan i diskussionen). Utifrån uppgifterna i bouppteckningen kan nu levande släktingar möjligen hittas. Hör gärna av dig per e-post till mig om du får fram några personer så ska jag hjälpa dig finna dem. Att lägga ut namn på nu levande personer här på anbytarforum utan deras medgivande ska vi inte göra.
 
vänligen,
Niclas

[Armina Mirzakhanian]

Hej Niclas
Tack så hemskt mycket för vänligheten. Jag skall försöka som du råder mig och jag hör av sen till er.
mvh
Armina

[Niclas Rosenbalck]

Peter anbytarvärd. Kan du ändra rubriknamnet. Alma heter Johansson (ej Jansson).

[Katarina Thurell]

Alma Johansson var utsänd av organisationen Kvinnliga Missions Arbetare. Hon sändes ut 1902 med Armenierna som sitt missionfält.
 
Kvinnliga Missionsarbetares arkiv förvaras på Riksarkivet.
 
Vill rekommendera John Hultvalls Mission och vision i Orienten, Svenska Missionsförbundets mission i Transkaukasien-Persien 1882-1921, Verbums förlag 1991.
 
Katarina Thurell
Svenska Missionskyrkans arkiv

[Jan Åke Sandberg]

"The history of the Armenian Genocide" av Vahakn N. Dadrian, sociologiprofessor i New York, gavs ut första gången 1995 och i reviderade upplagor 1996 och 1997 i Providence, RI och Oxford och skildrar massdödandet av armenierna i Turkiet, läsvärd för den intresserade.

[gunhild svenonius]

Hörde idag på radion om en missionär som hette Alma Johansson, född 1881, och som rapporterat om någon massaker i Anatolien tror jag det var - ursäkta att man skriver när man är så dåligt underrättad. I programmet berättades att man nästan inte visste något om henne - är det någon på Anbytarforum som kan hjälpa? Hon är väldigt väl känd bland vissa etniska grupper, och de samlas varje år vid hennes grav som jag tror är på Norra kyrkogården i Stockholm. Berätta!!!
(Inlägget flyttat från annan diskussion. Anbytarvärden)

[Jacob Hejmdal Gren]

Under Kändisars härstamning: Övriga: Jansson, Alma, känd i Armenien kan du finde oplysninger om hende.
 
VH Jacob
(Inlägget flyttat från annan diskussion. Anbytarvärden)

[Ingegerd Johansson]

Jag hörde också programmet, Vetenskapsradion historia. Det var massakern i Armenien 1915 det gällde, och armenier i Sverige hedrar hennes minne genom att samlas vid hennes grav. Jag uppfattade det som att graven finns på Skogskyrkogården, men jag kan har hört fel. Hon var utsänd av KMA, Kvinnliga Missionsarbetare, om jag förstod saken rätt.  
 
För ett par veckor sedan tipsade någon i en annan diskussion om en intressant länk, www.martynmission.cam.ac.uk/CSjoblom.htm. Men chansen att hon finns med där är kanske inte så stor, eftersom hon är så okänd.
 
Det finns en diskussion 'Missionärer' under rubriken 'Yrken'. Kanske vi kan be Peter flytta våra inlägg dit. Jag var nyss inne och tittade om det finns något om Alma Johansson där, men det gör det inte.
 
Mvh
Ingegerd
 
Under tiden jag satt och skrev hann ett tips komma in, så vi får läsa mer där.
(Inlägget flyttat från annan diskussion. Anbytarvärden)

[Joakim Rådström]

Bästa släktforskare,
 
Jag letar efter information om Alma Johansson, född 1880 eller 1881, död 1974, som åkte till östra Turkiet och arbetade bland armenierna där under tiden för folkmordet på dessa. Hon ska ha fötts i Håbo-Tibble socken, och sedan - efter tiden först i Turkiet och sedan i Grekland (där hon drev ett barnhem) - ha bosatt sig i Stockholm. Hon tillbringade eventuellt den sista tiden av sitt liv på Fredhällshemmet. Hon är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.
 
Jag är framför allt intresserad av att komma i kontakt med hennes sentida släktingar (hon hade inga barn, men andra släktgrenar kan förstås ha kommit i kontakt med henne). Därutöver är jag intresserad av all information om henne som person, hur och var hon växte upp och under vilka familjeförhållanden, samt hur och var hon levde under de sista 30 åren av sitt liv.
 
Vänliga hälsningar,
Joakim Rådström
Frilansjournalist
 
Telefonnummer: 073-656 76 17
E-postadress: freelance@joakimradstrom.com
Hemsida: www.joakimradstrom.com

[Claes-Göran Magnusson]

Undrar om det är denna, fast hon inte är född i Håbo-Tibble ...
 
18811029-0684
Johansson, Alma Viktoria Leontina
Fredhällsg 12, Ii Fredhällsh
112 54 Stockholm
(Boendeadress 1 nov 1970)
Död 31/12 1974.
Kyrkobokförd (1967) i Sankt Göran, Stockholms stad (Stockholms län, Uppland). Mantalsskriven (1967) på samma ort.
Född 29/10 1881 i Sankt Göran (Stockholms stad, Uppland).
Ogift kvinna.
[Sveriges Dödbok 1901-2009]

[Claes-Göran Magnusson]

På Hitta graven står att hon var missionär.

[Moderator Kändisar]

Rubriken har ändrats från Alma Johansson (känd i Armenien) till Johansson, Alma (1881-1974), missionär i Armenien. Samtidigt har tjugo inlägg flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga kända personer » Jansson, Alma, känd i Armenien, och ett dubblerat inlägg har raderats.

[Claes-Göran Magnusson]

Familjen finns i Hållunda, Håbo-Tibble 1890-1893. Halvsystern Agda, f. 1891-03-16 i Håbo-Tibble (AB), finns också med. De kom från V. Ryd 1890-11-26 [1].
 
[1] Håbo-Tibble AI:20 (1884-1893) sid 192 (AID: v85899.b203.s192, NAD: SE/SSA/1519)

[Claes-Göran Magnusson]

Nytt tillskott i familjen boende Hållunda, Håbo-Tibble (AB) 1894-1897 - Thyra Charlotta, f. 1894-05-11 i Håbo-Tibble (AB). Alma Viktoria dock bortflyttat till Håtuna 1894-11-26 [1]. Familjen boende 1897-1899 i Väst-Tibble? [2]
 
[1] Håbo-Tibble AI:21 (1894-1899) sid 162 (AID: v85900.b1800.s162, NAD: SE/SSA/1519)
[2] Håbo-Tibble AI:21 (1894-1899) sid 89 (AID: v85900.b1070.s89, NAD: SE/SSA/1519)

[Rolf Pettersson]

Har någon hittat något om Almas  familj i Håbo   i uppland   nyfiken
 
Alma var min mormors  syster  
 
Rolf  Pettersson