Tolvfors Bruk, Valbo

[Bjarne Forsberg]

Hej!
 
Jag har kommit till/fastnat i Tolvfors Bruk, Valbo, i rakt nedanstående fars-led och kommit till min farfars farfars farfars farsfars far Erik Eriksson (som bör vara född på 1600-t) och är knuten till Tolvfors Bruk så långt jag kan se bakåt.
 
Hans son i sin tur, Erik Eriksson Bökare, Tolvfors får en son Anders född 17/9 1757. Anders får efternamnet Forsberg. Mina frågor är:
1) Är det vanligt att man ändrade efternamn på 1700-talet? Och varför just Forsberg? Är det omgivningarna kring Tolvfors som kan vara anledningen? (jag har aldrig varit där).
2) Varför får Erik Erikssons (vars familj är registrerad på Norra hammaren 1740) son Erik Eriksson namnet Bökare (eller Böök/Bök).
Har sökt lite och får att Bökare = Tunnbindare? Kan det stämma? Fanns det sådana på Tolvfors och var det vanligt de ändrade efternamn efter yrke?
3) Ser på internet att Tolvfors Bruk är kulturminnesförklarat. Kan det vara så att det finns gamla dokument över arbetarna på bruket eller övrig intressant historik gällande min släkt där.
 
Mvh Bjarne Forsberg
 
(Meddelandet ändrat av B_Forsberg 2014-12-29 20:46)
 
(Meddelandet ändrat av B_Forsberg 2014-12-30 00:50)

[Björn Engström]

Jag har nyligen arbetat med denna släkt och släkten Backman genom en dotter till Anders Ersson Forsberg.  
Det är vanligt att bruksarbetare och särskilt smeder tar olika efternamn under 1700-talet. Efternamnen togs ofta efter en geografisk plats, men smeder tog ofta namn efter olika bruksföremål såsom  Hammar-, Stål-, Sten- osv.  
 
Bökare eller bokare var väl också en brukstitel.
 
Enligt NAD finns Tolvfors bruks arkiv under perioden 1804-1826 på Härnösands Landsarkiv.
 
Hälningar
Björn

[Bjarne Forsberg]

Oki, då verkar det vara normalt med efternamnsbyte på 1700-talet då.
Troligtvis har väl Erik (Eriksson) Bökare barn fått efternamnet efter trakten då.
Dvs Forsberg.
Finns det berg i området kring Tolvfors?
 
Vad betyder NAD (jag är ingen superexpert på släktforskning, utan sökt mig fram uteslutande i Arkiv Digital.)
Antar man måste besöka Härnösands Landsarkiv för att se arbetarna och dess yrken.
 
Ang. Bökare. Du menar att det syftas på bokare? Typ en sådan som skriver/dokumenterar på bruket?
 
Mvh Bjarne

[Hans Olof Johansson]

[Kristina Gunnarsdotter]

NAD = Nationell ArkivDatabas. Det finns direktlänkar dit från AD, precis ovanför inforutan på vänster sida.

[Bjarne Forsberg]

Tack Hans Olof och Kristina!
 
Bara en sak som jag inte riktigt tycker framgår av länken.
Är Bokare = Bökare? (jag menar när man söker bökare, så får man fram tunnbindare).
Känns ju som det skall bara bokare, då han är på Tolvfors...
 
Erik Eriksson (tror han är född 1720) står först som Bökare, sedan Böök, och slutligen Bök i efternamnet.
Hans barn får Forsberg som efternamn.
Bor ni i närheten, finns berg i området?

[Per Sundin]

Var han verkligen bokare? Det var ju kopplat till masugnen, men det fanns ingen masugn vid Tolvfors. När han gifte sig tituleras han dagakarl och när han dog bruksarbetaren vilket är ungefär samma sak. Böök(-are) var troligen ett familjenamn och det kan han ha fått från sin far och kanske farfar och längre tillbaka kanske det fanns en tunnbindare.
För övrigt kan man nog inte dra alltför stora växlar på efterstavelsen -berg. Om man tittar på de från Tolvfors som hade namn som börjar med Fors- hittar man Forsman, Forsell, Forsström, Forsgren, Forswall och kanske ännu fler varianter. Det finns inget i närheten av Tolvfors bruk som kallades berg.

[Bjarne Forsberg]

Tack Per!
Mycket intressant.
 
Fanns det ingen masugn i Tolvfors, så lär han ju inte varit Bokare...
Så vitt jag ser/tror föds han 17/6 1720 med föräldrar Erik Eriksson med hustru Ingrid.  
Man ser också familjen i husförhör 1740 i Norra hammaren i Tolvfors.
 
Då Erik själv får barn med Anna (Erik 1748 Brita 1750 Anna 1752 Nils1755,Anders1757, Ingrid 1760,) nämns han Erik Eriksson. Han namnet Bökare i efternamn i husförhör, sedan Böök och sen Bök. Ser man på Ingrids födelse så får han två efternamn Erik Eriksson Böök och där finns kopplingen Eriksson/Bökare.
Dvs hans pappa heter inte Bökare i efternamn, utan Eriksson.

[Åke Wahlqvist]

Min spekulation:
Tolvfors bruk var väl ett ganska komplett samhälle. I alla samhällen av någon storlek fanns ett bryggeri som behövde tunnor för sina produkter. Tolvfors låg dessutom nästan i Gävle där det fanns en ännu större marknad för tunnor.

[Cecilia Wisén]

Jag (som bor i Gävle) kan meddela att det finns en å, Gavleån, som rinner förbi tolvfors. Idag är det en kraftverksdamm där, men det kan ha varit en fors då på 1700-talet. Tolvfors är en mysig liten by, där det fortfarande finns gamla bostadslängor kvar från slutet av 1700-talet. Herrgården är uppförd år 1756. Du kan läsa mer här  http://www.lansmuseetgavleborg.se/files/1/174/190/xlm_rapport_2011-10.pdf

[Cecilia Wisén]

Här finns en karta över gamla tolvfors: http://www.jarnriket.com/pages.asp?PageID=4489http://www.jarnriket.com/pages.asp?PageID=4489

[Bjarne Forsberg]

Tack Cecilia!
 
Spännande läsning och kul att se de bevarade husen!
När jag läser länsmuseets dokumentet under historik, ser man faktiskt att det fanns en masugn där (i alla fall i slutet av 1600-t), vilket kom uppgift om att det inte fanns tidigare i tråden.
 
Är då osäker på om Bökare menas bokare eller tunnbindare.
Magkänslan just nu är väl tunnbindare. Det är ju inte omöjligt att en sådan funktion fanns som Åke är inne på.
Har sett minst en till bökare i husförhören i Tolvfors 1700-tal.

[Per Sundin]

Nja, undrar om det inte var Valbo masugn som låg en mil ovanför Tolvfors. Knappast arbetsplats för Erik Ersson Bökare.

[Östen Händel]

Valbo Masugn låg placerad på Öbygge ägor mitt mellan Tolvfors och Forsbacka något närmare Forsbacka (alltså ungefär 3/4 mil väster ut) och betjänade bl a Mackmyra.
Blad för Bergshanteringens vänner sid 348
 
Tolvfors hade egen masugn fram till 1668 då Albrekt Behm tog över, han ägde Hillevik masugn som fick förse Tolvfors med tackjärn.
Blad för Bergshanteringens vänner sid 325
 
mvh Östen
 
(Meddelandet ändrat av Handel 2015-01-01 11:33)

[Kristina Gunnarsdotter]

Betydelsen tunnbindare för bökare (böckare, bödkare) är enligt SAOB lokaliserad till sydligaste Sverige:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

[Bjarne Forsberg]

Tack för klargörande Östen.
Tolvfors har alltså fram till 1668 en egen masugn, därefter tar Hillevik masugn över tackjärns försörjningen.
Tack även Kristina.  
 
Av båda era klargörande drar jag dessa slutsatser:
1) Erik Eriksson Bökare (Böök) var inte bokare (som delade lämpliga malmbitar till masugn)  
2) Han var heller inte tunnbindare, då den betydelsen av bökare inte fanns i denna del av landet på 1700 talet.
 
Hans arbete får förbli en gåta och varför han tog sig namnet Bökare (Böök/Bök). Troligtvis var han en bruksarbetare på ett eller annat sätt med tanke på hans boplats.
 
(Meddelandet ändrat av B_Forsberg 2015-01-02 15:00)