ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Martinson, Moa (1890-1964)  (läst 2188 gånger)

2000-05-14, 00:42
läst 2188 gånger

Pierre Nilsson

Hej!
Är det någon som har uppgifter om arbetarförfattarinnan Moa Martinssons anor?

2000-05-14, 08:51
Svar #1

Christian Andersson

Hej Pierre.
 
Samlar du på författaranor? Jag surfade runt lite på webben och hittade följande sajter med anknytning till Moa Martinsson:
 
http://www2.passagen.se/omea/Forfattare/moa.html
http://www.rongym.salem.se/projekt/sp3a/martinsson.htm
http://campus.itn.liu.se/~jonun577/
http://campus.itn.liu.se/~jonun577/Moa/Historia.html
http://home.aland.net/strandviks/moa.htm
 
Enligt dessa skull Helga Maria (Moa) vara född 2 november 1890 i Vårdsnäs socken i Östergötland, oäkta dotter till Kristina, 19 år. På ett ställe sägs att fadern hade dött redan före födseln, på ett annat att Moa var resultatet av ett förhållande mellan hennes mor och en överordnad på fabriken där de båda arbetade. Moa hette tydligen Swartz som barn, tog senare styvfaderns efternamn Johansson. Martinsson blev det ju i samband med giftemålet med Harry 1929.
 
Är det fastställt vem som var far till Moa? I så fall borde hennes anor på fädernet finnas kartlagda långt tillbaka.

2000-05-14, 11:08
Svar #2

Utloggad Sven Grönberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 255
  • Senast inloggad: 2012-07-31, 13:22
    • Visa profil
Jag kan bara tillägga att Moas efternamn som gift stavas precis som Harrys, d.v.s. med ett s!
Dessutom var det hennes förste make som hette Johansson (jag tror att han hette Karl i förnamn). De gifte sig 1922 i Sorunda, Södermanland, efter att ha bott ihop sedan 1910 (källa: Släktforskarnas årsbok 1998, kapitlet om Svenskt biografiskt lexikon), och han tog livet av sig några år senare. Med honom hade Moa fem barn, varav de två yngsta dog unga i en isolycka.
I artikeln om Moa i SBL finns vad jag minns ingen uppgift om fadern.

2004-05-27, 18:32
Svar #3

Lars Lundberg

Moas 19-åriga mor, pigan Kristina Schwartz, var dotter till Nils Peter Schwartz och Carin Olofsdotter. När hon blev gravid flyttade hon tillbaka till sina föräldrar och gav lilla Helga Maria deras (sitt eget) efternamn. Moa växte alltså upp hos sin morfar Schwartz, men hennes far, den man från den rikare klassen som hade gjort Kristina med barn, hette något annat.

2004-06-23, 12:45
Svar #4

Harald Bjørg

Hej. Är det någom vet vad torpet hette i Sorunda där Moa Martinsson levde. Harald B.

2004-06-23, 14:58
Svar #5

Utloggad Ingrid Månsson Lagergren

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 93
  • Senast inloggad: 2012-11-25, 12:29
    • Visa profil
Hej
Lite info om Moa, vår underbara författare (Informationen tagen från databasen Alex, som finns på de flesta biblioteken i Sverige)
Tyvärr kommer jag inte på just nu vad torpet heter.
"Född i Vårdnäs i Östergötland som Helga Maria Swartz. Uppväxt i statarmiljö. Folkskola. Som vuxen utbildade hon sig sedan till kallskänka. Under åren 1910-1916 fick hon fem söner med en grovarbetare på Södertörn. De två yngsta sönerna omkom tragiskt 1925 och maken tog sitt liv 1928. Under sitt dopnamn Helga - hon började kalla sig Moa först efter 1927 - medarbetade hon i den syndikalistiska pressen. Utöver sitt med tiden omfattande författarskap, ett tjugotal böcker, var hon under senare år också verksam i en rad offentliga sammanhang, ofta av politisk karaktär. 1929-41 gift med författaren Harry Martinson.

Moa Marinson räknas till den s.k. statarskolan i svensk litteratur (uttrycket myntat av Ivar Lo-Johansson). Hon växte upp i statarmiljö och är en av de få kvinnorna i den stora svenska proletärförfattargenerationen. Hennes första skönlitterära alster var en följetong, "Pigmamma" (1928-29), som bygger på moderns svåra liv, textilarbeterska i Norrköping. Med debutromanen "Kvinnor och äppelträd" (1933) som sedan följdes av "Sallys söner" (1934), fick hon sitt omedelbara genombrott. I dessa böcker, liksom över huvud taget i sitt författarskap, är det kvinnorna som står i centrum. I "Kvinnor och äppelträd" varvas realistiska skildringar av kvinnors slit med symboliska framställningar av kvinnokroppens funktioner, vilket fick vissa kritiker att börja tala om "underlivsståndpunkten".
I sitt författarskap redovisar Moa Martinson kvinnornas erfarenheter, och männen framstår ofta som svekfulla suputer, men även klassmotsättningarna träder i dagen. Till hennes främsta verk brukar räknas den självbiografiska s.k. Mia-trilogin; "Mor gifter sig" (1936), "Kyrkbröllop" (1938) och "Kungens rosor" (1939). Trilogin kan läsas som en direkt replik på de manliga kollegornas utvecklingsromaner från samma tid. Till skillnad från männen, som lyckas bryta sig loss från sin fattiga ursprungsmiljö, formas emellertid Mias tillvaro på samma sätt som för sin mor.
Framför allt under 40- och 50-talen åtnjöt Moa Marinson stor popularitet och hennes böcker utkom i massupplagor på Folket i Bilds förlag."

Vänligen
Ingrid Månsson Lagergren

2004-06-23, 20:36
Svar #6

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Vill minnas att torpet hette Johannedal eller något liknande.

2004-06-23, 23:47
Svar #7

Utloggad Stig Geber

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1302
  • Senast inloggad: 2024-02-22, 17:51
    • Visa profil
Torpet hette Johannesdal och finns upptaget under Ösmo i Svenska Ortnamn 1999. Moa berättade själv att gränsen mellan Ösmo och Sorunda gick rakt igenom huset. Det ligger ca 1 km söder om vägen mellan Sorunda och Ösmo.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna