Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-26

[Ulf Sawert]

Hej igen! Jaha, det kanske är som ni säger...isåfall får vi helt enkelt göra en namnändring på Fale Bures slott till: Skönsborg! Där bodde ju de gamla hälsingekungarna. Kanske rustade Fale upp detta slott av pengar han fick av kungen som tack för all hjälp han gett denne? Ett stort slott har iallefall funnits där i Birsta enligt den gamla berättarsägnen som hållits så levande i över 800 år i trakten. Än idag lever den!! Nu kanske inte sådant håller som vetenskapliga bevis men man kan få vägledning av sådant som i sin tur kan leda fram till vetenskapliga bevis! Eller? Man får även använda logiken. Har denne segerhjälte funnits, denne norrlands Gustav Vasa, så säger det sig självt att han måste ha bott ståndsmässigt. Han var ju Kungens närmaste man!! Alla Bure-vänner är nu välkomna att besöka den förmodade slottsplatsen för egna intryck!!
Vänligen: Ulf.

[Carl Szabad (Carl)]

Varför inte kalla slottet för Luftslottet eftersom det är vad det handlar om, en skröna utan verklighetsförankring. Även jag har mina rötter i Norrland, närmare bestämt hälften av dem, men det innebär inte att jag låter lokalpatriotismen ta över den faktiska verkligheten.

[Lennart Lindström]

Kanske dags att leda in diskussionen på annat. men näraliggande spår via Korsholm . Här är mina funderingar i dessa frågor. 1400- och 1500-talet kännetecknas som jag ser det mest av den totala avsaknaden av stormän i Bureättens basland mellan Umeälven och Piteälven.  
 
Större gårdar, som dominerade de övriga, finns mig veterligen inga spår av. Samhällena verkar vara förhållandevis jämlika. Man levde på fiske. jakt och boskapsskötsel. Att vissa sedan blivit rika via handeln (österut?) enligt söderns värdeskalor, hade kanske lokalt inte så stor betydelse. Det var förmodligen inte mycket de kunde göra med sina via handel förvärvade rikedomar där de bodde i det synnerligen glest befolkade området, enligt deras egna lokala värdenormer. (Först i och med övertagandet av styret i handelsstaden Gävle kommer kanske de ansamlade rikedomarna till nytta?)
 
Men varifrån kom dessa människor i nuvarande Västerbotten och det rikare och tätare befolkade Österbotten. När tog de älvdalarna i anspråk? Deras bakgrund? Västerbottens kontaktnät pekar mest åt öster, inte söder. Den artikel jag relaterade till ovan innehåller en sammanfattning av  senaste forskningsrön om den finska sidan (Umeå Universitet), och även om resultaten kullkastar tidigare sanningar, så leder det till nya obesvarade frågor.
 
I en bisats nämns (arkeoligiska fynd visar ju inte språk), att befolkningen i Österbotten bör ha varit svensktalande redan före svenskarnas officiella ankomst till Österbotten på 1200-talet. Detta skapar givetvis nya frågor. Det anses numera också sannolikt att människor bott där sedan förromersk tid. De som hävdar tomrums-teorin vid svenskarnas ankomst har att bevisa detta i rådande forskningsläge.
 
De senaste 20-årens utgrävningar i Österbotten har alltså gett en helt ny bild av Österbottens historia. Tyvärr är kunskapen om nuvarande Västerbotten betydligt mindre. Bureättens (historiskt bevisade) basområden finns geografiskt mittemot Österbotten och styrdes från Korsholm från 1360-talet. 1560 skulle den västra sidan av Bottenviken bli eget län (slogs dock åter samman 1620).
 
Direkt stormansinflytande i Bureättens basområde verkar således vara närmast obefintligt före 1600-talet. Korsholm ligger strategiskt bättre till för sjöfarare norrut. Där finns stormännen, liksom i Norrbotten. Det och mycket annat intressant om Korsholm finns att läsa i historikern Bertil Bonns redogörelse:  Västerbotten - Österbotten:
Kvarken som motor för kulturell, social och ekonomisk växelverkan. (Bläddra till sid 36)
 
Jag lutar för 13-1500-talet alltmer åt öster-väster för ett mindre stormansstyrt Västerbotten i stället för norr-söder, som ju gäller för Norrbotten. Och när vägen österut börjar stängas öppnar man en ny väg via Gävle, vilket i sin tur leder till uppkomsten av Bureätten?

[Anders Ryberg]

Lennart. Du får gärna bevisa att det du kallar Bureätten var en grupp som uppfattade sig själva som en enhet, och inte ett antal individer med diverse släktband åt olika håll.
 
Innan du har gjort detta är det inte meningsfullt att föra diverse hypotetiska resonemang om basområden, inflytande och så vidare...

[Lennart Lindström]

Standardsvar Anders Ryberg.
Dina inlägg kommer jag aldrig att bemöta eller besvara. Det står dig givetvis fritt att ha dina egna åsikter, liksom jag har rätt till mina, och min åsikt är, att du nu intagit mästarplatsen bland detta forums (Bureätten) mästertyckare om andras åsikter.
 
Du har nämligen hittills under det dryga år jag följt detta forum (dvs Bureätten) aldrig framfört några egna bidrag. Nästan aldrig angett egna källor när du kritiserat andras uppfattningar. Kort sagt sett dig framföra saker som för diskussionen framåt. Flera gånger har du bevisligen saknat egna kunskaper om det du kritiserat. Hittar du inget annat att kritisera, finner du någon ovidkommande mindre sidofråga att ifrågasätta.
 
Så länge du fortsätter med detta, kommer jag i framtiden (gentemot detta forums övriga läsare) bara hänvisa till detta standardsvar, om jag anser det nödvändigt svara på dina påståenden. Jag hade hoppats slippa skriva detta inlägg. Tanken har funnits länge, och nu ser jag ingen annan utväg.

[Jörgen Tollesson]

Då kanske en av detta forums övriga läsare får lov att ställa en fråga...?
 
Vad krävs för att en person ska räknas som tillhörig den s.k. Bureätten?
 
Jag har också följt de olika Bure-diskussionerna - alltså inte bara denna diskussion (Varför en egen Bure-diskussion?), och inte bara under ett drygt år - och sett denna fråga ställas ett antal gånger tidigare, men aldrig besvaras...
 
Innan det är fastställt vilka som ingår i denna ätt är det onekligen förenat med vissa svårigheter att fastställa dessa icke identifierade personers basområde... J

[Lennart Lindstreöm]

Jörgen. Bureätten har sitt ursprung i den kartläggning som Johan Bur?us gjorde i den så kallade Buregenealogin åren ca 1590-1600. Du hittar hittar du de första generationerna här.  
 
Samtliga kommer från några få glest befolkade älvdalar (som jag hänvisat till ovan), sedan sprider man sig, först och främst via Gävle till söder.
 
Jag skulle tro att över en miljon svenskar har anor till Bureätten, så därför är det inget unikt att tillhöra släkten . Det unika är att dessa icke-frälse personer kartlades så tidigt som 1590

[Anders Ryberg]

Det är svårt att föra diskussionen framåt om det hela tiden behöver rensas bort missförstånd, historiska missuppfattningar och så vidare.
 
Om det är en ovidkommande sidofråga vilka vi pratar om, ja, ja, ja, tyck det då. Och fortsätt prata om folk som du inte vet vilka det är. Säkert mycket givande.
 
Och jag kan lova dig en sak. Så länge brister i källkritik och historisk metod förekommer kommer jag att påpeka dessa. Jag kommer att envisas att påpeka hur väl olika tankar stämmer med vad som tidigare är känt, vilka jämförelser med andra delar som är relevanta, och vilka brister som finns i argumentationskedjorna.
 
Och jag noterar som sagt med intresse att du inte väljer att svar på min fråga, utan istället angriper mig. Uppenbarligen har du mycket gott om sakargument vad det gäller varför man skall betrakta Bureätten som en enhet.

[Anders Ryberg]

Snabbt tillägg. Frågan om varför dessa personer skall betraktas som en enhet besvaras inte, jag ser inte varför de inte kan betraktas som ett antal individer som ingår i olika nätverk, baserade på bland annat släktskap, även om de råkar ha en fjärran gemensam anfader...

[Jörgen Tollesson]

Lennart, det är ju inte bara personerna i Johan Bures släktbok och deras ättlingar som förekommer i Anbytarforums vildvuxna (och utan tvekan underhållande J) Bure-diskussioner. Här blandas dessa friskt med ingifta och deras släktingar till en enda gigantisk ätt...
 
Som du säger är det denna tidiga släktutredning av icke-adliga personer som är det unika - det är inte boken som beskriver en unik ätt. Sedan har sentida släktforskare utifrån släktboken skapat en generation efter generation sammanhållen ätt...  
 
Men utgå från en annan person, samtida med den äldsta belagda personen i Bures släktbok, och det går säkert att skapa en motsvarande ätt spridd över landet. Lägg sedan till ingifta och salta efter behag... J

[Lennart Lindström]

Jörgen. Visst har du rätt. Detta blir följden av att Bureättens ätte-begrepp förändrades senare århundraden. En person kunde förr tillhöra många ätter, och själv välja vilka ätter man ville tillhöra. Och så är väl fortfarande fallet vad gäller Bureätten .   Jag har tidigare besvarat denna sammanblandningsfråga (eller rättare sagt citerat Dick Harrison) om hur tidigare ätte-definitioner förändrades på 1800-talet i ett inlägg på denna tråd 07 april 2005 kl. 13.09.
 
Och Johan Bur?us kunde givetvis inte använda senare århundradens defrinition av ättebegreppet på sitt 1500-tal. Mellan 1400-1600 ger Bure-genealogin ändå unika och mycket värdefulla fakta om relationerna mellan gårdar i ett då mycket glest befolkat område.

[Anders Ryberg]

Och jag frågar med en dåres envishet. Hur kan vi veta att en enda av dessa personer ansåg sig höra till Bureätten?  
Du behöver bara ge ett enda vettigt svar Lennart, så slipper du den frågan.
 
Självklart så var man då intresserad av vilka som var ens släktingar. Självklart hade dessa släktband betydelse. Men ingen har framfört argument för att Bureätten såg sig själv som en grupp, snarare än att varje enskild ättling till Herse ansåg sig ha ett antal olika släktingar av olika härstamning.  
 
Anledningen att man betonar Bureättens betydelse tycks mest vara bekvämlighet. Släktrelationerna finns utredda...
 
Det är tvärtom mycket sannolikt att det fanns en massa icke-buriska släktrelationer som var lika viktiga eller viktigare, men att dessa inte finns dokumenterade idag.

[Marc Hernelind]

jag har följt disskutionen om Bure ätten i ovan inlägg och jag finner det otroligt att Anders är så dåligt insatt i Bure Släkten eller Ätten precis sin Bonde ätten eller släkten kallas så fär att det är en sammanbunden släktlinje och alla kallas sig inte  Bonde som tillhör på svärd eller spjut sidan. men det är lik väl en ätt med ättlingar samma är det med Bure ätten alla Kallar sig inte Bure men är ättlingar på Svärd eller Sjupt sidan en del går på myten att det finns bara ättlingar från spjutsidan idag ,fel det finns ätt lingar på svärd sidan till Anders Andersson Burman och till Påvel Andersson (Bure)men vem är stamfader till Buresläkten Vissa Vill Ha Farteng Unge Fale Bure d.y. eller Herse som stamfar. idag går ingen ner till 900talet som belagd släktlinje men det betyder inte att vi är utan  stamfar!!!!och som det står i herdanne och på andra ställen den gamla Buresläkten anders det btyder en sammanbunden släkt med ättlingar.omdom sen var Adel ,Kyrkoherdar Borgare Borgmästare eller bönder spelar ingen roll. en senare upptäckt är att Hersefalesson syster Ramfrid Hersesson var gifte med Kettil Bonde Älgenstierna tar inte upp vem Kettil gifte sig med men jag har hitta ett annat medeltida brev som sen stöd av örnberg. sen är jag väl lite inne på att Farteng Unges Far kunde vara Stormanen Gudlav Bilder Med tanke på att han hade med sin första hustru Sonen Herse och sonen Spilbud och med andra hustrun sonen  Farteng. Och det vore inte så konstigt om han ficken son som hette Herse då har man två Herse av ca. tre Herse i hela norrlandregionen som var nämnda.så det är en sannolik möjlighet. Sen Laurentius Svenonius Far. Swen Pedersson (Bure) var  bosatt i Barkesta ,Harmånger(X) så troligt var att man hade sitt ursprung i Hälsingland vissa Bure kunniga menar att dom har sitt ursprung hos stor männen (eller hälsinge kungarna)  i Hälsingland  som Fåle Bure som 1161 var landsdommare och härförare för hälsingarna(jag tror Hälsingland inbegrep Medelpad vissa delar av jämland,och ångermanland )och man hadde sitt högsäte i Skön där skösborg låg. nu är det häre olika tankar som jag knutit ihop och ej bevisade tankegångar men vissa indicer finns dock . mvh Marc

[Marc Hernelind]

Ursäkta stavfelen det gick lite fort det skall stå Skönsborg. och Hade och Herdaminne mvh Marc

[Anders Ryberg]

Vad jag efterfrågar är i detta fall inte så ofta belägg för biologiskt släktskap, det är vi i allmänhet överens om. Vad jag efterfrågar är om någon kan visa att dessa personer uppfattade sig som en grupp.
 
Det är märkligt vad mycket personangrepp som sker här, och vad lite sakargument.

[Per-Åke Borssén]

/.../Hur kan vi veta att en enda av dessa personer ansåg sig höra till Bureätten/.../ (Arv).
Anders! Vi vet inte! Men är verkligen den frågan relevant?
 
Begreppet 'Bureätten' är snarast att betraktas som ett arbetsnamn. Liksom t ex Hallkvedsätten, Peter Finvidssons ätt, Likvidsönernas ätt, Rossviksätten, Bengt Bossons ätt eller vad alla olika ättenamn som uppräknas i ÄSF nu kan tillåtas heta.  
 
Hur många av alla personer som ingår i t ex Hallkvedsätten ansåg sig tillhöra Hallkvedsätten? Släkten hade aldrig något släktnamn och har i litteraturen ofta kallats spänne efter sitt vapen. (ÄSF II, s 49) Namnet på ätten kommer av namnet på sätesgården, där bl a. fogden Jöns Larsson (spänne)hade sin bosättning (1411-16.(DMS 1:2, s 237).
 
Namnet på släkten/släkterna utgående från Anders Olofsson i Bure och hans söner har katalogiserats under arbetsnamnet Bureätten. Kanske 'ätt' är ett alltför förmätet uttryck för de bondesläkter som utgjorde Johan Bureus anfäder. Men med samma logik som vi benämner Hallkvedsätten efter bosättningsorten, kan naturligtvis släkterna med anknytning till orten Bure kallas Buresläkten eller Buresläkterna. Men ätt är för anspråksfullt. Det inger en känsla att tillhöra frälset och som att vara ”finare än en vanlig bonde”, som Anders uttrycker det.  
 
Urban Sikeborg skriver i en fotnot beträffande den så kallade Bureätten, att Det av JB använda begerppet Bureätten inbegriper samtliga personer med härstamning på fäderne eller möderne från sagohjälten Fale hin unge. (Släktforskarnas årsbok 1996, s 245).  Denne Fale har emellertid identifierats som frälsemannen Farthiegn unge (1342-1363). Han omtalades även med kortnsamnet Farde. Om denne Farde och hans släkt pågår diskussion i AF under rubriken 'Farde unges släkt'. Farde Unge hade ingen känd anknytning till släkterna i Bure och ej heller till JB:s Bureätt.

[Per-Åke Borssén]

Betr. Farthiegn i Skön och dennes gravsten; Farthiegn och dennes bror- eller systerson Spjälbud 13oo; Nils Farthiegnsson och dennes söner, bör diskussionen fortsätta under rubriken Medeltid: Farde unges släkt. Vill man försöka knyta an dessa personer till den så kallade Bureätten eller till Buresläkterna borde man i första hand söka utreda fardesläkternas ättartavlor istället för att väcka till liv fiktiva anfäder till Bureätten, såsom varande fardesläktens ättlingar.

[Anders Ryberg]

På ett sätt har Per-Åke helt rätt, det är irrelevant huruvida Bureättens medlemmar räknade sig som en grupp eller inte, om man bara betraktar begreppet som en ren sorteringsfunktion och biologisk koppling. Om man däremot talar om Bureättens maktpostition, baser och liknande så är det relevant, eftersom sådana diskussiner antyder ett samband mellan personerna på ett socialt plan. Om man vill leda i bevis att Bureätten var en maktgruppering så måste man alltså först påvisa att individerna inom gruppen betraktade just denna som en grupp, kännde extra samhörighet med andra som vi idag betraktar som medlemmar i Bureätten.

[Per-Åke Borssén]

Så, Anders, vilka parametrar är giltiga för ÄSF som sorteringsfunktion då man hanterar en ätts biologisk koppling jämsides med en ätts maktposition, baser och liknande? Ätter kan väl av maktaspirerande, politiska, handelsmässiga skäl ingå i olika allianser utan att ättens namn därmed förändras. Medlemmar av ätten kan naturligtvis även inlemnas i en annan ätt genom äktenskapliga allianser utan att respektive ätts namn förändras, så vad menar Du egentligen. De parametrar som Du anför ovan blir väl närmast omöjliga att tillämpa som sortering-/kategoriseringsfunktion för att bestämma hur en ätt konstitueras.

[Rune Edström (Rune)]

Hej Anders
Ska bli intressant att se din förklaring av vad skillnad det är på dom olika ätter, adliga från ÄSF, som Per-Åke nämner här ovan och den som gott kan ha arbetsnamnet Bureätten, även om den inte är adlig och finns dokumenterad i tillräcklig grad, enl ditt synsätt. Samma kriterier borde ju gälla för allihop. Eller hur?
mvh
rune

[Anders Ryberg]

Som jag skrev ovan går det alldeles utmärkt att som ÄSF gör, skriva om en ätt som en samling besläktade individer.  
 
Däremot så krävs det rätt mycket mer för att kunna hävda att en ätt har agerat på ett visst sätt, att ätten som kollektiv eftersträvat vissa saker, så behöver man visa att de vid ett givet tillfälle individerna inom ätten antingen upplevt att de hörde samman och utgjorde en grupp, eller att det inom en ätt finns en mystisk kollektiv själ.
 
Det är alltså inte frågan om att vi skall förändra det namn vi av bekvämlighetsskäl har valt. Det är däremot frågan om att man skall vara mycket försiktig att tänka på en ätt som ett kollektiv med medvetande om just den ättens intressen.
 
Snarare bör vi vara medvetna om att varje person som sorteras in i Bureätten, eller vilken annan ätt som, hade olika intressen, och hade olika nära släktingar, med olika härstamning, som han eller hon på olika sätt samarbetade med, gynnade, etc.
 
Jag kan inte inse var skillnaden mellan mig och ÄSF ligger i. Inte heller ÄSF betraktar ätter som något annat än besläktade individer. Där finns inga tankar om att ätterna nödvändigtvis agerat som kollektiv, utan tvärtom att de olika personerna agerat som individer inom de specifika släktnätverk som just de ingick i.

[Marc Hernelind]

Jag försökte hänga med i svängarna i ditt resonemang Anders om jag uppfattade dej rätt så menade du att se äldre bure generationerna och de ej belagda generationerna kan man ej lägga in i Buresläkten ,ja tex pga av osäkerhets faktorn.och hör och häpna där håller jag med dej jag tycker också man skall visa en tydlig gräns där det inte heller är belagt. men som Per Åke sa så har Urban Sikesborg och många andra även jag håller med om att Farteng unge eller Fale Bure d.y får anses som stamfar längre än så kan man inte belägga, och det finns även dom som tar hans son Herse som stamfar. och där ifrån som du höll med om är det sammanbundena släktlinjer jag själv har 8linjer på min farmors och farfars sidor.Per Åke och (vi Bure forskare) har väl lite olika åsikter om Farteng unge men det betyder ju inte att man skall peka finger och säga att den andre har fel jag har sett dina disskutioner på rötter med både kaj Jansson som jag ser som en av de kunnigaste i medeltid historia på rötter och även disskution med Urban sikesborg och jag har märkt åskitsskillnader där jag håll med dessa två i argumenten. med det sagt så behöver inte vi per åke disskutera Farteng Unge ect för då vet du redan var jag står. Sen om Buresläkten är adlig eller inte det är rätt svårt att förstå den frågan för Alla vet ju att Buresläkten är aldels släkten nr.126  om man kollar med riddar huset var nr 126 Bure släkten förut med start Tord i Byr ....,nu är den med start Laurentuis Svenonius sen har man disskutionen var det en adlig släkt för 1600 talet för det är det väl inte ens någon som tvivlar?? jag men ar att det var det även på 1300talet och 1500talet. och det är en disskution som kan bli rätt lång där slutar jag det här inlägget nu . Mvh Marc

[Ulf Sawert]

Hej! Till anbytarvärden: Jag har nu skickat lite material till släktforskarföreningens adress angående min pågående debatt på Bernadottesidorna. Jag skickade även med en rekonstruktionsbild av det förmodade slottet: Byrisholm alt Skönsborg. Då jag är en novis när det gäller datorer kanske du kunde vara så snäll och hjälpa mig att få in denna bild här!? (Bilderna kommer fram imorgon).
 
Vänligen: Ulf Sawert.

[Marc Hernelind]

Nyheter om Vapenskölen för Bure och af Bure.  
det här har jag haft disskution om senaste tiden så jag sätter in mina tankar som jag skrev till en bure vän.  
Som du nämner öpnna porten eller grinden  med skriptrullen ovan Symboliserar att genom  krönikeboken och vapenskölden erhöll han frälse .
 
Och han blev nyadlad från Bure andra ståndet  i Riddarklasen till Af Bure i första ståndet eller Högdeln Grevliga eller friherrliga adeln som det benämns idag.detta skedde 25 Sep 1572  
 
Johan var adlad till Siggesson af Bure den 25 Sep 1572  .Han var Överste och Ståthållare På Kalmar slott .hans bror Hövitsman vid Erik XIV:s Livvakt och senare Överste för Krigsfolket i Medelpad och Norrbotten.Christopher Siggesson, som adlades av Johan III den 25 Sep 1572  till Christopher Siggesson af Bure, hans son Sigge Christopori Bure Kyrkoherde i Fors mitt i Eskilstuna,jag har varit brevid den gamla kyrkan där finns forskyrkobro det känns som att gå tillbaka i tiden att stå där. Anna Stensdotter Ulv tillhörde redan Högadeln,På henns far sida Ulv släkten som hade sitt säte i Svartlinge slott och hennes mors sida den förnäma Ulvfsax Släkten ingift Med Tott och Gyenstierna osv. för att dom skulle kunna gifta sig behövde dom till höra samma stånd så Johan for till baka till skön Kyrka. 1572 och hämta vapenskölden och krönike boken. som krävdes för att Johan den III skulle kunna Nyadla Johan Bure till Johan af Bure så han till hörde Första ståndet eller Friherrliga frälset .  
 
hans vapen beskrevs så här han hade vapnet med till kung Johan och erhöll frälse. till sköldmärket fick han ett spjut genom halsen samt en halvhäst.Vapen skölden sattes upp i Åby sockenkyrka vid Kalmar och han ligger begraven i Åby sockenkyrka vid Kalmar.nu är den vapen skölden stulen eller bortagen från Åby kyrka,den har vissa likheter med den sköld som senare kom upp i riddarhuset af Bur?n där också Burenstam kommer i från som visat sig vara  släkt  genom vad man kan kalla Ljusvattnet linje i Burträsk. som går igenom Agnes,till Anders Olofsson (Bure)  
Referens (om Anna Stensdotter [Ulv] och hennes släkt):Möller, Pontus & Gillingstam, Hans (1989). ?Ulv?, ss. 296-310 i Äldre svenska frälsesläkter, bd I, häfte 3. Stockholm: Riddarhusdirektionen.Adelskalendern av Elgenstjierna, samt svenskt Biografisktlexikon.
Äldre svenska frälse släkter I:3,1989,sid 308,Bygd?n 1891 sid 57ff.,Johan bure
volym genealogica X:53
 
Bures vapen nr 126.försvann också, en vän tänkte beställa en avbild på Burevapnet och kontaktade fotografen Stiernspetz på riddarhuset häromdagen. Hans svar var intressant, Bures begravningsvapen i Husby Långhundra kyrka kände jag inte till.Att Bureskölden på Riddarhuset inte finns vet jag, den är stulen och jag kan inte förstå hur dom kan ha sköldarna hängande löst utan minsta larm eller skydd, dom är i lagom storlek för att gå ner i en vanlig liten väska.Däremot finns Bure vapen  i Klingspors vapenbok från cirka 1870.  
 
alltså är det säkert många vapen stulena men det betyder ju inte att dom inte fanns och alla vapen har man inte papper på att dom introducerades,men även sådana papper kan ha försvunnit så min förvåning är stor när rutinerade foskare inte kan acceptera tillex Af Bure för skölden är borta när man har det exkta datumet dom blev Adlade av Johan den III och vittnen fanns och Elgenstierna tar Upp det samt Bygd?n ooch Johan Bure ect.sen när jag tog upp Vapenlikheten med den senare af Buren då försökte Lehman förlöjliga mej. Nu återstår bara att höra om Burenskölds Vapen finns kvar. Med vänlig hälsning Marc

[Ulf Sawert]

Hej Marc! Och tack för ditt intressanta inlägg!!
 
Vänligen: Ulf.

[Ulf Sawert]

[Ulf Sawert]

Hej! Nu finns min rekonstruktionsbild av det förmodade slottet: Byrisholm alt. Skönsborg inlagd här ovan, som enligt den starka berättarsägnen (i Birsta-området) skulle ha bebotts av Fale Bure och förmodligen också av de gamla Hälsingekungarna!
 
Ulf. Säbrågrenen.

[Ulf Sawert]

http://img474.imageshack.us/img474/4779/falebure9jg.jpg

[Anna-Carin Betzén]

Ulf,  
 
Olika forum använder olika forumkod, och [IMG] funkar inte här.  
 
Skriv istället `image{beskrivning} - beskrivning kan vara vad text som helst (jag tror den bara visas i stället för bilden om bilden inte kan visas). Filnamnet ska alltså inte vara med. Men när du klickar på Skicka inlägg så kommer du att få upp en filväljare där du klickar dig fram till den bildfil du vill ha med.  
 
Mer finns att läsa på sidan om formatering, samt i den här diskussionen.

[En fd anbytarvärd]

Direktlänk till sagoslottet