Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-01

[Urban Sikeborg]

Den så kallade Bureätten - egentligen en beteckning på avkomlingar på både mans- och kvinnosidan från en Herse i Bure(å) i Skellefteå, enligt Johan Bures släktkrönika från åren kring 1600 - är en av Sveriges mest mytomspunna släkter. Antalet ättlingar kan antagligen räknas i hundratusental flera gånger om. Med tanke på hur många förfalskade och förvanskade uppgifter som ännu cirkulerar i litteraturen (och på Internet!) om Bureätten, borde en egen hörna för Burediskussioner fylla en funktion.
 
I ingressen till ämnet Bure har redaktören snällt presenterat mig som 'expert' på området. Min expertis består i att jag analyserat de bevarade avskrifterna av Johan Bures släktbok och försökt rekonstruera den ursprungliga släkttraditionen, samtidigt som jag gett förslag till bedömningar av olika uppgifters trovärdighet. Resultatet presenterades i Släktforskarnas årsbok 1996 som en utgångspunkt för fortsatta diskussioner och forskning. Släktleden efter ca 1610 har jag därför inga specialkunskaper om.
 
Sedan ämnet Bure lades upp på Anbytarforum har jag emellertid fått ett oroväckande antal privata förfrågningar om Bureätten; diskussionen i Anbytarforum har däremot stått still. Avsikten med en särskild Bureavdelning var att inbjuda många till att medverka och komma med synpunkter och bidrag. Själv har jag inga möjligheter att besvara alla förfrågningar, varken av tids- eller hälsoskäl. Jag ber er därför att skicka era frågor till Anbytarforum i stället. Kan jag bidra till att finna ett svar ska jag göra det.
 
Med varma hälsningar
 
Urban

[thomas]

Det skulle vara lättare att diskutera släkten Bure om allt det grundmaterial som finns om släkten lades upp på nätet. Först då kan en givande diskussion starta. I det sammanhanget hoppas jag att Urban Sikeborg blir en av de första att presentera sitt grundmaterial - gärna i rötter.
 
 
Mvh Thomas Björklund

[Håkan Skogsjö]

Jag är övertygad om att det är möjligt att diskutera Bure-ätten utan att allt grundmaterial publiceras på Nätet. Med det resonemanget vore ju hela Anbytarforum en omöjlighet, eftersom allt grundmaterial inte finns publicerat om någon släkt. Jag vill bara påminna om att Urban Sikeborg har publicerat ett mycket ingående analys av Johan Bures släktbok i Släktforskaras årsbok 1998. En sammanfattning av denna artikel finns också publicerad i Nättidningen RÖTTER.

[eric johansson]

Jag forskade för omkring 10 år sedan bl a om min hustrus anor och kom då fram till anor i Bureätten. Naturligtvis noterade jag som så många andra Fale (Bure) hin Unge i Byrestad som den äldsta anan.Men med hänsyn till rådande tveksamhet för att inte säga avståndstagande från uppgifterna om de äldsta förmenta anorna i Bureätten  avstod jag från att ta upp honom och hans närmaste ättlingar i antavlan. De finns i mina handlingar. men jag har försett dem med giftstämpel för att den som ev läser mina forskningsresultat inte skall missledas. Mitt problem har varit att ta ställning till var gränsen skall gå. Nu, efter många genomläsningar av Urban Sikeborgs lärorika och intressanta artikel i Släktforskarnas Årsbok '96 om tillkomsten och tillförlitligheten av Johan Bures släktbok, har jag återkommit till problemet. Jag utgår nu från Anders Olofsson Bure. Han får bli den äldsta anan. Jag vet inte säkert om jag tolkat Urban rätt. Kan jag lämpligen göra som jag tänkt mig nedan? Jag har flera grenar som går till Bureätten, men följande är ett exempel.-
 
(Vill i detta  sammanhang uttrycka min förvåning över att Släktforskarförbundet i Svenska antavlor tagit med de äldsta Burarna om vilka uppgifterna är så starkt ifrågasatta och som är så fantasifulla. Ex. nr 3/1991:158, nr 4/1991:165.)
 
Jag har i min uppställning uteslutit följande personer
Fale Bure hin Unge i Byrestad
Herse F Bure
Olof H Bure
och börjar här
 
Anders Olofsson Bure  1,2
Underlagman i Västerbotten
 
Jakob Andersson Bure  1,2
Underlagman i Västerbotten
gift med Kälog
 
Maria Jakobsdotter Bure  1,2,3,4
gift m Anders Persson    1,2,4,5,6
landsköpman, lagläsare
Grubbe, Umeå sn
 
Jakob Andersson Grubb    1,2,5,6
Underlagman i Västerbotten
1553 fogde över Ångermanlands
och Umeå lappmarker.Levde ännu 1565
 
Barbro Jakobsdotter Grubb 1,2
gift m Per Andersson Gris 1,2
Grisbacka, Umeå sn
 
Anders Persson Gris   1,2
Grisbacka, Umeå sn  
gift m Gunilla Bröms  1,2
 
Margareta Andersdotter Gris  1,2,7
gift m Jonas Olai Bölenius   1,2,7
f 1751, kyrkoherde i Nätra (Y)
 
Därefter följer 11 generationer
i rakt led fram till min hustru
Margareta Stierna, f 1923.
 
 
Källor:
1  Nils Burmans handskriftsamling, KB
2  E Sehlbergs handskriftsamling, KB
3  Grape, kommentar till Bromans Hälsingesläkter
4  Luleå sockens historia, ss 656
5  Grape, kommentar till Bromans Hälsingesläkter
6  Svenskt biografiskt lexikon
7  H-sands stifts herdam. Jonas Olai Böllenius

[Urban Sikeborg]

Hej, Eric!
 
För egen del menar jag att du gör rätt i att sätta stopp vid Anders Olofsson i Bure. Han är visserligen inte nämnd i några bevarade samtida källor, men jag ser honom som indirekt belagd; de uppgifter som hans ättlingar på vitt skilda grenar berättar om honom och hans familj ett sekel senare är sakliga och samstämmiga.
 
Jag har några kommentarer till din släktuppställning.
 
1. Först att endast personer som kan beläggas ha burit ett tillnamn eller släktnamn ska skrivas med detta. För att visa att någon ändå tillhör en viss släkt kan namnet i stället sättas inom parentes. Det innebär att du skriver Anders Olofsson (Bure), Jakob Andersson (Bure) och så vidare. Eftersom kvinnor vid denna tid endast sällan använde släkt- eller tillnamn måste man vara särskilt observant på hur de anges i källorna (hur de anges i litteraturen är till föga vägledning).
 
2. Att Anders Olofsson i Bure skulle ha varit underlagman i Västerbotten är inte belagt, även om några av hans ättlingar tilldelat honom denna titel. Ange i stället att han enligt släkttraditionen, så som den förmedlades av Johan Bure ca 1600, skulle ha varit underlagman i Västerbotten. Däremot tror jag att man är på något säkrare mark när det gäller Jakob Anderssons tillskrivna underlagmansskap, eftersom han av sina efterkommande tycks ha kallats Jakob Lagman.
 
3. Maria Jakobsdotter Bure hette egentligen Mariet Jakobsdotter (Bure), som framgår av min artikel. Under den katolska tiden ansågs gudsmodern Marias namn för heligt för att användas som dopnamn [Bengt Hildebrand: Handbok i släkt- och personforskning, d. 1, 1961, s. 204].  
 
4. Anders Persson (Grubb) omnämns aldrig i samtida källor som lagläsare (underlagman), vilket bör framhållas.
 
5. Dina källhänvisningar i inlägget är mycket knapphändiga. Du är en erfaren släktforskare och jag inser att du har mer detaljerade hänvisningar hemma, som du av utrymmesskäl inte tagit med här, men hoppas att du inte har något emot om jag använder din källförteckning som exempel, till gagn för nytillkomna släktforskare (annars får du lov att slå mig med något hårt när vi träffas). Källredovisning är inget lätt kapitel och inte alltid något som prioriteras i början. I längden skapar det emellertid bara merarbete, vilket jag vet av egen smärtsam erfarenhet.
 
Grundregeln är att en hänvisning ska vara så tydlig att det inte ska bereda en utomstående några svårigheter att lokalisera den för att själv kontrollera eller gå vidare.  
 
a) Eftersom du väljer att endast gå tillbaka till Anders Olofsson i Bure utifrån min artikel, räknas den som en källa i sammanhanget.
 
b) Korrekt källhänvisning för Nils Burmans verk är ”Nils Burmans handskrift 'Bureätten', Hb7, [infoga sidhänvisning], KB”.
 
c) E. Sehlbergs verk bör anges som E. Sehlbergs handskrift ”Gefle och dess slägter”, fotokopia, [infoga sidhänvisning], KB”. Exemplaret i KB är, om jag inte minns helt fel, uppdelat i flera band (till skillnad från exemplaret i Gävle stads- och länsbibliotek), vilket innebär att eventuellt signum också där ska anges.
 
d) Hänvisningen ”Grape, kommentarer till Bromans Hälsingesläkter” hjälper inte mycket för den som inte vet vem Anders Grape var och att han redigerade och kommenterade genealogierna i hälsingeprosten Olof Johannis Bromans mastodontverk Glysisvallur. Denna del, som Broman själv benämnde Aetqvisl, ingår i Glysisvallur och öfriga skrifter rörande Helsingland, del 3 (Uppsala 1953), men trycktes också separat under titeln Hälsingesläkter. Utgivare, tryckår och sida ska anges.
 
e) För Luleå sockens historia saknas tryckår. Tryckåret är till stor hjälp för att lokalisera verket och ger också en tydlig fingervisning om hur aktuell boken är. Dessutom bör förstås författare/utgivare anges.
 
f) För uppgifterna om släkten Grubb ur Svenskt biografiskt lexikon ska läggas till vilken del (med tryckår) och sida det handlar om.
Eftersom Leonard Bygdéns Hernösands stifts herdaminne (med undertiteln Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning) består av flera band och kom ut under en period av flera år. Därför saknar jag i din källhänvisning till Böllenius uppgift om vilket band som avses och på vilken sida jag kan hitta informationen.
 
Det är svårt att överskatta betydelsen av ordentliga källhänvisningar; det är ofta de som tydligast visar vilket värde en släktutredning har.

[eric johansson]

Hej Urban!
Tack för dina synpunkter på min släktuppställning. Glad att med gott samvete nu kunna låta Anders  Olofsson (Bure) toppa den. Nyttigt för mig också med dina kommentarer till texten i övrigt och med  
synpunkterna på källhänvisningarna. Du får gärna använda dem som skolexempel. I detta fall hade jag -som du anade- lite fylligare texter hemma, men i flera fall är också dessa dåligt formulerade, dels beroende på bristande noggrannhet, dels på att det är ganska gamla anteckningar från tidigare forskning. Man lär så länge man lever (jag är 85 i år). Jag har för avsikt att återkomma med frågor angående Bureätten sedan jag närmare granskat min tidigare forskningsresultat.

[Torsten Berglund red SvA]

Eric Johansson uttrycker i sitt inlägg den 7/1 1999 med rätta sin förvåning över att de äldsta fantasifulla leden av den s.k. Buresläkten trycktes i ett par bidrag till Svenska Antavlor (SvA) 1991 (nr 158 o nr 165). Dessa led fanns f.ö. också med i SvA 5/92 (nr 169). Redan i samband med ovannämnda antavlors publicering påpekade Anders Winroth och jag i ett debattinlägg om medeltidsgenealogi i Släkthistoriskt Forum 5/92 (s 26) att dessa uppdiktade led av Buresläkten inte borde ha publicerats i SvA. Felaktigheterna i ovannämnda tre antavlor har sedermera också rättats till av undertecknad i rättelsehäftet till SvA:s band 3 (Svenska Antavlor, Register 1995. Jämte rättelser och tillägg till band III) vilket förhoppningsvis inte har undgått den intresserade läsekretsen. Visserligen ansvarar antavleförfattarna ensamma för riktigheten av uppgifterna i antavlorna, men förbundet bör givetvis också ta ansvar för att inte sprida uppenbart osäkra eller felaktiga uppgifter i sina publikationer. I mitt arbete som redaktör av SvA (tillträdde 1994) ägnar jag därför mycket arbete åt källkritisk granskning av insänt material, liksom åt förbättringar av källhänvisningar och notapparat.  
 
Vad gäller Buresläkten så har tidigare redaktörer för SvA haft olika förhållningssätt genom åren. I de häften som utkom på 1980-talet fördes inte Buresläkten längre tillbaka i tiden än till underlagmannen Jakob Andersson (SvA 6/82 nr 36, 7/83 nr 49) och så har inte heller varit fallet efter SvA 5/92; se t.ex. SvA 3/96 (nr 215).

[Christina Lindquist]

Hej alla ni som redan kan det här med släktforskning. Jag skulle uppskatta om jag kan få tips om var jag kan beställa det som finns skrivet om Buresläktens anor. Mina band finns också där - Bure på 1400-talet, Gestrikus och Niurenius på 1500-talet, Grubb under 1600-1700-talet och Plantare(Platare), Berglund, Olofsdotter och så min morfar Larsson född 1885. Alla höll sig i trakterna runt Umeå.Tacksam om någon vill tipsa mig, gärna via e-post. Hälsningar Christina

[Eric G Johansson]

Hej hoppas att denna sida kan hjälpa mej med att få nån klarhet i vissa saker vad gäller bureätten
 
har släktskap tillbaka till Jakob Andersson via släkten Fattenborg och skulle därför vilja veta mer av det lärda sällskap som finns här. Har med delad glädje och bestörtning läst era inlagor,bestörtning därför att så många har så skilda meningar om härstammningen, jag kan väl förstå den skepsis som föreligger släktleden före Jakob Andersson, men inte den hätskhet som präglar vissa i debatten. men nog om detta skulle vara tacksam om nån kunde hjälpa mej med runstenarna som finns i Sundsvall, bor själv nära den i Nolby och det är onekligen en kittlande tanke att en av mina förföder kanske reste denna sten! Önskar alltså få tips om litteratur angående dessa stenar samt även litteratur angående de tidigare släktleden i Buregenealogin.

[Sigurs Wiberg]

Hej !
Kan någon säga mig vilken är förälder till  
Gunilda Nilsdotter Bröms, som är gift med Anders Persson Gris.

[Per-Åke Borssén]

Hej Erik Johansson, Urban Sikeborg har ganska klart redogjort för läget vad beträffar Burelegenden och dess genealogi. Helt klart har han avskilt Farde Unge från Bureätten. Fortsättningsvis bör därför diskussionen, om den skall fortsätta kring legenden, starta om under en ny rubrik, Fardeätten, och helt koppla bort Bureätten. Det finns mycket att forska kring Fardeätten utan att hemfalla åt legendariska genealogier. Ätten hade ju ett liv efter Farde Unge och fram mot vår tid. Vore det inte intressant att finna spår efter Fardes/ Farthiegns och Nils Fardjäknssonsättlingar.  
   Till en början kunde man kanske plocka fram Burelegenden och göra allvarliga försök
att rekonstruera den. Rensa ut alla tillägg och utvidningar, som Johan Bureus och hans
efterföljare försett den ursrungliga legenden med,och ta fram den originella versionen.Inte för
att jag tror, att den kan skulle tillföra något genealogiskt viktigt, utan snarare för dess
kulturvärde, folkloristiskt sett, som ett norrländskt exempel på genuin folklig historieskrivning, till skillnad från den akademiska, vetenskapliga historieskrivningen (Johan Bureus hör ju till den akademiska/vetenskapliga världen, sett ur sin tids synvinkel).  
   För övrigt jag har litet svårt att förstå genealogernas högdragna fnysning åt  
folkloristiska inslag, som t ex 'fardelegenden' i en släkthistoria. Inpassad i rätt sammanhang
och med korrekta reservationer, kanske som en marginalanteckning, kan ju skrönan ge både
värme och färg till släkthistorien.
   Om runstenarna, se A Hellbom Medelpads runstenar (Sundsvall Museum): Nolbystenen (1), Selångerstenen (9). Ristaren till Nolbystenen hette f ö Farthaign, vilket dock inte framgår av Burelegenden. MVH Per-Åke Borssén

[Erik Johansson]

Tack Per Åke
 
du fick fram vad jag själv skulle vilja ha sagt, tack även för litteraturhänsvisningarna skall omg  kolla med bibblan i s-vall

[Stefan Wennberg]

Hej, Urban Sikeborg och  Eric Johansson  
 
Här finns några källhänvisningar, och direkta källcitat, rörande personer
som har anknytning till bure.
 
Angående Anders Persson i Grubbe:
I Boken Tornedalica nummer 2, 1963, finns Erik Wahlbergs studier:  
Finska Ortnamn i Norra Sverige.Under Kapitel 4 behandlar han Fogdarna  
och deras medhjälpare samt skrivarnas ortografi. På sidan 57-71  
(underrubriken D). Fogdars, skrivares, präster m.fl. personalia mm,  
beskriver han olika typer av fogdar samt redogör vilka de var.  
 
Källa: Tornedalica nr 2 sid 65
Under stycke 7.Underlagsmän.
Underlagsmännen motsvarade nutidens häradshövdingar. Bland de underlagsmän som
tjänstgjorde i Västerbotten må nämnas följande:
Anders Persson i Grubbe i Ume sn. Han fick Ume lappmark i förläning den 22 oktober
1526. GIR del 3.s 306 S.  Sonen Jakob Andersson d.ä Efterträdde fadern.....
Källa: Tornedalica nr 2 sid 65-66
....Sonen Jakob Andersson d.ä Efterträdde fadern....... Han omtalas bl.a. år 1543.  
Under tiden 1553-1556 var han fogde i Ume och Ångermanlands Lappmarker.  
IF III s. XXX-XXXI. CLS IV s 93.
Denne efterträddes i sin tur av sonen Anders Jakobsson som omtals såsom underlagsman
vid vintertinget 1568, medan Mårthenn Larssonn i Suaneuick hade samma befattning
år 1568. S1568
 
Källa: Tornedalica nr 2 sid 66
Jakob Andersson d.y i Grubbe, Umeå sn var birkarl och son till Anders Jakobsson.
Han var lagläsare på tinget år 1600 och alltså vikarie för Sven Persson, som han efter-
trädde i ämbetet såsom underlagsman. Han måste anlita tolk vid tingen i Torne socken.
År 1603 omtalas Mårthen Ingelwaldson (Mårten Enevaldsson) såsom tolk. S1603.
Om denne se ovan bland landsfogdarnas övriga medhjälpare. Han var arrendator av
Ume och Ångermanlands Lappmarker 1620-1630. Han avled den 4 december 1628
och efterträddes av sonen Jakob Jakobsson. IF III reg. Nordl. HT 1906 s. 240.  
CLS IV s. 93.
 
Fler personer från Bure  
Källa: Tornedalica nr 2  sid 63  
Under stycket 4. Fogdar i Torne och Västersjö Lappmarker,  
Olof Anderssoon Burman. Sannolikt son till Birkarlen i Bure.  
Måg åt underlagsmannen  Sven Person i Öjebyn i Piteå sn där han var
Bosatt. Senare var han bosatt å ett hemman i Björsbyn i Lule sn
Fogde i Lule lappmark 1584-1591 och 1593 - 1597 och 1593-1597, i Torne  
och Kemi Lappmarker 1603. Död i Kalmar år 1603 enligt uppgift i  
huvudräkenskaperna, Vb nr 4 år 1604. HM II s. 198. IF IV reg. CLS IV s. 183.  
Nordberg s. 79-83,  142-143, 538.
 
Källa: Tornedalica nr 2 sid 65
Under stycket 5. Fogdar i Kemi lappmark
Olof Andersson Burman. Fogde 1603. Se Torne Lappmark.
 
Källa: Tornedalica nr 2 sid 64
Under stycket 4. Fogdar i Torne och Västersjö Lappmarker,
Jakob Olofsson Burman. En släkting till Olof Andersson Burman. Fogde 1616-1619.
IF IV reg. CLS IV sid 96.
 
Ytterligare personer med anknytning till Bure finns med:
 
Källa: Tornedalica nr 2, 1963 sid 60
Under Stycket 1. Landsfogdarna
König Persson, son till ärkebiskopen Peder Kenicius och sonson till Könic Olofsson i
Baggböle i Ume sn, borgare och borgmästare i Torneå stad. Ombud för rådmannen
i  Stockholm Peter Grönberg, som var arrendator av Torne och Kalix socknar 1628.
CLS IV s.136, 199
 
(Min kommentar till detta: Kanhända det borde ha stått systerson till ärkebiskopen.)
 
Källa: Tornedalica nr 2 sid nr 64
Fogde i Torne och Västersjö lappmarker:
König Persson Arrendator 1626-1629. Se ovan under landsfogdarna.
 
Källa: Tornedalica nr 2 sid 65
Fogde i Kemi Lappmark:
König Persson Arrendator 1621-1630. Se ovan
 
Källa: Tornedalica nr 2, 1963 sid 64
Fogde i Torne och Västersjö lappmarker:
Broder till König Persson och fader till Peder Andersson se ovan.  
Arrendator 1621-1625. död 4 december 1626. CLS IV s.16 IF IV reg.
 
Källa: Tornedalica nr 2 sid 59
Under Stycket 1. Landsfogdarna
Peder Andersson borgare i Torneå, son till  Anders Persson, se under  
Torneå Lappmark, och brorson till König Persson, se nedan. Arrendator av  
Torne och Kalix socknar 1623-1627, av Lule och Torne Lappmarker  
tillsammans med Clemet Öndesson 1630. Fogde i Vb 1630.
CLS IV s.196, 38.
 
Källa: Tornedalica nr 2, 1963 sid 64
Fogde i Torne och Västersjö lappmarker
Peder Andersson och Clemet Öndesson. Arrendatorer 1630. Se ovan bland landsfogdarna
 
Litteraturhänvisning:
S1568 = Saköreslängden för år 1568
IF = Isac Fellman Handlingar och uppsatser angående finska lappmarken  och lapparne.
        I-IV Helsingfors 1910-1915.
CLS = Almqvist, Joh Ax: Den civila lokalförvaltningen i Sverige med särskild hänsyn till den
           Kamerala indelningen I-V. Stockholm 1917-1923.
GIR = Konung Gustaf I:s reg.
Nordl. HT 1906 = Nordlander Johan: Om birkarlarne. Historisk Tidskrift 1906,1907.
Vb = Västerbottens landskapshandlingar , Kammararkivet Stockholm .
HM = Bygdén, Leonard: Härnösands stifts herdaminne I-IV, Uppsala 1923-1928.
Nordberg = Nordberg, J. Albert En gammal norrbottensbygd. Anteckningar till Luleå sockens
Historia . I-II. Hembygdsbok under redaktion av Bergfors, Georg och Neander, Albin. Uppsala 1928.
 
Med Vänliga Hälsningar.
 
Stefan Wennberg

[Jan-Anders Andersson]

Jag slog upp den här sidan därför att någon tidning FLT? skrivit en artikel häromdagen (2000-01-17) om att man hittat en runsten som skulle bevisa att
Fartegn och Bure var släkt och bar på en genetisk deformation kallad Sjögren-Larssons syndrom. Genforskaren Karl-Henrik Gustavsson vid Akademiska sjukhuset i Uppsala är det som har funnit dels en släktsten i Uppsala Domkyrka ristad av Johannes Bureus och dels en runsten i Nolby ristad av Fartegn. Om detta är ett ytterligare falsarium av Johannes Bureu's forskning enligt Urban Sikeborgs artikel i Släktforskarens Årsbok 1996 eller om detta är den saknade pusselbiten som bevisar motsatsen vore ju intressant att höra.

[Leif Boström]

Jan-Anders! Se diskussionen under Källor/Källkritik/Runstenar ...

[86iaw]

Hej!!
jag söker Torbjörn Wennberg är föd 1784

[Tord Påhlman]

Vem du än är, v g uppge ditt för- och efternamn, enligt Anbytarforums regler. Då kanske du lättare får svar på dina frågor, och hjälp att placera dem på rätt ställe i Anbytarforum. Ett tips, eftersom du verkar höra hemma i Lindesberg: Lindesberg har en aktiv och kunnig släktforskarklubb med egen hemsida. Där kan du kanske få hjälp om personerna du söker kommer från Lindesbergs-takten.

[Mats Karlsson]

Hej Jan-Anders!
FLT, som är en nyhetsbyrå, skrev i artikeln den 17 januari bland annat följande: En stentavla inmurad i Uppsala domkyrka blev första ledtråden. Släktstenen ristades av Johannes Bureus, som ansågs vara släkt med Fartegn som ristat stenen i Nolby.
Detta är alltså ingen saknad pusselbit i utredningen av Bureätten, utan av Sjögren-Larssons syndrom.
Mats Karlsson, släktforskare och medarbetare på Nyhetsbyrån FLT.

[Carina Landin]

Hej alla proffs på Bure-ätten, här kommer en fråga från en amatör som behöver hjälp. Jag har släktskap med AEgidius Otto från Falun. I Elof Lindmarks bok Bure-ätten står det på sid 111: Till Skellefteåtrakten kom under 1600-talets senare år en man från Bure-ätten, nämligen AEgidius Otto, gift med Ingeborg Torbjörnsdotter. Hur kommer jag vidare? Från vilken gren kommer AEgidius? eller är det kanske Ingeborg som har släktskap med Bure-ätten? Tacksam för all hjälp jag kan få
Mvh Carina

[Torbjörn Näs]

Carina, titta på Dalarötter och Torsten Berglunds svar på efterlysning #286 (Arkiv 1999)

[Carina Landin]

Hej Torbjörn. Tack för tipset nu fick jag lite mer info om släkten. Men det probleme som fortfarande kvarstår är : På vilket sätt finns det släktband mellan familjen Otto och Bure-ätten?
Tacksam för svar
Mvh Carina

[John Winblad von Walter]

Hej Carina!
 
Lappfogden och silverbergsmannen vid Nasafjäll i nuvarande Norrbotten, Aegidius Otto (f. Falun sn ca 1615-d. Skellefteå sn 1695), bodde efter 1660 vid gården Lund i Skellefteå sn i Västerbotten, men under hans bergsman tjänst vid Nasafjäll (ca 1649-1660) bodde han i Arjeplog sn och vid Arjeplogs Silbojokk annex under sommar månaderna.  
 
Skellefteå socken är med säkerhet en socken känd för Buresläkten under seklarna, men jag har hittat inga bevis att Aegidius Otto härstämmar  från Buresläkten.  Kanske hans hustru, Ingeborg Torbjörnsdotter, här Bure rötter, men så långt jag vet inte någon har skrivit om hennes anfäder.  Namnet Torbjörn är lite ovanlig i Västerbotten och Norrbotten i 1600-talets, så det är möjligt att hennes ursprung är annan plats, kanske även i Dalarna eller Kopparberg var Aegidius föddes.  Om Ingeborg har Bure rötter, kanske de kommer längre baka i tid.
 
Aegidius Otto var sonen till riksdagsman, barbaren, bergsmannen vid Kopparberget, och rådman i Falun, Ludvik (Lydert) Otto, född Tyskland ca 1590, d. Falun 27 jan. 1646.  Aegidius Ottos mor var Anna Hansdotter, dottern till bergsmannen vid Kopparberget och kyrkoherden i Nora och Falun, Johannes Michaelis Cuprimontanus (ca 1535-1620).  
 
Anna Hansdotters mor, som d. 1628, är inte känd till förnamn, men var dottern till skeppsägare och borgmästare i Gävle, Bertil Larsson. Bertil Larsson var gift med Malin Jakobsdotter Grubb, som var dottern till Anders Persson Grubb och Maria Jakobsdotter (Bure), som är välkänd i Bureätten.  Anna Hansdotters mor, ? Bertilsdotter, var dottern till Bertil Larsson, men i an andre (troligen förste) giftermål med en okänd kvinna, och i så fall härstammar inte från Buresläkten liksom hennes halvsyskon Jakob Bertilsson, borgmästare i Gävle, Barbro Bertilsdotter, g. m. Herr Hans Helsing i Vendel sn, Lars Bertilsson, g.m. en dotter till Jacib Grelsson, Malin Bertilsdotter, g.m. fogden och adelsmannen Måns Clemetsson till Vårby och Haga sn, Stockholm, och Hans Bertilsson, som bodde i Gävle.
 
En gissning är att någon hade fel åsikten att Aegidius Ottos mormor, ? Bertilsdotter, var helsyster till dessa ovannämnd Bertilssöner/Bertilsdöttrar, och att Aegidius då skulle vara dottersdotters son till Maria Jakobsdotter (Bure).
 
Källor:
 
Släkt och Hävd, 1951 Måns Clemetsson (Oliveblad) till Vårby och hans släkt av förre Riddarhus genealog, Pontus Möller, tillsammans med en oktober 1993 personalbrev från Pontus Möller till mig.  Brevet citar Kungliga Bibliotekets handskriftsamlingen H b 7, sidor 49-50, 67-68, och 101-102, och uppger Pontus Möllers slutsatsen att ? Bertilsdotter föddes i tidigare äktenskap innan Bertil Larsson var g. m. Maria Jakobsdotter (Bure).
 
Ätten Söderheilm, del I (1961) av Sixten Söderheilm
 
Västerås stifts herdaminne I,II (1939,1971) av Gunnar Ekström
 
Den introducerade Svenska adelns ättartavlor I-IX (1925-36) av Gustaf Elgenstierna
 
Byar kring Skellefteå stad III Sunnanå och Lund (1989) av Elof Lundmark

[Carina Landin]

Hej John. Tack för dessa upplysningar nu fick jag ett par namn till i min samling.
Lösningen på var Ingeborg kommer ifrån väntar jag med spänning på. Jag har flera trådar att följa upp vad gäller släktskap med Bure eftersom 75 % av mina anor kommer från Lövånger där det visst ska finnas några kopplingar till Bure.
PS Är det här självlärd svenska så får jag gratulera till ett gott språksinne.
Mvh Carina

[Marc Hernelind]

av Marc Hernelind: Jag håller med Per Åke Bross?n
att kolla upp tex Herse Falesson,Hövitsman förnorrland hans far Fale Bure D.Y. borde ha levat kring 1320 talet och stämmer då inte in på Fale Hin unge.
(min teori är att Fale Hin unge kunde vara farfar till Farteng Unge)
Fale är ett kort namn för Farteng.
Alltså är Fale (Farteng) Bure d,y,(unge) lagman  
för medelpad ,boende i Birstad,skön församling.
Byrestad =Birsta nämd 1342-1364
hans far Nils Fartengsson godsägare i skön nämd.1324 -1342 hans far Farteng d.ä.  Landsdomare i skön. nämd 1300-1314
dessa uppgifter finns i Härnösands Landsarkiv
i deras databas över Bureättlingar.Mvh Marc

[Marc Hernelind]

Av Hernelind: Jag vill ta upp till diskution om Lars Svensson Bure elller Larurentius Svenonis Bureus Han Omnämn så av Bygd?n och i Adleskalern av Elgs.ses han som stamfar till Adliga släkten Bure och han hade två söner Hans Larsson Bure  
på latin Bureus omskriven i Säbrå boken av Hembygds förenignen i säbrå bl annat Tycko Lundqvist och den anndra sonen Englbert larsson Bure Latin Bureus hade tre söner som adlades Bure två 1621 och en 1624 plus lite papper på latin stärker min Uppgift i min Bok Buresläkten.
men enligt Carl S. som jag träffa i ronneby har jag fel och B?gd?n och Elgenstjierna och hem bygds föreningen i säbrå och Johan Bure mfl.
och han grundar det på några tionde längder Laurentius Svenonis Bevittnat.och han tycker att jag inte har källuppgifter,jag som lär andra  i studie cirklar att man skall leta efter alla källor man kan.(en Ursäkt vore inte fel av del Carl)men angånde Lars Svensson Bureus vore jag intrsserad av alla synpunkter. och om man i allmänhet tycker att Bygden  med fler har fel att man till sätter en kommite med kunninga inom latin och  släktforskning för att få fram mer om hur det för höll sig inte bara att du Carl gör en bok om hur det ligger till att Bygd?n har missat.efter som det är historia bör fler vara för att kolla det.mvh Marc Hernlind

[Anders Ryberg]

Om jag förstår det rätt så har alltså Carl Szabad framlagt snygga och prydliga belägg i samtida källor som visar att Bygd?n och diverse senare litteratur som sannolikt bygger på Bygd?n har fel. Jag tycker att Carl i så fall skall ha beröm för detta.
Att Marc Hernelind inte lärt sig det han själv lär ut på sina studiecirklar är hans problem, och absolut inget Carl skall be om ursäkt för.
Om det finns samtida källor som visar på ett sakförhållande väger dessa självklart mycket starkare än alla sentida konstruktioner.
Eftersom att Carl är en ordentlig forskare och prydligt redovisar vilka källor han bygger på är det enkelt för var och en som är intresserad att granska hans forskning, så det behövs ingen kommit?. (Däremot så bör nog den som granskar ha ordentligt på fötterna när den framför kritik för att bli tagen på allvar.)
 
Leve källkritiken!
Anders

[Carl Szabad (Carl)]

Tack Anders! Visst ska man gå tillbaka till primärkällorna om tvivel uppstår.
 
Vad avser kyrkoherden Laurentius Svenonis har jag funnit 26 belägg i olika skattelängder i Ångermanlands handlingar under åren 1544-1573. Han kallas (kallar sig) omväxlande Herr Lars, Lars Svensson eller Laurentius Svenonis beroende på i vilket sammanhang han förekommer. Under de tiondelängder han beseglar använder han enligt den tidens praxis den latinska namnformen. Hans sigill bär också bokstäverna L S. Ingenstans kallar han sig Bureus, och rimligtvis borde han ha förstahandsinformation vad avser hans eget namn.
 
I Bygd?ns herdaminne står han också som Laurentius Svenonis (band 4, sid 94). I Elgenstiernas ättartavlor skrivs han även där Laurentius Svenonis (band 1, sid 674).
 
Sönerna Engelbertus och Johannes har av Hernelind också fått tillnamnet Bureus utan att de själva någon gång burit det. De skriver sig således Engelbertus Laurentii och Johannes Laurentii i de räkenskaper jag granskat under deras ämbetsperiod.

[Marc Hernelind]

Av Hernelind:  Jag är alltid intresserad av en god diskussion och vill gärna forsätta den om Laurentius Svenonis ,Engelbertus Laurentii och Johannes (Hans) Laurentii om dom hette Bure eller formen på latin Bureus.
När det gäller  Lars Svensson finns det inte mycket jag hittat som talar för att han kallas Bure ,Precis som Carl Szabad  sagt finns det skattelängder med hans Underskrift Laurentius Svenonis  0ch även tiondelängder  från 1572 som dom sista som Lars Svensson bevittnat, Vad stödjer då att han skulle hetat Bure vi har (1) Bygd?n som i Härnösand Herdaminne del 4 sid. 94, (2) Vi har också  Boken ”Gefle och dess  Slägter ” från 1830 av Erik Sellberg sid. 396 där han av  står som Lars Svensson Bure Kyrkoherde i  Säbrå  i Ångemanland död 1579 ,gift med  Margareta Engeberktsdotter. även sönerna Engelbert  och Johan (Hans) kallas Bure.(3) Elgenstjierna Skriver Visserligen Larurenitus Svenonis Men som Stamfar för Adliga Ätten Bure no 126. I övrigt är det endast ett fåtal stället till Lars Svensson nämns som Bureus  (4) i Anteckningar av Johan Bure  på latin exempelvis från Kyrkobolet  och  communionlängder  som Johan Bure skrivit av i Genialoica 53. (5) Vidare om sönerna Engelbert och Johannes (Hans)  har vi  Säbrå boken sid. 88 och 89  där dom nämns som Bure. Boken är skriven av  olika författare bland annat Tyko Lundqvist.(6) Nya Norrland  22/1 1999 Står om Engelbert  son  Andreas Engelbertus Bure, Adlad Bure fått en minnes sten i Säbrå en av Engelberts tre söner som blev Adlade Bure, 4jan 1999 tog tidningen upp dottern till Johannes ( Hans) dvs. Stormor Bureus i Dalom fick en minnessten i Säbrå ,den 14 jan 1999 tog tidningen upp Christoffer Hansson Bure Storbonde och Länsman son till Johannes (Hans) Larsson även han fick en  minnessten i Säbrå.(7) Boken ”Norrländska Samlingar och förda samlingar över Ångermanland” Skrivet av Abraham Hulpners år 1780 på sidan 52 och 53 ” Säbrå Socken” finns  Engelbert  
Och  Hans med som Bure. Abraham var samtida med  Biskop Olof Kjörning som borde ha haft reda på sina före trädares namn.( Umeå Universitet har gjort en utredning om Larentius Svenonis  han kallas inte för Bure men  
Engelbert  och Johannes (Hans) kallas Bure på sid. 5 och 8 samt många av deras Barn. Samt sid. 42 finns Anders  
Fale Bures Antavla  med Egelbertus Bure och  dennes  son Jonas Bure som var Adlad Bure. Det här var lite av mina källor som jag tycker gör att man borde  försöka få fram mer om hur det förhöll sig  när man utbyter kunskaper kan ibland glömd historia åter formas och pusselbitarna falla på plats. Jag vill avsluta med att säga att
Jag tycker det är bra att Carl  Szabad Skriver en bok om det han hittat och funnit ut alltså ingen kritik om det utan snarare beröm, vad jag sa var att om man skall ta bort Historia som herdaminne är, så tycker jag att man bör vara fler oberoende  duktiga forskare som också kan latin för att inget viktig skall förloras. Mvh Marc Hernelind.

[Michaël Lehman (Philippos)]

Marc Hernelind,
 
Med den frågeställning, som Du har i detta fall, kan de böcker, som Du har räknat upp, icke anses vara källor. De är referenser, vilket är något helt annat. Dessa böcker kan sålunda på intet vis åberopas såsom stöd för, att herr Lars har burit namnet Bure, när samtida källor synes tiga därom. Det båtar föga, huru många nutida böcker och artiklar Du än räknar upp (dessutom gör Du det utan att diskutera deras karaktär och trovärdighet); om stödet för Din uppfattning saknas i samtida källor, så kan Du inte på vetenskaplig grunda hävda den.

[Anders Ryberg]

Den enkla slutsats man kan dra av Marcs uppräkning är att samtliga omnämnanden av Laurentius Svenonis Bureus går tillbaka på Johan Bureus släktkrönika. De flesta seriösa forskare är idag överens om att denna är av begränsat källvärde vad det gäller äldre uppgifter. I brist på samtida belägg bevisar Bureus inte ett dyft.  
För övrigt så är det direkt absurt att hävda att man kan vara säker på att en person kände en annan person och att denne hade koll på alla sina ämbetsföreträdare 200 år tillbaka i tiden. Hur många personer vet vem som hade deras jobb för bara 50 år sedan?
Jag inser att jag ägnar mig åt lite av fäktning med väderkvarnar när jag hela tiden påpekar vikten av att använda samtida källor, men jag tycker ändå att det är viktigt att försöka propagera för vetenskaplighet inom släktforskningen.
 
Leve källkritiken.
Anders