ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-09  (läst 4453 gånger)

2007-08-05, 23:01
läst 4453 gånger

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Du Jan-Christer!
Det har funnits en borg i Vissefjärda. Det vet du förstås. Så här finns en hel del att bita i - också för Ulf Sawert och kanske också Marc.
Som sagt alla besvikna Burefantaster - ta en time out och vänd blickarna hit. Det känns kanske lite främmande i början. Men vi smålänningar lovar att visa tolerans.

2007-08-06, 13:28
Svar #1

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
så är vi tillbaka här igen efter två år den som inte kan skilja mellan saga och myt har problem.
saga som är på hittad fiction. och som man man brukar säga bakom varje myt finns en gnutta sanning. ta tex. Lucia en verklig kvinna på på kjesar neros tid  hjälpte och gav mat till de kristna som gömde sig i katakomberna. och efter sin död blev helgon förklarad och sen blev alla möjliga historier/myter tillagda. att hon skulle offrat sina ögon, gått med ljus ihåret  nerei katakomberna ect...  
men som Carl som för två år sen inte läst min bok och anklaga mej för att tro att bure släkt linje slutar nere vid Tord i Byr. är fel både var det gäller mej och Johan Bure vi båda citera den släktlinje som Herr Peder var sageman för och både jag och Johan Bure har Herse som Stamfar vilket man kan sen på hans släktsten från 1601. jag menar att till Herse kan vi säga oss vara släktingar jag kan spåra flera släktlinjer till honom det är bara att johan skriver Fale hin unge på släktstenen och inte tid angivit honom om myterne stämer någorlunda kan det vara den Fale som levde på 1300 talets mitt som lagman i skön.  
så Göran Bure fantasterna kan lungt se på de myter som finn i denna släkt linje och fanitsera,varför gå till någon annan släkt som är styrkt till 1300 talet och sen fulla myter ...  
det duger gott som det är för inte många släkter untan stormans släkter eller Frälse släkter går så långt ner.    
och det talar väl sitt tydliga språk för vad det är för släkt mvh Marc

2007-08-06, 17:05
Svar #2

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Marc!
Mitt förslag är att en ny rubrik av samma dignitet som stormanssläkten Bure förs in direkt under huvudrubriken Släkter. Denna skulle, i analogi med Bureätten, kallas för Dackeätten. Det är inte utan att det börjar bli tröttsamt med alla dessa diskussioner om stormän - inte bara i denna tråd utan också i många andra. Byt fokus ett tag och ge en kämpe av folket lite plats. Det finns säkert mycket att nysta i. Visserligen har flitiga kungatjänare och andra stormän gjorts allt för att sopa igen alla spår efter förrädaren Nils Dacke under mattan. Trots detta finns faktiskt förvånansvärt mycket bevarat. Att läsa Lars-Olof Larssons bok I Dackeland kan vara en bra början. Lars-Olof Larsson håller sig visserligen på ett tämligen generellt plan och tar inte upp enskilda levnadsöden tar närmare granskning. Som ett komplement, läs också Förrädarland en roman från 1967 skriven av Vilhelm Moberg. Den utspelar sig i gänstrakterna mellan Småland och Blekinge då Blekinge var en del av Danmark. Det är förvisso inget historiskt dokument men boken ger ändå en målande bild av den enkla gränsböndernas villkor under krigstider. Vilhelm Moberg måste ha varit väl påläst om verkliga händelser och har säkerligen haft mer än en dombok i sin hand när han skrev boken.
 
Anbytarvärden!
Är det möjligt att göra såsom jag förslår ovan. Det vill säga att under släkter lägga in en ny samlingsrubrik Dackeätten?

2007-08-06, 21:11
Svar #3

Utloggad Jan-Christer Strahlert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Hej Göran
Vore det inte bättre att öppna Dackeätten på Ostkanten i stället. Här stängs ju allt ned. Jag var nyss inne och kollade släkten MOE och den var stängd. De har en stor förmåga att här på AF stänga det mesta. Vilhelm Moberg värnade om det fria ordet exvis i Soldat med brutet gevär, men här stängs trådar som jag önska skriva i!!!
Vi börjar om där det är öppet att skriva. Med andra ord OSTKANTEN !
Jan-Christer

2007-08-06, 21:18
Svar #4

Carl Szabad (Carl)

Dacke finns redan under Släkter C-F.

2007-08-06, 21:29
Svar #5

Utloggad Jan-Christer Strahlert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1111
  • Senast inloggad: 2015-01-12, 17:43
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/strjan/
Hej Carl
Jag tror att vi känner till detta. En sak är det att släkten Moe är stängd utan motivering. Risken finns att det kan hända samma sak med släkten Dacke samt andra trådar som kan vara intressanta för oss forskare, särskilt nere i SYDOSTEN. Då kan Ostkanten vara ett ställe som är öppet och fritt samt öppen för oss som vill ventilera våra spörsmål.
Jan-Christer

2007-08-06, 21:42
Svar #6

Carl Szabad (Carl)

Nu fjärmar vi oss rejält från den mytiska rubriken på den här diskussionen, men gissningsvis har det varit en spam-attack på Moe-tråden. Jag har öppnat den igen, då Anna-Lena fortfarande har semester, så får vi hoppas att diskussionen fortsättningsvis håller sig till den rubriken.

2007-08-06, 22:37
Svar #7

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Under rubriken Bureätten diskuteras, vad jag förstått, enbart ättlingar till en förmodad storman i Medelpad. Flera släkter Bure med ett helt annat ursprung förekom i Sveriges städer men de tas självklart inte upp här. Det är exakt samma säk med namnet Dacke. Namnet förekommer allmänt och har oftast anknytning till något gammalt soldatnamn. De har absolut inget med Nils Dacke att göra. Ändå diskuteras det under rubrik släkten Dacke här i forumet och det är inte bra.  
 
Personligen tror jag inte på en regionalisering av släktforskningen. Därför tycker jag nog inte att Ostkanten är en bra id?. Om inte annat, så borde det ur allmänbildningssynpunkt intressant om personer från rikets huvudstad och norrlänningar m.fl. fann ämnet Nils dacke intressant. Ur historisk synpunkt får man väl trots allt påstå att Dackefejden hade betydligt större tyngd än någon stormans(sann eller falsk) bedrifter uppe i Medelpad.  
 
Själv har jag en gång (med dunder och brak) blandet mig i Bure-diskussionerna och jag måste nu erkänna att det har varit mycket lärorikt och spännande. Dock tror jag att Johan Bure (medvetet eller omedvetet) fört hela dåtidens etablisemang bakom ljuset. Jag tror numera för egen del att Ätten Bure inte har något med den brutna armen och stridsyxorna i Sköns kyrka att göra. Det ska bli spännande att följa denna  diskussion liksom de eventuella utgrävningarna.
 
Sammanfattningvis anser jag därför att Nils Dacke borde rankas minst lika högt som en storbonde i byn Bure. Detsamma kan man kanske inte så ofta säga om Nils Dackes ättlingar. Även inom denna släktkrets förekommer myter och muntliga traditioner som vore intressant att kritiskt granska. En av dem är som tidigare nämnts den muntliga traditionen om släktskap mellan Nils Dacke och Nils Hyltenius som den sistnämnda släkten ömsint vårdat.  
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-08-06, 22:40
Svar #8

Carl Szabad (Carl)

Den här rubriken handlar om Tord i Byr ... en saga. Låt diskussionen stanna där. Det går bra att lägga upp nya trådar om andra ämnen.

2007-08-06, 22:51
Svar #9

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Carl, vad menar Du med att lägga upp nya trådar om andra ämnen?

2007-08-06, 23:44
Svar #10

Carl Szabad (Carl)

Son jag skrev tidigare, den här diskussionen handlar inte om andra trådar eller hur man använder forumet. Klicka på länken Att komma igång i vänsterspalten. Där finns instruktioner om hur man skapar nya diskussioner.

2007-08-07, 00:32
Svar #11

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Tanken var först att placera mina synpunkter under rubriken Anbytarforum: Ordet är fritt om släktforskning: Anbytarforum. Där tyckte jag att bl.a. en principdiskussion om t.ex. rubriksättning hörde hemma. Den var STÄNGD. I brist på annat valde jag en plats dit mångas blickar dagligen vänder sig. Då råkade det bli Tor i Byr..... Honom  ställde jag mot släkten Hyltenius muntliga tradition om samhörighet med Nis Dacke. Det var säkert ett oskick att göra så men jag har absolut inget emot att de ovidkommande inläggen flyttas. Mitt huvudförslag är en ny rubrik i dignitet med Bureätten men det ligger utanför vanliga diskusionsdeltagares befogenheter - eller hur? Det är en fråga för dem som administrerar Anbytarforum att ta ställning till gissar jag.

2007-08-07, 01:15
Svar #12

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Hade lovat mig själv att hålla mig borta från denna sait en längre tid efter alla elaka påhopp jag fått den sista tiden...MEN en ny intressant tanke har slagit mig som jag gärna vill dela med mig till intresserade! Har läst in mig en hel del nu på Klosterorden: Johanniterna och som hade sin bas i Eskilstuna, denna orden hade sitt ursprung i Korstågens Jerusalem och var en Riddarorden som stred med vapenmakt. Det har ju skymtat fram i diskussionerna ang. Bure-ätten och det förmodade Bure-klostret (Bureå) att det skulle ha varit en filial till klostret i Eskilstuna. Nu är min fråga: Är det bara tillfälligheter att...det finns malteserkors på de två runstenarna i Nolby (Bure-runstenen) och Selånger? Att det finns fyra malteserkors i de fyra hörnen på den stora griftestenen som man tror tillhört frälsemannen Fale hin Unge? Denna orden hade malteserkors som sin symbol.
 
Har denna medeltida Fale-släkt (Fale hin unge mfl.) existerat så kan man nog lugnt kalla dem en krigarsläkt...var men medlemmar av Johanniterna? Varför alla dessa malteserkors?  
 
Sedan så skriver väl Johannes Bureus att den förste abotten i Bure-klostret - Herse Falesson - var BÅDE Hövitsman över Norrland och abbot!! Är detta sant så MÅSTE väl detta (förmodade) kloster ha tillhört Johanniterna...? Eller?
 
Eftersom så många verkar vilja ha bort mig från detta forum så kanske det är bäst att Marc och andra intresserade får fortsätta denna debatt...för fridens skull!? Tyckte dock att tankegångarna var värda en genomgång och analys av både lekmän och experter...så...vad säger ni om detta?
 
Vänligen
 
Slutord från...
 
Ulf Sawert

2007-08-07, 16:23
Svar #13

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Jo...ett sista slutcitat bara...från boken: Jarlens Sekel skriven av historieprofessor Dick Harrison, sid. 429: Cistercienserna hade alltså dominerat klosterscenen i 1100-talets Sverige, men de var inte ensamma. En annan nyanländ orden var johannitorden, vars medelmmar även kallades hospitalbröder. Detta var en korsfararorden, med rötterna i Heliga landet på 1000-talet, vilken hade gjort sig ryktbar genom att ägna sig åt både krigisk och sjukvårdande verksamhet. Någon gång före 1185 grundades ett johannitkloster i Eskilstuna, en ort som först långt senare skulle utvecklas till en stad. Domkapitlet i Strängnäs och ärkebiskopen av Uppsala samtyckte till att Sankt Eskils kyrka på orten överlämnades till johanniterna, och landets högsta världsliga ledare - kung Knut Eriksson och jarl Birger brosa - höll med. Slut på citat. Jag har också läst på Wikipedia ang. denna orden att självaste Birger Jarl donerade ett av sina gods till dem! Här ser vi att denna orden hade mycket hög STATUS bland de ledande i landet! Kan man tänka sig...att den krigiska Fale-släkten (Fale hin Unge mfl.) var associerade på något sätt med denna orden då det verkar finnas så många anknytningar till denna? Jag tänker då på alla malteserkors på både runstenar och griftestenar och på den förmodade filialen i Bureå?
 
Denna orden är idag helt nationell och dess högste chef är dagens konung!
 
Vänligen
 
Ulf

2007-08-08, 02:07
Svar #14

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Ulf Sawert, Du sprudlar av entusiasm och Ditt sätt att presentera sina teorier är, som jag uppfattar det, underhållande. Det vore fel att lägga band på den friska kreatvitet pch flexibilitet som Du utstrålar - och jag menar inget negativt. Du bjuder på Dig. Av alla Dina egna inlägg att döma är Du själv djupt engagerad. Det är inte alla förunnat. Att utestänga Dig får man inte. Av vad jag har läst av det Du har skrivit så finns det inga fastlägganden. Kan man tänka sig...?, Varför alla dessa malteserkors? och vad säger ni om detta? är helt öppna frågor. Det är enligt min uppfattning mycket allvarligare när experter lägger locket på, i synnerhet om det senare visar sig att de hade fel. Att vara kreativ i den bemärkelsen att man av dunkla skäl vill tillskapa sig själv en stilig antavla tycker jag däremot är helt förkastligt. Så har jag inte uppfattat att Du tänker, eller hur?
 
Vänliga hälsningar
Göran Johansson  
från ett kvavt Skåne

2007-08-08, 14:37
Svar #15

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Du har intressanta tankar Ulf ,jag har disskuterat ett brev från  Eskilstuna Kloster till Påvel Andersson (angånde bl.annat  Uppodlandet av fisk) med Ulf Lundström jag kan skicka innehållet nästa gång närjag har det tillgängligt. men från det brevet utläser jag  att Bureå kloster troligen var ett lyd kloster och mindre till ytan och troligen bebott av franciscan munkar.
det är sen intressant vad du nämner om run stenarna, Åke Ohlmark menar att stenen vid skokloster med detta kors + riddare och stil skiljer sig emot övriga runstenar i trakten    
har en mer syd skandinavisk stil. av en run forskare fick jag veta att den rödarunskrift färg som finns på skokloster,Selånger,njurunda användes av samhälles stormän och makthvare.  
men disskution i ämmnet.
det finns ju likheter mellan den fiktive Arn Magnusson och Fale Hin Unge eller Farteng Unge
det är spännade att se om en film blir om Arn Magnusson för myten om Fale hin unge kanse kollas på nytt mvh Marc

2007-08-08, 17:59
Svar #16

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
Finns det några bra avbildningar av de runstenar Ulf Sawert refererar till? Griftestenen (jag förmodar att det är stenen i Sköns kyrka som Ulf avser) är ju avbildad av av Carl Szabad söndag den 18 juli 2004 kl. 16.22 (se tråden Släkter: Bureätten: Gravstenen i Sköns kyrka). Där kan jag någorlunda tydligt se ett kors i nedre vänstra hörnet, men det ser inte ut som ett malteserkors. Snarare ett ordinärt solkors.

2007-08-08, 18:50
Svar #17

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Till Göran Johansson: Jag tror det var Einstein som sagt: Fantasi är viktigare än kunskap!!
 
Till Allan Hansson: Till och med Leonard Bygden kallde korsen i hörnen på griftestenen för malteserkors! Jag citerar ur boken: Kyrkan och bygden, utgiven av Sköns Församling år 2000, stycket är skrivet av Nils Blomqvist och han citerar Leonard Bygden, Sid 33: Ett ögonkast säger oss att vi här ha framför oss Fale den unges grafsten. Det är en grå stenhäll, hvars öfre kant för närvarande till större delen täckes af altarrunden. Omkring alla sidorna löper en fris, i de fyra hörnen, der å yngre grafstenar emblem af de fyra evangelisterna vanligen äro anbragta, förekomma inom mindre cirklar malteserkors. Tvärs öfver är stenen tecknad med ett vanligt latinskt kors, hvars ändar mötas vid kantfrisen af halfcirkelbågar. Slut på citat.
 
Vi ser här hur det redan finns ett stort kristet kors (latinskt) tvär över hela stenen VARFÖR finns då de fyra malteserkorsen i hörnen? Hade han varit korsriddare en gång i tiden? Tillhörde han Johanniterorden? Jamen svarar du...då borde han väl ha levt i celibat och inte fått avkomlingar...men detta var Sverige - och norrland - och här tummade man ganska friskt på sådana regler, se bara på de katolska prästerna i landet!
 
Till Marc: Är du säker på att det rörde sig om franciscan munkar? Kan det inte ha varit Johanniter munkar? Du vet ju vad Johannes Bureus säger om Herse Falesson...att han var BÅDE hövitsman över norrland och abbot...kunde franciscaner var både krigare och munkar? Kanske man skulle börja gräva djupt i arkiven för Johanniter klostret i Eskilstuna?  
 
Sedan detta med ev. malteserkors på runstenen i Nolby...nu säger någon att denna sten var från 1000-talet och att korsriddarordnarna skapades i början på 1100-talet! MEN skulle det kunna vara en omöjlig tanke att man ristat in det ev. malteserkorset i EFTERHAND på stenen? Eller kanske runstenen är från mitten av 1100-talet?
 
Vänligen
 
Ulf

2007-08-08, 20:54
Svar #18

Utloggad Allan Hansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 219
  • Senast inloggad: 2013-11-24, 12:21
    • Visa profil
Även om Bygd?n skrivit att griftestenen i Sköns kyrka har malteserkors i hörnen, så behöver han ju inte ha rätt. Det går att avgöra genom att studera stenen. I Nordisk familjebok, fjärde upplagan finns följande illustration under uppslagsordet kors:
 

 
Här syns att malteserkorset har fyra korsarmar formade som spjutspetsar, alla med två uddar ytterst. Och armarna är separerade ända in till centrum. Men korsen i den bild Carl Szabad lagt ut ser inte ut så. Armarna hos det nedre vänstra korset hänger tydligt ihop i mitten. De båda horisontella armarna är lika tjocka hela vägen, men den övre armen smalnar av mot mitten. Och de yttre uddarna saknas.  
 
De övriga tre korsen verkar vara likadana, men är svårare att urskilja.
 
Innan man börjar spekulera om betydelsen av maltersekors på några stenar, bör man ju förvissa sig om det faktiskt är malteserkors.

2007-08-09, 00:49
Svar #19

Utloggad Robert Hammarstedt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 330
  • Senast inloggad: 2012-04-09, 23:34
    • Visa profil
    • www.hammarstedt.st
Runstenen i Nolby har väl ett tydligt Georgskors, eller?
Begreppsförvirring......
 
 
mvh/Robban

2007-08-09, 00:52
Svar #20

Utloggad Robert Hammarstedt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 330
  • Senast inloggad: 2012-04-09, 23:34
    • Visa profil
    • www.hammarstedt.st

2007-08-09, 01:58
Svar #21

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Till Allan Hansson: Javisst är det så Allan men vi kan väl förmoda att Leondard Bygden inte var någon nybörjare i ämnet...? Iallefall har jag svängt förbi Bure-runstenen i Nolby ikväll och tittat noga på det ev. malteserkorset där. Det synes mig som om korset där är ett mellanting mellan ett Georgskors och ett malteserkors...åtminstone sex av uddarna är tydligt markerad genom böjda topplinjer...medans armarna mera påminner om Georgskors!
 
Johanniterorden bildades enligt Wikipedia år 1080 och hade ett malteserkors som sitt ordensmärke.
 
En ny hypotes börjar tona fram i min hjärna...så här lyder den (OBS! Detta är INTE vetenskapligt bevisat!!): Personen Bure/Buri (i Nolby) hade varit en Johanniterriddare som varit med om korståg i det heliga landet, han var mycket ryktbar och känd i hela Sverige...därför reser hans söner en runsten över honom ( mitten av 1100-talet?) och därför ristar man in detta ordensemblem på stenen - ett malteserkors!? På äldra dagar har så denne krigarmunk slagit sig till ro och bildat familj i Nolby (kanske att han också var med om att bilda den svenska avd. av orden (runt 1180) i Eskilstuna?). Efter honom har sedan ett antal av denna stormannasläkt (ev. frälsesläkt med ett får som frälsevapen) varit medlemmar av orden i omgångar och släkten har med tiden blivit känd som en krigarsläkt av ovanliga mått!
 
Även Fale den gamle följde familjetraditionen...att tillbringa några år av sin ungdom som Johanniterriddare i olika länder? Där blev han tränad till en mycket skicklig härförare och krigare som han hade stor nytta av då han kom hem till Byre-stad för att bilda familj. Han blir Erik den heliges högra hand på olika härnadståg bl. a. i Finland och han hämnas också på Eriks mördare i slaget vid Fale-bro (Fardha-bro, namnet på 1400-talet). Hans sonson Fale hin unge går i sin store farfars fotspår och blir under några år korsriddare i det heliga landet. Där tränas han upp till en formidabel krigare och lär sig allt om vapenslag (långbågar mm.) och taktik, han kommer hem igen och får jobb hos kung Knut Eriksson som livvakt och Guvernör (lärare) åt hans söner. Resten kan ni...han dör och man hugger ett ut en magnifik griftesten som inte bara får ett stort latinskt kors - som visar att han var kristen - utan man ristar även in emblemet för den orden han så troget tjänat i sin ungdom: Johanniterorden!
 
Så småningom växer planerna fram på att bilda en filial till denna statusfyllda orden (stödd av Birger Jarl!) uppe i Norrland och man bygger så i mitten på 1300-talet Bure-klostret, den förste abboten är både hövitsman över Norrland och chef över klostret - detta är ju en krigarorden så det går bra. Sedan tar man inte så lätt på celibatreglerna här uppe i norrlandsbygderna så han har både fru och barn ändå. Här i detta kloster forstras sedan Laurentius Svenonis (stamfader för Säbrå-grenen) av den siste abboten Jonas Olsson Bure i BÅDE bokliga kunskaper och i krigarlivets förvärv. Här fick han lära sig disciplin och ärlighet... och att den yttersta makten alltid sitter i svärdets vassa egg! Hans nära släktingar Johan och Mårten Siggesson från Byrestad skulle sedan föra släktens krigartraditioner vidare medans hans egna efterkommande skulle vandra fridens väg som tjänare åt kyrkan.
 
Källor: Johannes Bureus bok Sumlen. Wikipedia på nätet. Griftestenen i Sköns kyrka. Bure-runstenen i Nolby. Historieböcker och uppslagsverk. Boken: Kyrkan och bygden. Marc Hernelinds bok: Bure-släkten utg. år 2005. Allan Hansson - hans utlagda bild på Georgskorset (se ovan).
 
Vänligen
 
Ulf

2007-08-09, 02:03
Svar #22

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Bra Robert!! Se nu noga på topplinjerna hur de är BÖJDA på tre ställen...även flera sidolinjer (på armarna) är tydligt böjda!! Om det varit ett renodlat Georgskors borde det ha varit RAKA linjer överallt...eller? Håller dock med om att detta är ett knivigt fall!
 
Vänligen
 
Ulf

2007-08-09, 02:10
Svar #23

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Ursäkta mig...det skall vara Christopher Siggesson istället för Mårten som det står ovan...sorry.
 
Ulf

2007-08-09, 06:49
Svar #24

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Jag har nu ägnat natten åt att kolla upp olika kors på internet...så...vad jag kommit fram till är: att vad vi ser på runstenen ovan är en blandning av ett Georgskors och ett Mantuanskt kors! Det som ändå talar för ett malteserkors är...de böjda topplinjerna! - de är RAKA på Mantuanska kors. Likaså har Georgskors RAKA linjer...hänger ni med? Vad man också bör ha i minnet är: att tydligen (enligt källor på internet) så har Malteserkorset kommit fram från - just det - Georgskorset (därav likheterna?)!
 
Vad ser NI - ärade AF-folk - för kors?
 
Jag kan även berätta för intresserade att (enligt källor på internet ) skulle Erik den heliges far: Jedvard Bonde (härstammade från England?) ha varit korsriddare! (Se sambandet med Fale hin gamle...!)
 
Korståg nummer 3 gick av stapeln mellan åren 1189-1192 och det leddes av bl. a. Rikard Lejonhjärta (England)...var Fale hin unge med då? Var han god vän med Kungen? Var det han som lärde honom använda långbåge?
 
Lite att fundera på...
 
Ulf

2007-08-09, 09:42
Svar #25

Utloggad Åke Tilander

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 480
  • Senast inloggad: 2018-09-18, 06:07
    • Visa profil
En stor mängd runstenar från tidig medeltid har kors av liknande utseende som ovan. Även processions-krucifix från den tiden har på ett ungefär den formen. Det som det troligen är fråga om är att man ville avbilda den segrande Kristus, alltså Kristus som besegrar dödens makter på korset. Det brukar kallas för triumf-krucifix. Senare under medeltiden går man över till att avbilda den lidande Kristus. Teologiskt betonar man alltså då mer det oändligt stora offer Gud gjort genom att offra sin son på korset. Formen på korsen ändras alltså och kommer mer att likna utseende 1 ovan. Den korsform som finns avbildad på runstenen ovan är nog den vanligaste under tidig medeltid.

2007-08-09, 10:00
Svar #26

Olof Almkvist


2007-08-09, 19:47
Svar #27

Utloggad Ulf Sawert

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1065
  • Senast inloggad: 2013-05-18, 19:37
    • Visa profil
    • ulf-sawert.tripod.com
Jovisst kan det var som du säger Åke...men det går inte att komma ifrån att åtminstone tre av topplinjerna på armarna är tydligt böjda - varför är det inte raka linjer? Sedan - som vi sett genom citatet ovan - så kallar självaste Leonard Bygden de fyra korsen som finns inristad i hörnen på griftestenen i Sköns kyrka för: malteserkors! De har bl. a. tydlgt böjda sidolinjer.
 
Till Olof Almqvist: Långåbgar var ett mycket fruktat vapen som användes framgånsrikt av engelsmänen under denna tid, en vältränad långbågskytteskara kunde mer eller mindre slå ut en hel riddarhär - det var i första hand hästarna som slogs ut. I det blodiga slaget vid Lena år 1208 tror man att detta vapen hade en avgörande betydelse för den svenska segern bl. a. har man skrivit så här i en sång ett år efter slaget: Pilarna från de svensko föll så tätt som bonden kastar sitt korn på åkern. Det säger ju sig själv...att det måste bara ha varit någon härförare av mycket hög klass på den svenska sidan då man besegrade supermakten Danmarks yrkesarmé - som dessutom tros ha varit betydligt större än den svenska (Erikska) hären. Varifrån hade det militära geniet fått sina kuskaper om modern vapenteknologi och vart hade han tränats upp i vinnande strategi och taktik?
 
Till Marc: Är du helt säker på detta med franciscaner? Fanns även dom i Eskilstuna? Kan inte filialen i Bureå ha legat under Johanniterorden?
 
Vänligen
 
Ulf

2007-08-09, 20:10
Svar #28

Utloggad Kjell Alsén

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 9
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
En långbåge är en vidareutveckling av pilbågen. En långbåge var 180 centimeter hög och gjord av idegran. Det behövdes betydligt större styrka att spänna en sådan än en pilbåge för att få större räckvidd och för att ge pilen den anslagskraft som behövdes för att tränga igenom en riddares järnpansar.
Se på denne linken, da vil du se et bile av en langbue.
http://en.wikipedia.org/wiki/Longbow
 
Kilde: Wikipedia
 
Mvh Kjell

2007-08-09, 20:18
Svar #29

Utloggad Kjell Alsén

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 9
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Rettelse: det skal være da får du se et bilde av en langbue.
En långbåge är en vidareutveckling av pilbågen. En långbåge var 180 centimeter hög och gjord av idegran. Det behövdes betydligt större styrka att spänna en sådan än en pilbåge för att få större räckvidd och för att ge pilen den anslagskraft som behövdes för att tränga igenom en riddares järnpansar.
Se på denne linken, da vil du se et bilde av en langbue.
http://en.wikipedia.org/wiki/Longbow
Kilde: Wikipedia
 
Mvh Kjell

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna