Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-27

[Robert Hammarstedt]

Kan det möjligen vara en liten nyansskillnad mellan Bures sätt att beskriva huset som slott och vårt nuvarande sätt att betrakta slott?
Hus, slott, befäst plats är äldre benämningar av vissa hustyper vilket kan innebära att Bures slott inte behövde vara stort, snarare befäst som våra äldsta kyrkor?  
Språkforskare?

[Leif Gson Nygård]

Till Jan-Christer Strahlerts exempel på flatstenar i naturen kan också läggas rågångsstenar; stenar som utsattes att markera ägogränser.
 
I ett protokoll från en rågångsförrättning i mina trakter står följande:
 
[...] år 1774 af [...] Lantmätaren Poraht [...] utmärker denna charta Rågången Gammelbo och Glyfsån emellan ifrån sistbeskrivna Röse till No 104, till Glyfsåröset, [...] på en flatsten uppsatt, stenen som nedskolad står, är 1 aln hög, 1 1/8 bred och 1/3 dito tjock, har en skarp kant ofvan, medhan visar linien till No 105 Sand-Röset. [...]. Nedskolade stenen är flatsidig, 1 aln bred och 3/8 dito hög ofvan rösan, visar med sina kanter framtill No 106 Norrmalmsbergs röset, på ett högt öster om Norrmon upsatt [...]. Och så fortsätter det.  
 
Detta var sannolikt en vanlig företeelse förr; att använda flatstenar för att upprätta rågångsskillnader. Exemplet visar att Ulfs flatsten mycket väl kan vara just en sådan gammal rösegångssten. Men den har inte bedömts ha något större antikvariskt eller arkeologiskt värde och blivit bortskyfflad i samband med markberedning och nybyggnation.

[Ulf Sawert]

Hej igen! Även Johannes Bureus var en människa precis som vi och kunde därmed göra misstag. Han kanske blev så säker på att han funnit slottet då han såg den gamla kyrkan och dess skyttehål att han slutade att leta efter alternativ? Vad vet jag? Kanske att han hade bråttom genom Medelpad och bara hann intervjua kyrkoherden för Skön? Hans intresse för slott och borgar kanske inte heller var så stort? Kanske att det var släkten Bure som han brann för - borgar och krig kanske inte låg för den fredlige mannen? Det är iallefall ett märkligt faktum detta...att den muntliga sägnen pekar ut Fales slott på en helt annan plats än vad Joahnnes Bureus gör. Vem har då rätt? Ja, det finns väl bara ett sätt att taga reda på det: man undersöker bägge alternativen. Den gamla medeltidskyrkan är nu riven men det kanske går att få fram något ur markområdet där kyrkan legat?
 
Sedan några tankar kring namn...vi vet alla att Birsta förr (1500-talet) hetat Byrestad och förmodligen ännu längre tillbaks har området hetat: Burestad? Alltså har namnet (förm.) gått från: Burestad, Byrestad till dagens Birsta (Bire-stad). Varför skulle inte samma sak ha kunnat ske med namnet Buresholm? Alltså: först hette slottet Buresholm?, sedan blev det Byrisholm? och år 1398 kallades slottet för Birisholm? U:ett blir ett Y för att slutligen bli ett: i? Detta är bara spekulationer.
 
Johannes Bureus kan ju ha missat detta med Birisholm (och det eventuella riksrådsbrevet som citeras av bl. a. historikern: Rhyzelius 1744) därför att han bara inriktade sig på namn som började på Bure- ? Som sagt var...Bureus var ju ingen krigare så han kanske inte hade så bra bedömningsförmåga när det gäller att bedöma saker som slott och borgar? Det som kanske var ett vanligt kastell trodde han var ett slott?  
 
Har vi nu fått fram (genom kartor) om det legat något hus vid den utgrävda slänten? Om det inte legat ett hus där...varför har man då grävt ut slänten? Varför man missat allt detta vid tidigare inventeringar av området kan ju helt enkelt berott på: att man inte LETAT efter något slott och därför inte sett sambanden!
 
En annan fråga: varför ligger gravfältet just där (alldeles beredvid det förmodade slottet)? Vilka ligger begravd där? Hälsingekungarna?
 
Låt mig bara få citera några rader från boken: kyrkan och bygden, utg. av Sköns Församling år 2000 sid 33: Högre upp i tornet se vi bland annat en gammal jernbeslagen port, som bär tydliga märken af pilskott och som således förtäljer om forna strider, hvilka här utkämpats. Den säges ha varit porten till Fales slott. Detta sägs av Leonard Bygdén då han besöker Skön år 1890. Här näms alltså en port som skulle ha tillhört Fale Bures slott! Porten stod då inne i ett torn på den nya Sköns kyrka som invigdes år 1850. Porten hade också tydligen blivit skadad av verklig strid! Kanske det var i den striden som slottet erövrades av fiender och sedan jämnades med marken? Vilket år skedde detta? Eftersom slottet var förstört så flyttade de överlevande dörren till den närbelägna medeltidskyrkan?  
 
Anmäl er nu alla (till mig) som bor i området till en guidad tur (gratis!) nu i veckan, så tittar vi på allt tillsammans!
 
Vänligen
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Jo, finns denna jernbeslagna port från Fales slott kvar i Sköns kyrka idag? Någon som vet?
 
Ulf

[Jan-Christer Strahlert]

Ulf S
Eftersom du ännu inte har läst den av mig refererade boken Borgar och befästningar i det medeltida Sverige av Christian Lovén, kan jag citera följande ur den. Sid 359 rörande Sköns kyrka. ...Så vitt jag har kunnat finna hade alla säkra och påstådda försvarskyrkor det gemensamt att de inte låg i naturliga försvarslägen skyddade av branter eller vatten 1)... noten är Enstaka kyrkor hade en sådan placering, men dessa tycks aldrig ha varit befästa. På 1700-talet anges Sköns försvarkyrka i Medelpad varit omfluten. Att döma av en avbildning från samma tid var dock holmen för stor för att ge skydd (Berthelsson 1941 s 59 och fig 4) Bertil Berthelsson: Medeltidskyrkan i Skön. En undersökning rörande kolonisation, kyrkobyggande och försvar i Medelpad under tidig medeltid. utgiven 1941.
Du kan med andra ord glömma att dörren skulle ha suttit någon annastans än i kyrkan. Något slott finns inte omnämnt i detta referensverk som omspänner hela det medetida Sverige även det norra.
Så slottet kan vi glömma, det är kyrkan som gäller, och att den var en typ av försvarskyrka.  
Angående i naturen förekommande flatstenar så förekom de rikligt i Södra Möre. I 1557 års sakesöreslängd står det omnämt att bönderna i Torsås socken forslade stockar och 79 flatstenar till Kalmar för slottets byggnation. Det kan tänkas att det blev några runstenar också. Södra Möre har ovanligt få sådana bevarade. Troligen sitter en del inmurade i slottsmurar och väggar samt i traktens kyrkor.
Jag stöder Leifs uppfattning, är det inte en vanlig flatsten på fotot kan det vara en rågångssten. Sådana förekom i stor mängd och ansågs oftast inte ha ngt bestående värde.
Jan-Christer

[Allan Hansson]

Angående den flata stenen på bild 3, så skulle den, om man reste upp den något, passa in mot nederdelen av det större stenblocket till vänster. Det förefaller som att ett ursprungligt stenblock spruckit i åtminstone tre delar, och att en del, med kilformat tvärsnitt, som suttit högst upp till höger på det vänstra stenblocket, inte finns med i bild.
 
Ungefär så här:

[Björn Thunberg]

Myten om slottet är nu skrotat eller?
Sedan undrar jag Ulf vart kommer epitet fredlig kring Johannes Bureus.
 
Men det kan vi ta i en ny diskussion.
Johannes Bureus mannen bakom myten?
Björn

[Maria Ås]

Ursäkta att jag vågar mig in i en så pass het diskussion som jag dessutom inte har en aning om vad den igentligen handlar om. Men angående fotografierna på muren, jag bor granne med dragsmarks kloster som är daterat till sent 1200-tal,(byggdes av samma arbetslag som Stavangers domkyrka), som idag utgörs av en ca 1,5 meter hög mur. Muren består av stora, flata, nogrant uthuggna och sammanpassade stenblock. Jag vet inte så mycket om 1200-talets bygnadskonst men jag antar att de två murarna borde påminna lite om varandra om de båda var rester av sammtida, större byggnadsverk men de gör de inte tyvär.
 Däremot tycker jag att gamla sägner och historier är intresanta så jag skulle gärna vilja läsa historien som grundat denna diskussion. Finns den tilgänglig på nätet?

[Ulf Sawert]

Vänner: jag är en person som har vistats ute mycket i skog och mark, jag tror mig kunna avgöra när ett stenblock är skapat av naturen. Det finns då alltid repor och skrovligheter i ytan, på denna sten (vid den utgrävda slänten) är ytan helt slätslipad - enligt min mening av människohänder! Men är det ingen här som vågar lägga fram den mest logiska förklaringen till stenen/blocket: att den har ingått i någon form av stenbyggnad vid platsen? Vågar ingen säga detta?  
 
Till Maria: Här finns en hel del att läsa om Bure-ätten på de olika rubrikerna. Du kan även söka på namnet Fale Bure på nätet så får du upp lite mer om detta. Angående det du sade om de två murarna så kan förklaringen vara att den övre, kortare muren ligger i en mycket brant slänt - vilket kan förklara de mindre stenarna. Den stora, breda muren ligger i ett mundre lutande parti. Men titta nu noga vänner på den såkallde ringmuren, rör det sig inte om en skalmur? Där man alltså lägger stora stenar vid kanten och fyller mittenpartiet med grus och småsten! Jag tycker det verkar så! Är inte saken klar i så fall...? Vad säger Björn?
 
Vänligen
 
Ulf

[Q. S. Bure]

Varför i ena stunden efterlysa hjälp från fackmän när man i nästa anser sakkunniga upplysningar som misstag när de inte stöder rätt teorier?
 
Varför i ena stunden framhålla Johannes Bureus som en stor och trovärdig historiker (och huvudkällan till upplysningar om Bureätten) när man i nästa anser att också han misstagit sig när hans verk inte stöder rätt teorier?
 
Frågan är vilka som återstår som omöjligen kan göra misstag och som stöder slottsspekulationerna? Det är inte menat som en hånfull kommentar utan en allvarligt menad och berättigad fråga.
 
Berättigade är också frågorna i lördags 23 sept. De rör själva fundamentet för påståendena om slottet och grevskapet och den adlade Fale Bure. Kan de inte besvaras utan kan väl och förmodligen faller alltihop.

[Niclas Rosenbalck]

Hej käre Ulf!
 
Även jag har vistats mycket ute i skogen som gammal orienterare och skogshuggare. Jag har sett flera slätslipade stenar utan repor och skrovligheter - uppkomna genom att kyla och värme påverkat stenen som spruckit jämnt av. Bild nummer tre ovan föreställer definitivt en självsprucken sten.  Mitt tips är att du undersöker vad det är för stentyp - detta kan förklara dess lena brottyta.  
 
Vänligen
Niclas

[Ulf Sawert]

Käre Niclas! Jag har i hela mitt liv vistats ute i skog och mark och jag har aldrig någonsin träffat på en helt slätslipad sten ute i naturen! De har alla haft iallefall några repor och skrovligheter på ytan, så är det!
 
Till Q.S. Bure: Vad du hakar upp dig på petitesser! Om man nu kallar det för grevskap eller guvernörskap eller ståthållarskap - det område han härskade över - vad spelar det för roll? Det enda väsentliga är väl: att han styrde över området! Som jag nämt tidigare så kunde ju inte den svenska kungen under 1200-talet befalla över saker och ting häruppe i norrland utan kungen hade väl något slags överhöghet över området - iallefall har jag fattat det så. Det fanns tydligen någon form av förtroendefullt samarbete mellan Fale Bure och hans släkt och den Erikska-ätten. Om nu kungen är med och sanktionerar hans ståthållarskap över mellannorrland så hade det nog stor betydelse! Alla häruppe visste ju då att Fale Bure hade den regerande kungen (Erik X) bakom sig i sitt ämbete. Stormännen häruppe förstod nog också vart utvecklingen gick - att det bara var en tidsfråga innan hela norrland var helt inkorporerat med riksstaten, därför gällde det nog att hålla sig väl med den regerande kungen. Angående det du säger om adelsskap (eller frälse), att det inte skulle ha förekommit före år 1280, vet jag nog inte så mycket om...adelsstenen i Sköns kyrka är ju iallefall märkt med ett frälsevapen (böjd arm) så är detta med Fale Bure sant (och att han var förfader till hela Bure-ätten) så innebär ju det: att släkten:Bure är sveriges äldsta (hög)frälsesläkt!
 
Titta nu noga på bilden på ringmuren, rör det sig inte om en skalmur? (stora stenar vid kanterna och småsten och grus i mitten). Isåfall är ju saken klar!!!!!
 
Sov gott!
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Till Allan: Ja det var verkligen fyndigt tänkt!!!  
Jag delar dock inte dina hypoteser. Vad säger du om muren...är det en skalmur?
 
Vänligen
 
Ulf

[Jan-Christer Strahlert]

Ulf S
Det är en vanlig stenmur. Har du inte läst mitt inlägg (tisdag den 26 sept 2006 kl. 08.15) och förstått? Dina teorier hör inte hemma i en saklig debatt. Samt sluta upp med att skriva Erik X. Har du läst den svenska historien, så skulle du veta hur maktstrukturen hade varit och utvecklades. Då skulle du inte komma med några ideer om styrande grevar som härskade över markområden. Vi håller oss till att Sköns kyrka var en slags försvarskyrka samt att det inte har funnits något slott där eller i närheten. Läser du min anvisade bok förstår du nog den saken. Lägg nu dina teorier åt sidan. Var det inte Sköns kyrka rubriken var?
Jan-Christer

[Allan Hansson]

Hej igen Ulf. Hoppas du fick sova gott. Jag hade inte tänkt yttra mig mer i denna diskussion, men eftersom du ställer en direkt fråga till mig, så får jag väl göra det i alla fall.
 
Titta nu noga på bilden på ringmuren, rör det sig inte om en skalmur? (stora stenar vid kanterna och småsten och grus i mitten). Isåfall är ju saken klar!!!!!
 
Tja, om vi först tar frågan om det är en skalmur, så är det väl högst tveksamt. En skalmur består av två parallella stabila murar med en fyllning mellan de båda murarna.  Här är ju hela muren är ju så slarvigt byggd, att åtminstone jag har svårt att urskilja två distinkta murar. Den bild av denna mur, som ingick i den första uppsättningen bilder du lade ut, visade en ännu slarvigare byggd anläggning. Närmast kameran fanns något som mest såg ut som en skärning i morän, och någon andra mur gick inte att urskilja. Och anläggningen är så låg, att dess funktion är svår att gissa.
 
Ett exempel på skalmur, ämnad som inhängnad av betesmark, ser du här:
 

 
Denna vackra skalmur är avbildad i John Seymour: De gamla hantverken - redskap och metoder från självhushållningens tid.
 
Seymour påpekar att olika slag sten har helt olika egenskaper som material för murar. Värst är granit:  
 
Slutligen har vi de oformliga, motspänstiga bumlingarna, ofta av granit eller någon annan hård bergart, som har forslats av någon jökel under enav istiderna. /./ Det går inte att bygga en riktig stengärdsgård av den sistnämnda typen. Man bygger i stället två, som lutar sig inåt mot varandra tämligen brant, sammanhållna med jord och en jordvall emellan.
 
Skalmur är alltså det normala om man bygger med granitsten.
 
Här följer ytterligare en bild från Seymours bok. Den visar en mycket välbyggd kallmur av granit.
 
 
 
Skalmurar har man nog byggt så länge man byggt murar. Och då är frågan vad du menar med att saken är klar, om vi skulle komma fram till att  du hade hittat en skalmur.  
 
Har du förresten funderat över varför ”ringmuren” är så fri från mossa och lavar?
 
Hur länge håller en mur? Seymour ger följande svar på frågan: ”Stengärdesgårdar kan mycket väl stå i hundratals år.” Men det krävs hela tiden underhåll ”Det blir alltid luckor i gamla, och de måste byggas upp igen innan mer av gärdesgården förfaller.”

[Allan Hansson]

Ursäkta, det blev aningen hoprört. Den första bilden borde ha varit vara denna:
 

[Allan Hansson]

Ulf, varför måste du tänka på en ringmur av sten. Om en sådan skall vara effektiv så måste den ju vara 4-5 meter hög, som t.ex. Visbys ringmur, och lämna spår efter sig som man inte kan ta miste på. Du kan ju i stället tänka på något av trä, t.ex. en palissad, som fortfarande användes på 1200-talet. Trä försvinner fullständigt på 800 år, och spåren efter en försvarsanläggning av trä är mycket svårare att hitta. Så den kan du tänka dig var som helst, där det passar, och du behöver inte tampas med de besvärliga murarna.

[Patrik Larsson]

Hejsan!
Utan att vilja blanda mig i diskussion, så tänkte jag bara göra ett inlägg utifrån mina erfarenheter.
 
Det finns ett mineral som heter plagioklas. Dessa spricker oftast i stort sett i helt släta ytor. Detta mineral kan man se i berg där det bildats fyrkantiga block. Det kan även se ut som trappsteg i naturen där berget bildar det som ser ut som kuber.

[Maria Ås]

Här har jag bilder på en samtida mur som inte har fått något underhåll. Tvärtom så har den används som svinhus under vissa tider och man har tagit sten från den för andra byggnaders räkning. Den ursprungliga bygnaden var 22,6 meter lång, 13,4 meter bred och 24,3 meter hög.

[Niclas Rosenbalck]

Hej käre Ulf!
Om du kommer förbi Småland, detta stenrika paradis på jorden, så ska jag ta dig med på en skogsutflykt och visa dig en mångfald släta stenar som naturen i sin prydnad själv skapat utan att den legendomsusade Falne Buren varit framme och klövt dem med sin höjda böjda arm och sitt skarpa svärd. Likaså ska jag ta dig med till en försvarsborg på en höjd (ej nedanför vilket vore idiotiskt) så du får se hur en 1100-talsborg verkligen ser ut efter 900 år i vila - inte ens i Småland med dess rika stenmängd bemödade man sig att resa stenringmurar utan använde sig av träpalissader.
Välkommen att höra av dig för guidning om du kommer till stenriket (eller glasriket som en del numera vill ha det till).
 
Vänligen,
Niclas

[Ulf Sawert]

Hej igen alla, och tack för bilderna!
 
Men återigen...en vanlig kreatursmur byggs väl aldrig 3 meter bred? Som ni kan se på bilden så rör det sig om mycket bastanta storstenar längst ned och vid kanterna - förmodligen har man släpat dit en hel del av dessa bamsestenar långt ifrån - varför göra sig ett sådant besvär för några kor? Såvitt jag kan se så finns det en hel del grus och småsten i mitten av muren (jag har ju fler bilder på muren här hemma) så det kan visst röra sig om en skalmur! Ingen normal människa bygger väl en (3 m. bred) skalmur för att inhägna kreatur, utan sådana byggs väl i försvarssyfte!? Det är detta jag menar med uttrycket: att saken är då klar. Och vad skulle man försvara? Ett slott naturligtvis! Och vem bodde där i slottet? Han som styrde över området, tillsammans med sin familj, sitt hov (ev. trälar) och sina hirdmän. Vem styrde mellannorrland i början av 1200-talet (enligt Bureus)? Hans namn var: Fale Bure, segraren från Lena och Gestilren!
 
Nu är det så...att Robert och jag skall besöka slottsbacken i morgon (torsdag) kl. 15:00. Jag inbjuder nu alla intresserade att komma till platsen då för en guidning runt området, samling uppe vid jordkällaren (ovanför Birstverken). Obs! ta med kameran!  
 
Ta nu chansen alla intresserade (snart är det vinter!) och kanske finns det någon från Länsmus?et i Härnösand (och Sundsvalls museum) som ser detta och ansluter sig. Nu skrivs historia...!
 
Alla varmt välkommen!
 
Ulf Sawert

[Ulf Sawert]

Till Allan: såg du första bilden jag lade ut på ringmuren? Den som sedan anbytarvärden (av misstag) tog bort? Hann du skriva ut den? På den syns det fullt med grus och småstenar blandat med stora stenar - denna bild visade slutet (nedre delen) av muren emedans dagens bild visar början (längst upp) av muren. Vad gör gruset där? Man bygger väl ingen vanlig mur av grus och småstenar? Det är väl bara när man bygger skalmurar man använder sådant?
 
Vänligen
 
Ulf

[Maria Ås]

Men kan det i så fall inte röra sig om en bygdeborg eller fornborg om den nu är så gammal som du vill få den till. Då har den aldrig använts som bostad utan är bara tänkt att kunna skydda ortens invånare under ett kortare anfall. De bygdes oftast på en hög, svåråtkomlig plats och bestog oftast av en enklare stenmur som kröntes av en träpallisad eller andra förtimmringar.

[Ulf Sawert]

Jo, om nu ringmuren var 3 meter bred nedtill - och byggdes som en stabil skalmur - kan den väl ledigt ha varit ung. 3 meter hög också! Säg att bredden längst upp var ung. 2 meter och att man kunde gå runt muren däruppe och patrullera området runtomkring.
 
Ulf

[Maria Ås]

Vem äger marken idag? Kan du få tillstånd till att gräva i markerna? I så fall så försök få fram några bruksföremål som stödjer din teori om att området var bebot under rätt tidsperiod.

[Ulf Sawert]

Till Maria: jovisst kan det vara så, men glöm inte...att denna bygd: Birsta med omnejd - Selånger, Granlo (hövdingagravarna!), Nolby (stormannagravar) etc. - har en lång tradition som centralort för norrland. Här tror man att de gamla hälsingekungarna residerade (vikingatid?) och vidare har du berättelsen om den mäktiga medeltida Bure-ätten (eller Farthegn-ätten) (1000-1500?) som skall ha varit med och styrt hela norrland i flera århundraden. Sedan har du detta med Fale Bure också - som ju är av riksintresse!
 
Som du ser Maria, så rör det sig inte om någon obetydlig avkrok av landet utan här finns det starka incitament för att det mycket väl kunnat förekommit slott och borgar.
 
Jag har nu funnit en utgrävd slänt vid Birstabergets fot en bit ifrån den förmodade ringmuren, detta pekar väl på att någon form av byggnad stått där!? Vidare ligger det flera intressanta klippblock (varav en är den slätslipade som syns på bilden) precis där vid slänten, som mycket väl kan vara byggnadsstenar!
 
Nu gäller det att komma igång med utgrävningar av platsen!
 
Vänligen
 
Ulf

[Allan Hansson]

Jaja, ett inlägg till får jag väl göra, men sedan är murarna färdigdiskuterade för min del.
 
Visst kan man bygga en fyra meter hög skalmur, tre meter bred. Men det Ulf fotograferat är inte foten av en sådan mur. Var är i så fall resten av muren? Varje meter av muren skulle ha bestått av mer än 10 kubikmeter material! Om en sådan mur varit 200 meter lång, skulle det gått åt 2000 kubikmeter.
 
Jag förmodar att Ulf inte inser orimligheten i att det skulle ha funnits en väldig försvarsringmur (försvunnen sånär som på en 20 meter lång och en halvmeter hög murspillra, dock i gott skick) kring ett spårlöst försvunnet slott, beläget vid foten av ett brant berg. Och jag förmodar att han inte vill släppa tanken på detta Bureslott, hur orimligt än omvärlden tycker att det är. Men nog vore det bättre om han lät det förbli en tankekonstruktion, och inte försökte förankra det på en speciell plats. Varför inte en historisk roman? Eller ett datorspel - där kan Bures slott framträda i oöverträffad glans.

[Ulf Sawert]

Till Maria: jag kan inget om detta med tillstånd och arkeologi, mitt område är historia, så här måste myndigheter kopplas in. En intressant sak jag kommit att tänka på på sistone är: tänk om de upphittade skattgömmorna (2 st.) tillhörde Bure-ätten? Tänk om det var den rike Fale Bure som grävde ned åtminstone en av dem? Har ingen tidigare gjort den kopplingen?  
 
Vänligen
 
Ulf

[Patrik Larsson]

OM det nu funnits en borg, och OM det nu var en ringmur.  
De flesta platser med sådana större byggnader där stenblock användes. Var finns dessa rester?
På de flesta av dessa större byggnadsverk kan man spåra att stenar används igen till andra större byggnadsverk. Vi kan väl vara överens om att det borde åtminstone finnas ett kummel av sten efter en borg.

[Ulf Sawert]

Till Allan: jag tyckert det är tråkigt att du måste börja raljera om detta viktiga ämne...men iallefall... det är 800 år sedan Allan som vi pratar nu! Det är lång tid och mycket hinner nog hända under tiden. Folk kan väl ha kommit dit under åren och hämtat stenar för att använda själv till olika ändamål, vad vet jag. Stora stenar och klippblock var nog hårdvaluta under medeltiden! Antag att slottet med dess ringmur jämnades med marken vid en stormning av en fiendearm? - den gamla slottsdörren visade ju märken efter hårda strider. Det finns väl fler exempel i Sverige Allan på slott och borgar från 1200-talet som nästan helt har försvunnit genom tidens tand!
 
Svara nu gärna på min fråga Allan: Bygger man en 3 meter bred mur för att inhägna några kreatur? Använder man så bastanta stenar och block för ett sådant ändamål? Och om det bara skulle röra sig om ett stenröse - bemödar man sig då att stapla jättestenar ovanpå varandra som på bilden? Vilket slit!!!  
 
Och den korta muren (ovanför vägen)...vad har den för funktion? Den ligger i en mycket brant slänt.
 
Vänligen
 
Ulf