ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-01  (läst 515 gånger)

2006-01-27, 20:43
läst 515 gånger

Göran Johansson

Thomas tack. Tror du att UB i Lund för min räkning kan begära in kopior av Fants tryck. Det låter för bra för att kunna vara sant. Jag ska pröva!
 
Jag har fortsatt att studera Landskapshandlingar för Medelpad. Har bl.a. konstaterat att det 1555 fanns en (bonde-)länsman Olof i Hångsta som var befriad från skatt. I samma by fanns för övrigt 1535 en Erik Sigfridsson (Sigge smekform för namn på Sig- enligt nättidningen Rötter). Under samma år redovisades ingen skattskyldig i Viken. Hemmanet var väl antingen obebott eller ägt av en skattebefriad ämbetsman. Gästgivare åtnjöt inte skattebefielse vad jag vet. Men de kanske inte stämmer.
 
Landsk. handl. 1555 innehåller också två sigill, tillhöriga fogden Jon Larsson och ett skrivaren (Kjäll). jag kan kopia en scannad bild av sigillen och lägga in dem här om någon är intresserad.
 
[Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, sid. 252-253] I detta tryck omnämns en Fforde i Birsta som var nämndeman vid ett landstingsmöte i Kungsgården, Selånger 1519-07-09.
 
Sigge Falesson - har det verkligen funnits en sådan i Birsta? Dikt eller verklighet?
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2006-01-28, 00:29
Svar #1

Utloggad rawkrawl

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2019-03-03, 21:41
    • Visa profil
Göran, kopior av Fants tryck bör inte vara några problem. Det kanske fungerar ändå lättare om du kontaktar KB el. UUB direkt. Förmodligen erbjuds du digital repro (avfotografering) kopior, då det sparar på originaltrycket. Räkna med att de tar typ ett par kr per exponering.
 
Redovisas ingen skattskyldig i Viken och gården också sammanfaller med plats för tima ting, ser jag det som en god indikation på en länsmansgård. Nu är jag i detta fall inte tillräckligt geografiskt orienterad och påläst för att avgöra om Viken var placerad vid någon allfarväg passandes som gästgiveri. Vad jag emellertid noterat för norrländska förhållanden är att länsmansgårdar ofta sammanföll med gästgiverier. Med betydelsen i det omvända förhållandet, att man ansågs passande som länsman just för att man besatt en gästgivargård, detta på rent logistiska grunder. Om jag fö. inte missminner mig, var även gästgivargårdar också skattesanktionerade för sitt sadelhåll och omak med resande, åtminstone var det så längre fram i tiden.
 
Norrländska ämbetsmannasigill är (åtminstone mig) alltid intressanta, för mig får du gärna skjuta på så många du hittar i handlingarna. Men det är dock nog mer passande att skapa en ny tråd för dylikt, typ Anbytarforum: Landskap: Medelpad: Allmänt: Sigillavtryck el. likn. för publicering.

2006-01-28, 01:46
Svar #2

Utloggad hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Göran som du skriver Bönder i Birsta [Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, sid. 252-253]: Fale 1519  
 
Den Farde (Fale) i Birsta i Skön sn finns omnämnd som 1519 sittande i Nämnden i Selånger.  
Källa: (MÄU 143)  
 
Den här källan har man tagit upp för det kan vara en Fale Siggesson son till en Sigge Falesson boende i Birsta på 1400 talet mitt och den skulle inte ha med Buresläkten att göra ?  
när Fale är typiskt namn inom Buresläkten ända ner till 1800-1900 tal har jag sett släktlinjer med namn som Fale Burman, Fale Olofsson ,Fale Eriksson.  
 
Släkten Falkengre?n har sen länge hävdat släktskap med Bureätten,varför?  
 
Johan Siggesson släktskap med Sigge Christophori tycker jag visas på flera ställen.
 
och om deras anfäder kommer från Torp eller Skön så blir tanken än troligare om samsnöre.

2006-01-28, 12:56
Svar #3

Niklas Persson

Samsnöre??? Är det det som binder ihop släkterna?

2006-01-28, 19:01
Svar #4

Göran Johansson

[Chronicon genealogicum, Stockholm 1718]: .... Sigge Fales son i Byrestad och Medelpad, som där war en besutten bonde och lemnade efter sig tre söner, Christopher Siggesson, Johan Siggesson och Mårten Siggesson i Gefle ..... Denna andrahandskällas tillförlitlighet är kanske svår att uttala sig om. Sättet att skriva tyder på att författaren (Peringskiöld?) kan ha haft klart för sig vad han talade om, tycker jag. Det är knappast troligt att den ena felaktiga släkten (Sparre) ersätts med en annan lika felaktig! Den som skrev det bör, av ren självbevarelse, ha varit tämligen säker på sin sak.  
 
Hemmanet Torp är intressant endast p.g.a. namnet Christopher Siggesson. Om samband med Birsta inte kan spåras så faller detta spår anser jag. Hela byn Birsta (105 mål) hade 5 bönder 1559 och Viken (90 mål) med Christopher Siggesson som ensam ägare! Det som förvånar mig lite är att en landsknekt plötsligt tycks ha blivit ägare till ett så präktigt hemman.  
 
Jag antar att hemmanet Vikens ägare möjligen kan ha varit skattebefriad under ett antal år på 1550-talet. I mantalregister från 1555, 1556 och 1558 saknas namn på ägare. Registret över smörtiondet 1557 upptar bönderna Måns Jonsson (jag skrev felaktigt Måns Hanssons ovan) och Sven Björnsson. Kan dessa bönder ha brukat hemmanet på arrende tror ni? Ägare skulle kunna vara Johan Siggesson. 1559 träder Christopher Siggesson in som ägare. Efter sin broder?
 
Jag tror inte att Viken var en länsmansgård. I de fall det funnits en länsman på en gård i Torps socken så finns uppgift om det i nämnda längder från 1550-talet. Möjligheten att Viken varit en gästgivargård kvarstår dock. Jag har ingen kännedom om den aktuella trakten och vet inte om Vikens geografiska läge i förhållande till ridvägar gör det sannolikt att Viken varit en anhalt. Finns det någon som kan svar på det?

2006-01-28, 22:34
Svar #5

Göran Johansson

Thomas Loo, denna upplysning från dig kan vara av stort intresse: Har en notering att den 3/3 1558 får Johan Siggesson häradshövdingebrev på Lysing härad i Östergötland på behaglig tid. (GFR XXVIII s. 119). Det är svårt att sia om Johan Siggessons ålder. Kan han varit född 1510-1520 tror du? I så fall torde han ha haft en karriär i Medelpad dessförinnan. Det är intressant att notera att Christopher Siggesson tycks ha tillträtt hemmanet Viken i samma veva som Johan S. flyttade till Östergötland. Hans i Viken hos vilken det hållits ting 1557-1566 - kan det ändå vara Johan Siggesson som avses. Tinget kan ha hållits på Johans gård (som överlåtits på brodern) men utan dennes närvaro. [MÄU sid 283]: Sålunda uppger Erik J Biörner i början eller mitten av 1700-talet, att Mickel Ersson af Domboken hos Hans i Wiken i Torps Sockn hållit ting 1557-1566 Enligt Algot Hellbom finns uppgiften ovan i KB, Broocmans saml., M 10:8. Samlingen kanske innehåller upplysningar om Hans i Vikens identitet? Någon som vet mer?

2006-01-29, 01:06
Svar #6

Utloggad kenneth

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1240
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 19:18
    • Visa profil
Göran
 
Peringskiöld är det en säker källa ?

2006-01-29, 01:07
Svar #7

Utloggad hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Göran, Johan Siggesson var född 18 Aug 1514,Birsta Skön socken (Y) och död 1584 på Svartingstorp,Åby Socken (H)begravd i Åby kyrka,Åby socken(H),vid sin hustru Anna Stensdotter Ulv.
 
Här är en liten sammanfatt ning om Johan siggesson från disskutioner förut i Af.  
 
Jörgen Blästa har också lämnat en uppgift att Johan Siggesson skulle ha gästat herr Martinus Laurentii kyrkoherde i Torp, enligt ett brev från 1572. [Kaj Janzon, ] Denne herr Mårten ägde ett av de fyra hemmanen i Viken. [Leif Persson,]
 
Johan Siggesson var adlad den  25 Sep 1572 .Han var Överste och Hövitsman , på Kalmar slott
Källa:Sköldebrevet finns i Bergshammarssamlingen, pergamentsbrev 1572 25/9; dnr 42-2005/3570.
 
Utifall herr Sigge, som hävdas i herdaminnena, var brorson till Johan Siggesson finns ett samband. Johans hustru Anna Stensdotter (Ulv) var syssling med Jöran Klasson; hennes far, Sten Bengtsson (Ulv), var kusin med det ovannämnda riksrådets far, Klas Jöransson (Stiernsköld), på sin mors, Elin Hansdotters (Stiernsköld), Annas farmors sida.  
 
Därtill: Johans hustru Anna ägde jord i Marks och Vilske härad i Västergötland. Troligen ett arv på mödernet. Hennes mormor var Karin Hansdotter (Tott). Tottätten ägde, som bekant, jord i ett flertal häraden i Västergötland.(Gillingstam PHT 1947 s 51; ÄSF h 3, s 281-283, 308) Det kanske inte var en tillfällighet, att herr Sigges hustru, Ebba Andersdotter, just kom från Marks härad; född i Gällstad socken i detta härad. Skulle det även vara så, att herr Sigge som ung var boende hos sin farbror Johan, är ovan omtalade omständigheter självförklarande. Farbror Johan och faster Anna tog väl hand om sin nevö, sin 'fosterson'.  
 
En annan omständighet skulle vara herr Sigges bröllop. Detta skedde som ovan sagts på Bro-gård i Bro sn och hd i Uppland. Detta var salige Anders Sigfridssons (Rålamb) sätesgård. Denne var död sedan 1581 men hans änka, hans andra hustru, Anna Brorsdotter levde. Anna var dotter till Bror Eriksson (Buth) och hans hustru Brita Haraldsdotter (Soop). Brita var halvsyster till Anna Stensdotters mor, Kerstin Anudsdotter (Ulvsax) och således var Anna Brorsdotter, värdinnan på Bro-gård, kusin med Johan Siggessons hustru, Anna Stensdotter. (ÄSF I, h3, s 217a, 248f, 283ab)
 
Det var utan Burehöänvisingar ,herdaminne ect Hoppas det var till liten hjålp Göran. mvh Marc

2006-01-29, 01:22
Svar #8

Utloggad rawkrawl

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 60
  • Senast inloggad: 2019-03-03, 21:41
    • Visa profil
Göran, jag tycker inte alls det ser ut som han dessförinnan (1558) torde ha haft en karriär i Medelpad eller att han osagt skulle ha flyttat därifrån till Östergötland. Det verkar snarare vara så, att det är du som bestämt dig för att så är fallet. Läs inte in mer i fragmentet än vad det utger. Vad forskningsläget anbelangar, vill jag minnas att hans förehavanden och lokalisering allmänt vid denna tid är högst till helt är oklart.
 
Man dansade inte in och fick loss ett häradshövdingebrev utan vidare vid denna tid. Jag ser detta som ett avancemang i statsmaskineriet, en respons på visad lojalitet i tjänst. Siggesson är mitt i karriären, vill du få ett hum om hans curriculum vitae anbefalles framför allt annat en studie i GFR 1545~1558. Med LUB inpå knuten, löser du detta på ett par timmar. Och med detta bör du få nog i ryggen för att definitivt kunna separera honom från Viken.
 
Om Siggessons ålder. Spontant skulle jag säga såsom du (läs min kvalificerade gissning), att han såg dagens ljus kring 1520. Hernelinds precisa uppgift i inlägget ovan ignorerar jag eftersom den saknar verklighetförankring i det att källuppgiften (för omvärldens möjlighet till bedömning av sannolikhet) medvetet uteslutits.

2006-01-29, 03:11
Svar #9

Utloggad hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Thomas, tror du jag plokat datum i luften ,antigen har jag fått det ifrån Referens (om Anna Stensdotter [Ulv] och hennes släkt):
_Möller, Pontus & Gillingstam, Hans (1989). ?Ulv?, ss. 296-310 i Äldre svenska
frälsesläkter, bd I, häfte 3. Stockholm: Riddarhusdirektionen. eller så var det ifrån Ulfensax tabell 2 där det står omdom båda.(Anna och Johan)
Anna Stensdotter Ulv född 1534 och död 1585 och på Johan Siggesson var det exat födelse datum.  
18 Aug 1514. det är säkert från en av ovan käller jag fått uppgiften.nu är det sent att kolla upp varifrån jag fått uppgiften.  
Jag fundera på Hans ,det fanns en underlagman i medelpe Hans Djäken nämd 1443 som faste i ett brev kanske levde 1520-1530 talet. Mvh Marc

2006-01-29, 11:27
Svar #10

Utloggad bebo

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 989
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 10:57
    • Visa profil
Anna Stensdotter ( Ulv ) var enligt  Äsf  möjligen död 1591, uppgiften att hon skulle ha levat ännu 1600 har ej kunnat verifieras.
Någon uppgift om hennes födelseår eller födelsedatum finns inte i Äsf.
 
Johan Siggesson  hittar jag inget födelseår/datum för heller.
Han uppges ha avlidit mellan 19.5 1579 och 1.1 1581.
 
ÄSF 1:3 s.308 Tab.20

2006-01-29, 15:41
Svar #11

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6628
  • Senast inloggad: 2019-06-18, 22:35
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Marc, och andra alternativa amatörforskare, varför kollar ni inte de mest vedertagna källorna och litteraturen först?
 
1) Utgå ifrån Äldre svenska  
frälsesläkter först och kolla källorna där.  
Kolla också Svenkt Biografiskt Lexikon (SBL), senaste forskningsrön i Släkt och Hävd (SoH); Personhistorisk Tidskrift (PHT), Släktforskarförbundets Årsbok och likvärdiga alster, kolla också deras källor.
 
2) Sedan kan ni jämföra detta med originalkällor som eventuellt styrker andra uppgifter.
 
3) Om gamla herdaminnen och andra äldre släktutredningar visar andra resultat än de under 1).  
 
a) Ta inte med dessa.  
 
b) Eller kolla upp källorna för de uppgifter som skiljer sig, för att bevisa eventuella felaktigheter, om ni tror att något missats i dessa av de etablerade forskarna.  
 
Det sker ju ibland, även om det onekligen är rätt så ovanligt, jämfört med alla alternativa teorier som kommer fram utan belägg, eller med helt felaktiga sådana!
 
4. Det är glädjande med en öppen och entusiastisk diskussion i vänskaplig forskaranda, men lite vetenskaplig struktur på sökandet med respekt för den senaste etablerade forskningens resultat skulle inte skada.
 
Lycka till!
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2006-01-29, 16:44
Svar #12

Göran Johansson

Thomas, jag är helt medveten om att en häradshövdingesyssla var synnerligen begärlig. Johan Siggessons bakgrund, såsom den oftast presenterats, tyder på att han kan vara son till en välbärgad bonde i Skön socken. Antingen måste detta ifrågasättas (och det tycker jag att man ska kunna göra) eller så får man försöka förklara Johan Siggessons framgångar på annat sätt. Upplands lagman var överlagman för Norrlandslänen inkl. Medelpad. Domarsysslan handhades i dessa län i lagmannens namn av underlagmän. Kunde detta (rent allmänt) för en duglig person vara en tänkbar befordingsväg till en häradshövdingebefattning? En annan möjlighet i Johan Siggessons fall kunde vara ett han haft ett tidigare gifte (dvs före giftermålet med Anna Stensdotter) med en kvinna vars familj hade en mer framträdande roll i samhället än den ev. bonden Sigge Falesson från Skön. En tredje möjlighet skulle kunna vara att befattningen i Östergötland handlar om ren nepotism, vilket kanske är mindre troligt.  
 
På måndag kväll ska jag ge igenom Gustav Vasas registratur 1545~1558 även om det på ditt sätt att skriva faktiskt låter som om du redan hade svar. Visst handlar det om att handskas med lösryckta fragment. Om inget nytt framkommer genom landskapshandlingar eller i GFR så är frågan om inte frågan för min del får anstå tills vidare.
 
Stefan, den metod du förespråkar är inte dum, men jag undrar om den leder någon vart. I så fall, och med beaktande av det stora intresse som denna diskussion har väckt, så skulle det förvåna om inte allt inom vårt ämne som står att finna i de alster som du nämner redan vore framförda här i forumet. Men, men ... man kan inte så säkert veta!
 
Kan Hans i Viken där ting hölls 1557-1566 ha varit präst i socken? Knappast! Jag ska i alla fall undersöka den saken också på måndag kväll. Men om någon redan nu vet svaret så vore intressant att veta.
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2006-01-29, 17:03
Svar #13

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6628
  • Senast inloggad: 2019-06-18, 22:35
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Göran, vad skulle isåfall det goda alternativet till min föreslagna metod vara?
 
Jag utesluter inte alls att det kan komma fram nya uppgifter, (Tvärtom!) men de bör ju då vara ifrån nyupptäckta originalkällor (eller sammanställningar av sådana), inte från gamla herdaminnen och släktutredningar (där källorna inte alltid är klart redovisade).
 
En värdering och omvärdering av tidigare känt material kan naturligtvis också komma ifråga, men måste då redovisas klart och tydligt hur tankegångarna går och på vilka grunder.  
Här utgör Urban Sikeborgs Bure-artikel i Släktforskarnas Årsbok ett mycket bra och instruktivt exempel.
 
Som det nu är förekommer det i denna diskussion ju bland annat födelsedatum och dödsuppgifter som den vedertagna forskning av någon anledning underkänt, eller har de inte alls känt till dessa påståenden, tror du?
 
Att det råder osäkerhet vad forskningen ger för resultat är väl det som är själva utmaningen i uppgiften, men att först kolla vad som redan är gjort och konstaterat tillhör ju vetenskaplig praxis, innan man ger sig till att söka vidare och/eller ifrågasätta tidigare forskning.
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2006-01-29, 17:35
Svar #14

Göran Johansson

Stefan, jag tror du missförstår mig. Det har varit så stort intresse för diskussionen om Siggo Christophori - också från profesionella forskare - att jag nog (kanske felaktigt eller av lättja) trott att nyupptäckta och publicerade nya upptäckter redan borde ha presenterats här. Eller vad tro du? Opublicerat nyupptäckt material från originalkällor kan finnas i byrålådor hos forskare som inte är benägna att dela med sig utan vidare. Det kan vi ju inte göra något åt. Därför anser jag att studier i primärkällor i detta speciella nu kan kännas motiverat i den mån man kommer åt dem. Det handlar troligen kanske mycket om att, som någon uttryckt det, botanisera i riksarkivets material på vinst och förlust och hoppas lite på den goda turen. Och då bör man helst bo i Stockholm.
 
Att det råder osäkerhet vad forskningen ger för resultat är, som du skriver, det som är själva utmaningen i uppgiften.

2006-01-29, 22:44
Svar #15

Utloggad hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Benny och Stefan det är troligt att det är omkrig datum jag skrivit ned när jag skrivit årtal jag brukar skriva ~ eller omkr. 1581  och det brukar ju vara omkring datum på 1500 tal beroende på när dom var sist med i en händelse. och det var slarvigt av mej att inte skriva så ,men det exata datumet på Johan Siggesson vet jag i nuläget inte varifrån jag fått det tydligen ej av elgenstierna jag får kolla det vid ett tillfälle. Mvh. Marc

2006-01-30, 09:54
Svar #16

Utloggad rax

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 270
  • Senast inloggad: 2018-09-21, 12:13
    • Visa profil
Thomas Loo - som svar på fredagens fråga (kl. 18.26):
Personregistret till Riksregistraturet efter 1560 har hittills förvarats på SBL:s kansli, men står sedan några veckor i forskarexpeditionen här på RA. Det består av 42 tjocka band innehållande kopierade registerkort, av handstilen att döma gjort av flera personer under sent 1800- eller tidigt 1900-tal. Då det tidigare endast varit arbetsmaterial för SBL har det tyvärr undgått mikrofilmning. Synd, eftersom registret i princip är en förutsättning för att kunna bruka RR som personhistorisk källa.
 
Marc:
Nu har herrana torsten och roger dribblat bort dej igen Göran (cit. av dig från i fredags 14.49). När man dribblar med någon så gör man detta medvetet och med en avsikt. Är du medveten om att man kan tolka dig som att Torsten och jag medvetet försökt lura Göran upprepade gånger! Jag känner inte igen mig i det påståendet och förutsätter att du brukat metaforen på ett sätt som inte motsvarat vad du egentligen menade. Eller?
Ber dig därför: Var lite försiktigare med språket! Då får du mera, och trevligare respons här på AF.
 
Mvh
Roger A
Roger Axelsson

2006-01-30, 14:05
Svar #17

Per-Åke Borssén

Ihärdiga försök görs under denna rubrik att knyta Johan Siggesson till Fardesläkten.
 
Har debattanterna i AF nu faställt att Farde Unge skall anses ingå i Bureätten eftersom diskussionen fortsätter under rubrik Bureätten.
 
Mig veterligt finns ännu inget som bestyrker detta antagande.  
 
Eftersom debatten Bureätten/Sigge Christophori Bure, avser att om möjligt utreda släktskap mellan Fardeättlingar i Skön å ena sidan och Farde/Farthign Unge (1342-1363) å den andra, vore det lämpligare att denna diskussion flyttades till den redan befintliga rubriken Farde unges släkt.

2006-01-30, 14:49
Svar #18

Utloggad bjorn30

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1860
  • Senast inloggad: 2015-10-10, 13:54
    • Visa profil
Jag har länge tyckt att den skall flyttas. Vart är dock frågan.
 
Alt.1 Per-Åkes förslag.
Alt.2 Skapa en ny rubrik under Södermanland Siggo Christophori.
Alt.3 gallra bort allt dö snack först.
 
Björn

2006-01-30, 17:00
Svar #19

Göran Johansson

Eftersom det finns en rubrik Farde unges släkt så kommer jag fortsättningsvis att lägga mina bidrag där, med början idag.
Vänlig hälsning
Göran J.

2006-01-30, 18:13
Svar #20

Utloggad kenneth

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1240
  • Senast inloggad: 2019-06-02, 19:18
    • Visa profil
Tillhör Siggo Christophori Farde unges släkt.
Om inte, så är det väl lika fel att ha honom där som här?
Jag föreslår en ny rubrik i så fall. Gärna att man följer Björns förslag att gallra bort allt dösnack först.

2006-01-30, 21:34
Svar #21

Göran Johansson

Efter att ha studerat äldre inlägg ovan inser jag att Kenneth Bengtsson har alldeles rätt. Kunskaperna om den tidiga medeltiden och den virilt språkliga exhibitionismen är imponerande. Kort sagt - jag fattar inte ett dugg!
 
Mina enkla funderingar kring landsknekten Christopher och dennes eventuella bröder platsar helt enkelt inte bland dessa högättade fornsvenskar. Det får i så fall framtiden utvisa.
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2006-01-30, 21:38
Svar #22

Göran Johansson

Rättelse:
Mina synpunkter avser förstås den diskussionsom förts under rubriken Farde Unges släkt nedan - beklagar fadäsen!

2006-01-31, 08:14
Svar #23

Utloggad hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Roger,Anders Mfl jag ber om ursäkt för uttrycket  
dribbla bort osv.. det var inte illa menat mer som ett skämt ,typ politiker man snackar bort alla inklusive sig själv. ialla fall jag ska vara lite försiktigare med mina uttryck.  
 
Sen en liten parantes Farde den unge släkt ? det finns ingen Farde släkt men däremot en Fartengh den unge släkt.
Och vi kan mordernisera Fartheng använda kortnamnet Fale, då blir det Fale den unges släkt !
och då är vi inne på lagmannen Fale den unge (Fartheng unge) nämnd 1342-1363 som flera ser som Buresläkten stamfar och då ser jag ingen skillnad på att ha kvar inläggen här ?
 
vi skulle kunna kalla oss för Fale den unges släkt i stället för Bure släkten ?
om Burenamnet ändå inte andvändes så ofta på 1500-1300 talet. men Fale finns från 1300talet -1900 talet från Fale Bure ,Fale Burman till Fale Olofsson ,Fale Nilsson ,Nils Falesson Fale Eriksson , Fale Falesson Fale Siggesson osv.  
Mvh Marc

2006-01-31, 16:20
Svar #24

Göran Johansson

Johan Siggesson (senare Stävlö) tycks ha varit bosatt på Kungs Norrby efter 1559. Se nedanstående bidrag från Olle Elm.
 
Östergötland, socknar, Brunneby
Olle Elm (Smol) - tisdag den 31 jan 2006 kl. 15.30:    
 
Almquist, Frälsegodsen, anger:  
Norrby (Kungs-Norrby) i Bobergs härad, Brunneby sn, som under medeltiden tillhört Vasa-ätten och 1478 gjorts till sätesgård av Erik Karlsson (d. 1491), hörde i följande århundrade till drottning Margaretas [Eriksdotter (Leijonhufvud)] (d 1551) mödernearv. Gården utgjorde under 1500talets senare hälft sätet för en kunglig fogde, som tidtals hade hela Bobergs härad till sitt distrikt, men under hertig Johans av Östergötland förvaltade dennes arv och eget över hela provinsen (Lokalförvaltn. I: s. 358)
 
Vänlig hälsning
Göran

2006-01-31, 22:00
Svar #25

Utloggad smol

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10734
  • Senast inloggad: 2019-06-12, 22:42
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Göran,
Nu är jag inte riktigt med. Har Du månne kollat Lokalförvaltn. I: s. 358 och att det där anges att det handlar om just Johan Siggesson - i Almquist under Stävlö angiven till Svartingtorp?
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2006-01-31, 23:19
Svar #26

Göran Johansson

Johan Siggesson kan, om jag har rätt, ha varit bosatt i Norrby 1560 och ett par år därefter. Giftermålet med Anna Stensdotter på Stävlö inträffade nog ytterligare några år senare. I kommentar till texten i Gustav I:s Registratur fanns om jag inte minns fel en brasklapp -troligen identisk med Johan Siggesson på Stävlö eller något i den stilen. Fogdebrevet kan f.ö. också tolkas som om han redan bodde på Norrby gård när det skrevs på  
Gripshom 22/2 1560: Fougt breff för Johan Siggesson på Norby gård och Bobergs härede.
Var det detta du avsåg när du inte hängde med?
Vänlig hälsning
Göran

2006-02-01, 04:18
Svar #27

Utloggad hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Göran, kan det påverka att Annas är ryttmästare Amund Stensson var bosatt i Stävlö, jag har fått för mej att Johan Siggesson  och Anna var bosatta i Svartingetorp.och var tydligen 1572 när han adlas ännu bosatt där med det hindrar ju ine besök till hennes bror. Mvh Marc

2006-02-01, 16:21
Svar #28

Göran Johansson

Almquist, Lokalförvaltn. I: s. 358:
Johan Siggesson till Svartingstorp (Schl. & KL. s.299); fogde över arvegodsen i Ög 1557-58; uppbar tionden från Vista och Tveta 1558; fogde i Borberg 1560 och i Möre 1561-64; krigsöverste i norska fejden 1571; adlad 1572-09-25; g.m. Anna Stensdotter [tillbakaseende ulv].  
 
Schl. & Kl. s. 299:
 Siige Falesson i Byrestad i Sköns socken af Medelpad, bonde och länsman derst. under Sturarnas tid; lefde 1528. Gift med Ramfrid Kristofersdotter.
Barn:
Kristofer Siggesson, hvars sonson blef 1645 adlad med namnet Falkengren. Om honom och hans afkomlingar se introdcerade adl. och friherrl. ätten Falkengren, n:is 343 och 293.
Johan Siggesson till Svartingstorp och Stäflö, som han fick i testamente efter svågern Amund Stensson (en till baka seende ulf) till Stäflö; överste för Norrlands regemnete; skickades med krigsfolk till Norge öfver Vesterdalaarna och Jämtland 1567; härjade Hedemarken och intog Hammershus slott s.å.; slog enhop norska bönder och lät Hammershus län svärja k. Erik trohet; belägrade förgäfves Akershus, hvarefter han tog vinterqvarter i Norge; uppbrände Hammershus och tågade hem, allt s.å.; befallningsman på Vadstena slott 1571; adlad 1572 d. 25 september; + barnlös och begrafven i Åby kyrka i Småland, samt utgick hans adl. ätt med honom sjelf. Gift med Anna Stensdotter till Svartingstorp, som hon ärft efter fadren, hon ärfdes af systern Karin; dotter af Sten Benktsson (en till baka seende ulf) tillStäflö och Sörby troligen med han 1:a fru Kerstin Amundsdotter (Ulfsax, n:o 107).
Källor: Originalsköldebrefvet i Bergshammars Arkiv; Riddarhusstamtaflorna; Tilasska Samlingen; Stiernmans Höfdingsminne; Tegel, k. Erik d. 14:s Historia.
 
Detta är tydligen den sekundärkälla som ger upplysning om Ramfrid Kristoffersdotter som hustru till Sigge Falesson i Byrestad. Var finns f.ö. Tilasska arkivet och vad innehåller det?Jag sökte på NAD utan framgång. Kan det vara ett finskt arkiv?
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2006-02-01, 17:13
Svar #29

Utloggad smol

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10734
  • Senast inloggad: 2019-06-12, 22:42
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Göran,
I Genealogisk Tidskrift, Innehåll i Band III. Årgång 7-9 1952-1954, finns två artiklar som möjligen kan vara bra att läsa för att nå klarhet i vad Du finner i Tilas:ska arkivet(en).
Du finner ett arkiv om Du söker på Tilas i NAD.
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna